Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA
|
|
- Rebecka Martinsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ENERGIFAKTA Bäckens gård Västra Götaland På Bäckens gård satsar man på att vara självförsörjande på energi. Här produceras slaktsvin, grödor till foder och avsalu och 2 89 kwh produceras årligen från vind, biogas och halmeldning. Det motsvarar 7 % av gårdens totala energibehov. En energikartläggning visade att det dessutom fanns 4 % att spara av den energi som används idag. Foto: Mari Nälsén Bäcken ägs och brukas av Per-Olof och Karin Hilmér. På gården finns stallar för suggor som hyrs in, 84 st var 4:e vecka, samt uppfödning av 11 smågrisar per år. Dessutom producerar gården årligen ca 5 5 slaktsvin. Genom mellangårdsavtal säljs 6 smågrisar till grannen. Foder till grisarna odlas till viss del på den egna gården i övrigt köps foder in som råvara (drank, vassle, soja, stärkelse), premix samt koncentrat till smågrisarna. Åkermarken omfattar 67 ha. Jordarna är överlag mellanleror. Här odlas spannmål, åkerbönor som proteingröda till foder, konservärter och ekologisk fröodling. Gården levererar ca 7 7 m 3 gödsel till en biogasanläggning som ligger 2,5 km bort. Gården är också delägare i ett vindkraftverk. Energianvändningen En kartläggning av gårdens energianvändning visar att det kanske skulle gå att spara drygt 4 procent. Det betyder över 77 kr i minskade kostnader om året. På Bäckens gård förbrukas el, diesel och fastbränsle motsvarande kwh per år. Det produceras också cirka 82 kwh per år i form av värme från fastbränslepannan. Nedan visas en sammanställning av hur företagets energianvändning fördelas på el, diesel och uppvärmning via fastbränsle. Fördelning av direkt energianvändning (totalt 1 8 kwh/år) El Diesel Fastbränsle Halm Fastbränsle Ved liter 55 8 ton 2 m 3 sk 15 kwh
2 ENERGIFAKTA: BÄCKENS GÅRD Planering & dokumentation Bäcken har varit med i Odling i Balans projektet sedan januari 213. OiB verksamhet och mål stämmer väl överens med hur man vill jobba på gården. En miljövänlig och ekonomisk produktion med fokus på energieffektivisering, bioenergiproduktion och skydd av naturmiljön. Energianvändning i grisproduktion I figurerna nedan presenteras fördelningen av den direkta energianvändningen i smågris- respektive slaktsvinsproduktion. Det innebär att man börjar beräkna när fodret levereras till gården och från när dräktiga suggor levereras till gården till och med leverans av slaktsvin eller smågrisar. Den gödsel som produceras ingår i grisproduktionssystemet till och med gödsellagret. Fördelning av energianvändningen i smågrisproduktionen (kwh/år). av stallar sker med värme från fastbränslepanna. Till smågrisarna används värmelampor. en står för 64% av energianvändning i smågrisproduktionen och 36 % i slaktsvinsproduktionen. Belysning sker med lysrör och alla lampor tänds och går idag inte att justera efter behov. Energianvändningen från belysningen svarar för 8% för smågrisarna och 4% för slaktsvinen. Ventilation sker med hjälp av varvtalsstyrning. Energianvändningen i ventilationen är ofta svårbedömd, här skattas den till 12% för smågrisarna och till 24% för slaktsvinen. Utfodring sker med blötfoder och har en huvudblandare med en slavtank efter den. I smågrisproduktionen används 1 % av energin till utfodringen och en fjärdedel, 34 % går till utfodring av slaktsvinen. Övrigt el 1% Övrigt drivmedel 2% Utfodring el 1% Totalt beräknas energianvändningen per smågris till ca 55,7 kwh. För slaktsvinsproduktionen används 29,6 kwh per levererad gris. övriga energislag 54% Fördelning av energianvändningen i slaktsvinproduktionen (kwh/år). Ventilation 12% Utgödsling 1% Utgödsling drivmedel 2% Beslysning 8% el 1% Direkt energianvändning - växtodling Inom växtodlingen åtgår i genomsnitt 45,3 liter diesel per hektar, med gårdens egna maskiner. Gödseln sprids med inhyrd släpslangspridare och man sprider i växande gröda med egen traktor. Tork Det finns en tork i verksamheten. År 212 användes 7 ton halm samt 8,2 m 3 olja för att torka spannmål samt ytterligare 37 kwh el för att driva torken, alltså totalt 399 kwh. Utgödsling el 2% Den totala potentiella besparingen är cirka 8 kwh/år. Styrning av värmelampa: 1 kwh/år Sparsam körning: 27 kwh/år Eldriven omrörare gödselbrunn: 17 7 kwh/år Skruvtransport av spannmål: 15 kwh/år
