Bakgrundsbeskrivning för klimatberäkningsverktyg Rådgivningsverktyg i Greppa Näringen

Transkript

1 Hushållningssällskapet Halland Bakgrundsbeskrivning för klimatberäkningsverktyg Rådgivningsverktyg i Greppa Näringen Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland, Lilla Böslid 146, Eldsberga, Tel , Fax

2 2

3 Innehåll Innehåll...3 Bakgrund...4 Inledning...4 Syfte med beräkningsverktyget...4 Metod...5 Översiktlig beskrivning av verktygets upplägg...5 Växthusgaser och omräkningsfaktorer...6 System och funktionell enhet...7 Enheter...8 Avgränsningar och begränsningar i modellen...8 Beräkningar av växthusgasutsläpp från växtodling...9 Direkt lustgasavgång från mark...9 Indirekt lustgasavgång från mark...11 Kol i mark...12 Beräkningar av växthusgasutsläpp från djurhållningen...13 Metan från djurens fodersmältning...13 Metanavgång från stall- och betesgödsel...15 Lustgasavgång från stallgödsel...17 Beräkningar av växthusgasutsläpp från produktion av insatsvaror...18 Distribution och intransport...20 Presentation av resultat...21 Nyckeltal...21 Ordlista och förkortningar...21 Referenser...22 Bilaga 1 Hur beskriver man effekter av åtgärder?...23 Bilaga 2. Formelsamling...24 Bilaga 3. Parametrar...25 Parametrar som ska matas in i modellen...25 Parametrar som ska beräknas i modellen...26 Översikt emissionsfaktorer/konstanter...26 Översikt emissionsfaktorer/konstanter

4 Bakgrund Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland, har under våren 2010 på uppdrag av Jordbruksverket tagit fram ett förslag till beräkningsverktyg om växthusgaser som kan användas i miljörådgivning till lantbrukare inom Greppa Näringen. Verktyget är tänkt att ge rådgivare stöd i Greppa Näringens klimatrådgivning i modulen Klimatkollen 20A för växtodlingsgårdar respektive Klimatkollen 20B vid rådgivning på djurgårdar 1. Kravspecifikationen nedan ska ge ett stöd i fortsatt programmeringsarbete. Dessutom har en prototyp av verktyget, att använda vid vidareutveckling, levererats till Jordbruksverket 2.Under arbetets gång har ytterligare fyra rådgivare bidragit med värdefulla synpunkter; Anette Bramstorp HIR Malmöhus (Skåne), Carin Clason Växa Halland, Karin Eliasson Rådgivarna i Sjuhärad (Västra Götaland) samt Anna Wall Hushållningssällskapet Halland. Jordbruksverkets kontaktperson har varit Anna Hagerberg, växtnäringsenheten, Växtavdelningen. Ett referensgruppsmöte har också hållits för att diskutera valet av beräkningsmetod för lustgasavgång från mark 3. Detta dokument ger en beskrivning av och kravspecifikation för ett enklare Excelbaserat beräkningsverktyg för utsläpp av klimatgaser i jordbruket på gårdsnivå. Inledning Jordbruket skiljer sig från andra samhällssektorer när det gäller vilka växthusgaser och källor som ger störst klimatpåverkan (se Figur 1). I andra sektorer står generellt koldioxid från användning av fossil energi för de största växthusgasutsläppen. Inom jordbrukssektorn är det två andra växthusgaser, lustgas och metan, som i regel dominerar växthusgasutsläppen. Jordbrukets utsläpp av växthusgaser kommer främst från olika biologiska processer när kväve och kol omsätts. Dessa processer sker naturligt men sker i ökad grad när människan brukar marken och producerar mat. Omsättningen av kväve och kol är helt enkelt högre än om ingen jordbruksproduktion ägde rum. Lustgas bildas när kväve omsätts av mikroorganismer, framförallt vid denitrifikation (när nitrat omvandlas till gasformiga kväveföreningar) men även vid nitrifikation (när ammonium omvandlas till nitrat). De mesta lustgasutsläppen sker från mark, men även från stallgödsel. Lustgas bildas även vid produktion av kvävegödselmedel som innehåller nitrat, men dessa utsläpp minskar nu i takt med att gödselindustrin successivt inför lustgasrening i sina fabriker. Metan bildas när organiskt material bryts ner i en syrefri miljö. De mesta av jordbrukets metanutsläpp kommer från djurens fodersmältning, framförallt idisslarnas, men även från stallgödselhanteringen. Jordbrukets energianvändning och produktionen av insatsvaror, speciellt mineralgödselkväve, ger koldioxid. Markanvändning kan ge upphov till stora koldioxidutsläpp vid bortodling av mull framförallt på organogena jordar eller avskogning för t ex odling av foder, men koldioxid kan även bindas in i marken. Syfte med beräkningsverktyget Beräkningsverktyget ska kunna användas för att göra en nulägesanalys av ett lantbruksföretags klimatpåverkan under ett år. Beräkningarna i nulägesanalysen ska kunna visa på växthusgasut- 1 se vidare Krav och rekommendationer Greppa Näringen 2010 (version 31 mars 2010) 2 (Berakningsmodell maj 11.xls) 3 Vid mötet som hölls i april 2010 deltog Jan Eksvärd LRF, Göte Bertilsson Greengard AB, Åsa Kasimir Klemedtsson, Göteborgs universitet, Lars Törner, Odling i balans, Hans Nilsson, Cecilia Linge, Maria Berglund och Anna Hagerberg. 4

5 släppen som dels sker på gården (från mark, djurhållning, stallgödsel och direkt energianvändning) och som dels sker vid produktion av de insatsvaror (inköpt foder, gödselmedel och energi) som används på gården. I beräkningsverktyget ska även relevanta nyckeltal kunna beräknas som ger stöd i rådgivningen. Metod Modellen har ett livscykelperspektiv vilket innebär att man även tar med växthusgasutsläpp från produktion av insatsvaror. I modellen ingår växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas. Som koldioxidkällor räknas koldioxid med fossilt ursprung (t ex från förbränning av fossila bränslen) och från markanvändning och ändrad markanvändning (t ex vid avskogning för produktion av inköpta fodermedel). Koldioxid med biologiskt ursprung som kan antas återgå snabbt till kretsloppet ingår inte i modellen t ex från det kol som bundits in i foderoch livsmedel. Översiktlig beskrivning av verktygets upplägg I verktyget beräknas växthusgasutsläpp från ett lantbruksföretag under ett år uppdelat i kategorierna insatsvaror, växtodling och djurhållning (se Figur 1). Resultaten kan redovisas i diagram- och tabellform. Utsläppen från insatsvaror beräknas utifrån gårdens uppgifter om kvantiteter använd energi (inklusive drivmedel) (avser utsläpp vid slutanvändning av alla bränslen som används på gården samt produktion av inköpt energi) inkommande gödsel till gården (avser utsläpp fram t o m gårdsgrinden för mineralgödsel samt från lastning på djurgården för stallgödsel, se även avsnittet System och funktionell enhet ) fodermedel som köps in till gården (avser utsläpp vid odling, produktion etc. av fodermedlen) Växthusgasutsläppen från produktion av insatsvaror liksom slutanvändning av energi på gården beräknas med schablonvärden som hämtas från tidigare genomförda livscykelanalyser. Växthusgasutsläppen från växtodlingen omfattar: direkt lustgasavgång från markyta till atmosfär indirekta lustgasemissioner som orsakas av att ammoniak- och nitratförluster från växtodlingen omvandlas till lustgas i andra delar av ekosystemet effekter av ändrat kolförråd i marken Uppskattningar om förändringar i kolförrådet är aktuella om gården har mulljordar och eller om man tidigare gjort beräkningar av mullhaltsförändringar i växtföljden, t ex via Greppa Näringens växtföljdsmodul. Växthusgasutsläppen från djurhållningen omfattar: metan från djurens fodersmältning lustgas- och metanavgång från stallgödsel metan från betesgödsel indirekta lustgasemissioner från ammoniakförluster 5

