BERÄKNINGSVERKTYG FÖR KLIMATKOLLEN
|
|
- Tobias Abrahamsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BERÄKNINGSVERKTYG FÖR KLIMATKOLLEN Huvudmeny Indata: Hjälp: Resultat: Version: Beta Info Produktsök Resultatrapport Produkt IN Dieselförbrukning Produkt UT Kom igång Djurhållning Koldioxid, Lustgas Lustgas Metan lustgas, metan Lagringsteknik Spridning N-Förlust Produktion av insatsvaror gårdsgräns Ammoniak Djurhållning, stallgödsel Växtodling Försålda varor Kol i mark systemgräns Lustgas Nitrat, ammoniak Lustgas Koldioxid Odling
2 BERÄKNINGSVERKTYG FÖR KLIMATKOLLEN Kom igång Om verktyget: Beräkningsverktyget i klimatkollen är ett Excel-baserat kalkylblad. Det är således inget riktigt program (ännu) och därför har det sina brister och problem. Tanken är dock att utveckla det till ett riktigt datorprogram. Beräkningsverktyget består av en rad inmatningsflikar (se menyn för översikt) samt några hjälpflikar och resultatfliken. Dessa når du enklast via menyknapparna på varje sida, men du kan även använda dig av flikarna nedan. Det finns hjälp och information att hämta genom att markera celler eller peka med musen på rubriker med kommentarer (-dessa kommentarer känns igen på den lilla röda trekanten i övre högra hörnet på cellen). Dessutom kan en del inmatningsceller innehålla information (oftast ti översta raden). Vad beräknas?: Växthusgasutsläpp i form av koldioxid (CO 2 ), lustgas (N 2 O) och metan (CH 4 ). Utsläppen räknas även om som kg koldioxidekvivalenter (CO 2 e). Växthusgasutsläppen beräknas för de delar som ligger innanför systemgränsen i figuren till höger, d v s: Utsläpp vid själva produktionen av de produkter som importeras till gården. Dessutom kan utsläpp från transporter beräknas. Energianvändning på gården Djurens fodersmältning och stallgödsel (utsläpp av metan och lustgas) Växtodlingen (utsläpp av lustgas och ev av förändrat kolförråd i marken) Indirekta lustgasutsläpp som bildas när ammoniak- och nitratförluster från jordbruket omsätts i andra delar av ekosystemet. TIPS! Välj att visa kalkylbladet i helskärm så utnyttjas skärmen på bästa sätt. Du kan även zooma efter egen önskan. egen önskan. Förflyttning mellan inmatningsrutor görs ofta lättast mha Tab-tangenten (eller Shift+Tab). På de olika flikar hittar du dessa cellformat: Välj från rullista Välj data från rullistan eller skriv in data som finns i rullistan (Om angivit kan eget datavärde användas) Inmatningsruta ("Obligatorisk") Obligatorisk värde för beräkningen Inmatningsruta ("Valfri") Valfritt värde, tex om annan uppgift finns än det framräknade.
3 Koldioxid, Lustgas Lustgas Metan lustgas, metan Produktion av insatsvaror gårdsgräns Ammoniak Djurhållning, stallgödsel Växtodling Försålda varor Nitrat, ammoniak systemgräns Lustgas Lustgas Koldioxid
4 Allmän Information Datum: Gård/Företag: Brukare: Gårdsinfo Mail: Telefon: Beskrivning av scenario Mobil: Län: Kommun: Rådgivare: Rådgivare Företag:
5 Produkter IN till gården Välj Insatsvara Huvudgrupp Produktgrupp Produkt Låg? inköpt/år enhet Eget värde kg CO 2 -ekv/ enhet
6 Avgränsningar: * Insatsvaror till jordbruksföretaget. Ej skog, entreprenad eller privat. * Kaptialvaror (maskiner, byggnader) ingår ej. Generellt liten del av jordbrukets klimatpåverkan (se t ex [4]). * Här bara tre grupper (energi, gödsel och inköpt foder). De ger generellt stor klimatpåverkan, även möjliga att åtgärda. *Plast, ensileringsmedel, kem och inköpta strömedel inte med kan ev visas i separata diagram som tas fram som rådgivningsunderlag.