3 ENERGIFAKTA: BÄCKENS GÅRD Möjliga besparingar på Bäckens gård På denna gård har man god tillgång till bioenergi för uppvärmning av stallarna. Ersättning av oljepanna med halmpanna för torkning av har redan genomförts. En del av värmen används för uppvärmning av hus. Det kan finnas anledning att se över deras isolering. En tillläggsisolering kan ge utrymme för att fler hus kan värmas upp med fastbränslet. Att tillvarata värme i gödsel genom värmepump kan vara en ytterligare möjlighet, som även leder till mindre förluster av kväve från gödseln. I 6 av 7 stallar finns tilläggstak över smågrishörnan. Det minskar behovet av värmelampa. Vid en framtida ombyggnation kan det vara fördelaktigt att installera fler sådana. I stallet utan tilläggstak till smågrisarna används värmelampor. De första 3 veckorna behöver smågrisar mycket värme. Men därefter skulle man kunna reglera ner effekten på värmelamporna. En sådan reglering skulle kunna spara 1 kwh/år. Belysning Elförbrukningen för belysning beror på brinntid och val av lampor. LED-lampor är mer energibesparande, en kan ge besparingar på sikt. En annan energibesparing är att installera styrning som automatiskt anpassar belysning efter behov. Men värmen från belysningen är också en del av uppvärmningen. Ett eventuellt byte av lysrör kommer därför att påverka även stallets värmebalans och luftflöde. Även om det kan vara fördelaktigt att byta belysning måste man komma ihåg att nya lampor inte alltid passar i en befintlig stallinredning. På Bäckens gård har man valt att byta ut lampor till mer energisparande allt eftersom det fungerar med hänsyn till driften. Ventilation Skötsel, underhåll, klimat är några faktorer som påverkar totala energiåtgången för ventilationen. Att underhålla, trimma in och styra ventilation, foderanläggning och tork spar energi. På Bäcken har man nu satt in månatliga rutiner för service, underhåll och genomgång av ventilation och foderanläggning. Uppskattningsvis 5% effektivisering av ventilationsanläggningarna ger 4 kwh/år i besparing. Utfodring På Bäcken finns idag en hammarkvarn. Den ger ett bra foder och är energieffektiv. Hammarkvarnen suger till sig spannmål och det momentet är en relativ energikrävande typ av transport. En möjlighet är att i framtiden byta till skruv istället som är mer energieffektiv. Dieselförbrukning Dieselförbrukningen påverkas av flera faktorer, växtföljd, jordart, avstånd till fält etc. Andra orsaker kan vara däcktryck och hur fältarbetet genomförs. Generellt brukar Utbildning i sparsam körning kunna leda till sparad diesel. Det kan motsvara ca 5-1 % besparing av bränsle. Pumpning av gödsel via satellitbrunn och spridning med slangspridare kan vara ett alternativ till de många transporterna av gödsel med gödseltunna. En möjlig dieselbesparing på Bäckens gård är att pumpa gödsel från gården till biogasanläggningen via ett rörsystem. Friska djur, högt foderutnyttjande och minimalt foderspill har visat sig vara viktiga faktorer för att optimera produktionen även ur energi och klimatsynpunkt. Att ge smågrisarna en god start är viktigt. God stallmiljö, bra ventilation och tillräckligt mycket värme under smågrisarna första tid är exempel på centrala faktorer. En optimal foderförbrukning där grisarna växer bra och där man har lite foderspill är viktigt om man ser till helheten i produktionen. Kompetent personal där grisarna får adekvat tillsyn är viktigt, något som man jobbar efter på Bäckens gård. Mät för att få kunskap Studier har visat att mätningar av energiförbrukningen har lett till besparingar på i genomsnitt 15% av energin. Men den siffran beror förstås på utgångsläget. På en av produktionsanläggningarna finns det redan idag energimätare installerade. Att installera mätare på alla anläggningar är något man nu funderar på.