6 Metanavgången från djurens fodersmältning beräknas med schabloner för olika djurkategorier. Lustgas-, metan- och ammoniakförlusterna från gödseln beräknas utifrån schabloner om gödselns innehåll av kväve och organiskt material samt med hänsyn tagen till typ av stallgödsel och lagringsteknik. Koldioxid, lustgas, metan Lustgas Lustgas Metan Produktion av insatsvaror gårdsgräns Ammoniak Djurhållning, stallgödsel Växtodling Försålda varor Nitrat, ammoniak systemgräns Lustgas Lustgas Koldioxid Figur 1: Jordbrukets utsläpp av växthusgaser och utsläpp som ingår vid beräkningarna i rådgivningsverktyget. Beräkningsmodellen bygger på att många uppgifter hämtas från andra rådgivningsverktyg, bokföring etc., alternativt att schabloner används. Det gäller till exempel uppgifter om mängd förbrukade förnödenheter, beräknad kväveutlakning och ammoniakförluster (t ex från STANK in MIND) och eventuella beräkningar av förändring av markens kolförråd (växtföljdsmodulen). Schabloner kan till exempel behövas för att uppskatta dieselåtgången för inköpta körslor, kväveinnehåll i stall- och betesgödsel och gödselns innehåll av organiskt material. Schablonvärden kommer även användas för att uppskatta växthusgasutsläppen från vissa enskilda processer, som metanproduktionen från djurens fodersmältning (kg CH 4 /djur och år) och lustgasavgången från mark. Växthusgaser och omräkningsfaktorer Växthusgasutsläppen anges dels som utsläpp av respektive växthusgas, d v s kg CO 2, kg N 2 O och kg CH 4, och dels i så kallade koldioxidekvivalenter, kg CO 2 -ekv. Koldioxidekvivalenter är ett mått för att sammanställa de olika växthusgasernas potentiella klimatpåverkan (GWP, Global Warming Potential) och med hjälp av omräkningsfaktorer relatera utsläppen av en växthusgas till hur mycket koldioxid som hade gett samma potentiella klimatpåverkan. Observera att koldioxidekvivalenter inte är något enhetslöst index utan att det alltid kombineras med en viktenhet, t ex som kg CO 2 -ekv eller ton CO 2 -ekv. I litteraturen används olika omräkningsfaktorer för växthusgaserna, beroende dels på vilket tidsperspektiv man använder och dels på att effekterna av enskilda växthusgasers klimatpåverkan omvärderas när ny kunskap kommer. Det tidsperspektiv som används uteslutande idag är 100 år (GWP 100 ). I de studier som görs idag används antingen samma omräkningsfaktorer som i Kyotoprotokollet (värden från IPCC:s andra utvärderingsrapport från 1995 (SAR)) eller som i IPCC:s fjärde och senaste utvärderingsrapport från 2007 (4AR) (se Tabell 1). Data från SAR används bl a i klimatrapporteringen, medan flera nya livscykelanalyser hämtar data från 4AR. 6

7 Tabell 1: Omräkningsfaktorer (tidsperspektivet 100 år) för växthusgaser enligt IPCC:s andra (SAR) respektive fjärde (4AR) utvärderingsrapport. Växthusgas SAR (kg CO 2 -ekv/kg) 4AR (kg CO 2 -ekv/kg) Koldioxid 1 1 Metan Lustgas Här föreslås att växthusgasutsläpp alltid kan anges både i kg av enskilda växthusgaser och i ton koldioxidekvivalenter (på 100 års sikt). Det senare måttet ger en samlad bild av de olika växthusgasutsläppen och gör det möjligt att jämföra olika källor och utsläpp. För tydlighetens skull är det dock viktigt att även ange mängden av de enskilda växthusgaserna eftersom olika omräkningsfaktorer används i olika sammanhang och att dessa faktorer kan komma att omvärderas när ny kunskap blir tillgänglig. Här föreslås att man använder värden enligt IPCC:s senaste utvärderingsrapport som defaultvärden (d v s 1, 25 och 298), men att det ska vara möjligt att enkelt ändra till värden enligt SAR om det skulle behövas i rapportering eller för jämförelser med andra studier. System och funktionell enhet Nulägesanalysen görs för ett företag under ett år. Resultaten ska visa på utsläppen som sker på gården och vid produktion av insatsvaror (innanför systemgräns i Figur 1), men även kunna särredovisas för utsläppen på gården (innanför gårdsgräns i figuren). Analysen ska omfatta driftsgrenar inom jordbruket, alltså inte skogsbruk, våtmarker, vattendrag eller t ex vindkraft. I analysen ingår inte heller privat konsumtion, till exempel uppvärmning av bostadshus eller bensin till privatbilar, eller t ex entreprenadkörningar åt andra. Resultaten redovisas för hela gården som en enhet, till exempel totala mängden metan från alla djurs fodersmältning. Resultaten ska även gå att bryta ner i mindre delar, t ex hur metanavgången från djurens fodersmältning fördelas mellan olika djurkategorier. I modellen ska man även redovisa mängden produkter som lämnar gården, d v s vegetabilier, animalier och avyttrad stallgödsel. Ingen värdering görs av vad produkterna används till utanför gården. Det innebär att gården inte får kredit för eventuella utsläppsminskningar som sker ur ett samhällsperspektiv om gårdens produkter ersätter andra produkter med högre växthusgasutsläpp i kringsystemet. Det skulle till exempel kunna vara biobränslen som ersätter fossila bränslen i ett uppvärmningssystem. Det innebär även att ingen analys görs av vad som händer om gården minskar sin försäljning av en viss produkt och att detta produktionsbortfall behöver kompenseras genom ökad produktion någon annanstans för att täcka efterfrågan. Specialfall kring systemgränser: Eventuell naturbetesmark och träda ingår i analysen. (till skillnad från i Stank in Mind). Avyttrad stallgödsel: Utsläppen från stallgödseln belastar djurgården fram till och med lastning. Då ingår utsläpp som sker i stall och lager. Mottagargården belastas med utsläpp från spridning av stallgödseln. Avyttrad stallgödsel som lämnar en gård räknas som en produkt ut från gården. I denna enkla beräkningsmodell ingår inte utsläpp från transport av gödsel mellan gårdarna. Utsläppen från transporten bedöms ha en relativt liten klimatpåverkan jämfört med andra utsläppskällor på gården. Eget foder torkas, bereds etc. utanför gården innan det tas tillbaks: Gården bör belastas med växthusgasutsläpp från energianvändning etc. som sker utanför gården för hantering av återtaget foder. 7