7 Databasvärde kg CO 2 e/enhet Kommentar till värdet för CO2ekv. Ev. egna noteringar
8 Produkter UT från gården Välj Insatsvara Huvudgrupp Produktgrupp Produkt Mängd UT enhet Mängd från växtodling till egna djur enhet
9 Djurhållning Djurslag Spec. data Djurplatser (Antal) flyt, med svämtäcke fastgödsel & urin djupströ, lagring <1 mån djupströ, lagring >1 mån flyt, utan svämtäcke Bete beteperiodens längd (månader) Andel gödsel i stall under betes-säsong (%) % bete på åkermark Totalt antal djurplatser Mjölkkor Dikor, tunga Dikor, lätta Gödtjur Vallfodertjur Betestjur Stut Kvigor Suggor i produktion Suggor i satellit Avvanda smågrisar/år Sinsuggor i suggnav Galtar Slaktsvin Värphöns Unghöns Slaktkycklingar Hästar, stora Hästar, små Får (tacka inkl 1,5 lamm)
10 Lagringsteknik Lagringsinformation Andel av gödseltypen Urinen lagras med flytgödseln (fastgödselhant.) % Tak över behållare för urin % Svämtäcke eller dyl över behållare för urin % Tak över behållare för flytgödsel % Svämtäcke över behållare för flytgödsel % Annan täckning över behållare för flytgödsel %
11 Gödselspridning Indirekta lustgasemissioner från förluster av reaktivt kväve Kväveutlakning Kväveutlakning: Areal: kg N/ha hektar Ammoniakförluster vid spridning av mineralgödsel Tillförd mineralgödsel: 0 kg N Förluster vid spridning: 2% Totala spridningsförluster: kg N Importerad övrig organisk gödsel Mängd (ton) kg tot-n/ton kg NH4- N/ton Hantering som Spridningsteknik, spridningstidpunkt och nedbrukningstid (%) Vårvinter: Bredspridning Vårvinter: Bandspridning Vårbruk: Bredspr. nedbr. 1 tim Vårbruk: Bredspr. nedbr. 12 tim Vårbruk: Bredspridning vall, ej nedbr. Vårbruk: Mot vinderosion Fast Urin Djup Flyt
12 Vårbruk: Bandspr. nedbr. 1 tim Vårbruk: Bandspr. nedbr. 12 tim Vårbruk: Bandspridning vall, ej nedbr. Vårbruk: Myllning vall Försommar,sommar: Bredspr. vall, ej nedbr. Försommar,sommar: Bandspr. vall, ej nedbr. Försommar,sommar: Bandspr. stråsäd, ej nedbr. Försommar, sommar: Myllning stråsäd Försommar, sommar: Myllning vall Försommar, sommar: Mot vinderosion Tidig höst: Bredspr. nedbr. 1 tim Tidig höst: Bredspr. nedbr. 12 tim Tidig höst: Bredspr. ej nedbr. Tidig höst: Bredspr. Vall Tidig höst: Bandspr. nedbr. 1 tim Tidig höst: Bandspr. nedbr. 12 tim Tidig höst: Bandspr. ej nedbr. Tidig höst: Bandspr.Vall Tidig höst: Myllning stråsäd Tidig höst: Myllning vall Sen höst: Bredspr. nedbr. 1 tim Sen höst: Bredspr. nedbr. 12 tim Sen höst: Bredspr. ej nedbr. Sen höst: Bandspr. nedbr. 1 tim Sen höst: Bandspr. nedbr. 12 tim Sen höst: Bandspr. ej nedbr. Sen höst: Myllning stråsäd Sen höst: Myllning vall Summa
