Energi. Behov för rörelse, värme, tillväxt, matsmältning och reproduktion.

Transkript

1 Energi Anges som MJ i Sverige ( omsättbar energi svin ). Obs! MJ/kg eller MJ/Ts? I Danmark FEsv+FEso. Lite bökigt att vi inte har samma energivärderingssystem. Behov för rörelse, värme, tillväxt, matsmältning och reproduktion. För dess innehåll av energi vill vi ha spannmål, fettrika fodermedel, biprodukter, m m. Vid foderoptimering är det smidigast att sätta övriga näringskrav per MJ ( t ex sis lysin/mj ). Går att analysera energiinnehållet i fodermedel, men det görs sällan. Få ser nyttan jämfört kostnaden, men jag håller inte helt med. Foderpris anges ofta som öre/mj.

2 Protein och aminosyror Råprotein och vattenhalt är en standardanalys. Kostar kr/prov. Råprotein är innehållet av N x 6,25. 5,7 för brödvete!? Råprotein anges som % eller gram. Det kan vara per kg, per kg Ts eller andel av råprotein. 1,0% = 10 g Grisen behöver 10 av råproteinets aminosyror. I fallande ordning är de Lysin, Metionin, Cystin, Treonin och Tryptofan. Utöver dessa aminosyror sätts ett minimikrav på fodrets innehåll av råprotein eller sis råprotein. Behovet avtar med grisarnas storlek. Lägst är det för dräktiga suggor. Ett stort framsteg kom för ca 20 år sedan när Lysin, Metionin, Trenonin och Tryptofan började framställas syntetiskt. Det gav bättre foder med möjlighet att sänka proteinhalterna.

3 fortsättn protein och aminosyror Vanliga proteinråvaror är soja, rapsmjöl, fiskmjöl, potatisprotein, mjölkprotein, drank, öljäst m m. Ärtor och åkerbönor går också bra att använda till grisar, främst slaktsvin. Grovt: 1 kg ärta/böna ersätter ca ½ kg spannmål + ½ kg soja. Jag anser att odling och försäljning direkt mellan gårdar är eftersatt. Köttmjöl och biofoder försvann år Det var bra fodermedel till grisar. Säkerhet, etik

4 Fosfor Innehåll av fosfor i fodermedlen brukar sällan analyseras. Tabellvärden för total P och smältbarhets-% används. Det tycker jag är OK för kända foder ( t ex spm ). Däremot vore det motiverat med analys när t ex nya alternativfoder ska in. I Danmark tas gemensamma årsvärden för spannmål fram, även geografiskt. Fosfor anges som % eller gram. Det kan vara per kg, per kg Ts. 1,0% = 10 g Grisen behöver fosfor för skelett, köttillväxt, fertilitet m m. Störningar av brist syns knappast för ögat och är sällsynta, men t ex svansbitning anses kunna bero på det. Behovet är störst för små grisar och för digivande suggor.

5 fortsättn Fosfor Foderoptimeringarna styrs numer på smältbar P/MJ. Tidigare användes total P/MJ och någon enstaka slö optimerare gör det fortfarande. I de flesta grisfoder ordnas nog innehåll av smb P via tillsats av monocalciumfosfat ( från foderfabrik i färdigfoder, koncentrat eller premix ). Det är oorganiskt fosfor vilket har högre smb än organiskt fosfor ( 67-75% i MCP ). Högst är smb-% i fosforsyra, men den är vansklig att använda. Animaliska fodermedel har också hög smb-%. Det förbjudna biofodret, kött- och benmjölet var bra. Organiskt fosfor är växtfosfor och finns i vanliga fodermedel t ex spannmål. Det är fytatbundet. Smältbarheten är 20-50%, men lägre efter värmebehandling. Smältbarheten för den bundna växtfosforn kan ökas märkbart genom tillsats av fytas och stöpt/fermenterat blötfoder. Fytas har varit prisneutralt.