8 Råvara till biogasproduktion där rötrest tas tillbaks. Gården belastas med utsläppen som sker fram till och med att råvaran lämnar gården. Om råvaran är stallgödsel innebär det utsläpp som sker i stall och lager. Om råvaran är en gröda eller skörderest innebär det utsläpp från odling, skörd/bärgning och ev lagring av grödan/skörderesten på gården. Det beräknade biogasutbytet från råvaran räknas som och rapporteras som en produkt ut från gården. Gården belastas med utsläppen som sker från och med att rötresten som tas tillbaks till gården lämnar biogasanläggningen. Då ingår utsläpp från lagring och spridning av rötresten på gården. Råvara till biogasproduktion där rötrest inte tas tillbaks. Råvaran räknas som en produkt ut från gården ingen kredit att biogas produceras. Gården belastas med utsläppen som sker fram till och med att råvaran lämnar gården. Enheter I modellen används samma enheter för aktivitetsdata som i STANK in MIND. Utsläppen kan anges i olika enheter och omräkningar kan därmed behövas för att summera olika utsläpp eller för att kunna använda rätt indata i formler. De aktuella omräkningarna är: 1 kg lustgaskväve (N 2 O-N) = 44/28 = 1,57 kg lustgas (N 2 O) 1 kg kol (C) = 44/12 = 3,67 kg koldioxid (CO 2 ) Avgränsningar och begränsningar i modellen Jordbrukets klimatpåverkan orsakas av flera olika växthusgaser. Modellen tar endast upp de stora utsläppsposterna av koldioxid, lustgas och metan. Andra möjliga växthusgasutsläpp från jordbruket utgörs till exempel olika kylmedel. Ändrad markanvändning (t ex vid avskogning för produktion av inköpta fodermedel) ingår i den mån detta räknats med i refererade livscykelanalyser av ett specifikt foder. Generellt är den posten sannolikt underskattad eftersom schablonvärdena för växthusgasutsläpp från fodermedel som innehåller soja och palmkärnexpeller bygger på SIK:s livscykelanalyser av foderslag. I förhållande till andra skattningar som gjorts är dessa utsläpp är relativt lågt räknade i fråga om indirekt påverkan från avverkning av regnskog (Cederberg pers medd.). Beräkningsmodellen är i nuläget inte anpassad för att analysera effekter av olika åtgärder för att minska företagets klimatpåverkan. Exempel på åtgärder och deras effekter på växthusgasutsläppen kan komma att utvecklas som ett separat tillägg av enskilda åtgärder. Skälen till att åtgärderna inte integrerats i nuläget är att bland annat att det är svårt att verifiera och kvantifiera förändringar i växthusgasutsläpp från en specifik process av en enskild åtgärd och komplexiteten i att värdera hur en åtgärd som även förändrar mängden produkter ut från gården kommer att påverka produktionen i omvärlden (se vidare bilaga 1). Följande ingår inte i modellen: Insatsvaror som bedömts stå för en marginell del av växthusgasutsläppen från produktion av insatsvaror. Hit räknas kalk (varken utsläpp från produktion eller i fält), utsäde, plast, ensileringsmedel eller bekämpningsmedel. 8

9 Utsläpp från produktion av kapitalvaror (byggnader, maskiner, vägar etc.) i jordbruket. Enligt en tidigare sammanställning av flera livscykelanalyser uppskattas produktionen av kapitalvaror bara stå för cirka 5 10 procent av växthusgasutsläppen i olika jordbruksprodukters livscykel (Frischknecht m fl, 2007). Utsläpp från hantering eller användning av produkter och avfall som lämnat gården. Detta beror på att den bortre systemgränsen har satts vid gårdsgrinden. Detta innebär även att gården inte får kredit för de eventuella utsläppsminskningarna av att produkter från gården kan användas för att ersätta andra varor i kringsystemet, till exempel av att bioenergi från gården kan ersätta fossila bränslen i någon annan del av samhället. Transport av insatsvaror, annat än om det ingår i refererade livscykelanalyser (till exempel för inköpta foder). Transporter kan dock, om så önskas, tas med för intransporter till gården av stallgödsel eller andra bi- och restprodukter som inte belastas med några utsläpp från produktionen. Utsläpp från mark som inte räknas som jordbruksmark, t ex skogsmark, våtmarker, och vattendrag. Entreprenad, vindkraft och privat hushåll etc. Beräkningar av växthusgasutsläpp från växtodling Här ingår direkt lustgasavgång från mark till atmosfär, indirekta lustgasemissioner orsakade av ammoniak- och nitratförluster från mark och spridning av gödsel, bortodling av organiskt material på mulljordar samt eventuellt förändringar i kolförråd på mineraljordar. Direkt lustgasavgång från mark Den direkta lustgasavgången från mark beräknas enligt IPCC:s guidelines (2006) Tier 1. Där beräknas lustgasemissionerna från mark utifrån uppgifter om mängden tillfört kväve (från mineralgödsel, stallgödsel och andra organiska gödselmedel 5, skörderester, nettomineralisering och betesgödsel) samt arealen organogen mark (Formel 1). Kväveinnehållet ska anges som totalkväve och avser kväve före spridningsförluster. N 2 O direkt -N= (F SN +F ON +F CR +F SOM )*EF 1 + EF OS *ΣF org + F PRP,CPP * EF PRP,CPP +F PRP,SO * EF PRP,SO Formel 1 där: N 2 O direkt -N = Årlig direkt lustgasemission från jordbruksmark [kg N 2 O-N] F SN = Mängd mineralgödselkväve som sprids [kg N/år] F ON = Mängd kväve i organiska gödselmedel som sprids [kg N/år]. F CR = Mängd kväve i skörderester under och ovan jord som återförs till jorden [kg N/år]. Beräknas enligt Formel 2 nedan. F SOM = Mängd kväve till följd av nettomineralisering av mineraljordens kolförråd [kg N/år] 6 5 Uppdelat på samma gödselslag som i STANK in MIND. 6 Denna post kan i normalfallet antas vara försumbar. Om kolförrådet minskar med 25 kg kol/hektar och år (om t ex kolförrådet är 75 ton kol/hektar och den på 30 år minskar med 1 %) skulle det motsvara cirka 2,5 kg N/hektar och år (kolkvävekvoten antas vara 10) (Berglund m fl, 2009, bilaga 3) 9

10 EF 1 = Emissionsfaktor för kväve som tillförs jordbruksmark = 0,01 [kg N 2 O-N/kg N] (med osäkerhetsintervallet 0,003-0,03) F org = Areal organogen jordbruksmark [ha]. Uppdelat i kategorier enligt Tabell 3. EF OS = Emissionsfaktor för organogen jordbruksmark = 8 [kg N 2 O-N/ha] (med osäkerhetsintervallet 2-24) F PRP,CPP = Mängd kväve i betesgödsel från nötkreatur, grisar och fjäderfä [kg N/år]. Kväveinnehållet anges som totalkväve i träck och urin. Samma indelning i betestyper som i STANK in MIND. EF PRP,CPP = Emissionsfaktor för betesgödsel från nötkreatur, grisar och fjäderfä = 0,02 [kg N 2 O-N/kg N] (med osäkerhetsintervallet 0,007-0,06) F PRP,SO = Mängd kväve i betesgödsel från får och andra djur [kg N/år]. Kväveinnehållet anges som totalkväve i träck och urin. Samma indelning i betestyper som i STANK in MIND. EF PRP,SO = Emissionsfaktor för betesgödsel från får och andra djur = 0,01 [kg N 2 O-N/kg N] (med osäkerhetsintervallet är 0,003-0,03) Mängden kväve i skörderesterna (F CR ) från olika grödor beräknas enligt Formel 2. Beräkningarna utgår från skördenivån (angiven som kg TS) för de olika grödorna. F CR = T (Area (T) *Frac Renew(T) *[AG (T) *N AG(T)*(1- Frac Remove(T) )+ BG (T) *N BG(T)]) Formel 2 där: F CR = Mängd kväve i skörderester under och ovan jord som återförs till jorden [kg N/år]. Area (T) = Areal av gröda T [ha] Frac Renew(T) = Andel av arealen av gröda T som förnyas per år. För fleråriga grödor (vall) som förnyas vart X:te år blir Frac Renew(T) = 1/X. För ettåriga grödor blir Frac Renew(T) = 1 AG (T) = Mängd skörderester ovan jord av gröda T [kg TS/ha] vilken beräknas som en funktion av skördenivån (Crop (T) [kg TS/ha]), se nedan i Tabell 2. Crop (T) = Skörd av gröda T [kg TS/ha och år]. Obs! Skörden ska alltså anges som mängden torrsubstans (TS). Schabloner på torrsubstansinnehåll anges i Tabell 2. N AG(T) = Kväveinnehåll i skörderester ovan jord [% av TS] Frac Remove(T) = Andel av skörderester ovan jord som bortförs årligen [%]. BG (T) = Mängd skörderester under jord av gröda T [kg TS/ha]. Beräknas som en andel, R BG(T), av den totala skörden ovan jord (d v s Crop (T) +AG (T) ). Schablonvärden för se R BG(T) enligt Tabell 2. N BG(T)= Kväveinnehåll i skörderester under jord [% av TS] Tabell 2: Schablonvärden för mängden skörderester ovan och under jord samt deras kväveinnehåll. (IPCC, 2006; Berglund m fl, 2009) TShalt i AG (T) Skörderester ovan jord, gröda Skörderester under jord, R BG(T) Kväve i skörderester ovan jord, N AG(T) Kväve i skörderester under jord, N BG(T) Grödgrupp (%) [kg TS/ha] [% av Crop (T) [% av ts] [% av ts] och AG (T) ] Stråsäd 86 Crop (T) 1, ,6 0,9 Oljeväxter 91 Crop (T) 1, ,8 0,9 Trindsäd till mogen 86 Crop (T) 1, ,8 0,8 skörd Potatis 22 Crop (T) 0, ,9 1,4 Kvävefixerande 100 Crop (T) 0,3 40 2,7 2,2 vallgrödor (ts) Ej kvävefix. vallgrödor 100 Crop (T) 0,3 54 1,5 1,2 (gräsvallar, majs) (ts) Fleråriga gräs (ts) 100 Crop (T) 0,3 80 1,5 1,2 Gräs/klöverblandningar (66 %/33 %) 100 Crop (T) 0,3 80 2,5 1,6 10

11 Kvävet i skörderester ska motsvara det totala kväveinnehållet i ovan- och underjordiska rester. I IPCC:s riktlinjer finns det särskilda formler för att beräkna skörderesterna för olika grödor (Tabell 2) men de kan behöva modifieras för svenska förhållanden och skördenivåer. T ex har Göte Bertilsson i sitt underlag till beräkningsverktyg för bördighet i växtföljder i Greppa Näringens modul 12A gått igenom olika grödor och jämfört med försök i vårt område. Indirekt lustgasavgång från mark De indirekta lustgasemissionerna beräknas utifrån mängden reaktivt kväve som förloras från jordbruksmarken ( Formel 3). Beräkningarna följer IPCC:s riktlinjer (2006), Tier 1. N 2 O indirekt -N= EF 4 *(F SN *Frac gassn + F ON *Frac gason + F PRP *Frac gasprp )+EF NO3 *Frac leah Formel 3 där: N 2 O indirekt -N = Årliga indirekta lustgasemissioner från utlakat kväve och kvävenedfall från kväve som förlorats från jordbruksmark [kg N 2 O-N] EF 4 = Emissionsfaktor för indirekta lustgasemissioner från luftburna kväveförluster = 0,01 [kg N 2 O-N/kg N] (IPCC, 2006; Naturvårdsverket, 2010) F SN = Mängd mineralgödselkväve som sprids [kg N/år] Frac gassn = Andel av mängd tillförd mineralgödsel som avgår som ammoniak [%]. Här antas att Frac gassn är 2 % för ammoniumnitrat (Berglund m fl, 2009). F ON = Mängd kväve i organiska gödselmedel som sprids [kg N/år]. Kväveinnehållet ska anges före spridningsförluster och som totalkväve. Uppgifter matas in, alternativt schabloner från Djurhållning, uppdelat på samma gödselslag som i STANK in MIND. Frac gason = Andel av mängden tillfört kväve i organiska gödselmedel som avgår som ammoniak [%].Kan beräknas i STANK in MIND. F PRP = Mängd kväve i betesgödsel [kg N/år]. Kväveinnehållet anges som totalkväve i träck och urin. Uppdelat på samma betestyper som i STANK in MIND. Frac gasprp = Andel av kvävet i betesgödsel som avgår som ammoniak [%]. Samma emissionsfaktorer för ammoniakförlusterna som i STANK in MIND, d v s 20 % för naturbete och 30 % för åkerbete. EF NO3 = Emissionsfaktor för indirekta lustgasemissioner från vattenburna kväveförluster = 0,0075 [kg N 2 O- N/kg N] Frac leah = Mängd kväve som lakas ut från jordbruksmark [kg N/år]. Beräknas enligt STANK in MIND eller med en skattning av utlakning enligt Jordbruksverkets förenklade utlakningsberäkning utifrån jordart och gröda (Hans Nilsson, se beräkningsverktyg växtföljdsmodulen 12A). 11

12 Kol i mark Förändringar av kolförråd i organogen jordbruksmark (definition enligt Tabell 4) beräknas enligt Formel 4 (Naturvårdsverket, 2010). CO 2-orgsoil = 3,15 * 44/12 * 1000*Σ(EF org * F org ) Formel 4 där: CO 2-orgsoil = Koldioxidavgång från organogen jordbruksmark [kg CO 2 /år] EF org = Bortodlingstakt [cm/år]. Beror av hur jordbruksmarken brukas (Tabell 3) F org = Areal organogen jordbruksmark [ha], indelning enligt Tabell 3. Tabell 3: Schabloner för bortodlingstakt på organogen jordbruksmark Organogen jordbruksmark Bete (på åkermark) 0,5 EF org (cm/år) Vall 1 Ettåriga grödor 1,5 Radsådda grödor (hackgrödor) 2,5 Tabell 4: Definition av organogen jordbruksmark (Berglund & Berglund, 2010) Soil type Organic matter content (wt %) Organic matter type Sediment Gyttja clay 2-6 Gyttja Clay gyttja 6-20 Gyttja Chemical sediment Marl <20 Gyttja Organic sediment Gyttja >20 Gyttja Marl-conatining gyttja >20 Gyttja Sediment Fen peat >20 Peat Moss peat >20 Peat Det ska även vara möjligt att lägga in förändringar av kolförrådet i mineraljordar och hur det påverkar koldioxidavgången eller inlagringen av kol. Förändringen beräknas enligt Formel 5. Observera att ett positivt värde på kolförändringen i mark (EF mineral ) ger ett negativt värde på CO 2-mineralsoil, och vise versa. CO 2-mineralsoil = -EF mineral * F mineral * 44/12 Formel 5 där: CO 2-mineralsoil = Koldioxidavgång från mineraljordar [kg CO 2 /år]. Ett positivt värde innebär att koldioxid avgår från marken, ett negativt värde att koldioxid binds in i marken. EF mineral = Förändring av kolförrådet i marken [kg C/ha och år]. Ett positivt värde innebär att kol binds in i marken, ett negativt värde att kolinnehållet i marken minskar. Förändringar i markens kolförråd kan t ex beräknas via Växtföljdsmodulen i Greppa Näringen (2010). F mineral = Areal mineraljord [ha]. 12

