Energieffektivisering Hö nserier

Transkript

1 Referat kursdag, Sandviken Energieffektivisering Hö nserier Energilots 2.0 bjöd 13 november in Dalarnas och Gävleborgs hönserier till en kursdag som syftade till att ge kunskaper och skapa en mötesplats för dialog kring energieffektivisering av hönserier. Sammanlagt kom sex stycken av länens sammanlagt tio större hönserier. Medverkade föreläsare var Nils Helmersson, energirådgivare på HIR Malmöhus (Hushållningssällskapet), Sivert Johansson, ventilationsexpert med fokus på djurstallar och Claes Björk, rikslikare på Svenska Ägg. Nyttig energi Energieffektivisering handlar inte bara om att spara energi. Själva kärnan i begreppet är att den energi man gör av med ska vara av nytta och alltså generera intäkter genom effektiv produktion. Alltså en insatsvara i produktionen som inte ska vara en kostnad som slösas bort i form av energiförluster. Ovanstående tes blev tydligt under dagen. Det är många bitar som ska falla på plats för att få till en energieffektiv och i allmänhet produktiv hönseriverksamhet.

2 Sätta egna mål Minskad energiförbrukning med bibehållen produktion är målet med energieffektivisering, menar Nils Helmersson som till vardags ofta arbetar med att göra energikartläggningar och ge råd kring energiförbrukning till lantbrukare i Skåne. Man talar i termer om nyckeltal (jämförelsetal) för energiinsats per producerad enhet, exempelvis kilowattimmar per ton producerade ägg (kwh/ton) som i Sverige ligger på 528 kwh/ton i medeltal (lägsta är 204 kwh/ton och högsta är 1585 kwh/ton). Viktigt att komma ihåg är att alla produktionsanläggningar är unika och raka jämförelser hönserier/gårdar emellan är nästan omöjligt att göra på ett rättvisande sätt. Mycket av det som skiljer olika hönseriers energiprestanda åt är byggnadernas ålder, isolering, kvalitet o.s.v. Däremot att jämföra med sig själv och sätta egna mål är mycket relevant. När det gäller energieffektivisering brukar man tala om tre nivåer på åtgärder: 1. Beteende, exempelvis att underhålla och rengöra maskiner, rengöra lamparmaturer, släcka där ljus ej behövs för produktionen, stänga dörrar som kan ge onödigt drag och liknande. Denna nivå behöver i princip inte kosta några pengar alls och kan göras omedelbart. 2. Kompletteringar/ombyggnader. Exempelvis byte av belysning till effektivare ljuskällor, ordna bättre styrning av ljus, fläktar och annat, byta till energieffektivare fläktar, tilläggsisolera och liknande. Denna nivå kräver ofta mindre investeringar men kan ofta göras i närtid, 3. Systembyte, alltså man byter ut en eller stora delar av ett produktionssystem för att det ska bli energieffektivare. Denna nivå är oftast omfattande och kräver stora investeringar och kan ta tid men kan så klart vara lönsamt om man länge suttit fast i ett ineffektivt system som gör att man måste investera för att kunna konkurrera i framtiden. Vad gäller ljus så kan det sparas en del energi genom att nyttja naturligt ljus om möjligt. Mest aktuellt vid nybygge och viktigt att kolla upp så att rätt ljusförhållanden blir till djuren i fråga. EC-styrning rekommenderas Ventilation och energiförbrukningen för denna är en stor och viktig post, särskilt för hönserier. När det gäller energieffektivisering av ventilation rekommenderas inte värmeväxlare då dessa sätts igen av smuts och dålig luft och därigenom inte får någon effektivitet. Värmeväxling är alltså inte värt investeringen. Däremot kan man byta fläktar med effektivare och bättre styrda elmotorer. Mest effektivt är motorer som har permanentmagneter med så kallad EC-styrning och näst effektivast är trefas varvtalsreglerade fläktar. Observera att enfas varvtalsreglerade motorer inte gör någon strömbesparing, utan för det krävs trefasmotorer. Notera också att EC-motorer är cirka dubbelt så energieffektiva som trefas varvtalsreglerade motorer. Anlita rådgivare Ett första steg för att kunna energieffektivisera sin verksamhet är att skaffa sig kunskap om sin förbrukning. Det går att själv göra mätningar men en stor hjälp kan vara att vända sig till en kunnig energirådgivare för att göra en så kallad energikartläggning. Nils Helmersson, och ett antal andra rådgivare i landet, har särskild kompetens att göra genomlysningar av energianvändningen på lantbruk. Mer om ventilation talade Sivert Johansson. För att få energieffektiv ägg/kycklingproduktion är det av yttersta vikt att produktionen i sig är optimerad och effektiv. För detta krävs en god stallmiljö där fåglarna trivs och det kräver god ventilation.