4 i slaktsvinproduktionen (kwh/år). ENERGIFAKTA: BÄCKENS GÅRD Management el Utgödsling 22% el 2% Bra planering, dokumentation och uppföljning är viktiga för en god produktion och ett väl utnyttjande av alla insatsmedel. På Bäcken är dokumentation och uppföljning och utvärdering av alla insatser Ventilation en 24% Utgödsling el 2% central del. Växtnäringsbalanser ger värdefull information Den totala potentiella om kväveutnyttjandet. besparingen är Att cirka ge kvävet 8 i rätt kwh/år. mängd vid rätt tid och med bra teknik är positivt för att spara pengar, minska förluster både till vatten och luft. På Bäcken sprids all gödsel med släp- Styrning av värmelampa: 1 kwh/år slangspridare Den totala Sparsam potentiella och körning: så mycket besparingen 27 som kwh/år möjligt är cirka i växande 8 kwh/år. gröda. Energikartläggningen har visat på att det Eldriven omrörare gödselbrunn: 17 7 kwh/år finns ytterligare delar att spara. Skruvtransport Styrning av värmelampa: spannmål: 151 kwh/år kwh/år Rengöring av Sparsam förnyelsebar ventilation: körning: 4 27 kwh/år energi kwh/år Bäckens Eldriven gård har medvetet satsat på bioenergiproduktion under flera år. Idag produceras Styrning omrörare av gödselbrunn: belysning: kwh/år kwh/år Luftvärmepump Skruvtransport personalutrymme: av spannmål: kwh/år kwh/år 289 kwh årligen från fastbränsleeldning, vindkraftsel Timerstyrning Rengöring och av biogas. utgödsling: ventilation: 1 41 kwh/år Källa: Styrning av belysning: 2 5 kwh/år kwh/år Nedan visas kwh som produceras årligen som Luftvärmepump personalutrymme: 2 5 kwh/år värme från fastbränslepannan, el från vindkraftsverket Timerstyrning och biogas av från utgödsling: rötning 1 1 av kwh/år gödsel. Gårdens produktion av energi (kwh/år) År Halmpanna/fastbränslepanna En fastbränslepanna på 5 kw installerades 26 År och den ersätter 95% av den olja som tidigare användes till torken. Pannan försörjer även uppvärmning av hus, stallar och den intilliggande kyrkan. Råvaror till pannan består av halm från fröodlingen (75%) och ved. Gården levererar 7 7 m 3 till en biogasanläggning 2,5 km bort. Brålanda invigdes 213. Sex lantbrukare från Dalboslätten levererar gödsel för biogasproduktion. Bäcken levererar 35% av volymen till den närmaste anläggningen. Rågasen leds sen vidare via gasledningar för uppgradering till fordonsgas som levereras ut till tankstationer. Den kvarvarande rötresten används som gödsel på gården, se bilden nedan. Brålanda, flera lantbrukare från Dalsboslätten levererar gödsel som sen uppgraderas till fordonsgas Vindkraft Gården äger 1/8 av ett vindkraftverk som står på företagets mark. et levererar mer el än gården förbrukar, ca 5% av elen säljs. Totalt levererar kraftverket cirka 6 miljoner kwh/år kwh/år Gårdens totala behov av energi 2 samt produktion av energi (kwh/år) Framtida planer på energiproduktion eller energieffektivisering En möjlighet är att anlägga rörledningar för transport av gödsel till och från biogasanläggningen och gården. Idag körs gödseln och rötresten med lastbil. Det ger en stor flexibilitet vid eventuella förändringar. Transport via rörledningar ger antagligen en energibesparing men kostar antagligen lika mycket som lastbilstransport.
