Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå

Transkript

1 Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel

2 Tolka resultatet av klimatkollen

3 Vad påverkar utsläppen?

4 Vad påverkar utsläppen? Produktion insatsvaror Mängd, klimatavtryck per enhet Användning energi Mängd, användningsområde Lustgas från mark Direkt avgång: Tillfört N, areal mulljordar och N i skörderester (beräknas utifrån skördenivå) Indirekt avgång: Ammoniak- och nitratförluster Kol i mark Egna värden, areal mulljordar Metan från djurens fodersmältning Nötkreatur: Vikt och tillväxt/mjölkavkastning energibehov. Energibehov + foderkvalitet metanavgång Övriga djur: Schabloner Stallgödselhantering Lustgas: från kväve och NH3-förluster, beräknas i Stank Metan: från organiskt material, från Stank

5 Okej då, men är resultatet bra eller dåligt?! 1. Är fördelningen mellan utsläppsposterna normal för driftsinriktningen? (Om nej: Har jag gjort nåt fel i beräkningarna )

6 Fördelningen var OK, och sen då? 80 mjölkkor (9,5 ton ECM) + rekrytering. 80 ha vall + egen spannmål, 15 ha naturbete. Levererar: 760 ton ECM, 25 ton nöt (slakt + liv) Totalt: 773 ton CO2e

7 Utgångspunkt: Produkterna som lämnar gården bär med sig sina ackumulerade klimatkostnader! Graven Vaggan Användning Avfallshantering Råvara Processning

8 gårdsgräns CO 2, N 2 O, CH 4 N 2 O CH 4 NH 3 Insatsvaror och inköpta tjänster Djurhållning, stallgödsel Växtodling Försålda varor systemgräns NO 3-, NH 3 N 2 O N 2 O CO 2

9 Insatsvaror och inköpta tjänster Djurhållning, stallgödsel Växtodling Utsläpp Produkter UT

10 Produkter IN Djurhållning, stallgödsel Växtodling Produkter UT

11 Två enklare alternativ: 1. Räkna bottom-up : Utifrån tidigare erfarenheter om typiska utsläpp t ex per ha och DE. Marias känsla : 1 ha åker ca 1,5-3 ton CO2e. 1 diko ca 2,5 ton CO2e, 1 mjölkko ca 10 ton CO2e. OBS! I djursiffrorna ingår allt foder!! 2. Räkna baklänges: Hur stora hade utsläppen varit om samma mängd produkter producerats någon annanstans? Exempel: Enligt tidigare LCA: 1 kg ECM 1 kg CO2e 1 kg nöt (levande) 7 kg CO2e Här 760 ton ECM (motsvarar 760 ton CO2e) och 25 ton nöt (175 ton CO2e). = 935 ton CO2e Verkar ligga bra till! Var hittar jag data då

12 SIK-rapporter! (bibliotek/rapporter, välj kategorin miljö ) (Fliken Miljö, energi och klimat)

13 Alternativ 3: Klimatavtryck per kg produkt men det funkar bara i vissa fall!! I dessa fall kan ni räkna själva: Levererar ENBART djur: Tot ton CO2e/(tot ton kött (liv och slakt)). Kom ihåg belastning för ev inköpta djur! Levererar ENBART mjölk och nötkött - Allokera mellan levererad mjölk och kött enligt: AF = 1 5,771*kg kött (levande vikt)/kg mjölk Där AF anger hur stor andel av de totala utsläppen som ska läggas på mjölken För ren VO-gård måste insatsvaror och utsläpp fördelas mellan grödorna!

14 Växtodling Viktiga nyckeltal för att styra rätt: kg N/ton höstvete, korn, raps, etc. (förslag kg N mineralgödsel resp kg N organisk gödsel ) liter diesel per ha respektive per ton Djurhållningen Fodereffektivitet (MJ/kg tillväxt, etc.) speciellt fokus på proteinet (soja) Kväveeffektivitet över djuret (kg N i produkt/kg N i foder) Vid avvikelser: Relevant med mått på hälsa & produktion (kg levererad ECM/ko, avvanda smågrisar per sugga, % dödlighet)

15 Att tänka på när man jämför resultatet från klimatkollen med tidigare livscykelanalyser Ingår hela produktionskedjan i dina beräkningar (t ex inköpta djur)? Har du fått med allt?! (inköpta tjänster, rätt skördenivå) Mulljordar sällan med i LCA Ev skillnader i fördelning av utsläpp i växtodlingen (lustgas från mark, insatsvaror) Hur fördelas utsläppen mellan produkterna ut från gården?!