3 Spridning på värmen För höns innebär detta en temperatur på grader, relativ luftfuktighet på 60-65%, ammoniakhalt om 0 ppm (miljondelar), Koldioxid 380 ppm, organiskt damm 0 mg/kubikmeter samt att luftrörelsen kring djuren inte bör vara mer än 0,2 0,5 meter/sekund. Den minsta ventilationen som behövs, kallad minimiventilationen styrs av koldioxidvärdet. Jämnt spridd värme är också viktigt för att inte alla hönor ska samlas vid det område där bäst temperatur råder. Ventilationens uppgift är att: ta bort koldioxid, fukt, ammoniak och överskottsvärme tillföra frisk och sval luft ge svalka fördela tillförd värme Viktigt att tänka på är att ammoniak som vid fukt, särskilt på hösten, inte går att ventilera bort. Det är egentligen bara utgödsling som gäller. Det går inte heller att ventilera bort hög luftfuktighet om det är relativ hög luftfuktighet ute. Om det till exempel är 15 grader varmt ute och 90% fuktighet ventilera inte maximalt då för det gör ändå ingen nytta. Det man kan göra är att höja temperaturen något i stallet vilket tillfälligt kan hjälpa för att motverka fukt. Några åtgärder för att förbättra stallmiljön genom ventilationen (och därmed bättre produktion) är här nedan listade utifrån vad som är möjligt i olika tidsperspektiv: Att göra omgående Kontrollera utrustning: frånluftsfläktar, motorer, huvar mm. spjäll, reglerande och självslutande tilluftsdon, loft-/ vägg-/ takventiler. Justering av ventilintag exempelvis vid takfot så att de är tillräckligt stora och att riktning av utblås är korrekt justerade så att djuren trivs. spjällmotorer för från- och tilluftsdon styrning tak- och väggenomgångar (ägg-/ foder-/gödseltransportörer) undertryck Att göra om ett år Kontrollera byggnad: isolering och diff. spärr i tak isolering och diff. spärr i ytterväggar grund/sockel dränering kvalité på portar, dörrar och fönster täthet och isolering vid portar, dörrar, fönster, ventilationskomponenter mm.

4 Att göra på sikt Värmeanläggning typ av system (rör, radiotorer etc.) typ av panna (flis, halm, pellets etc.) Ny ventilationsanläggning, typ av system, typ av tilluft, byte av komponenter (tänk långsiktigt), byte av motorer (tänk energieffektivt), lätt att arbeta med (förstå, justera mm.) Energi från foder Energi kan förutom i form av elektricitet och värme även tillföras i form av foder. Detta ämne togs upp av Claes Björck som länge arbetat med foder till fjäderfä. Han konstaterar att av alla energikällor för hönserier så är fodret det klart dyraste och är således mycket viktigt att optimera. Alltså är det värt att satsa på en god stallmiljö som leder till att hönorna inte äter mer än vad som förväntas för bra produktion annars kommer det obönhörligt att gå mer energi i form av dyrt foder istället. Mindre värme = mer foder Ett bra foder är också viktigt för optimal produktion. Det är då viktigt med: kvalité på råvaror (näringstäthet, typ av proteiner och aminosyror, enzymer, hygienisk kvalité) balans i fodret, mellan näringsinnehåll (protein, energi, mineraler, vitaminer), fasfoderprogram (olika foder i olika produktionsfaser). Ekologiskt foder är svårare att balansera, värt att notera. effektivt utnyttjande av näringen, alltså att stallklimatet och stallmiljön påverkar foderåtgången. Exempelvis ger varje grads sänkning av temperaturen i stallet under 20 grader ett ökat foderintag på cirka 1,5 gram foder/höna/dag (samt ökad halt av koldioxid och ammoniak). Workshop Under eftermiddagen genomfördes en workshop där förmiddagens teorigenomgångar bearbetades och frågeställningar kring olika intresseområden lyftes. Bland diskussionsämnena, där experterna fick fördjupa sig inom sina respektive kunskapsområde var dessa: LED-belysning i stallen Konstaterades att det kan vara värt att vänta på tester i hönserimiljö innan man investerar i denna belysningsteknik i nuläget (november 2014). Mätning av tempreaturen i olika delar av stallet Viktigt att ställa in så att värme sprids jämnt, går att kontrollera med billiga instrument (mäta IR-strålning). Isolera och täta Genomlysning elförbrukning Finns mätutrustning att köpa, samt tips om att ansöka om energikartläggning hos energirådgivare och stöta på hos Länsstyrelsen för finansiering. Avstämning myndigheter, inför investeringar exempelvis kommande regler för dagsljus i stallmiljö, inför investering i belysning. Bra stallmiljö, ventilation mm.

5 Intressanta tips för mer information: Alexandra Hermansson, på Svenska Ägg har resultat från ett tidigare ljusprojekt. Information kring detta projekt går att läsa på tidningen Fjäderfäs hemsida: Film på hur energikartläggningar går till, där bland andra Nils Helmersson medverkar kan ni se på Youtube: