BILAGA 1- PRODUKTION AV FJÄDERFÄ
|
|
- Stefan Andreasson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BILAGA 1- PRODUKTION AV FJÄDERFÄ Sammantsällning av miljöpåverkan för produktion av ett kg kycklingkött Totalt / kyckling Totalt / kg kyckling N-läckage, kg 0,007 0,006 Gödselgiva, kg N 0,05 0,04 Arealbehov, ha 0,0006 0,0005 NH3-emissioner, kg 0,17 0,14 Prod. träck, kg 1,2 1 Effektivt N i träck, kg 0,01 0,008 Slakt Vid slakt väger en kyckling 1,7 kg (levandevikt) 1. Utbytet efter slakt är ca 70%, dvs 1,2 kg livsmedel 2. Uppfödning slaktkyckling En slaktkyckling äter totalt 3 kg foder under fem veckor. För en tillväxt på 1 kg åtgår 2 kg foder 3. Ett typiskt kycklingfoder har följande recept 4 : Fodertyp Andel Foder/kyckling (kg) Spannmål (merparten vete) 60-70% 2 Sojamjöl (importeras) 25% 0,8 Köttmjöl 2-3% 0,08 Fiskmjöl 1% 0,03 Rapsmjöl 4-5% 0,1 Foderfett 2-3% 0,08 Västeråsarna äter st kycklingar/år. En uppfödare föder i genomsnitt upp kycklingar åt gången och han hinner med 5-6 omgångar per år, maximalt alltså kycklingar/år. Västeråsarna ger alltså möjlighet för 13 kycklinguppfödare att fortleva. Totalt i Sverige finns 150 kycklinguppfödare Besökt Johannisson, V. och Olsson, P (1999) Energiåtgång från jord till bord för råvara, hel- och halvfabrikat. SIK- Rapport nr LivsmedelsSverige: Senast uppdaterad Svensk fågel, Besökt Svensk fågel, Besökt
2 För att producera 2 kg (höst)vete krävs: Areal 6 2 kg / 5884 kg/ha 0,0003 ha Gödselgiva kg N / ha * 0,0003 0,05 kg N N-läckage 8 22 kg/ha * 0,0003 ha 0,007 kg N (11 kg/ha höstsådda arealer 9 ) N i vete(samma fotnot som ovan) 2 kg * 0,019 0,04kg N För att producera 0,8 kg soja krävs 10 : Areal 0,8 kg / 2400 kg/ha 0,0003 ha Gödselgiva 3,6 kg N / ha * 0,00002 ha 0,001 kg N N-läckage 0?? Kan läckaget vara 0 eftersom växten är kvävefixerande (tror jag, det är i alla fall en böna, sojaböna!!)??? N i soja 0,8 kg * 0,51 * 0,16 0,07 kg N Gödsel från slaktkyckling Under ett år producerar 650 kycklingar 1,6 m3 fastgödsel. Detta motsvarar 800 kg gödsel. Detta gödsel innehåller 29 kg kväve (brutto), alltså 3,6%. Den effektiva växtnäringen är 8 kg kväve (gäller vid vårspridning av ett års produktion av stallgödsel här fastgödsel), dvs. 1 %. Ett djur ger 1,2 kg gödsel med effektivt N-innehåll på 0,01 kg. 11 Ammoniakavgången från slaktkyckling är 0,17 kg/djur SCB (1999) Normskördar för skördeområden, län och riket Statistiska meddelanden J 15 SM SCB hemsida: Sveriges statistiska databaser: Miljö: Tillförsel av kväve efter gröda och grödoslag. År 1998/99. Uppgifter gäller när både handels- och stallgödsel används. 8 Johansson, H. och Hoffman, M. (1997) Kväveläckage från svensk åkermark beräkningar av normutlakning och möjliga åtgärder. SNV rapport 4741, Stockholm 9 Källa: Kväveinventeringen (SCB, Statiska meddelanden "N- och P-balanser 1997) 10 Källa: NV Rapport 4909 "Ärter eller fläsk". Jag har använt siffrorna för odling i USA utan bevattning. Kan ju vara kul att även använda de andra siffrorna för USA m. bevattning och Brasilien. Blir det någon skillnad? Antagit att N innehållet i protein är 16% som i Kväveinventeringen. 11 SJV (2000) Riktlinjer för gödsling och kalkning Rapport 2000:22, Jordbruksverkets, Jönköping 12 SCB (2000) Utsläpp till luft av ammoniak i Sverige Statistiskt meddelande MI 37 SM 0001, SCB 2
3 BILAGA 2- PRODUKTION AV FLÄSKKÖTT Sammanställning av miljöpåverkan för produktion av ett kg fläskkött Totalt / gris Totalt / kg fläskkött N-läckage, kg 2,2 0,05 Gödselgiva, kg N 7,2 0,2 Arealbehov, ha 0,07 0,001 NH3-emissioner, kg 3,4 0,07 Prod. av träck, kg Effektivt N i träck, kg 0,34 0,007 Slakt I genomsnitt väger slaktkroppen från en gris 84 kg (74% av 113 kg levande vikt, här är inälvor och huvud borträknat) 13. Av slaktkroppen är 57% (här är ben och svål borträknat) 14 = 48 kg fläskkött. Beräkningar av foderbehov och miljöpåverkan vid foderframställning för foder till slaktsvin, smågrisar och suggor Uppfödning av slaktsvin En slaktgris äter ca 240 kg foder (se tabell nedan) under de ca 100 dagar den lever som slaktsvin före slakt. Tabell: Foderbehov för ett slaktsvin 15 Tillväxt, kg 86 Energibehov, MJ/kg tillväxt 35 Energiinnehåll foder, MJ/kg foder 12,6 Totalt energibehov, MJ 86*35 = Fodermängd, kg / 12,6 240 kg Fodermängd kg / kg tillväxt 240 / 86 2,8 Vanligaste foderstaten i Mälardalen består av spannmål, soja, vitaminer, mineral och syntetiska aminosyror. Vanligt är att fodret serveras blött (med vatten eller vassle). 16 Korn, vete och soja är utmärkta foder till slaktsvin, medan havre främst ges till smågrisar 13 Personlig meddelande Barbro Mattson, PIG. barbro.mattson@farmek.com 14 Hansson, I (1997) Svinslaktkroppar. EU-anpassning av köttprocent. Fakta Husdjur nr SLU, Uppsala 15 Personlig meddelande Barbro Mattson, PIG. barbro.mattson@farmek.com 16 Personlig meddelande Barbro Mattson, PIG. barbro.mattson@farmek.com 3
4 Tabell: Fodertyper och andelar för slaktsvin 17 Foder Andel 240 kg foder Korn 45% 108 kg Vete 20% 48 kg Havre 20% 48 kg Koncentrat 15% 36 kg Soja i konc. 27 kg 1 kg koncentrat innehåller 0,38 kg råprotein 18. Om detta antas komma från soja (innehåller 51% råprotein 19 ) motsvarar det en sojamängd om 0,75kg. 36 kg konc. motsvarar 27 kg soja. Uppfödning av smågrisar En smågris äter ca 40 kg foder (se tabellen nedan) under de ca 7 veckor de tar från att den avvänjs tills den förflyttas till slaktsvinstall. Insättning i slaktsvinstall sker vanligen när smågrisen väger 27 kg 20. Tabell: Foderbehov för ett slaktsvin Tillväxt, kg 20 Energibehov, MJ/kg tillväxt Energiinnehåll foder, MJ/kg foder 22 12,6 Totalt energibehov, MJ 20*25 = 500 Fodermängd, kg 500 / 12,6 40 kg Fodermängd kg / kg tillväxt 40 / 20 = 2,0 I den här studien antas att smågrisar äter ett hos bonden blandat foder. De kan då bestå av korn, vete, havre och koncentrat med enzymer, vitaminer och mineral 23. Mängderna spannmål (se tabell nedan) beror på råproteinhalten i spannmålet, här antas att råproteinhalten är 10%. Tabell: Fodertyper och andelar för smågrisar 24 Foder Andel 40 kg foder Korn 46% 18,4 kg Vete 21% 8,4 kg Havre 17% 6,8 kg Koncentrat 16% 6,4 kg En kulting diar i 5 veckor innan den avvänjs och under den perioden äter suggan 43 kg foder / vecka. Totalt 215 kg foder 25. En sugga levererar vanligen 10 avvanda smågrisar (fler föds men några dör) 26. Suggans foderbehov per smågris motsvarar då 21,5 kg foder. 17 Framräknat själv utifrån helfoders sammansättning och innehåll av energi, råprotein, växttråd och lysin i de olika spannmålssorterna Besökt Simonsson, A (1995) Fodermedel till svin, Husdjur 77, SLU, Uppsala 20 Personlig meddelande Barbro Mattson, PIG. barbro.mattson@farmek.com 21 Mattson, B och Persson, E (2000) Pelleterat foder jämfört med mjölfoder till avvanda grisar. Nr 22 april 2000, Praktiskt Inriktade Grisförsök (PIG), Skara 22 Personlig meddelande Barbro Mattson, PIG. barbro.mattson@farmek.com 23 Svenska foder hemsida: Sidan besökt Svenska foder hemsida: Sidan besökt Neil, M., Le Cozler, Y. och Ringmark-Cederberg, E. (1998) Strategier vid gyltuppfödning - utfodring och tidpunkt för betäckning. Fakta Jordbruk nr SLU, Uppsala. 4