16 Att tänka på när man testkör modellen och justerar ålder på djur: justera även antalet djur, sålda djur, foderbehov etc.! skördenivå: påverkar bara mängd N i skörderester N 2 O från mark Justera allt som behöver justeras Effekten av alla åtgärder går inte beräkna i modellen

17 Om Cofoten

18 Uppgifter från STANK till Cofoten Relevanta knappar för Cofoten Produkter IN & UT: mängd produkter Areal åker & naturbete Djuren: antal, speciella data, bete Stallgödsel: slag, lagring, spridning Grödor: areal, skörd (ev utlakningsberäkning) Cofoten = Ny knapp

19 Tillägg som görs i Cofoten (I) Produkter IN Lägg till energi! = diesel, olja, el, biobränslen och inköpta tjänster Kontrollera ev varningar Produkter UT Användning av egen bioenergi Djurhållning Nötkreatur: Vikter, grovfoderandel

20 Tillägg som görs i Cofoten (II) Spridningsteknik Importerad gödsel: N och spridningsförluster Utlakning Revidera eventuellt utlakningssiffran Markkol (Kan läggas till) Odling Liggtid för vall

21 Förbättringar i Cofoten jämfört med Excelverktyget Stallgödsel: samma beräkningar som i stank bättre beräkningar av N och organiskt material Metanavgång från nötkreaturens fodersmältning vikt, tillväxt och mjölkavkastning ger energibehovet. Diesel för inköpta tjänster (fältarbete och distribution) Utlakningsberäkning kan göras direkt. Tips för enkel beräkning: Lägg in jordartsfördelning och en typisk gröda med jordbearbetning så får du grundutlakningen i kommunen för den jordarten.

22 Vad är en åtgärd?!

23 En åtgärd är En aktivitet som genomförs i syfte att minska växthusgasutsläppen från en gård

24 Vad är en åtgärd, egentligen?! En aktivitet som genomförs i syfte att minska växthusgasutsläppen från en gård 1. Vad är en aktivitet, vad kan jag får kred för? - Fokusera på gården och på det lantbrukaren kan påverka 2. Minska utsläppen per vadå? Per djur, per ha, per kg produkt, per gård?

25 Klimatförändringarna är ett globalt miljöproblem spelar ingen roll var utsläppen sker Mycket av jordbrukets utsläpp sker före gården - Hela livscykeln viktig Viktigt relatera utsläppen till produktionen (t ex kg CO 2 -ekv per kg produkt) Titta BÅDE på gårdens klimatavtryck OCH mängden produkter som lämnar gården

26 Fyra situationer där man kan säga att en förändring även är en åtgärd:

27 1. Gårdens växthusgasutsläpp minskar, Mängden produkter den samma

28 2. Gårdens växthusgasutsläpp de samma, Mängden produkter ökar

29 3. Gårdens växthusgasutsläpp de samma, Men även nya produkter

30 4. Gårdens växthusgasutsläpp ökar, Men mängden produkter ökar mer

31 Vad är en åtgärd, egentligen?! En aktivitet som genomförs i syfte att minska växthusgasutsläppen från en gård 1. Vad är en aktivitet, vad kan jag får kred för? - Fokusera på gården och på det lantbrukaren kan påverka 2. Minska utsläppen per vadå? - per enhet produkt 3. Och om jag inte kan kvantifiera eller verifiera förändringar i klimatavtrycket?

32 Det är svårt sätta siffra om: 1. Det saknas kunskap för att kvantifiera och verifiera alla effekter av en åtgärd Exempel reducerad jordbearbetning: Dieselförbrukning Lustgas från mark ELLER Mullhalt?? Skörd per hektar?? Totalt: +? 2. Mängden eller typen av produkter ut ändras Exempel börjar odla ny gröda, samlar in och säljer halm

33 Förslag Beskriv strategier för att minska växthusgasutsläppen på gården Viktigt med bra kväveutnyttjande, och lite kväve i marken när det är blött minskar risken för lustgasavgång Om möjligt: Redovisa utsläppsförändringar fram till gårdsgrinden + förändringar av mängden produkter ut