13 Beräkningar av växthusgasutsläpp från djurhållningen Här ingår metanutsläpp från djurens fodersmältning, direkt metan- och lustgasavgång från stallgödsel, metanavgång från betesgödsel 7 samt indirekta lustgasutsläpp från ammoniak som förloras från stall och lager. Kategoriseringen av djur och antalet djurplatser anges på samma sätt som i STANK in MIND. Önskemål finns från rådgivarhåll om att komplettera listan över djur med mellankalv. Metan från djurens fodersmältning Metanavgången från djurens fodersmältning beräknas med schabloner per djurplats och år ( Formel 6). CH 4Eneric(T) = A (T) * EF Eneric(T) Formel 6 CH 4Eneric(T) = Metanavgången från fodersmältningen för djurkategori T [kg CH 4 /år] A (T) = Antal djurplatser av djurkategori T. EF Eneric(T) = Schablonvärden för metanavgången för djurkategori T [kg CH 4 /djurplats och år]. Se tabell 5 nedan och nästa sida. Tabell 5. Schablonvärden för metanavgången från djurens fodersmältning. 1 Djurslag Metanavgång [kg CH 4 /djurplats och år] Mjölkkor (600 kg), avkastning (kg ECM/år): , , , , , , , , , , ,0 Mjölkkor (650 kg), avkastning (kg ECM/år): , , , , , , , , , , ,3 Dikor, tunga 82 Dikor, lätta 72 Gödtjur 56 Vallfodertjur 61 Betestjur 59 Stut 61 Mellankalv? Kvigor, inkalvningsålder (månader) 24 54, ,8 Suggor i produktion 1,5 Suggor i satellit 1,5 Avvanda smågrisar/år 0 Sinsuggor i suggnav 1,5 7 Direkt och indirekt lustgasavgång från betesgödsel beräknas under växtodling. 13

14 Galtar 1,5 Slaktsvin 1,5 Värphöns 0 Unghöns 0 Slaktkycklingar 0 Hästar, stora 22 Hästar, små 13 Får (tacka inkl 1,5 lamm) 8 1.Uppgifter för nötkreatur och häst hämtade från Berglund m fl (2009) och Clason (2010) samt för övriga djur från Naturvårdsverket (2010). 14

15 Metanavgång från stall- och betesgödsel Metanutsläppen från stallgödselhanteringen beräknas enligt IPCC:s riktlinjer (Tier 2), (IPCC, 2006). Stallgödselproduktionen behöver kunna anges dels separat för olika djurslag (p g a olika potentiell metanproduktion för olika djurslag) och dels för olika stallgödselslag (olika stor risk för metanavgång för olika gödselslag). När beräkningarna görs enligt IPCC:s riktlinjer ska gödselproduktionen anges som innehållet av organiskt material (VS) i träck och urin, alltså utan inblandning av strömedel. Metanavgången per djurplats beräknas enligt Formel 7: CH 4mm(T) = VS (T) *B o(t) *0,67* S (MCF S *MS (T,S) ) Formel 7 där: CH 4mm(T) = Metanavgång från stall- och betesgödsel för djurkategori T [kg CH 4 /djurplats och år]. VS (T) = Mängden organiskt material (VS) i träck och urin för djurkategori T [kg VS/djurplats och år]. 8 (se nedan i Tabell 8) B o(t) = Maximal metanproduktionspotential [m 3 CH 4 /kg VS]. Se Tabell 6 för schablonvärden enligt IPCC (2006). 0,67 = Omräkningsfaktor för att räkna om m 3 metan till kg metan. MCF S = Methane Conversion Factor [% av B o ]. Anger hur stor andel av B o som uppnås för gödselsystem S. (se vidare Tabell 7) 9. MS (T,S) = Andel av djurkategori T:s gödsel som hanteras med gödselsystem S. Tabell 6: Maximal metanproduktionspotential, B o, för gödsel från olika djurslag (IPCC, 2006) Djurslag B o (m 3 CH 4 /kg VS) a Mjölkkor 0,24 Övriga nötkreatur 0,18 Gris 0,45 Får 0,19 Get 0,18 Häst 0,3 Värphöns 0,39 Slaktkyckling 0,36 a Avser standardvärden för Västeuropa (nötkreatur och gris) och utvecklade länder (övr. djurslag). Tabell 7: Metanomvandlingsfaktor, MCF, för olika lagringstekniker av stallgödsel vid medeltemperatur 10 C (IPCC, 2006) a Lagringsteknik MCF (% av B o ) Kommentar Bete, rastfålla 1 Gödsel som får ligga kvar orörd på marken Fastgödsel 2 Flytgödsel, utan svämtäcke 17 Flytgödsel, med svämtäcke 10 Svämtäcket antas reducera emissionerna med ca 40 % Djupströ gris och nöt 3 Avser lagringstid kortare än en månad Djupströ gris och nöt 17 Avser lagringstid längre än en månad Fågelgödsel 1,5 MCF anges som procent av metanproduktionspotentialen B o (se Tabell 6). 8 Schablonvärden för mängden torrsubstans finns i Jordbruksverkets gödseldatabas eller STANK in MIND, se även Tabell 8 (Jordbruksverket, 2003; odat). VS är en del av TS. Andelen VS av TS kan variera mellan olika djurslag, foderstater etc. I Dustan (2002) föreslås 87 % VS av TS som rekommenderat värde för svenska förhållanden. 9 Värdena gäller vid medeltemperatur som är 10 C. Det pågår försök i Sverige där man mäter metanavgången från olika typer av stallgödsel från olika djurslag. I avvaktan på resultat från alla dessa mätningar föreslås av IPCC:s värden används, även om de resultat som finns tyder på att MCF för svenska förhållanden kan vara mycket lägre än IPCC:s schablonvärden. 15