5 Suggan är dräktig i ca 16 veckor 27. Under den tiden äter hon 290 kg foder (se tabell nedan). Beräkningarna är baserade på energibehov för suggan som väger 160 kg och antagandet att suggan hull är normalt. Per avvand smågris motsvarar det 29 kg foder. Tabell: Foderbehov för ett dräktig sugga Dräktighetstid, dagar 112 Energibehov, MJ/dag Energiinnehåll foder, MJ/kg foder 12,6 Totalt energibehov, MJ 112*33 = Fodermängd, kg / 12,6 290 kg Tabell: Fodertyper och andelar för digivande och dräktiga suggor 29 Foder Andel 50,5 kg foder Korn 41% 20,7 kg Vete 25% 12,6 kg Havre 17% 8,6 kg Koncentrat 17% 8,6 kg Tabell: Totalt foderbehov för uppfödning av en slaktgris från dräktig sugga via grisning och uppfödning till slakt. Foder Sugga Smågris Slaktsvin Summa Korn 20,7 kg 18,4 kg 108 kg 147,1 kg 150 kg Vete 12,6 kg 8,4 kg 48 kg 69 kg Havre 8,6 kg 6,8 kg 48 kg 63,4 kg 63 kg Koncentrat 8,6 kg 6,4 kg 36 kg 51 kg Soja i konc. 27 kg 27 kg Spannmålet i fodret ovan kommer från Sverige medan sojan importeras från USA eller Brasilien. Vid foderproduktionen fås miljöbelastning via läckage till vatten samt att konstgödsel används. För att producera 150 kg (vår)korn krävs: Areal kg / 4431 kg/ha 0,03 ha Gödselgiva kg N/ha * 0,03 ha 3,6 kg N N-läckage kg N/ha * 0,03 ha 1,2 kg (26 kg/ha vårsådda arealer 33 ) N i vete (samma fotnot som ovan) 150 kg * 0,019 2,9 kg N 26 PIG (?) Besättningsbeskrivning av smågrisproducerande besättningar inom FARMEK som utnyttjar Rasp. Rapport nr 3, Praktiskt Inriktade Grisförsök (PIG). 27 PIG (?) Besättningsbeskrivning av smågrisproducerande besättningar inom FARMEK som utnyttjar Rasp. Rapport nr 3, Praktiskt Inriktade Grisförsök (PIG). 28 Agriwise Databoken. Besökt Svenska foder hemsida: Sidan besökt SCB (1999) Normskördar för skördeområden, län och riket Statistiska meddelanden J 15 SM SCB hemsida: Sveriges statistiska databaser: Miljö: Tillförsel av kväve efter gröda och grödoslag. År 1998/99. Uppgifter gäller när både handels- och stallgödsel används. 32 Johansson, H. och Hoffman, M. (1997) Kväveläckage från svensk åkermark beräkningar av normutlakning och möjliga åtgärder. SNV rapport 4741, Stockholm 33 Källa: Kväveinventeringen (SCB, Statiska meddelanden "N- och P-balanser 1997) 5
6 För att producera 69 kg (höst)vete krävs: Areal kg / 5884 kg/ha 0,01 ha Gödselgiva kg N/ha * 0,01 1,7 kg N N-läckage kg/ha * 0,01 ha 0,22 kg (11 kg/ha höstsådda arealer 37 ) N i vete (samma fotnot som ovan) 69 kg * 0,019 1,3 kg N För att producera 63 kg havre krävs: Areal kg / 3822 kg/ha 0,02 ha Gödselgiva kg N / ha * 0,02 1,9 kg N N-läckage kg/ha * 0,02 ha 0,8 kg (26 kg/ha vårsådda arealer 41 ) N i vete (samma fotnot som ovan) 63 kg * 0,019 1,2 kg N För att producera 27 kg soja krävs 42 : Areal 27 kg / 2400 kg/ha 0,01 ha Gödselgiva 3,6 kg N / ha * 0,01 ha 0,04 kg N N-läckage 0?? Kan läckaget vara 0 eftersom växten är kvävefixerande (tror jag, det är i alla fall en böna, sojaböna!!)??? N i soja 27 kg * 0,51 * 0,16 2,2 kg Gödselproduktion från slaktsvin Under ett år producerar 2,5 grisar 0,6 m3 fastgödsel. Detta motsvarar 420 kg och innehåller 9 kg kväve (brutto, alltså 2 %). Den effektiva växtnäringen är 0,8 kg kväve, dvs. 0,2 %. Ett slaktsvin producerar alltså 170 kg fastgödsel under sin levnad med effektivt N-innehåll på 0,34 kg 43. (Gäller vid vårspridning av ett års produktion av stallgödsel här fastgödsel.) Ammoniakavgången från slaktsvin är 3,4 kg/djur SCB (1999) Normskördar för skördeområden, län och riket Statistiska meddelanden J 15 SM SCB hemsida: Sveriges statistiska databaser: Miljö: Tillförsel av kväve efter gröda och grödoslag. År 1998/99. Uppgifter gäller när både handels- och stallgödsel används 36 Johansson, H. och Hoffman, M. (1997) Kväveläckage från svensk åkermark beräkningar av normutlakning och möjliga åtgärder. SNV rapport 4741, Stockholm 37 Källa: Kväveinventeringen (SCB, Statiska meddelanden "N- och P-balanser 1997) 38 SCB (1999) Normskördar för skördeområden, län och riket Statistiska meddelanden J 15 SM SCB (1998) Gödselmedel i jordbruket 1996/97. Statiska meddelanden Na 30 SM Johansson, H. och Hoffman, M. (1997) Kväveläckage från svensk åkermark beräkningar av normutlakning och möjliga åtgärder. SNV rapport 4741, Stockholm 41 Källa: Kväveinventeringen (SCB, Statiska meddelanden "N- och P-balanser 1997) 42 Källa: NV Rapport 4909 "Ärter eller fläsk". Jag har använt siffrorna för odling i USA utan bevattning. Kan ju vara kul att även använda de andra siffrorna för USA m. bevattning och Brasilien. Blir det någon skillnad? Antagit att N-innehållet i protein är 16% som i Kväveinventeringen. 43 SJV (2000) Riktlinjer för gödsling och kalkning Rapport 2000:22, Jordbruksverkets, Jönköping 44 SCB (2000) Utsläpp till luft av ammoniak i Sverige Statistiskt meddelande MI 37 SM 0001, SCB 6
7 BILAGA 3- PRODUKTION AV NÖTKÖTT Sammanställning av miljöpåverkan för produktion av ett kg nötkött Totalt / kreatur Totalt / kg nötkött N-läckage, kg 19,6 0,1 Gödselgiva, kg N 115 0,6 Arealbehov, ha 0,9 0,005 NH3-emissioner, kg 18,6 0,1 Prod. träck, kg Effektivt N i träck, kg 6,2 0,03 Allmänt I Sverigen kommer 70% av köttet från mjölkraserna och 30% från köttraserna. De flesta tjurkalvar slaktas vid 18 månaders ålder efter intensiv uppfödning inomhus. Merparten av kvigorna föds upp för att bli mjökkor. 45 Slakt I genomsnitt väger slaktkroppen från ett nötkreatur 320 kg (exkl. huvud och inälvor, levandevikten är 320 kg*1,30 = 420 kg) 46. Av slaktkroppen är 57% 47 (samma utbyte antas gälla för nötkreatur som för svin) = 180 kg fläskkött. Beräkningar av foderbehov och miljöpåverkan vid foderframställning för foder till ungnöt, kalv och moderko Uppfödning tjurkalvar Man räknar med att till 1 kg kött från nötboskap (intensiv uppfödning) åtgår 7 kg foder för 48. En ungnöt ger 180 kg kött vilket motsvarar ett foderbehov av 1260 kg. Av detta kommer 450 kg från stråfoder, 240 kg från mjölk och mjölknäring (se tabell) och resten, 570 kg från kraftfoder. 45 LivsmedelsSverige: Senast uppdaterad SJV (2001) Slakt och avräkningspriser. Pdf-dokument 47 Hansson, I (1997) Svinslaktkroppar. EU-anpassning av köttprocent. Fakta Husdjur nr SLU, Uppsala 48 LivsmedelsSverige: Senast uppdaterad
8 Tabell över foderbehov för kalvar Tid Foder Stråfoder 4 dagar råmjölk, 14 l fri tillgång (antaget 0 kg) 5-56 dagar (7 veckor) mjölknäring, 230 liter kalvstarter, fri tillgång dagar (1 vecka) kalvstarter, 3 kg (antaget 7 kg) kraftfoder, fri tillgång 64 dagar - 6 mån kraftfoder, fri tillgång 104 kg 6 mån - 18 mån kraftfoder, fri tillgång 336 kg kg Tabell: Fodertyper och andelar för ungtjurar 51 Foder Andel 570 kg foder Korn 60% 340 kg Havre 25% 140 kg Koncentrat 15% 86 kg Kon är dräktig med i regel en kalv i 9 månader. Antaget att dräktig ko äter samma mängd foder som mjölkande ko, dvs 10,4 kg ts stråfoder/dag och 6,4 kg kraftfoder/dag. Andelen kraftfoder antas vara samma som för ungtjurar. En ko under dräktigheten äter alltså 2600 kg stråfoder och 1600 kg kraftfoder. Tabell: Fodertyper och andelar för kor 52 Foder Andel 1600 kg foder Korn 60% 960 kg Havre 25% 400 kg Koncentrat 15% 240 kg För att producera 1300 kg (vår)korn krävs: Areal kg / 4431 kg/ha 0,3 ha Gödselgiva kg N/ha * 0,3 ha 31 kg N N-läckage kg N/ha * 0,3 ha 12,0 kg (26 kg/ha vårsådda arealer 56 ) N i vete (samma fotnot som ovan) 1300 kg * 0, kg N 49 Besökt Svenska Foder: Besökt Svenska foder hemsida: Sidan besökt Svenska foder hemsida: Sidan besökt SCB (1999) Normskördar för skördeområden, län och riket Statistiska meddelanden J 15 SM SCB hemsida: Sveriges statistiska databaser: Miljö: Tillförsel av kväve efter gröda och grödoslag. År 1998/99. Uppgifter gäller när både handels- och stallgödsel används. 55 Johansson, H. och Hoffman, M. (1997) Kväveläckage från svensk åkermark beräkningar av normutlakning och möjliga åtgärder. SNV rapport 4741, Stockholm 56 Källa: Kväveinventeringen (SCB, Statiska meddelanden "N- och P-balanser 1997) 8
9 För att producera 540 kg havre krävs: Areal kg / 3822 kg/ha 0,14 ha Gödselgiva kg N / ha * 0,14 13 kg N N-läckage kg/ha * 0,14 ha 5,6 kg (26 kg/ha vårsådda arealer 60 ) N i vete (samma fotnot som ovan) 540 kg * 0, kg N För att producera 3050 hö (ts) krävs: Areal kg / 6000 kg ts/ha 0,5 ha Gödselgiva kg N/ha * 0,5 ha 71 kg N N-läckage 63 4 kg/ha * 0,5 ha 2,0 kg (3 kg/ha flerårig gröda 64 ) ts (torrsubstansen) i hö är 84% och i ensilage 50% 65 Gödsel från nötkreatur En kalv producerar under ett år 4,0 m3 fastgödsel vilket motsvarar 3 ton fastgödsel. En årsproduktion av gödsel innehåller 34 kg kväve (brutto, alltså 1 %). Den effektiva växtnäringen är 3 kg kväve, alltså 0,1 %. Under kalvens 18 månaders livstid producerar den 4,5 ton fastgödsel med effektivt kväveinnehåll om 4,5 kg 66. (Gäller vid vårspridning av ett års produktion av stallgödsel här fastgödsel.) En ko producerar under 6 månader 3,7 m3 fastgödsel. Under ett år producerar kon 7,4 m3 gödsel vilket motsvarar 5,55 ton fastgödsel. En årsproduktion av gödsel innehåller 63 kg kväve (brutto, alltså 1 %). Den effektiva växtnäringen är 2 kg kväve, alltså 0,04 %. Under kons 9 månaders dräktighet producerar hon 4,16 ton med effektivt kväveinnehåll om 1,7 kg 67. (Gäller vid vårspridning av ett års produktion av stallgödsel här fastgödsel.) Ammoniakavgången från nötkreatursgödsel är 18,6 kg/djur inkl. emissioner vid betesgång SCB (1999) Normskördar för skördeområden, län och riket Statistiska meddelanden J 15 SM SCB hemsida: Sveriges statistiska databaser: Miljö: Tillförsel av kväve efter gröda och grödoslag. År 1998/99. Uppgifter gäller när både handels- och stallgödsel används. 59 Johansson, H. och Hoffman, M. (1997) Kväveläckage från svensk åkermark beräkningar av normutlakning och möjliga åtgärder. SNV rapport 4741, Stockholm 60 Källa: Kväveinventeringen (SCB, Statiska meddelanden "N- och P-balanser 1997) 61 Senast uppdaterad SCB hemsida: Sveriges statistiska databaser: Miljö: Tillförsel av kväve efter gröda och grödoslag. År 1998/99. Uppgifter gäller när både handels- och stallgödsel används 63 Johansson, H. och Hoffman, M. (1997) Kväveläckage från svensk åkermark beräkningar av normutlakning och möjliga åtgärder. SNV rapport 4741, Stockholm 64 Källa: Kväveinventeringen (SCB, Statiska meddelanden "N- och P-balanser 1997) 65 Besökt SJV (2000) Riktlinjer för gödsling och kalkning Jordbruksverkets rapport 2000:22 67 SJV (2000) Riktlinjer för gödsling och kalkning Jordbruksverkets rapport 2000:22 68 SCB (2000) Utsläpp till luft av ammoniak i Sverige Statistiskt meddelande MI 37 SM 0001, SCB 9
10 BILAGA 4 - KVÄVEREDUKTION I KUNGSÄNGENVERKET N-halt i ut-vatten (2000): 12,1 mg/l (Mälarenergi, 2000) N-halt i in-vatten (1998): 48,2 mg/l (Danius och Burström, 2001) Reduktion uträknad från ovanstående siffror är 36,1 mg/l eller 75 % 10
11 BILAGA 5 - SVENSK ELMIX 1 kwh = 3,6 MJ Svensk elmix består av ett antal energislag enligt tabell 5:1. Tabell 5:1: Kraftslag i svensk elmix, samt effektivitet vid elframställningen (ORWARE) Andel Kraftslag Effektivitet % Biobränsle 1,09 (gaskondensering) % Vattenkraft 1 * % Vindkraft 1 * % Kärnkraft 0, % Naturgas 0, % Olja 0, % Kol 0, % Misc. det som köptes in det året -- * Det är egentligen fel att tala om verkningsgrad för vatten och vind. Vad är egentligen energiinnehållet i vinden (rörelseenergi) och vattnet (lägesenergi) innan elen produceras. I ORWARE räknar man inte med svensk elmix utan har ett marginaltänkande som innebär att man räknar med el från kolkondens eller naturgas. Den känslighetsanalys man gjort där man bytt ut el från naturgas mot svensk elmix visade inte på någon större skillnad (Eriksson, pers kom. oktober 2001). För att producera el måste bränsle tas fram, kraftverk (vattenkraftverk, kärnkraftverk osv) byggas. Vid driften behövs t.ex. kemikalier, smörjoljor, transporter av dessa, transporter av bränsle. Vid avslutad produktion ska verket rivas. Dessa aktiviteter har samlats i uppströms flöden för elproduktion. Alltså hela bränslekedjan från bränsleproduktion till avfallshantering (Brännström-Norberg et al, 1996). I ORWARE räknar man med endast