Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Transkript

1 Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil energi mark från kväve djurhållningen inköpta varor Maria Berglund HS Halland 1

2 Sveriges utsläpp av växthusgaser 25 ~14 % Koldioxidekvivalenter (CO 2 -ekv) 1 kg metan = 21 kg CO 2 -ekv 1 kg lustgas = 31 kg CO 2 -ekv r n koldioxidekvivalente to Växtodlingsgård ha: höstvete, maltkorn, höstraps, sockerbetor, konservärter Metan Lustgas Koldioxid Diesel Olja Produktion av NPK (Miljö, energi och klimat) Bekämpningsmedel Direkta lustgasemissioner Indirekta lustgasemissioner * Indirekt N2O-emission = nitrat och ammoniak som förloras från marken och som omvandlas till lustgas i andra delar av ekosystemet Maria Berglund HS Halland 2

3 Lustgas bildas från kväve N 2 O NO N 2 O N 2 Ammonium NH 4 + Nitrifikation Kräver god tillgång på syre och ammonium NH 4 + Nitrat NO 3 - Denitrifikation Kräver syrefattig miljö Parametrar som påverkar: Tillgång på kväve Syretillgång och markfukt Temperatur Vikten av att spara kväve koldioxidekvivalenter kg Metan Lustgas Koldioxid prod+traktor Produktion I marken Produktion I marken 1 l diesel 1 kg kväve 1 kg kväve BAT Maria Berglund HS Halland 3

4 Grisgård - 16 smågrisar, 55 slaktsvinsplatser - 24 ha: h.vete, korn, v.raps ton koldioxidekvivalenter Metan Lustgas Koldioxid Diesel Olja (torkning) El Produktion av NPK Inköpt foder Bekämpningsmedel Direkta lustgasemissioner Indirekta lustgasemissioner Metan från djuren Lagring av stallgödsel (Miljö, energi och klimat) ton koldioxidekvivalente er Mjölkgård 265 mjölkkor (1 5 kg mjölk/ko) 64 ha (ca 5 ha betor och 25 ha spannmål för avsalu) Metan Lustgas Koldioxid Diesel Olja (torkning) El Produktion av NPK Inköpt foder Ensileringsmed., bek.medel m.m. Direkta lustgasemissioner Indirekta lustgasemissioner Kalkning Metan från djuren Lagring av stallgödsel (Miljö, energi och klimat) Maria Berglund HS Halland 4

5 Metan från mjölkkons fodersmältning 15 kg metan per ko (kg CH4/ko, år) ( (ton ECM/ko, år) Metan från mjölkkons fodersmältning 15 kg metan per ko (kg CH4/ko, år) ( kg metan per ton ECM 2 15 (k kg CH4/ton ECM) (ton ECM/ko, år) 1 Maria Berglund HS Halland 5

6 Metan från mjölkkons fodersmältning Högre avkastning per ko inverkar även på: Foderåtgång och gödselproduktion: -per ko + per ton ECM ±(?) Foderstat - Kött:mjölk-kvoten Totalt: +(?) Det finns många olika åtgärder I. Förbättrat resursutnyttjande/management RESURSEFFEKTIV, HÖG och JÄMN PRODUKTION KVÄVE, energi, foder II. Insatsvaror med låg klimatpåverkan Foder (t ex lokalt proteinfoder, restprodukter), förnybar energi, klimatmärkt kväve III. Produktion av bioenergi Biogas, energigrödor, halm IV. Tekniska lösningar Stallgödsel (syrabehandling etc.), stall (biofilter, byte till elmotorer), reducerad jordbearbetning V. Biologiska lösningar Metan från djurens fodersmältning, lustgas från mark, inlagring av kol i mark VI. Genomgripande systemändringar Ändra foderstat (inköpt+egen växtodling, avkastning) Maria Berglund HS Halland 6

7 Hur anpassar gården sin drift vid krav på minskade växthusgasutsläpp? Krav på X % lägre utsläpp från nuläget Optimeringsmodell Möjliga anpassningar och restriktioner i modellen Odling: Kvävegiva, växtföljd, förfrukt, areal skördenivå, andra insatser Djurhållning: Foderstat, kapacitetsutnyttjande eget foder, stallgödselmängd, metan från fodersmältning, energi etc. Worst case scenario med högre kostnad Utgår från nuläget och att det är optimalt anpassningar alltid innebär en kostnad Inga genomgripande åtgärder (t ex större investeringar) Vad händer? Kvävegivan sänks! Kvävegiva (kg N/ha) Höstvete Maltkorn lk Sockerbetor Höstraps % 2% 4% 6% Krav på minskade växthusgasutsläpp (% av ursprungliga utsläpp) Figur: Växtodlingsgården. Kvävegivans anpassning till krav på minskade växthusgasutsläpp Maria Berglund HS Halland 7

8 Vad händer? Kvävegivan sänks! Omfördelning av grödor Antal hektar Höstvete Sockerbetor Maltkorn Höstraps Ärt Träda % 1% 2% 3% 4% 5% Krav på minskade växthusgasutsläpp (% av ursprungliga utsläpp) Figur: Växtodlingsgården. Omfördelning av grödor Vad händer? Kvävegivan sänks! Omfördelning av grödor Djurantalet minskar (om inga krav på fullt kapacitetsutnyttjandet) Djurenheter Fast antal suggor 14 Fritt antal suggor % 1% 2% 3% % 1% 2% 3% Slaktsvin Suggor Figur: Förändring av djurantalet på grisgården beroende på om antalet suggor är fixt eller rörligt Maria Berglund HS Halland 8

9 Marginalkostnad för att minska de totala växthusgasutsläppen på gårdarna med 1 %, 2 % eller 3 %. Gård Kostnad (kr/kg CO 2 -ekv) -1 % -2 % -3 % Växtodlingsgård,27,52,74 Mjölkgård fast kapacitet,53,95 Ingen lösning Mjölkgård fritt kapacitet,53,95 1,65 Grisgård fast* kapacitet,8 1,16 1,43 Grisgård fritt** kapacitet 3,3 34,34 42,42 * Fast = Fast antal suggor, ingen restriktion på slaktsvinen ** Fritt = Fritt antal suggor och slaktsvin Utsläppsrätter i Europa,3 kr/kg CO 2! Förändring i vinst till följd av krav på minskade växthusgasutsläpp 15 1 Index (vinst) Grisgården Växtodlingsgården Mjölkgården Krav på minskade växthusgasutsläpp (% av ursprungliga utsläpp) Maria Berglund HS Halland 9

10 Förlust till följd av krav på minskade växthusgasutsläpp Förlust i kr Grisgården Växtodlingsgården Mjölkgården -4,1,2,3 Krav på minskade växthusgasutsläpp (% av ursprungliga utsläpp) Avslutande tankar Jordbruket kommer aldrig ner till nollutsläpp! Förbättrat resursutnyttjande och management är viktigt, men Maria Berglund HS Halland 1

11 räcker inte som åtgärd! Med sparsam körning minskar jag bränsleåtgången med 1 % VAD kör jag?! HUR reser jag?! VARFÖR reser jag?! Tack för uppmärksamheten! maria.berglund@vxa.se tel: Maria Berglund HS Halland 11