16 Tabell 8: Gödselproduktion för olika djurslag. Uppgifter hämtade från Jordbruksverket (2003), flik databas och kolumnerna BF och BJ. Avser uppgifter för flytgödsel. Omgångar Gödselproduktion (per djurplats och år) Djurslag per år kg N kg TS Värphöns, bur 60 v. 0,83 0,52 10,43 Värphöns, golv 60 v. 0,83 0,60 11,47 Unghöns, 0-16 v. 2,2 0,23 3,30 Slaktsvin, 28,5-110 kg 3 10,80 154,48 Avvand smågris, 10-28,5 kg 1,0 0,50 8,75 Digivande sugga inkl. 9,6 st smågrisar till 10 kg 2,1 10,12 197,06 Sinsugga (en sinperiod) 2,9 17,27 338,74 Sugga 2,1 32,51 615,16 Galtar 1 16,66 338,74 Sinsuggor i suggnav 4,35 22,60 268,58 Suggor i satellit inkl. smågris till 28,5 kg 6,52 67, ,11 Spädkalvar, 0-2 mån 6,00 7,20 209,13 Mjölkko kg mjölk/år 1,0 100, ,86 Mjölkko 8000 kg mjölk/år 1,0 117, ,29 Mjölkko kg mjölk/år 1,0 139, ,22 Mjölkko kg mjölk/år 1,0 145, ,73 Gödtjur, 2-12 mån 1,2 33,86 598,00 Vallfodertjur, 2-16 mån 0,86 37,71 824,84 Betestjur, 2-18 mån 0,75 42,00 970,19 Stut, 2-24 mån 0,55 35,80 755,47 Yngre kvigor, 2-12 mån 1,20 22,04 542,71 Dräktiga kvigor, mån 1,00 47,26 937,95 Diko, totalt 12 mån 1,00 62, ,72 Diko, vinter - stall, 6 mån 2,00 43, ,77 Diko, sommar - bete, 6 mån 2,00 81, ,68 Sinsuggor i suggnav 13,04 67,79 205,96 Sinsuggor i suggnav 4,10 21,09 253,42 Suggor i satellit inkl. smågris till 28,5 kg 3,25 35,99 566,01 Betestjur eko, 3-18 mån 0,80 58, Stut eko, 3-23 mån 0,60 51, ,78 Yngre kvigor eko, 0-12 mån 1,00 39,61 549,80 Dräktig kviga eko, mån (12 mån) 1,00 65, ,44 Dräktig kviga eko, mån (6 mån) 2,00 71, ,58 Diko eko, 600kg i sin, vinter (stall) 6 mån, 2,00 49, ,35 kalvningsmånad april Diko eko, 800kg i sin, vinter (stall) 6 mån, 2,00 65, ,70 kalvningsmånad april Dikokviga eko, 6-24 mån (18 mån) 1,00 47, ,13 Köttrastjur eko, tung, 6-14 mån (8 mån) 1,50 70, ,82 Köttrastjur eko, lätt, 6-15 mån (9 mån) 1,33 63, ,40 Köttrastjur eko, lätt, bete, 6-18 mån (12 mån) 1,00 47, ,73 Köttrasstut eko, tung, 6-22 mån (16 mån) 1,00 47, ,77 Sugga +9 slaktsvin eko 110 kg, integrerat 1 kull 1 82, Sugga +18,9 slaktsvin eko 110 kg, integrerat 1 144, ,35 Sugga 18,9 smågrisar eko t. 25 kg 1 51,90 759,35 Slaktsvin eko kg, 800g/dag 3 14,02 230,53 Get 800 kg mjölk 1,00 56,00 248,22 16

17 Lustgasavgång från stallgödsel Lustgasavgången (både direkt och indirekt) från stallgödselhanteringen beräknas enligt IPCC:s riktlinjer (Tier 2), (IPCC, 2006). Stallgödselproduktionen behöver kunna anges för olika stallgödselslag eftersom risken för lustgasavgång är olika stor för olika gödselslag. När beräkningarna görs enligt IPCC:s riktlinjer ska gödselproduktionen anges som innehållet av kväve i träck och urin, alltså utan inblandning av strömedel. Observera att beräkningar av eventuell lustgasavgång från betesgödsel tas upp under lustgasavgång från mark. Den direkta lustgasavgången från stallgödselhanteringen beräknas enligt Formel 8. N 2 O-N Dmm(T) = ΣNex (T) * MS (T,S) * EF3 (S) Formel 8 där: N 2 O-N Dmm(T) = Direkt lustgasavgång från stallgödselhanteringen [kg N 2 O-N/djurplats och år]. Nex (T) = Årlig kväveutsöndring från djuren [kg N]. 10. MS (T,S) = Andel av djurkategori T:s gödsel som hanteras med gödselsystem S. EF 3(S) = Emissionsfaktor för direkta lustgasemissioner från stallgödselhanteringssystem S [kg N 2 O-N/kg utsöndrat N]. Andelen av kvävet som avgår som lustgas påverkas bl a av lagringsteknik, lagringstid, tillgång till syre och kväve i oxiderad form. I Tabell 9 finns ett urval av de standardvärden som anges för EF 3 i klimatpanelens riktlinjer. Tabell 9: Emissionsfaktor för direkta lustgasemissioner, EF 3, för olika lagringstekniker av stallgödsel (IPCC, 2006) Lagringsteknik EF 3(S) (kg N 2 O-N/kg Kommentar utsöndrat N) Fastgödsel 0,005 >20 % ts Flytgödsel, utan svämtäcke 0 Emissionerna antas vara försumbara p g a avsaknaden av oxiderade kväveformer och obefintlig nitrifikation och denitrifikation Flytgödsel, med svämtäcke 0,005 Djupströ, utan omblandning 0,01 Djupströ, med omblandning 0,07 Fågelgödsel 0,001 Den direkta lustgasavgången som orsakas av luftburna kväveförluster (ammoniak och eventuella kväveoxider) från stall och lager beräknas enligt Formel 9: N 2 O-N Gmm(T) = N volatilization(t) *EF 4 Formel 9 där: N 2 O-N Gmm(T) = Indirekt lustgasavgång från stallgödselhanteringen [kg N 2 O-N/djurplats och år]. N volatilization(t) = Mängden kväve från träck och urin som avgår som ammoniak och kväveoxider i stall och i lager [kg N/år]. Uppgifter från STANK in MIND. EF 4 = Emissionsfaktor för indirekta lustgasemissioner från luftburna kväveförluster. EF 4 = 0,01 [kg N 2 O-N/kg NH 3 -N och NO x -N], med ett osäkerhetsintervall på 0,002-0, Schablonvärden för mängden kväve i träck och urin finns i Jordbruksverkets gödseldatabas, se även Tabell 8 (Jordbruksverket, 2003), 17

18 Beräkningar av växthusgasutsläpp från produktion av insatsvaror Avser här utsläpp som sker före gårdsgrinden, alltså vid produktion, odling etc. av inköpta insatsvaror. De insatsvaror som ingår är energi (diesel, eldningsolja, el, biobränslen och gasol), inköpt gödsel (mineralgödsel; kg N, kg P och kg K), och inköpta fodermedel (foderråvaror och färdiga blandningar). När det gäller energianvändningen ingår dessutom emissioner som sker vid slutanvändning av bränslena. Växthusgasutsläppen från insatsvarorna beräknas som aktivitetsdata gånger en emissionsfaktor ( Formel 10). Emissionsfaktorn är i detta fall uppgifter om växthusgasutsläpp från produktion och eventuellt från slutanvändning (gäller bara kategorin energi) av insatsvarorna. Uppgifterna hämtas från tidigare genomförda livscykelanalyser. Emissionsfaktorerna uttrycks i kg växthusgas per enhet aktivitetsdata, t ex kg CO 2 /l dieselolja eller kg N 2 O/kg N. Emissionsfaktorerna bör representera medeldata för de olika produkterna, till exempel utsläpp motsvarande den genomsnittliga elmixen i Sverige, och inte marginaldata, till exempel utsläpp från kolkondensel som ofta utgör driftsmarginalen i det Nordiska elproduktionssystemet. Observera att dessa beräkningar endast ska göras för insatsvaror som tas in till gården. Utsläpp från till exempel odling av eget foder kommer med indirekt via tidigare beräkningar av utsläpp från mark etc. Emissionsfaktorer för olika insatsvaror har sammanställts i tabell 10. I vissa fall redovisas utsläppen endast i kg koldioxidekvivalenter (gäller t ex vissa fodermedel) eftersom utsläppen inte varit uppdelade på de olika ingående växthusgaserna i referenserna. I sammanställningen saknas uppgifter för vissa fodermedel. För att beräkningsverktyget ska bli användarvänligt behöver uppgifter om om fler foder tas fram (det saknas idag aktuella genomförda livscykelanalyser för fodermedel) och uppgifterna om växthusgasutsläpp för olika insatsvaror kunna uppdateras i beräkningsverktyget. GWP insatsvara(i) = A vara(i) *Σ(Ekv J *EF insatsvara(j,i) ) Formel 10 där: GWP insatsvara (I) = Växthusgasutsläpp från produktion (och för energi även från slutanvändningen) av insatsvara I [kg CO 2 -ekv/år] A vara = Årlig förbrukad mängd av insatsvara I. Olika enheter kommer att användas för olika insatsvaror, tabell 10. Ekv j = Omräkningsfaktor för att räkna om utsläppen av växthusgas J till koldioxidekvivalenter [kg CO 2 -ekv/kg växthusgas]. Se Tabell 1. EF insatsvarar(j,i) = Utsläpp av växthusgas J per enhet av insatsvara I [kg/enhet aktivitetsdata]. 18

19 Tabell 10: Växthusgasutsläpp från produktion (och för energislagen även slutanvändning) av insatsvaror. EF insatsvara(j) Koldioxid Lustgas Metan Koldioxidekv. (kg CO 2 ) (kg N 2 O) (kg CH 4 ) (kg CO 2 -ekv) Referens Energi Diesel (l) 2,84 0,0011 0, Eldningsolja (l) 2,97 0,0001 0, El (kwh) 0,0351 0, , Biobränslen (flis, ved, inköpt halm) (kg) 0,01 0,0001 0, Gasol (kg) 3,34 0,0001 0,0010 Mineralgödsel (kg) Kväve 2,21 0, Fosfor 3,08 0,0003 0, Kalium 0,547 0, , Inköpta fodermedel (kg) Inköpt grovfoder Gräsensilage, ts 0,1 0, , [3] Rundbal 0,038 [1] dieselbehovet är 10 l/ton halm, Halm, ts 85 % TS Klövergräsensilage, ts 0,085 0, , [3] Rundbal Majsensilage, ts 0,290 2 Inköpt spannmål Havre 0,17 0,001 0, Höstvete foder 0,15 0, , Korn 0,16 0, , Råvaror, protein Fiskmjöl 1,400 1 Sojamjöl 0,64 0, , Rapsmjöl ExPro 0,19 0,0009 0, Rapsfrö 0,25 0,0018 0, Majsglutenmjöl 0,819 0,0008 0, Ärter/åkerbönor 0,12 0, , Råvaror, övrigt Agrodrank 0,135 0, , Betfiber/Betfor 0,45 0, , HP-massa 0,15 0, , Kalkfett 0,35 0, , Melass 0,084 0, , Standard foderfett 0,33 0,0014 0,002 3 Syntetiska aminosyror 3,600 1 Vassle Vetekli 0,069 0, , Mineralfoder Mineralfoder 0,800 3 Foder till mjölkkor Färdigfoder koncentrat råvarumixer Foder till kalv Färdigfoder Kalvnäring 0,80 1 Foder till ungdjur/köttdjur Färdigfoder Koncentrat Foder till suggor Färdigfoder Koncentrat Foder till smågrisar Färdigfoder Koncentrat Foder till slaktsvin Färdigfoder 19

20 Koncentrat Foder till kyckling Pullfor Kyckling 5 0,53 1 XX Foder till höns XX XX 1. Berglund m fl, Wallman m fl, Flysjö m fl, 2008 Distribution och intransport Växthusgasutsläpp från intransporter till gården har generellt mycket liten betydelse för gårdens totala klimatpåverkan. Här föreslås att emissionerna från intransport frivilligt ska kunna tas med för restprodukter som tas in till gården där distributionen är den enda miljöpåverkan produkten bär med sig in till gården. Det gäller t ex införd stallgödsel och restprodukter utan egentligt ekonomiskt värde för producenten eller där lantbrukaren ev betalar motsvarande transportkostnaden, t ex sockerbrukskalk och drank. Utsläppen från transporter beräknas enligt: Utsläpp [kg/ton vara] = Avstånd [km]/maxlast [ton]/fyllnadsgrad [%]*utsläpp [kg/km] Avståndet avser transportavståndet enkel väg. Maxlast anger maximal vikt på lasten. Fyllnadsgraden anger kapacitetsutnyttjande som andel av maxlasten som utnyttjas. Utsläpp [kg/km] anger hur stora utsläppen är per km. Om transporten går tillbaks med last ska endast utsläppen från intransporten tas med. Om transporten går tillbaks tom ska även utsläppen från den tomma returtransporten tas med. 20

21 Presentation av resultat Resultaten redovisas för hela gården som en enhet, till exempel totala mängden metan från alla djurs fodersmältning. Resultaten kan även redovisas per hektar men behöver då kompletteras med uppgifter om antalet djurenheter per hektar för djurgårdar. Det kan vara lockande att ange utsläppen per enhet produkt (t ex kg produkt, kr produktvärde, MJ eller kg protein) ut från gården, men det rekommenderas inte här, i alla fall inte på djurgårdar[ah1].[mb2] Den enheten används ofta i livscykelanalyser och är relevant för klimatpåverkan som är ett globalt miljöproblem 11. Det skulle dock krävas ett omfattande arbete för att fördela alla växthusgasutsläpp mellan produkterna som lämnar gården och detaljuppgifter om både växtodlingen och eventuell djurhållning. Man skulle t ex behöva veta hur mycket NPK och diesel som används per hektar till respektive gröda. Man behöver även fördela utsläppen mellan växtodlingen och djurhållningen och t ex bedöma hur växthusgasutsläppen är per kg egenproducerat foder och vilken produkt som ska bära utsläppen från stallgödseln som produceras och används på gården. Nyckeltal Beräkningsverktyget behöver kompletteras ytterligare med beräkning av relevanta nyckeltal. Indata kan också behöva kompletteras beroende på vilka nyckeltal som Jordbruksverket väljer att lägga in i beräkningsverktyget i den fortsatta utvecklingen under En bruttolista över möjliga nyckeltal har sammanställts av Anna Wall utifrån förslag från flera personer under våren Se vidare separat lista, (Anna Wall 2010) Ordlista och förkortningar 4AR: IPCC:s fjärde utvärderingsrapport (Fourth Assessment Report) Aktivitetsdata: Omfattningen av en källa som orsakar växthusgasutsläpp, t ex antal djur eller hektar organogen jordbruksmark. Emissionsfaktor: Utsläppen per enhet aktivitetsdata, t ex kg metan per djur från djurens fodersmältning eller kg koldioxid per hektar organogen jordbruksmark. GWP (Global Warming Potential): Potentiell klimatpåverkan IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change): FN:s klimatpanel Koldioxidekvivalenter (CO 2 -ekv): Mängd av en växthusgas uttryck som den mängd koldioxid som ger samma potentiella klimatpåverkan. 1 kg lustgas motsvaras till exempel av ca 300 kg CO 2 -ekv. SAR: IPCC:s andra utvärderingsrapport (Second Assessment Report) TS: Torrsubstans 11 Utsläppen av växthusgaser ger samma effekt på klimatet oavsett vart de sker. Växthusgasutsläppen relateras ofta till mängden av en produkt, till exempel kg CO 2 -ekv/kg produkt. För andra typer av miljöpåverkan av mer regional eller lokal karaktär, till exempel övergödning eller biologisk mångfald, kan det vara relevant att ange påverkan per ytenhet, till exempel per hektar. Effekten styrs av lokala förutsättningar och kan därmed variera mellan platser. 21