5 ENERGIFAKTA: BÄCKENS GÅRD övriga energislag 54% Utgödsling 1% Utgödsling drivmedel 2% Beslysning 8% el 1% Allmänna råd Det finns flera grundläggande faktorer som Fördelning är viktiga av för energianvändningen att spara och vara klimatsmart. Nedan följer några (kwh/år). i slaktsvinproduktionen exempel: Högt kväveutnyttjande Att ge kvävet i rätt mängd vid rätt tid och med bra teknik är positivt. Djurhälsa Friska djur och en god foderomvandling är viktiga för att minimera uppfödningstiden. Trimma in Att Utgödsling underhålla el 2% och styra ventilation, foderanläggning och tork spar energi. Effektivisering Högt foderutnyttjande & minimalt foderspill är antagligen det viktigaste vad det gäller djurproduktionen. Mät för att få kunskap Studier har visat att mätningar av energiförbrukningen har lett till besparingar på i genomsnitt 15% av energin. Management Bra planering, dokumentation och uppföljning är viktiga för en god produktion och ett väl utnyttjande av alla insatsmedel. Den totala potentiella besparingen är cirka 8 kwh/år. Styrning av värmelampa: 1 kwh/år Sparsam körning: 27 kwh/år Eldriven omrörare gödselbrunn: 17 7 kwh/år Skruvtransport av spannmål: 15 kwh/år Rengöring ventilation: 4 kwh/år Styrning av belysning: 2 5 kwh/år Luftvärmepump personalutrymme: 2 5 kwh/år Timerstyrning av utgödsling: 1 1 kwh/år kwh/år Foto: Mari Nälsén År Energikartläggningen på Bäckens Gård har genomförts av David Hårsmar på Rådgivarna. Det finns energirådgivare som är specialutbildade för energikartläggning och lantbruksrådgivning. Se för fler goda exempel och för erbjudande om energirådgivning. Se även HE
Bleka gård. Jämtland ENERGIFAKTA
ENERGIFAKTA Bleka gård Jämtland Bleka gård är en ekologisk dikoproduktion. Miljö är ett varumärke och målet är att producera minst hälften av elbehovet på gården. Idag finns flera solpaneler installerade
Energikartläggning NAMN PÅ GÅRD OCH LANTBRUKARE
Energikartläggning NAMN PÅ GÅRD OCH LANTBRUKARE Företag: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: 2013-03-12 Rådgivare Nils Helmersson, HIR Malmöhus ENERGIRÅDGIVNING MÅL OCH
Kulbäckslidens lantbruk Västerbotten
ENERGIFAKTA Kulbäckslidens lantbruk Västerbotten På Kulbäckslidens lantbruk produceras mjölk, kött samt el vid en biogasanläggning. Företaget ligger bra till vad gäller energianvändning per kg mjölk beroende
Dagordning 2015-04-29
Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen
Stödmaterial till regel 1.3 Bas (Ny regel 2011) En energikartläggning ska göras
Stödmaterial till regel 1.3 Bas (Ny regel 2011) En energikartläggning ska göras Energibesparingar är bra både för miljön och plånboken. Genom att göra en energikartläggning är det lättare att identifiera
Att beställa och genomföra energikartläggningar
Datum 1 (10) Att beställa och genomföra energikartläggningar Lantbruk EM4500 W-4.0, 2010-11-22 Datum 2 (10) Att beställa och genomföra energikartläggning lantbruk Här presenteras information om vad som
Karin Eliasson. Hushållningssällskapet/ Rådgivarna. Karin.eliasson@radgivarna.nu. www.hush.se
Karin Eliasson Energirådgivare Hushållningssällskapet/ Rådgivarna 0325 618 612 Karin.eliasson@radgivarna.nu Jordbruket en energiomvandlare Sol energi Värme från djur, människor, maskiner och energiomvandling
kunskap till landsbygdens näringar.
Karin Eliasson Energirådgivare Hushållningssällskapet Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap till landsbygdens näringar. 300 miljoner till energieffektivisering Solcellsstöd Solvärmestöd
Energikollen Modul 21C
kwh per år Energikollen Modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: 2012-11-19 Sammanfattning 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 Diesel RME el 20 000
Energieffektivisering. - varför det?
Energieffektivisering - varför det? Energieffektivisering Lars Neuman Energi- och teknikrådgivare,, Ulricehamn tidigare: maskinkonsulent, lärare, landsbygdsutvecklare från 2006 Energikollen underlag för
Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet
1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så
Energieffektivisering - - varför det?
Energieffektivisering - - varför det? Energieffektivisering Lars Neuman Energi- och teknikrådgivare,, Ulricehamn tidigare även maskinkonsulent, lärare, landsbygdsutvecklare från 2006 Energikollen underlag
Energieffektivisering i växtodling
Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Energieffektivisering djurhållning
Energieffektivisering djurhållning A - Kontrollobjekt Namn Person-/organisationsnummer Adress Telefonnummer Mobiltelefonnummer Fastighetsbeteckning Anläggningsnummer Verksamhetskod & Prövningsnivå (B,
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil
Hållbarhet i svensk grisnäring på gårdsnivå Håkan Wahlstedt, Hidinge Gård
Hållbarhet i svensk grisnäring på gårdsnivå Håkan Wahlstedt, Hidinge Gård 2015-11-19 1 Hidinge Gård växtodling: spannmål, oljelin ärter, potatis (7ha) totalt 180 ha mulljord potatis skog Förklaring Invallat
Energi i lantbruk. Nils Helmersson, HIR Malmöhus
Energi i lantbruk Nils Helmersson, HIR Malmöhus Växtodling HIR Malmöhus En stark konsultgrupp med 36 rådgivare Som hjälper dig att öka lönsamheten i din verksamhet med oberoende rådgivning Energi Bär &
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil
Klimatkollen växtodlingsgård 20A
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen växtodlingsgård 20A Sammanfattning På en växtodlingsgård är det kväveeffektivitet och energieffektivitet som är riktigt viktigt att
Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering
Ändringar i IP SIGILL Gris_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning
Energihushållning i växtodling
Energihushållning i växtodling Odling i Balans -Temadag 2012 24 januari, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling Energiinsats Biobränslen Steg
Utf. Drivm. Utg, el. Fördelning baserat på medeltal för 35 företag med slaktsvinsproduktion. Utg. Drivm. Källa: HIR Skåne
Energi i lantbruk Program Nils Hmersson, HIR Skåne 010-476 22 28 Grisproduktion och Fjäderfä Värme, värmeåtervinning, bysning, foderberedning, utgödsling. Smågris Slaktsvin på medtal för 35 smågrisproduktion.
Energigården. Kent-Olof Söderqvist
Energigården Kent-Olof Söderqvist Energigården ett program inom AGROVÄST Att vara en samordnande och pådrivande kraft för ökad produktion och användning av energi från jord, skog, sol och vind samt energieffektivisering
Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan
Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag
Lönsamma åtgärder i företag Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag Små och medelstora företag kan med relativt enkla medel effektivisera sin energianvändning med 15 30 procent. För många
Ekonomiskt stöd för energikartläggning till företag
Ekonomiskt stöd för energikartläggning till företag Hållbar utveckling Väst Västra Götalands regionala energikontor Joakim Achim Friedrich 031 3891483 joakim.friedrich@hallbarutvecklingvast.se Vad är en
Ekologisk mjölk- och grisproduktion
Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen
Förklaringar till produkter i grisstallar UTFODRING/FODERBEREDNING
Förklaringar till produkter i grisstallar UTFODRING/FODERBEREDNING Blötfodersystem Normalt foder med ts-halten 25-27 %. Rundpumpning är idag det vanligaste blötutfodringssystemet. Här står fodret kvar
Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)
Växtodling Nyckeltalen växtodling (många) Hög jämn skörd över åren (precisionsodling, sort, dränering, växtskydd...) Effektivt N utnyttjande Effektivt utnyttjande av N i organiska gödselmedel Låg insats
Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland
Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,
Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland
Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall
Energikollen modul 21C
Energikollen modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: Datum för gruppträff två kl xx den 00 månad i XX-hus Sammanfattning av rådgivningen Företaget använde
Sammanställning av Energikartläggningar med energiloggning.
Sammanställning av Energikartläggningar med energiloggning. Författare: Helmersson Nils, Jamieson Max, HIR Skåne. Denna skrift är framtagen med medel från Jordbruksverket och EU. Det är ett samarbetsprojekt
Energikartläggning. Företag: Edita Bobergs AB
Bilaga: Enkät för energieffektivisering Energikartläggning Företag: Edita Bobergs AB Anläggningsnummer:... Verksamhet A B C Branchkod: 18122 (SNI 2007) Miljöledningssystem: ISO 14001 Kontaktperson energifrågor:
Landsbygdsprogrammet
Aktuellt inom landsbygdsprogrammet inom området Minskad klimatpåverkan och förnybar energi med fokus kompetensutveckling Anna Hagerberg Rådgivningsenheten söder Alnarp Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet
Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)
Ändringar i IP SIGILL Mjölk_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Mjölk, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning
Checklista energitillsyn
Checklista energitillsyn A. Uppgifter om företaget Företagsnamn: Fastighetsbeteckning Organisationsnummer: Besöksadress: Postadress: Kontaktperson: Telefonnummer: Faktureringsadress: B. Allmänna uppgifter
FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård
juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria
Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:
Ändringar i IP SIGILL Frukt Grönt_tillvalsregler klimat_111215.doc Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering Sida Nummer Befintlig regeltext/verifiering 1 K Rubrik: 1K
Omläggning till ekologisk svinproduktion
Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.