13 Summering kväveförluster Ammoniakförluster på bete (kg N) Fast Urin Djupströ Flyt Summa Alla djurslag Totalt från egna djur till stallgödseln (kg N) Ammoniakförluster i stall (kg N) Nöt svin övriga Summa förluster i stall Återstår efter stall (kg tot-n) Ammoniakförluster i lager (kg N) Nöt svin övriga Summa förluster i lager Summa ammoniakförluster (kg N) Återstår efter lager (kg tot-n) Därav växttillgängligt (kg NH4-N) Ev. korrigering Korrigerat ammoniakförlust (kg N) Export organisk gödsel Avyttrad gödsel (ton) Avyttrad gödsel (kg N) Import organisk gödsel Importerad stallgödsel (ton) Importerat stallgödsel (kg N) Import övrig organisk gödsel (ton) Import övrig organisk gödsel (kg N) Därav växttillgängligt (kg NH4-N) Spridningsförlust, org. gödsel (kg N)
14 Kol i mark Koldioxidavgång från mulljordar Bete (på åkermark): Vall: Ettåriga grödor: Radsådda grödor (hackgrödor): Summa mulljordar (ha): Areal (ha) Kol i mark, mineraljordar Beräknad förändring av kolförråd mark: Areal (ha): kg C/ha och år hektar
15 Växtodling Gröda Naturbetesmark Träda Kommentar Vallens liggtid (År) Areal (ha) Skörd (kg/ha) Bortförda skörderester (kg TS/ha)
16 Gödsling: Eget korrigerat värde Mineralgödsel 0 kg N kg N Stallgödsel och andra org. gödselmedel 0 kg N-tot kg N-tot Betesgödsel; nöt, gris och fjäderfä 0 kg N-tot kg N-tot Betesgödsel; får, övrigt 0 kg N-tot kg N-tot Organogen jord 0 hektar hektar Resultat Lustgasavgång (kg N2O-N) Mineralgödsel 0 Stallgödsel och andra org. gödselmedel 0 Betesgödsel; nöt, gris och fjäderfä 0 Betesgödsel; nöt, gris och fjäderfä 0 Organogen jord 0 Skörderester 0 Naturbete+träda 0 Summa 0 kg N2O-N Summa kg N2O-N/ha, inkl ev träda och naturbete kg N2O-N/ha, exkl ev träda och naturbete
17 Resultat Summa växthusgasutsläpp: Koldioxid Lustgas Metan Koldioxidekv. CO 2 N 2 O CH 4 CO 2 e Summa (ton CO 2 e) (ton CO 2 e) (ton CO 2 e) (ton CO 2 e) kg CO 2 kg N 2 O kg CH 4 (ton CO 2 e) Produktion Energi insatsvaror Mineralgödsel Fodermedel Anv av insatsvara Energi Marken Lustgas från mark till atmosfär Lustgas från ammoniakoch nitratförluster n.a. n.a. Förändrat kolförråd i mark n.a. Djuren Fodersmältningen n.a. Lager och stall n.a. Summa
18 Klimatkollen Koldioxidekv. Metan Lustgas Koldioxid ton CO2ekvivalenter Energi Mineralgödsel Fodermedel Energi Lustgas från mark till atmosfär Lustgas från ammoniakoch nitratförluster Förändrat kolförråd i mark Fodersmältningen Lager och stall Produktion insatsvaror Anv av insatsvara Marken Djuren
19 Sök en produkt Produktnamnet innehåller texten: Antal produkter med sökt text slam 4 Alla förekomster av söktexten redovisade 20 första förekomster av söktexten Huvudgrupp och undergrupp Aktiv? CO2ekv CO2 N2O CH4 1 Biogasslam Organisk gödsel > ORG-Biprodukter Ja saknas 2 Biogasslam Laholm Medel Organisk gödsel > ORG-Biprodukter Ja saknas 3 Rötslam 15 % ts Organisk gödsel > ORG-Biprodukter Ja saknas 4 Slamkalk, Köp-bro Organisk gödsel > ORG-Biprodukter Ja saknas 5 #SAKNAS! 6 #VÄRDEFEL! 7 #VÄRDEFEL! 8 #VÄRDEFEL! 9 #VÄRDEFEL! 10 #VÄRDEFEL! 11 #VÄRDEFEL! 12 #VÄRDEFEL! 13 #VÄRDEFEL! 14 #VÄRDEFEL! 15 #VÄRDEFEL! 16 #VÄRDEFEL! 17 #VÄRDEFEL! 18 #VÄRDEFEL! 19 #VÄRDEFEL! 20 #VÄRDEFEL!
20 Referenslista Berglund, M., Cederberg, C., Clason, C., Henriksson, M & Törner, L. 2009a. Jordbrukets klimatpåverkan underlag för att beräkna växthusgasutsläpp på gårdsnivå och nulägesanalyser av exempelgårdar Delrapport i JOKER-projektet HS Halland IPCC IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories, Prepared by the National Greenhouse Gas Inventories Programme, Eggleston H.S., Buendia L., Miwa K., Ngara T. and Tanabe K (eds) Published: IGES Japan Flysjö, A., Cederberg, C. & Strid, I LCA-databas för konventionella fodermedel miljöpåverkan i samband med produktion: Version 1. Rapport 772, SIK Institutet för livsmedel och bioteknik Göteborg Frischknecht, R., Althaus, H-J., Bauer, C., Doka, G., Heck, T., Jungbluth, N. m fl The Environmental Relevance of Capital Goods in Life Cycle Assessments of Products and Services. The International Journal of Life Cycle Assessment DOI: doi org/ /lca Karlsson, " & Rodhe, L Översyn av Statistiska Centralbyråns beräkning av ammoniakavgång i jordbruket - emissionsfaktorer vid lagring och spridning av stallgödsel. JTI uppdragsrapport
Resultatrapport. Distribution Koldioxid,
Info Kom igång Resultatrapport Produkt IN Produktsök Produkt UT Dieselförbrukning Djurhållning Distribution Koldioxid, Lustgas Lustgas Metan lustgas, metan Lagringsteknik Spridning N-Förlust Referenser
Läs merKort introduktion till
Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,
Läs merVäxtnäring i stallgödseln
Cofoten mjölk övningsgård Alternativ 4 år 212 för 8 hektar Mjölkgård övningsgård grundkurs Växtnäring i stallgödseln Skapat: 212-4-1 Utskrivet: 213-1-17 Antal sidor: 5 SAM-nr: Telefon: Växtnäringsinnehåll
Läs merManual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16) 2013-06-04
Sida 1(16) Manual Cofoten Kontaktuppgifter: Ulrika Williamsson, Jordbruksverket, ulrika.williamsson@jordbruksverket.se, tel 036-15 63 41 om du har tekniska frågor och tips på hur verktyget kan förbättras/förtydligas.
Läs merManual Cofoten. Komma igång. Sida 1(12)
Sida 1(12) Manual Cofoten Kontaktuppgifter: Torben Kudsk, Jordbruksverket, Torben.Kudsk@jordbruksverket.se, tel 040-415295 eller Ulrika Williamsson, Jordbruksverket, ulrika.williamsson@jordbruksverket.se,
Läs merIntroduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland
Introduktion till klimatberäkningarna i VERA Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Om verktyget Klimatkollen i VERA Anpassat för att beräkna ett klimatavtryck (på engelska Carbon Footprint ) av
Läs merJordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil
Läs merGrunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.
Grunddata Namn: 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) Jordart Andel konventionell Svagt leriga jordar (< 5 % ler) Växtodling < 25 % ekologisk Leriga jordar (5-15 % ler) 25-90 % ekologisk
Läs merStyrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan
Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merDatainsamling för djurgård
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning
Läs merManual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund. Reviderad 2015-08-26
Manual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund Reviderad 2015-08-26 Sida 2(17) 1 Introduktion Denna manual beskriver hur VERA beräknar växthusgasutsläpp, vilka principiella
Läs merUpplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor
Beräkningarna Vanliga fallgropar Körslor Upplägg Resultatet/Tolkning Vad är normalt? Nyckeltal Kolets och kvävets kretslopp Övriga klurigheter och frågor Rådgivningstillfället och sälja in Klimatkollen
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan och utsläpp på gårdsnivå å Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Jordbrukets klimatpåverkan k är inte som andras påverkan
Läs merKlimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merTolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå
Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Tolka resultatet av klimatkollen Vad påverkar
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merKvävebalanser på mjölkgårdar
Kvävebalanser på mjölkgårdar Var tar det oförklarade kvävet vägen? Sara B Nilsson 035-465 09 0730-46 93 18; sara.nilsson@vxa.se Innehåll Svåra frågor Vilka förluster är normalt i Sverige/internationellt
Läs merProduktiviteten, effektiviteten och klimatet
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merPotatisodling och dess påverkan på klimatet
Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens
Läs merGödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år
Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från fossil
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 7 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Gödsel Vad är växtnäring? Hur används växtnäring? Hur hanteras växtnäring? Vilka lagar styr växtnäring?
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 (Naturvårdsverket) Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan
Läs merBakgrundsbeskrivning för klimatberäkningsverktyg Rådgivningsverktyg i Greppa Näringen
Hushållningssällskapet Halland Bakgrundsbeskrivning för klimatberäkningsverktyg Rådgivningsverktyg i Greppa Näringen Maria Berglund 100720 Hushållningssällskapet Halland, Lilla Böslid 146, 305 96 Eldsberga,
Läs merFör lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök
För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök Det här är en lista på frågor som inspektören kommer att ställa till dig vid tillsynsbesöket. Läs gärna igenom frågorna
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är
Läs merVERA - Klimatkollen. Maria Berglund. Hushållningssällskapet Halland
VERA - Klimatkollen Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Att du ska Syfte och mål kunna beräkna en gårds klimatavtryck med beräkningsverktyget Klimatkollen i VERA veta var du hittar stöd till
Läs merPresentation om Klimatkollen i VERA. Framtaget av Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland
Presentation om Klimatkollen i VERA Framtaget av Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland Att du ska Syfte och mål med kursen kunna beräkna en gårds klimatavtryck med beräkningsverktyget Klimatkollen
Läs mer321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött
Sida 1(7) XXX 20131120 Klimatkollen 20B Bakgrund Driftsinriktning lantbruket: 50 dikor, tjurkalvarna säljs i huvudsak vid avvänjning (ett tiotal behålls och föds upp till slakt). Åkerareal: 177 hektar
Läs merKlimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen
Klimat och klimatgaser Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen 2011-11-17 Jag ska prata om Klimatförändring-vad innebär det? Växthusgaser Jordbrukets utsläpp Globalt perspektiv på klimat 2C o Hittills
Läs merGÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV
GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Traditionella miljöfrågor i
Läs merVäxthusgasutsläppen från svensk grisproduktion beräknas i genomsnitt till cirka 3,4 kg koldioxidekvivalenter
Kvantifiering av möjliga utsläppsminskningar av klimatcertifieringsreglerna för gris Maria Berglund, Ulf Sonesson, Christel Cederberg, SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik, december 2010 Växthusgasutsläppen
Läs merKlimatkollen växtodlingsgård 20A
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen växtodlingsgård 20A Sammanfattning På en växtodlingsgård är det kväveeffektivitet och energieffektivitet som är riktigt viktigt att
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras?
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs
Läs merGården i ett livscykelperspektiv
Gården i ett livscykelperspektiv Birgit Landquist SIK Institutet för livsmedel och bioteknik birgit.landquist@sik.se Tel 072 720 75 82 www.sik.se Unik kompetens om livsmedelskedjans miljö- och klimatpåverkan
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 (Naturvårdsverket) Mycket prat om KOLDIOXID från fossila bränslen men jordbrukets
Läs merKlimatpåverkan av rötning av gödsel
Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp
Läs merRegional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser
Läs merKommun. E-post Telefon (hem) Telefon (dagtid eller mobil)
Årsrapport för lantbruksföretag 1 (7) Fyll i blanketten direkt i datorn. Skriv sedan ut blanketten och underteckna den. Blanketten ska skickas till miljö- och byggnadsförvaltningen, Box 500, 577 26 Hultsfred.
