Grisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning

Transkript

1 Grisars utfodring och miljöpåverkan $ Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning

2 Grisar i Sverige de senaste 10 åren Antalet grisar ökade efter EU-inträdet men har sedan minskat, trots ökad förbrukning av griskött. Andra har tagit plats här! 3 4 milj slaktsvin/år ( EU-15: 205, G: 43, DK: 25, USA: 105 ) suggor Ca gyltor/år Ringa export av levande grisar. Ingen import ( smittskyddsregler ). Produktivitet tekniskt: Slaktsvin världsklass. Suggor hänger med. Det förekommer politiskt snack i svensk grisbransch, med definitivt också ett fokus på ekonomi, produktion och management. Influenser från storasyskonet Danmark, vare sig vi vill eller inte. Samma åkerareal men 8 x så många grisar.

3 Behov av foder och åkermark Exempel 4 milj integrerade slaktsvin Ca 1,5 milj ton motsvarande torrt foder, varav ca 0,3 protein, mineral, vitamin och synt aminosyror, samt ca 1,2 milj ton spannmål. minus x-andel alternativfoder Behov av spannmål från ca 0,22 milj ha ( 5,5 ton/ha ). Behov av spridningsareal: ca 0,23 milj ha ( 22 kg P/ha/år ). Harmoniserar Utöver spannmålen kan ca 0,25 milj ton ärta eller åkerböna användas.

4 Vägen till färdigt slaktsvin 1. Gylta semineras vid ca 8 mån ålder ( 2-3 doser ). En sugga semineras 5 dagar efter föregående avvänjning. 2. Sugga/gylta grisar 4 månader senare smågrisar föds/kull. 3. Smågrisarna diar i 4-6 veckor ( 5 vanligast ). 1-2 smågrisar/kull dör innan avvänjning. 4. Vid avvänjning väger smågrisarna ca 10 kg och flyttas oftast till en tillväxtavdelning. 5. Smågrisarna växer ytterligare 5-8 veckor innan de flyttas/säljs till ett slaktsvinsstall. De är då veckor gamla och väger kg. 6. Nu är de äntligen slaktsvin. De första går till slakt efter veckor och hela stallet töms efter veckor. Normalt blir grisarna totalt ca 6 mån gamla och når kg levande vikt ( kg slaktvikt ). I huvudsak grupp-/omgångsvis uppfödning. allt in allt ut

5 Produktionsresultat slaktsvin, medeltal Sverige Danmark slaktade/år st st döda+kasserade 1,75% 1) 2,24% 1) 4,0% köttprocent 57,1 57,5 57,5 startvikt 30,6 kg 30,7 kg 33,0 kg slaktvikt 84,0 kg 86,3 kg 81,5 kg tillväxt/dag 839 g 873 g 873 g omgångstid, dagar foderdagar foderförbr/kg tillväxt 36,1 MJ 2) 34,9 MJ 36,0 MJ foder/gris 2937 MJ 2963 MJ 1) varav ca 0,3% kasserade 2) justerad för ändrad slaktvikt Förbättringarna 2006 jmf 1998 har gett Produktionskostnad: -34 kr/gris eller -40 öre/kg kött Fosfor: -43 g/gris eller -1,25 kg/ha vid Kväve: -0,2 kg/gris eller - 5,9 kg/ha vid

6 Produktionsresultat slaktsvin Sverige 2006 medel 25% bästa 25% sämsta döda+kasserade 2,24% 1,8% 2,9% köttprocent 57,5 57,4 57,55 startvikt 30,7 kg 30,0 kg 31,4 kg slaktvikt 86,3 kg 86,9 kg 85,5 kg tillväxt/dag 873 g 933 g 810 g omgångstid, dagar ,5 119,5 foderdagar g foderförbr/kg tillväxt 34,9 MJ 32,8 MJ 37,3 MJ foder/gris 2963 MJ 2835 MJ 3103 Skillnad mellan 25% bästa jmf 25% sämsta Produktionskostnad: -127 kr/gris eller -147 öre/kg kött Fosfor: -162 g/gris eller -4,6 kg/ha vid Kväve: -0,8 kg/gris eller - 22 kg/ha vid