22 Referenser Berglund, Ö. & Berglund, K Distribution and cultivation intensity of agricultural peat and gyttja soils in Sweden and estimation of greenhouse gas emissions from cultivated peat soils. Geoderma 154: Berglund, M., Cederberg, C., Clason, C., Henriksson, M & Törner, L Jordbrukets klimatpåverkan underlag för att beräkna växthusgasutsläpp på gårdsnivå och nulägesanalyser av exempelgårdar. Delrapport i JOKER-projektet, Hushållningssällskapet Halland. Cederberg, Christel Pers. Medd. SIK:s klimatnätverk, maj 2010 Clason, Carin Pers. Medd. Rådgivare Växa Halland. Tel Dustan, A Review of methane and nitrous oxide emission factors for manure management in cold climates. JTI-rapport Lantbruk & Industri 299, Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Uppsala IPCC IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories Volume 4 Agriculture, Forestry and Other Land Use. IPCC, Climate Change The Physical Science Basis, IPCC Fourth Assessment Report, Working Group 1. Solomon, S. Qin, D. Manning, M. Marquis, M. Averyt, K. Tignor, M.M.B. Miller, H.L. & Chen, Z. ELCD ELCD core database II. European Commission Flysjö, A., Cederberg, C. & Strid, I LCA-databas för konventionella fodermedel miljöpåverkan i samband med produktion: Version 1. Rapport 772, SIK Institutet för livsmedel och bioteknik. Göteborg Frischknecht, R., Althaus, H-J., Bauer, C., Doka, G., Heck, T., Jungbluth, N. m fl The Environmental Relevance of Capital Goods in Life Cycle Assessments of Products and Services. The International Journal of Life Cycle Assessment DOI: Greppa Näringen Beräkningsverktyg för Växtföljdsmodulen. Jordbruksverket. Odat. Dataprogrammet STANK in MIND. nd Jordbruksverket Stallgödseldata. Databas, Excel. Naturvårdsverket National inventory report 2010 Sweden Submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change and the Kyoto Protocol. Wall, Anna Klimatekonomiska nyckeltal inom jordbruket version 2 ( ). (ej publ. Arbetsmaterial inom Greppa Näringen) Wallman m fl, Livscykelanalys av närproducerade foderstater för mjölkkor. Report 019, Inst för energi och teknik, Sveriges Lantbruksuniversitet. 22

23 Bilaga 1 Hur beskriver man effekter av åtgärder? Funktionerna som används i nulägesanalysen ger en rimlig bild av aktuella utsläpp men är inte anpassade för att beräkna effekter av förändringar och tar inte hänsyn till alla orsakssamband. Som exempel kan nämnas lustgas från mark. Lustgasavgången beräknas här utifrån mängden tillfört kväve till marken och arealen organogen jordbruksmark. Konsekvensen av detta räknesätt är att de enda åtgärderna som leder till minskad lustgasavgång är att tillföra mindre kväve alternativt minska arealen organogen jordbruksmark vilket inte speglar de faktiska orsakssambanden till lustgasavgången. Analyser av åtgärder kan även kräva andra systemgränser och värderingar av de produkter som tas in och lämnar gården än vad som är tillämpbart i den nu beskrivna nulägesanalysen. Relevanta frågeställningar att beakta när effekter av enskilda åtgärder ska analyseras i ett verktyg är: Hur värderar man effekter av en förändring/hur definieras en förbättring? Hur vet man om en åtgärd lett till förbättringar om mängden produkter ut från gården ändrats (t ex total mängd, proportionerna mellan produkter ut, nya produkter)? Ska hänsyn tas till vad som händer i kringsystemet, på vilket sätt i så fall? Det finns två potentiella svårigheter som behöver beaktas när man ska beskriva eller analysera vad effekterna blir av en åtgärd för att minska växthusgasutsläppen från en process. Bristande eller otillräckligt kunskapsunderlag för att kunna kvantifiera och verifiera hur en åtgärd påverkar växthusgasutsläppen från en process eller skillnader i växthusgasutsläpp mellan olika alternativ. Det kan vara att det i) saknas eller bara finns få mätningar/försök som gjorts för att analysera utsläppen från en viss process givet vissa förutsättningar (t ex för Sverige typiska förhållanden), ii) de beräkningsmodeller som används för att uppskatta utsläppen i nuläget inte är anpassade för att bedöma effekter av åtgärder. Säkerställa att olika alternativ blir jämförbara, till exempel att produktionen i nuläget kan jämföras med en framtida alternativ produktion. Vad händer till exempel om en förändring i produktionen ändrar mängden eller antalet produkter ut från gården eller fördelningen mellan olika produkter. Förslaget här är att fokusera mer på orsakssamband, diskutera sätt att minimera risken för växthusgasutsläpp samt diskutera en översiktsbild av innebörden av en åtgärd snarare än att försöka kvantifiera effekterna av åtgärder. Ett exempel är lustgas från mark. Risken för lustgasbildning är större om det finns mycket lättillgängligt kväve i marken, om syretillgången är dålig (t ex vid våta förhållanden, markpackning) och om det finns mycket lättomsättbart organiskt material. En huvudstrategi för att minska risken för lustgasavgång blir då att undvika situationer då dessa tre faktorer sammanfaller. Den potentiella problembilden, och möjligheterna att minska dessa risker, kommer att variera mellan gårdarna givet deras förutsättningar, vilket då bör ligga till grund för diskussionen på och strategin för den enskilda gården. Lustgasavgången från mark karaktäriseras av kraftiga och relativt kortvariga emissionstoppar. Sådana toppar uppstår t ex när marken töar efter vintern eller vid kraftig nederbörd efter kvävegödsling. Lustgasavgången kan även variera mycket inom ett fält och mellan år. En diskussion om att minimera risken för lustgasavgång snarare än att fokusera på att beräkna avgången torde då vara en framkomlig väg, men den bör kompletteras med diagram, figurer, tabeller etc. om skillnader mellan olika alternativ (t ex vid olika N-givor, olika jordbearbetning, spridningsteknik för stallgödsel) från fältförsök eller liknande för att diskussionen inte ska bli för teoretisk. Ett annat exempel är hur man kan resonera kring effekter av förbättrat foderutnyttjande. Om man identifierat att det finns potential att förbättra foderutnyttjandet kan man utgå från hur det påverkar behovet av foder och hur det skulle påverka mängden inköpt foder och därmed hur stor blir skillnaden i växthusgasutsläpp från inköpt foder. 23