framtagandet av bränslet, ej byggandet av kraftverk, underhåll osv. varför uppströms flöden för vattenkraft blir noll (pers. kom Eriksson, oktober 2001). Tabell 5:2: Uppströms flöden (produktion av bränsle) för produktion av el (MJ/MJ el) (ORWARE) Vattenkraft Biomassa Vindkraft Kärnkraft Naturgas Olja Kol För att ta fram energi från behövs : Vattenkraft e e e-3 0 Biomassa e e-7 0 Vindkraft Kärnkraft e e e-6 0 Natur gas e e e-2 0 Olja e e e e e-2 Kol e e e e-2 Tabell 5:3: Utsläpp till luft (uppströms) kg/mj (ORWARE) CO2-f CO NOx N2O CH4 Framställt från : Vattenkraft Biomassa 2.69e e e Kärnkraft 6.39e e e Natur gas 9.22e e e Olja 8.92e e e Kol 4.30e e e e e-5 Vindkraft
12 Vid själva användningen av el uppkommer inga utsläpp (förutom värme). Uppgifterna ovan är för producerad mängd (MJ) el. För att få motsvarande värden för konsumtion (överföringsförluster) hos hushåll multiplicera med 1,10 och konsumtion hos industrikund multiplicera med 1,05 (Brännström-Norberg et al, 1996). 12
13 BILAGA 6 - DIESEL OCH BENSIN Miljöbelastning uppkommer dels då diesel och bensin produceras och distribueras, samt dels vid användandet (förbränning). Enligt Nätverket för Transporter och Miljön är miljöpåverkan störst vid själva fordonet när bränslet används (NTM hemsida). Tabell 6:1. Energiinnehåll i bränslen, 90% av dieselanvändningen idag utgörs av Mk 1 (Uppenberg et al, 1999) Bränsle Energiinnehåll (MJ/kg) Densitet (kg/m3) Diesel Mk1 och Mk2 43,2 815 Diesel Mk3 42,8 845 Motorbensin 43,0 730 Tabell 6:2. Utsläpp vid användandet av diesel i tunga fordon (14,07 MJ/fordonskilometer) (Uppenberg et al, 1999) Miljöpåverkan Produktion och distribution Vid fordon Total Energiförbrukning, MJ/MJ 0,06 NOx mg/mj N2O mg/mj 0,0 3,0 3 CO2 mg/mj CO mg/mj 2, CH4 mg/mj 2,0 6,0 8,0 13
14 REFERENSER BILAGOR Skriftliga referenser Brännström-Norberg et al (1996) El och miljö. Livscykelanalys för vattenfalls elproduktion. Vattenfall Mälarenergi (2000) Miljörapport för Kungsängenverket Mälarenergi, Västerås Danius, L och Burström, F. (2001) Kvävemetabolism i Västerås 1995 och Praktisk tillämpning av materialflödesanalys. Institutionsrapport TRITA-KET-IM 2001:1 Uppenberg et al (1999) Miljöfaktabok för bränslen. Del 2 Bakgrundsinformation och teknisk bilaga. IVL rapport B 1334 B. Stockholm Muntliga referenser Eriksson, Ola, doktorand Industriellt Miljöskydd, KTH, Internet NTM (Nätverket för transport och miljö) hemsida: Sidan besökt oktober Opublicerat material ORWARE, filen Xsinit.m 14
Svensk djurhållning utan soja?
Svensk djurhållning utan soja? Margareta Emanuelson Institutionen för Husdjurens Utfodring och vård Greppa Näringen temadag 29 november 2010, Stockholm Disposition * Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning
KomAros Kommunala miljöstrategier: Exemplet kväve i Västerås
KomAros Kommunala miljöstrategier: Exemplet kväve i Västerås Handlingsalternativ Köttkonsumtion Arbetsmaterial Lena Danius och Fredrik Burström von Malmborg Kungl. Tekniska Högskolan, avd. för Industriellt
Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år
Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll
Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor
Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -
Regional balans för ekologiskt foder
Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska
Omläggning till ekologisk svinproduktion
Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.
Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil
Leif Göransson
Leif Göransson goranssonleif@telia.com leif.goransson@slu.se Diversearbetare i grisfoderbranschen SLU Djuren behöver protein för sitt kroppsunderhåll och sin produktion Behovet av såväl mängd som kvalitet
* Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning mellan djurslag * Alternativ biologiska effekter * Vilka är de största hindren?