Energiodlare och användare tillsammans
Energiodlare och användare Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning LRF Kartläggning av medlemmars energiverksamhet 8 461 enkäter skickades ut nästan 50% svarade Bedriver du energiverksamhet för eget
Praktiska Råd. greppa näringen. Energieffektivisering lönar sig. 2012 Nr 19
Praktiska Råd greppa näringen Energieffektivisering lönar sig Sammanfattning 2012 Nr 19 Jordbruket använder nästan lika mycket energi indirekt (före gården) som direkt (på gården). Utnyttja näringen i
Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Lars Neuman Energi- och teknikrådgivare, LRF Konsult, Ulricehamn
Energieffektivisering och minskad drivmedelsanvändning Lars Neuman Energi- och teknikrådgivare, LRF Konsult, Ulricehamn tidigare även maskinkonsulent m.m. LRF Konsult från 2006 utveckling energikartläggning
utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF
Klimatkollen 27 okt 2010 Potentialer ti och möjligheter att minska utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Innehåll Konkurrensläget Klimatfrågan Energipriserna gp Energi och klimat LRFs strategier Livsmedel
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Energinyckeltal. inom. Äggproduktion
Energinyckeltal inom Äggproduktion Författare: Helmersson Nils, Jamieson Max, HIR Skåne. Denna skrift är framtagen med medel från Jordbruksverket och EU. Det är ett samarbetsprojekt mellan HIR Skåne och
Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad
Avtalsbilaga 4 Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Diarienummer för ursprunglig ansökan: 457-4377/2004 Projektets nummer och namn: nr 18. Biobränslepannor Husa och Fituna gårdar
Energisatsningar på gårdsnivå
Energisatsningar på gårdsnivå Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan filen igen.
Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.
Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20
Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
2012-02- 01. Innehåll
Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,
Gårdsbaserad biogasproduktion
juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer
Rapporteringsformulär Energistatistik
Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea
Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen
Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra
Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20
Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska
Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket
Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 1(5) Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Inför diskussionen visades följande bilder: Grupparbete på
Biogas i dag i Halland och hur den kan utvecklas framöver. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling
Biogas i dag i Halland och hur den kan utvecklas framöver En tillbaka blick Året var 2002 Gårdsbaserad biogasanläggning Götene. Investering 650.000 + eget arbete 220 m 3 reaktorvolym, 140 suggor integrerat
Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka
Vårt klot så ömkligt litet 3. Konsten att odla gurka Världarnas utveckling, Svante Arrhenius, 1906 Man hör ofta beklagande öfver, att de i jorden samlade kolskatterna hastigt förskingras af nutidens människa
Biogas Sydöstra Skåne
Kort företagspresentation 1. Målsättning 2. Ägare och Styrelse 3. Positiv miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Organisation 5. Marknadsförutsättningar 6. Råvaruförsörjning och transportpartners 7. Produktion
Gruppträff två är planerad till den: XX månad i Y Folkets hus. Förslag energieffektivisering- generella rekommendationer
kwh per år Besöksdatum SAM-nr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Energikollen Modul 21C Gruppträff två är planerad till den: XX månad i Y Folkets hus Sammanfattning Förslag energieffektivisering-
Nils Helmersson. HIR Malmöhus 046-71 36 31 nils.helmersson@hushallningssallskapet.se. www.hirmalmohus.se
Nils Helmersson HIR Malmöhus 046-71 36 31 nils.helmersson@hushallningssallskapet.se Sveriges utsläpp av växthusgaser 2007 ~15 % Koldioxidekvivalenter (CO 2 -ekv) 1 kg koldioxid = 1 kg CO 2 -ekv 1 kg metan
Energihushållning i jordbruk
Energihushållning i jordbruk En vägledning för bästa teknik 1 Energimyndighetens publikationer kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se, eller beställas via e-post till energimyndigheten@arkitektkopia.se.