Läs merMjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling. Egen och arrenderad areal (totalt)
FÖR LANTBRUKARE: Checklista inför tillsynsbesök Frågor inför tillsynsbesök Uppgifter om verksamheten Inriktning på verksamhet Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling Annat: Antal djurenheter
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg, Institutionen för Energi&Miljö, Chalmers Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Skövde 18
Läs merVallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI
Vallens klimatpåverkan Pernilla Tidåker, JTI Vallen påverkar klimatet på många sätt Vad bidrar till vallens klimatpåverkan? Hur kan klimatavtrycket reduceras? På vilka olika sätt kan vall motverka växtodlingens
Läs merGÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV
GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården
Läs merDagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt
Läs merSommarens torka. Klimatförändring
Sommarens torka Klimatförändring Rådgivning för lantbruksföretag Klas Fredriksson Länsstyrelsen Länsstyrelsens arbete med brandrisker, torka och vattenbrist i Södermanland Bemanning Samverkan Skogsbrandrisk
Läs merGödsling, stallgödsel och organiska restprodukter
Institutionen för mark och miljö Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter Sofia Delin, SLU Skara Resultat från projekt finansierade av SLF, Jordbruksverket, Ekoforsk, Formas m.m. Kväveeffekt av
Läs merStallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband
Läs merNamn/Firmanamn: Person- eller Organisationsnummer: Fastighetsbeteckning vid brukningscentrum: Adress: Postnummer: Postadress: Telefon:
Namn/Firmanamn: Person- eller Organisationsnummer: Fastighetsbeteckning vid brukningscentrum: Adress: Postnummer: Postadress: Telefon: Faktura adress (om annan än ovan): E-post adress: Namn/Firmanamn:
Läs merJordbruk, biogas och klimat
214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila
Läs merFrågor och svar Klimatkollen juni 2011. Frågor och svar. (indelning efter flikarna i beräkningsverktyget)
Sida 1(20) Frågor och svar (indelning efter flikarna i beräkningsverktyget) Nedan finns frågor som kommit in, till Maria Berglund från rådgivare hittills, samt Marias svar till respektive rådgivare på
Läs merKommun. E-post Telefon (hem) Telefon (dagtid eller mobil)
Årsrapport för lantbruksföretag 1 (8) Fyll i blanketten direkt i datorn. Skriv sedan ut blanketten och underteckna den. Blanketten ska skickas till miljö- och byggnadsförvaltningen, Box 500, 577 26 Hultsfred.
Läs merEtt fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?
Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning
Läs merKopplingen är viktig mellan foder och växtodling
Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)
Läs merYttrande över Handlingsprogram för att minska växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp från jordbruket
Till Jordbruksverket Att: Olof Johansson 551 82 Jönköping Yttrande över Handlingsprogram för att minska växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp från jordbruket Hushållningssällskapen har genom Hushållningssällskapens
Läs merFörändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser
Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket
Läs merIndustriutsläppsverksamheter intensiv uppfödning av gris och fjäderfä
Industriutsläppsverksamheter intensiv uppfödning av gris och fjäderfä Miljötillstånd Miljörapportering (årlig) mer än 40 000 platser för fjäderfä Mer än 2 000 platser för slaktgrisar avsedda för produktion
Läs merTolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008
Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar Kurs för rådgivare Nässjö 2008 1 Dispostion Vad är en balans? Vad innebär ett överskott? Hur ser det ut på en mjölkgård? Hur kan man jämföra gårdar? Hur uppstår
Läs merVägledning BAT-slutsatser
Vägledning BAT-slutsatser Johannes Eskilsson, Teresia Persson Vaxtnaring@jordbruksverket.se Jordbruksverket IED och nya BAT-slutsatser BAT-slutsatser för intensiv uppfödning av fjäderfä eller gris Publicering
Läs merGÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV
GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem
Läs merVÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund
VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet
Läs merMiljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson
Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler Helena Nilsson Stallgödselregler Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Föreskrift (2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring Förändringarna
Läs merAmmoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag
Läs merLantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV
Lantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV Du ska årligen lämna uppgifter om din produktion till KRAV och säkerställa att de är aktuella och korrekta. Det kan göras
Läs merUtsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn och effekter i Sverige av den globala uppvärmningen
Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn och effekter i Sverige av den globala uppvärmningen Anna Hagerberg, Jordbruksverket Rådgivningsenheten söder Klimatförändring, Jordbrukets växthusgasutsläpp
Läs merUtlakning efter spridning av
Institutionen för mark och miljö Utlakning efter spridning av fastgödsel på hösten inför vårsådd Sofia Delin Bakgrund Fältförsök Havre 2014, Vårkorn 2015 Grundbehandling i alla led: Mineralgödsel (NPK),
Läs mer15A - Grovfoderodling
Besöksdatum: SAMnr: Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: 15A - Grovfoderodling Sammanfattning och förslag till åtgärder 1-2 kg extra rödklöver i vallfröblandning för att höja klöverandel i vall.