6 Normal fosforeffektivitet för svenska slaktsvin med ett standardfoder Grisen tar upp ca 40% 100 % P ( ca 1,25 kg per slaktsvin 60 % P ca 0,8 kg per slaktsvin

7 Hur ligger det till med grisarnas fosfor? Max 22 kg P/ha spridningsareal är den första generella begränsningen enligt det svenska regelverket. Schablon: 2,1 sugga eller 28,5 slaktsvin/år per ha. De flesta klarar detta lätt med egen eller avtalad mark. Kommande stallbyggen tenderar att göras främst av befintliga producenter. Arealen kan tryta områdesvis och ge dyra transporter m m. Som alternativ kan en egen fosforbalansräkning göras. Med bra förutsättningar, tillämpning av känd kunskap och teknik kan arealbehovet sänkas till ca 60%. N/ha ökar då, men överskrider inte nitratdirektivet. Är det smart att minska P i flytgödseln på en gård med stor areal? Potatis?

8 fortsättn Hur ligger det till med grisarnas fosfor? Med kniven på strupen kan vi minska fosfor i gödseln.. Undvika foder med innehåll av smb P som är omotiverat över behovsnormer genom: Högre fosforfokus hos foderoptimerare. Analyser som stöd ibland. Använda mer fasfoder. Kan kräva att fler sorter av färdigfoder/koncentrat/premix används. Även fler silos. Börja använda fytas. Mer försök och råd kring fermenterat blötfoder. Vågar vi helt skippa tillsatt monocalciumfosfat? Självklart jobbar vi vidare med att sänka grisarnas foderförbrukning. Det är en överlevnadsfråga! Transportera gödsel längre till fräscha växtodlingsgårdar. Transportcheck från EU/JV? Separering av gödseln. Dyrt!?

9 Ex på hur foderoptimering kan ändra P Slaktsvin A) Förekommande högre nivå av smb P jmf norm. Ingen fytas. B) Smb P enligt behovsnorm, 3 bra faser, ingen fytas. B) jmf A): g P/gris, motsvarar -6,3 kg P/ha vid 28,5 st/ha. 4-7 kr foder/gris. C) Smb P enligt behovsnorm, 3 bra faser, fytas. C) Jmf B): g P/gris, motsvarar -4,1 kg P/ha vid 28,5 st/ha. 1-3 kr foder/gris. Suggor A) Förekommande högre nivå av smb P jmf norm för diande. Ett foder. Ingen fytas. B) Smb P enligt behovsnorm, olika foder för diande och dräktiga, ingen fytas. B) jmf A): 1260 g P/sugga motsvarar 2 6 kg P/ha vid 2 1 suggor/ha

10 fortsättn Hur ligger det till med grisarnas fosfor? Detta har vi gjort som vi kan vara stolta för Genom övergången till att foderoptimera på smältbar fosfor sänktes total fosfor i fodren. Det reducerade fosforn i gödseln med 20-30%. Den förbättrade produktiviteten mot för ca 10 år tillbaks har reducerat fosforn i gödseln med ca 15%. Läget i Danmark Förut tvingade regelverket ner fosforn. Nu är det N som begränsar. Kännbar skatt på tillsatt fosfor. Majoriteten av fodren är väl optimerade för smb P och fytas dominerar. Gödselseparering förekommer. Tillåten mängd P/ha?

11 Fasutfodring Enhetsfoder Kompromiss men enkelt. Fasutfodring Spar pengar och miljö, men kräver ett visst engagemang och utrustning. Råprotein/kg foder 18% 17% 16% 15% 14% Fasutfodring slaktgrisar protein g SIS lysin/mj startfas mittfas slutfas 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 g SIS lysin/mj Fasutfodring är att sänka näringsinnehållet i takt med grisens ändrade behov och att använda olika råvaror för olika gristyper ( ex mer billig potatis till stora grisar ). Den primära drivkraften är att spara pengar, men även miljön vinner ju. Fasutfodring är vanligast vid hemmablandat foder, men går inte att göra fullt ut med ett koncentrat. Premix+protein behövs. Fasutfodring går ofta utmärkt även med färdigfoder. 2 sorter mixas eller spetsning med koncentrat.