myter om energi och flyttbara lokaler
5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med
Steget mot framtiden. Synergi i optimalt energiutnyttjande. Fueltech
Steget mot framtiden Synergi i optimalt energiutnyttjande Fueltech Mikael Jönsson Anders Persberg Energismart Boende Framtidens möjligheter med huset som kraftkälla! Var kommer Co2 utsläppen ifrån? Bostäder
Kyckling är klimatsmart
Kyckling är klimatsmart k Ännu smartare Klimatdebatten intensifieras för varje dag som går och överallt nås vi av budskap om hur vår livsstil påverkar klimatet. Dessa frågor är viktiga och nödvändiga men
Energiutredning/Energideklaration
Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:
Energinyckeltal inom lantbruket och potentialen att spara energi utifrån energikartläggningar
Energinyckeltal inom lantbruket och potentialen att spara energi utifrån energikartläggningar Författare: Elmquist Helena 1, Neuman Lars 2, Hårsmar David 3 och Helmersson Nils 4. 2015-02-28 Denna skrift
Jonas Möller Nielsen. ä ö
Jonas Möller Nielsen ä ö Energin i svensk växthusgrönsaksodling 2009 2009 Jonas Möller Nielsen Cascada AB Georgs väg 1 430 16 Rolfstorp Telefon: 0709-68 63 93 Hemsida: cascadaab.se E-post: jonas.moller.nielsen@cascadaab.se
Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Hvam seminaret 22/9 2010. Energigårder i lantbruk og utdanning mot et fossilfritt Västra Götaland. Kent-Olof Söderqvist, Agroväst
Hvam seminaret 22/9 2010 Energigårder i lantbruk og utdanning mot et fossilfritt Västra Götaland Kent-Olof Söderqvist, Agroväst Varför energiomställning? Varför är det bråttom? 1. Klimatförändringar 2.
Kurs om Energikollen på lantbruks- och trädgårdsföretag
Kurs om Energikollen på lantbruks- och trädgårdsföretag Tvådagarskursen Energikollen rustar alla som vill göra energieffektiviseringsrådgivning inom Greppa Näringen som energi, klimat eller byggrådgivare.
Förändringar i IP SIGILL Lamm, tillvalsregler för klimatcertifiering
Ändringar i IP SIGILL Lamm_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Lamm, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning
BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2
Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Energieffektivisering Hö nserier
Referat kursdag, Sandviken 2014-11-13 Energieffektivisering Hö nserier Energilots 2.0 bjöd 13 november in Dalarnas och Gävleborgs hönserier till en kursdag som syftade till att ge kunskaper och skapa en
Foto: Janne Andersson
Praktiska Råd greppa näringen Energisnål grisproduktion SAMMANFATTNING 2013 Nr 21 Samreglera värme och ventilation Rengör ventilation, lampor och fönster regelbundet Byt till EC-fläktar för att reglera
Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp
Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag
Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB
Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion
Energistrategier. Vision 2040
Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan
LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011
LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör
1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42
1.1 START Hans Nilsson E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY 2.2 SALA-HEBY ENERGI AB Elproduktion Värmeproduktion och distribution
Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden?
Enkel Energikartläggning Start av inventeringen Inled processen med att lista vilka byggnader som anläggningen innefattar. Gå sedan igenom varje byggnad med ett eget inventeringsprotokoll. Anläggningens
BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42
Utgåva 1:1 2014-09-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fullblodet 42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Östersund 17 september 2013
Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället
BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Torvgårda 3:50
Utgåva 1:1 2012-05-25 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Torvgårda 3:50 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland
Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel
Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial
Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial 1. Målsä(ning 2. Ägare och Styrelse 3. Posi:v miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Förslag :ll företagsstruktur 5. Marknadsförutsä(ningar 6. Råvaruförsörjning och
321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött
Sida 1(7) XXX 20131120 Klimatkollen 20B Bakgrund Driftsinriktning lantbruket: 50 dikor, tjurkalvarna säljs i huvudsak vid avvänjning (ett tiotal behålls och föds upp till slakt). Åkerareal: 177 hektar
Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011
Gasernas utveckling Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders Mathiasson
Passiv gödselseparering
Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten
HANDBOK I ENERGIEFFEKTIVISERING
HANDBOK I ENERGIEFFEKTIVISERING Del 1 Grunderna i energieffektivisering på lantbruk 2013 Lars Neuman, LRF Konsult 1 Författare Författare till detta avsnitt är Lars Neuman, teknikagronom och energirådgivare
Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag
En Effekt - Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag Region Halland har våren 2009 initierat projektet En Effekt. Syftet med projektet är att miljökontor och energistrateg i varje kommun