Läs merVÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen
VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen Inledning Livsmedelskedjan står för minst 20-25 % av Sveriges totala bidrag till utsläppen av klimatpåverkande gaser. Största delen uppstår
Läs merAnmälan lantbruksföretag med 100-200 djurenheter enligt 2 kap.1, 9 kap. 6-8 miljöbalken
Anmälan lantbruksföretag med 100-200 djurenheter enligt 2 kap.1, 9 kap. 6-8 miljöbalken Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning Organisationsnummer/personnummer Brukares/företags namn Kontaktperson
Läs merVARA KOMMUN. Anmälan av jordbruksverksamhet med animalieproduktion enligt 9 kap 6 Miljöbalken. Mil jö- oc h by g g nadsn ä m n d e n
VARA KOMMUN Mil jö- oc h by g g nadsn ä m n d e n Anmälan av jordbruksverksamhet med animalieproduktion enligt 9 kap 6 Miljöbalken 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER sbeteckning: Anläggning, namn: Besöksadress:
Läs merStyrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne
Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Kväve Kväveeffektiviteten ökar dvs ökade skördar och/eller minskade insatser Kväveprognoser behöver utvecklas
Läs merChecklista Gödseltillsyn
April 2016 Checklista Gödseltillsyn Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning Besöksdatum Fastighetsägare Verksamhetsnamn Verksamhetsutövare Pers/orgnummer Adress Mejladress Telefon Verksamhet inom
Läs merLivsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006
Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Disposition Kort om livscykelanalys (LCA) Resultat från LCA av livsmedel Svårigheter vid miljöpåverkansanalys
Läs merAnmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter
Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter Enligt 9 kap 6 miljöbalken Anmälan avser Nybyggt djurstall Till-/ombyggt djurstall Befintligt djurstall Brukare Namn Organisationsnummer/personnummer
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merReglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.
3 VÄXTODLING Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär. Målet med reglerna är att minska klimatpåverkan i växtodlingen.
Läs merUPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK
UPPDRAG Kvantifiering av klimatcertifieringens effekter växtodling Magdalena Wallman och Anna Aronsson Mars 2012 SIK SIK 2 (16) Sammanfattning I denna rapport har förändringarna vid implementering av klimatcertifieringssystemet
Läs merAnmälan lantbruksföretag med mer än 100 djurenheter men högst 400 djurenheter, kod 1.20 C enligt 2 kap. 1, 9 kap.