12 Hur ligger det till med grisarnas kväve? Nitratdirektivet: Max 170 kg N/ha från stallgödsel? Dit når vi aldrig om 22 kg P/ha klaras, om inte flerårsgivor av P. Svenska grisfoder innehåller generellt inga höga proteinhalter, men vi känner oss heller inte särskilt jagade att hålla ner det i fodret av miljöskäl. Snäva maxgränser för råprotein kan fördyra fodret avsevärt. Däremot håller vi ner råprotein i fodret när vi anar sjukdomar på grisarna. Det är nog motiverat med fler analyser av fodermedel. Ett höstprov per spannmålsslag är för dåligt. Tips: Ca 70 snabbmätare ( NIR ) på spannmålsanläggningar. Ex Vara Lagerhus tar ca 70 kr/prov, svar direkt. Störst N-fokus är kring spridningen av flytgödseln. Vi fokuserar även på att hålla nere ammoniak i stallarna för grisarnas

13 fortsättn grisarnas kväve? Med kniven på strupen kan vi minska kväveförluster.. Undvika foder med innehåll av aminosyror som är omotiverat över behovsnormer genom Högre N-fokus hos foderoptimerare. Analyser som stöd oftare. Använda mer fasfoder. Rätt foder till alla dräktiga suggor. Självklart jobbar vi vidare med att sänka grisarnas foderförbrukning. Det är en överlevnadsfråga! Ströbäddar bort. Transportera gödseln längre till bra spridningstillfällen. Mer stallbalansberäkningar och analys av N i gödsel innan spridning. Mer vacumutgödslingar. Separering av gödseln. Syratillsats i gödseln. Benzoesyra i fodret. Rening av stallen frånluft. Dyrt! Grisarna får det inte bättre.

14 Ammoniak, detta har vi gjort år tillbaks förekom NH 3 och halvbra ventilationsanläggningar i svenska stall. Man monterade då ofta gasutsug på strategiska ställen ( 6m från kall gavel och kulvert ). Idag behövs det sällan. Bättre stall och ventilation, golvvärme m m har förbättrat boxmiljön. Vi gör djupa gödselrännor, cm, oftast med kylvattenslangar i bottnarna. Värmen används sedan via värmeväxlare. Ett steg till är vacumutgödsling, där gödseln står still i några veckor. Rening av stallens frånluft Ex slaktsvin Normalt lämnar grisen brutto ca 3,7 kg N i träck och urin. Av detta räknar vi att 14% försvinner som NH 3 i frånluften. Det påstås finnas utrustning som kan reducera det med ca 80%. Vid schablonvärde för max djur/ha ( 22 kg P ) motsvarar reduktionen 11,5 kg N/ha. Motiverar det stora investeringar?

15 Kväve, ammoniak och lukt i Danmark 140 kg stallgödsel-n/ha är en begränsning. NH 3 -emission ska reduceras med: 15% 2007, 20% 2008 och 25% Åtgärder: Mindre spaltytor, lägre råprotein i foder, luftrening, syra i gödseln, täckning av gödselbrunn, kylning av gödseln, bättre foderförbrukning och benzoesyra. Nettokostnad 7-15 kr/integrerad gris. Lukt är ett problem ( 100 m mellan stallar och andras bostäder nämns ). De mäter lukten i enheten OUE/m 3. Åtgärder kan vara: Rening av frånluft med biologiska-, kemiska- och membranfilter. Dyra! Det nämns även att höja frånlufttrummorna ( skorstenar ).

16 Kväve, ammoniak och lukt i Danmark Gödselseparation ( lågteknologiskt ) Motiv: Förbättra P-balans, avsalu av N och P, mer grisar på begränsad areal. Fiberdel: 10% av volymen, 15-25% av N, 40-70% av P, 20-40% Ts. N 10-50% utnyttjbart. Vätskedel: 90% av volymen, 75-85% av N, 30-60% av P. N 80-90% utnyttjbart. Stallgödsel-N får ökas från 140 till 168 kg/ha. Kan leda till underskott av P på sikt och svavel snabbt. Fiberdelen kan avsättas till: Biogasanläggningar mot en kostnad på kr/ton. Förbränning, kostnad 450 kr/ton. Gödsling av åkermark. Skogsgödsling. Jordförbättringsmedel. Kompostering eller torkning behövs. Investering 0,2 1,2 milj kr. Kostnad 5-30 kr/ton vid en rimlig användning