7 Produktionsresultat suggor, medeltal Sverige Danmark suggor st st prod smågrisar/årssugga 19,8 st 22,3 st 24,9 st levande födda/kull 11,1 st 12,2 st 13,5 st avvanda/kull 9,5 st 10,3 st 11,6 st digivningstid, dagar 39,3 34,0 31,7 suggfoder/årssugga? MJ ) medelvikt vid leverans 29,0 kg 30,1 kg 31,3 kg tillväxt avvänjn-leverans 300 g/dag 433 g/dag 465 g/dag 2) foderförbr/kg tillväxt avv-lev 31 MJ 1) 25,0 MJ 1) min bedömning 2) justerad för lika avvänjningsvikt Förbättringarna 2006 jmf 1996 har gett Produktionskostnad: -90 kr/gris eller -104 öre/kg kött Fosfor: -145 g/gris eller -7 kg/ha vid Kväve: -0,63 kg/gris eller - 30 kg/ha vid

8 Produktionsresultat suggor Sverige 2006 medel 25% bästa 25% sämsta prod smågrisar/årssugga 22,3 st 24,8 st 18,7 st levande födda/kull 12,2 st 12,5 st 11,8 st avvanda/kull 10,3 st 10,9 st 9,5 st digivningstid, dagar 34,0 33,8 37,6 suggfoder/årssugga MJ MJ MJ medelvikt vid leverans 30,1 kg 30,4 kg 31,4 kg tillväxt avvänjn-leverans 433 g/dag 458 g/dag 409 g/dag foderförbr/kg tillväxt avv-lev 25,0 MJ 23,6 MJ 27,9 MJ Skillnad mellan 25% bästa jmf 25% sämsta Produktionskostnad: -125 kr/gris eller -145 öre/kg kött Fosfor: -150 g/gris eller -7 kg/ha vid Kväve: -0,63 kg/gris eller - 30 kg/ha vid

9 Hur mycket mat är normalt? Normalt energinnehåll, MJ/kg Torrfoder Färdigfoder Hemmablandat Blötfoder Suggor Digivning+seminering: MJ/kull x 2,2 kullar/år = MJ/sugga o år 12, ,3 3,5-4,3 Dräktighet: MJ/kull x 2,2 kullar/år = MJ/sugga o år 12-12,5 12 2,5-4 totalt: = MJ/sugga o år Smågrisar Avvänjning: 60 MJ/smågris 12,8-13,5 ( 12,5-13 ) 3,5-4,5 Tillväxt 1: 250 MJ/smågris 12,5-13,2 12,2-12,8 3,5-4,5 Tillväxt 2: 200 MJ/smågris 12,5-12,8 12,2-12,5 3,5-4,5 totalt: 510 MJ/smågris Slaktsvin Fas1: 525 MJ/gris 12,4-12,8 12,1-12,5 3,6-4,3 Fas2: 1050 MJ/gris 12,4-12,8 12,1-12,5 3,5-4,2 Fas3: 1425 MJ/gris 12,4-12,8 12,1-12,5 3,3-4,2 totalt: 3000 MJ/gris + Rekryteringsdjur som krånglar till det!

10 Grisen enkelmagad och allätare som vi människor Grisen behöver energi från kolhydrater, fett och protein protein ( främst nödvändiga aminosyror ) mineraler och spårämne vitaminer vatten växttråd/fiber Optimering av foderblandning Vid gårdsoptimering har vi koll på näringsämnen ( men 5-10 styr oftast ). Utöver de näringsämnena finns ytterligare ca 15 som tillverkaren av vitamin- och spårämnespremix har koll på.

11 Innehåll i olika fodertyper 100% 80% 60% 40% 20% 0% Färdigfoder Koncentrat Premix+Protein Premix Koncentrat Mineral+Aminosyror+ vitaminer Protein Biprodukter Spannmål Fett

12 Strukturer på torrfoder Pellets Pelletskross Mjöl Nog finmalt är ofta eftersatt. Siktanalys + planerad service av kvarn.