1 (7) Bygg- och miljöförvaltningen Anmälan lantbruksföretag med mer än 100 djurenheter men högst 400 djurenheter, kod 1.20 C enligt 2 kap. 1, 9 kap. 6-8 i miljöbalken Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning
Läs merANMÄLAN. Enligt 21 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) -Animalieproduktion. Företag. Verksamhetsbeskrivning
ANMÄLAN Enligt 21 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) -Animalieproduktion 1 Uppgifterna kommer att registreras i miljönämndens register och behandlas enligt de regler som finns
Läs merDikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF
Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel
Praktiska Råd greppa näringen Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel Går det att påverka hur mycket växthusgaser som släpps ut från hanterad stallgödsel? Ja, det gör det! Genom god planering
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 8 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Skörd Kvalitét Kväve vad är det bra för? nr hänvisar till Föreskrifter och allmännaråd (SJVFS 2015:42)
Läs merVERA - grundkurs Del 2 Stallgödselberäkningar
VERA - grundkurs Del 2 Stallgödselberäkningar 2016 Syfte och mål Syfte för denna del av kursen: Att du blir säker på att beräkna stallgödselmängder och gödselns näringsinnehåll i VERA, både genom schablon-
Läs merVäxtodling. Nyckeltalen växtodling (många)
Växtodling Nyckeltalen växtodling (många) Hög jämn skörd över åren (precisionsodling, sort, dränering, växtskydd...) Effektivt N utnyttjande Effektivt utnyttjande av N i organiska gödselmedel Låg insats
Läs merIntroduktion till jordbrukets klimatpåverkan och klimatutsläpp på gårdsnivå. Anna Hagerberg
Introduktion till jordbrukets klimatpåverkan och klimatutsläpp på gårdsnivå Anna Hagerberg Mål för den svenska klimatpolitiken till 2020 minst 50% av den svenska energin är förnybar utsläppen av växthusgaser
Läs merUtvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 213 på konventionella gårdar Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika
Läs merBeskriv verksamheten inklusive omfattning (inriktning, djurens inhysning & gödselhantering)
Miljö- och byggavdelningen 683 80 HAGFORS Anmälan om bedrivande av lantbruk enligt 2 kap 3 MPF (2013:251) Skriv tydligt Uppgifter om fastighet och sökande Företagets namn Fastighetsbeteckning (där animalieproduktion
Läs merAnmälan om djurhållning med över 100 djurenheter Enligt miljöprövningsförordningen (2013:251)
Anmälan om djurhållning med över 100 djurenheter Enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Sökande Namn Person-/Organisationsnummer Adress Postnr E-post Ort Telefon/mobil 2. Fastighet där djurhållning
Läs merAnmälan om djurhållning med över 100 djurenheter Enligt miljöprövningsförordningen (2013:251)
Anmälan om djurhållning med över 100 djurenheter Enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Sökande Namn Person-/Organisationsnummer Adress Postnr E-post Ort Telefon/mobil 2. Fastighet där djurhållning
Läs merAnmälan av miljöfarlig verksamhet lantbruk
Anmälan av miljöfarlig verksamhet lantbruk Anmälan inklusive bilagor ska lämnas in i två exemplar senast sex veckor innan åtgärden påbörjas. Läs igenom bifogad information. Anmälan som inte är fullständigt
Läs merKlimatpåverkan från foder
Klimatpåverkan från foder Sammanfattning Klimatpåverkan från animalieproduktion (sett till hela livscykeln) härrör till största delen från Foderproduktionen (inklusive fodersvinn i djurhållningen) har
Läs merKlimatpåverkan från djurproduktion
Klimatpåverkan från djurproduktion Sammanfattning Klimatpåverkan från animalieproduktion (sett till hela livscykeln) härrör till största delen från Djurens fodersmältning. Växthusgasen metan (CH 4 ) bildas
Läs merANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET - ANIMALIEPRODUKTION
1(14) Bygg- och miljönämnden 592 80 Vadstena ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET - ANIMALIEPRODUKTION enligt 1 kap 10-11 Miljöprövningsförordningen (2013:251) Sökande Verksamhetens namn Organisationsnummer
Läs merKlimatpåverkan från växtodling
Klimatpåverkan från växtodling Sammanfattning Utsläppen av växthusgaser från växtodling på friland domineras av emissioner från odling, produktion av mineralgödsel samt dieselanvändning. Användning av
Läs merEkonomi i miljöåtgärder
Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning
Läs merUtfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012
Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården Nr 15:2 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror
Läs mer