Svensk djurhållning utan soja? Margareta Emanuelson Inst för Husdjurens Utfodring och vård Workshop på SLU Alnarp, 11 maj 2010 Disposition * Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning mellan djurslag
100% ekologiskt foder från 2012
Aminosyraförsörjning vid 1% ekologiskt foder till gris försök Lövsta Seminarium i Uppsala 211 11 9 Maria Neil och Kristina Andersson Inst. HUV, SLU 1% ekologiskt foder från 212 Utmaning att få till aminosyraprofilen
Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)
Växtodling Nyckeltalen växtodling (många) Hög jämn skörd över åren (precisionsodling, sort, dränering, växtskydd...) Effektivt N utnyttjande Effektivt utnyttjande av N i organiska gödselmedel Låg insats
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24
Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser
Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket
Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?
Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning
Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland
Introduktion till klimatberäkningarna i VERA Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Om verktyget Klimatkollen i VERA Anpassat för att beräkna ett klimatavtryck (på engelska Carbon Footprint ) av
Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,
Miljöpåverkan av kaninkött Ulf Sonesson, SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik Upplägg Livcykelanalys l (LCA) Kött och miljöpåverkan Kaninkött (resonemang, inte siffror) LCA Kvantifiering av en
Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor
Beräkningarna Vanliga fallgropar Körslor Upplägg Resultatet/Tolkning Vad är normalt? Nyckeltal Kolets och kvävets kretslopp Övriga klurigheter och frågor Rådgivningstillfället och sälja in Klimatkollen
Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan
Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet
Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216
Gården i ett livscykelperspektiv
Gården i ett livscykelperspektiv Birgit Landquist SIK Institutet för livsmedel och bioteknik birgit.landquist@sik.se Tel 072 720 75 82 www.sik.se Unik kompetens om livsmedelskedjans miljö- och klimatpåverkan
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg, Institutionen för Energi&Miljö, Chalmers Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Skövde 18
Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg
Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.
Hur mycket jord behöver vi?
Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön
Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar
FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 2 2014-02-20 Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar Anders H Gustafsson Ann-Theres Persson Ulrik Lovang 1 (57) Innehåll sid Förord 3 Summary 5 Inledning 6
Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017
Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 11 E Gårdsexempel Växtodlingsgård Nötkött Mjölk Gris Höns Inte rena vallgårdar 15A istället
Ekologisk mjölk- och grisproduktion
Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen
GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV
GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården
Lantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV
Lantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV Du ska årligen lämna uppgifter om din produktion till KRAV och säkerställa att de är aktuella och korrekta. Det kan göras
Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion
Grovfoder till ekologiska kor Rätt grovfoder för bättre produktion -93 naturbruksgymnasium i Piteå -94 började jobba åt avbytartjänst Avbytare, Djurskötare, hästskötare, ridlärare, drivit eget avbytarföretag,
Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI
Vallens klimatpåverkan Pernilla Tidåker, JTI Vallen påverkar klimatet på många sätt Vad bidrar till vallens klimatpåverkan? Hur kan klimatavtrycket reduceras? På vilka olika sätt kan vall motverka växtodlingens
Ekologisk djurproduktion
Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska
Hur odlar vi och vad behöver ändras?
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs
Miljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Biogas och miljön fokus på transporter
och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,
Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan
Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4
Utfodring av suggor Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 FODER.2 SINSUGGOR 2 DIGIVANDE SUGGOR..3 UTFODRING...4 SINSUGGOR 4 DIGIVANDE SUGGOR..6 1 Foder En modern hybridsugga
Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage
Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...
Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV
GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Traditionella miljöfrågor i
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil
321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött
Sida 1(7) XXX 20131120 Klimatkollen 20B Bakgrund Driftsinriktning lantbruket: 50 dikor, tjurkalvarna säljs i huvudsak vid avvänjning (ett tiotal behålls och föds upp till slakt). Åkerareal: 177 hektar
Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård
juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas
Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014
Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift
Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne
Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Fördelning inom länet Det finns 97 ekogårdar i med mer en balans så att det går att titta på eventuella förändringar. Dessa är inte jämnt fördelade över länet.
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt
Inhemska proteingrödor med fokus på soja
Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin
I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101
JO 20 SM 1101 Husdjur i juni 2010 Slutlig statistik Livestock in June 2010 Final Statistics I korta drag Fler nötkreatur än svin I juni 2010 fanns det totalt 1 536 700 nötkreatur att jämföra med 1 519
Produktionsuppföljning och nyckeltal
Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR
Förnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt
Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige
Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Matens klimatpåverkan
Matens klimatpåverkan Den här restaurangen har valt att beräkna och visa upp växthusgasutsläppen från maten de serverar, så gäster som är klimatintresserade kan ta hänsyn till utsläppen när de väljer vad
Optimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur
Optimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur Kicki Markusson Växa Sverige Övriga som varit med och tagit fram kalkyler och beräkningar Linnea Borgenvall och Anett Seeman, Gård & djurhälsa Margareta Dahlberg,
Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur
Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån
Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick
Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK
Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp?
Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp? Christel Cederberg, Institutionen för Energi&Miljö, Chalmers Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Skövde 18 januari 2016
Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt
Komplettering till Uppslagsboken, Näring på gården: Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt Av: Cecilia Lindahl, KRUT / Svensk Mjölk Ingår i Greppa Näringens Uppslagsbok www.greppa.nu Uppdaterad: 2003-01-20
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 213 på konventionella gårdar Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika
Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen
Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Økomelk-konferanse
Grisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning
Grisars utfodring och miljöpåverkan $ Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning Grisar i Sverige de senaste 10 åren Antalet grisar ökade efter EU-inträdet men har sedan minskat, trots
Strategi för uppfödning av slaktsvin
Nr 29. September 2002 Strategi för uppfödning av slaktsvin Eva Persson, SLU Institutionen för jordbruksvetenskap, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Sammanfattning I denna studie
V A L L B E R G A L A N T M Ä N S U N I K A F O D E R S O R T I M E N T V e r s i o n GRISFODER. Kvalitet - Kundnära - Kompetens
V A L L B E R G A L A N T M Ä N S U N I K A F O D E R S O R T I M E N T V e r s i o n 2 0 1 7-0 5-0 1 Kvalitet - Kundnära - Kompetens V A L L B E R G A L A N T M Ä N S U N I K A F O D E R S O R T I M E
Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang:
Om kött och klimat Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang: Genom den mat varje svensk äter under ett år ger hen i genomsnitt upphov till utsläpp av cirka 2 ton växthusgaser (koldioxidekvivalenter).
Datainsamling för djurgård
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning
Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion
Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Omläggningsdag Skövde den 27 jan 2011 Eric Hallqvist, Hushållningssällskapet Skaraborg Växtodling jämförelse av täckningsbidrag mellan konventionell och
Kravgrisproduktionen på 90-talet
100 procent ekologiskt foder till grisar Rådgivarens perspektiv Maria Alarik Ekogrisrådgivare Kravgrisproduktionen på 90-talet Små besättningar 5-50 suggor Grisning i hydda året runt Sommarbete och vinterbete,
Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?
Utfodring och produktion för att greppa näringen Linköping 8:e november 2017 Carin Clason, CoA AB Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets
I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 JO 20 SM 1401 Husdjur i juni 2013 Slutlig statistik Livestock in June 2013 Final Statistics I korta drag Antalet
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger
Checklista Gödseltillsyn
April 2016 Checklista Gödseltillsyn Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning Besöksdatum Fastighetsägare Verksamhetsnamn Verksamhetsutövare Pers/orgnummer Adress Mejladress Telefon Verksamhet inom
11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 151 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns
Utfodring för växtodlare Grisfoder
Utfodring för växtodlare Grisfoder Anna Ohlson, HIR-gris Hushållningssällskapet Kristianstad Grisproduktion i Sverige Suggor 205 000 st 22 smågrisar/sugga & år Avel Smågrisar 4 000 000 st Slaktgrisar 3
djurhållning Med KRAV på grönbete tema:
tema: djurhållning Med KRAV på grönbete Det är sommar och smågrisarna busar med varandra i gröngräset medan suggorna bökar i jorden eller tar sig ett gyttjebad. På en annan gård går korna lugnt och betar.
Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken
Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt
Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience
Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience SP Sustainable Food production Strategiska FoI områden 1. Hållbar livsmedelsproduktion 2. Hållbar livsmedelskonsumtion
Christl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning
Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja
Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar
Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar Cecilia Lindahl KRUT, Swedish Meats, 244 82 Kävlinge e-post: cecilia.lindahl@swedishmeats.com Uppfödning av mjölkrasdjur till slakt
Djurhållning 5.4 Grisar
Djurhållning 5.4 Grisar 5.4 Grisar I detta avsnitt finns de djurslagsspecifika reglerna för KRAV-certifierade grisar, som du ska följa och tillämpa tillsammans med avsnitt 5.1 (Gemensamma regler för alla
Gris. producenter nr 2
Gris producenter nr 2 För säker och lönsam grisproduktion I denna broschyr har vi samlat information till dig som är grisproducent. För att få goda resultat och trygghet i din produktion krävs bra foder,
ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,
JO 20 SM 0601 Husdjur i juni 2005 Slutlig statistik Livestock in June 2005 I korta drag Antalet nötkreatur fortsätter att minska Totala antalet nötkreatur uppgick i juni 2005 till 1 604 900, en minskning
Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?
Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder
Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008
Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och
Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Mjölk på gräs och biprodukter
Mjölk på gräs och biprodukter Miljö och ekonomi Maria Berglund Maria Henriksson Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hush.se tel. 35-465 Susanne Bååth Jacobsson Växa Sverige susanne.jacobsson@vxa.se
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten
Vallfoder som enda foder till får
Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,
Hållbara matvägar. Katarina Lorentzon SP
Hållbara matvägar Katarina Lorentzon SP Hållbara Matvägar Frågeställning Om vi tar alla realiserbara miljöförbättringar vi känner till och kombinerar dem i livsmedelskedjan hur mycket mindre blir miljöpåverkan
Vad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult
Vad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult MATERIAL FRAMTAGET AV : Jan Lagerroth LRF Konsult Telefon 0511-345845 Mail: jan.lagerroth@lrfkonsult.se Stefan Nypelius LRF Konsult 0498-206764
Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem
Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Idisslarna Omvandlar för människan icke