34 Rangordna och lägg upp en strategi Exempel: Mindre lustgas från mark Åtgärder Högt kväveutnyttjande Gödselgiva Teknik och tidpunkt Optimerat utnyttjande av stallgödsel och annat org.n Bra markstruktur Bra dränering Kalkning Bra växtföljd Minimerad jordbearbetning betydelse påverkar Stor N och C i mark N och C i mark vattenhalt, N-utnyttjande, skördenivå vattenhalt, N-utnyttjande, skördenivå ph (om lågt ph) marksstruktur, skördenivå, kvävegiva Vattenhalt, markpackning (Genomförs på jordar med god markstruktur) Val av mineralgödselprodukt Tillverkningsprocessen Nitrifikationsinhibitor mindre Oxidation av NH + 4

35 Tre kategorier av åtgärder I. Förbättrad produktivitet och effektivitet Resurseffektiv, hög och jämn produktion. Litet spill Fokusera på KVÄVE, energi och foder. II. Byte av insatsvaror och teknik Insatsvaror med låg klimatpåverka, t ex klimatmärkt N-gödsel och förnybar energi, och undvik klimatbovar som soja Mer energieffektiv teknik Teknik och val som minskar utsläppen, t ex lämplig stallgödselgiva vid rätt tidpunkt III. Genomgripande systemändringar Ändrad foderstrategi, t ex mer eget protein Produktion av bioenergi

36 I mötet med lantbrukare

37 Påminn om att växthusgaser andra gaser vi pratat om i miljörådgivningen. Fokus på det lantbrukaren kan påverka = egna gården Hur undvika responsen allt vi gör är ändå bara fel! hitta rätt ingång

38 Du kan ge samma råd som inom annan (miljö)rådgivning! Viktiga områden: Kväve! Resursutnyttjandet & minska förluster God djurhälsa, frisk gröda, bördighet Nya områden: Energi Klimatavtryck av inköpta varor Av mindre vikt: Fosfor, Kem (nitrat- och ammoniakförluster)

39 Allt är så osäkert! Handlar även om stor naturlig variation! Fokus på rätt riktning och att minska risken för växthusgasutsläpp Vad är säkert i jordbruket?! Hur säkra är uppgifterna om ton TS grovfoder/ha, kg N/ton stallgödsel, NH 3 -förlust i stall, lager och från mark, P-utlakning/ha Vädret

40 Sju påminnelser.

41 1. Temporär kolinlagring i gröda är INGEN kolsänka! CO 2 CO 2 CO 2 Foder Kött etc CO 2 Vegetabilier Humus

42 2. Gränsen går vid gårdsgrinden

43 så ge inte ohämmat kred för förändringar i omvärlden??? Foder?! Insatsvaror och inköpta tjänster Djurhållning, stallgödsel Växtodling Försåld vara Energi?! Livsmedel?! systemgräns gårdsgräns Råvara?!

44 3. Resultatdiagrammet avslöjar inte om gården är bra eller dålig ur klimatsynpunkt måste analysera mer!

45 4. Använd rätt termer! Utsläpp av koldioxid/metan/lustgas Utsläpp av växthusgaser, växthusgasutsläpp Utsläppen är X kg/ton koldioxidekvivalenter Produktens klimatavtryck (Carbon Footprint) är X kg CO 2 -ekv per kg produkt Utsläpp av koldioxidekvivalenter Utsläpp av ekvivalenter Utsläppen är X CO 2 -ekv/ekvivalenter

46 5. LCA ger information om en produkts miljöpåverkan Resultat från en LCA är ingen innehållsförteckning Prata om en produkts klimatavtryck (på engelska Carbon Footprint ) Kan inte säga produkten innehåller X kg CO 2 -ekv

47 6. Om resultatet är osannolikt bra är beräkningarna sannolikt inte så bra Har du fått med allt på gården? Diesel, el, olja, inköpta tjänster All areal, även naturbete Har du med hela kedjan? Föder upp ungnöt, säljer gröda på rot Eller om resultatet är alldeles för dåligt, kolla då: Mulljordarna (ska inte vara med i grundalternativet) Skördenivån (TON per HEKTAR) Djurantal = antal (fyllda) platser

48 7. Lästips Rådgivningsmoduler/klimatkollen Manual Cofoten Klimatbibliotek Kurser/Rådgivarkurser Dokumentation från tidigare kurser (Fliken Miljö, energi och klimat)

49 Tack!