Ny foderstrategi en lönsam historia
|
|
- Joakim Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ny foderstrategi en lönsam historia Erik Engelbrekts, 34 år, bor i Stockholm med sambo och barn. Han är utbildad ekonomargonom och har sina röer i Hälsingland. Erik arbetar på Växa Sverige, avdelningen R&F, som ekonom. I jobbet ingår produkonskostnadsanalys och interna projekt, bland annat utveckling av Kokontrollen och andra system. Största hobbyn är jakt, så förutom min familj så ger en vecka i älg skogen mig den energi som jag behöver för resten av året. Foderkostnaden utgör en av de enskilt största kostnadsposterna inom mjölkprodukonen. Därmed är en låg foderkostnad en vikg faktor för a uppnå lönsamhet inom mjölkföretaget. Förutom a foderkostnaden är stor, relavt andra kostnader inom mjölkprodukonen, så är priset på inköpt foder mer volalt nu än digare. Polisk avreglering av marknaden, ökad globalisering samt ökad eerfrågan på livsmedel i världen är faktorer som bidrar ll en ökade prissvängningar. Volalitet skapar mer osäkerhet i företagen, vars lönsamhet påverkas när priserna svänger. Därmed är också prisrisken på fodermedel en vikg pusselbit för a nå lönsamhet i mjölkföretaget. Det finns olika sä och strategier a använda sig av för a nå en låg foderkostnad. A ha en väl fungerande foderstat där kon på e effekvt sä kan göra mjölk av det foder hon äter är avgörande för a nå fodereffek- vitet och därmed också låg foderkostnad per kg producerad mjölk. A använda sig av billiga fodermedel bidrar också ll a hålla foderkostnaden nere. Vikgt a poängtera är a det billiga fodret forarande måste fungera effekvt i kon, det är först när det blivit mjölk utav fodret som vi vet om det är billigt eller ej. Företags möjlighet a uppnå en låg foderkostnad med låg risk skiljer sig åt och faktorer som påverkar är; möjligheten a producera egna fodermedel, närheten ll en avsalumarknad eller foderfabrik, kapacitet a lagra/hantera olika fodermedel. I dea arbete har vi at på uallet från tre gårdar som alla har gjort förändringar i deras respekve utfodringsstrategier. Gårdarna är geografiskt spridda från mellersta ll södra Sverige vilket gör a deras förutsäningar a både köpa och odla fodermedel skiljer sig åt. De har också ha olika utgångslägen från vilka de har gjort sina ändringar vilket också har bidragit ll a de landat i olika val av strategi. Dock har alla företag ha liknande målsäning med vad de önskat uppnå. Målen som företagen har angivit är a uppnå en lägre foderkostnad, minska på foderräkningen från foderleverantören, öka flexibiliteten i användingen av olika fodermedel, möjlighet a öka andelen hemma producerade fodermedel, bäre kunna utnyja fodermedlen för foderstyrning. Företagens insatser och investeringar varierar beroende på vilka förändringar de behövt göra. Investeringsbeloppen påverkar därmed de årliga kostnaderna och produkonskostnaden i form av räntor, avskrivningar och underhåll. Förutom kostnaderna från investeringen så llkommer kostnader ll drien i form av el/diesel, arbete (eget eller lejt) samt kostnader för användning av andra maskiner såsom; lastmaskin, traktor + vagn, mixer och korvläggare. Dessa kostnader har en inte försumbar inverkan på resultatet av investeringen. För a mäta det ekonomiska uallet så har vi at på foderkostnaden före och eer det a investeringen/ förändringen gjordes. Dock har priset på fodermedlen låsts ll en dpunkt för a man ska kunna mäta förändringen av den nya foderstaten och inte få med inverkan av a foderpriserna förändrats. Det ekonomiska uallet för de tre företagen varierar stort, från 31 * öre per kg ECM i kostnadssänkning ll 1,5 öre i resultaörsämring. Uallet påverkas ll stor del av priset för de olika fodermedlen, vilket visar sig vid en känslighets analys av uallet där de ingående priserna ändras. Gemensamt för alla tre företagen är a de minskat andelen inköpt fodermedel i foderstaten vilket reducerat deras känslighet för förändringar av foderpriset. * Har ej justerats för a viss avkastningsökning också uppnås. Sammanfattning; Produkonskostnaden / inköpskostnaden för alternava fodermedel har störst inverkan på uallet från investeringen All tre företag har sänkt sin andel inköpta fodermedel vilket gör dem mindre känsliga för prissvängningar på foder Hanteringskostnaden för fler fodermedel är inte försumbar och måste beaktas vid val av ny strategi Tillgång på areal och produkonsrisk måste hanteras Hygienisk kvalité på fodermedel (främst våta) beaktas 22 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014 Växa Sverige
2 Företag A B C Antal kor Avkastning kg ECM kg ECM kg ECM Mjölkningssystem AMS AMS AMS Förändring i foder strategi Ändrat foderstaten från ensilage plus färdigfoder ll egen spannmål och koncentrat. Gjorda investeringar Lager av spannmål och kross. Skruvar, plaa krosshus samt llbehör och eget arbete By hantering av egen spannmål. Från a torka, lagra, krossa hos annan ll a krossensilera och lagra i korv hemma. Samt tagit i drav i foderstaten som ensileras i korv hemma. Ingen investering Tagit in mer hemma produceradefodermedel. Tillverkar eget krafoder i begagnad mixer. Uodrar i staoner istället för i mix på foderbordet. Foderstaoner och foderblandare, skruvar, automak, llbehör och eget arbete Investeringsbelopp SEK SEK Resultat +19 öre/kg ECM +31 öre/kg ECM -1,5 öre/kg ECM Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen
3 Sida 1 av 3 Ärdetlönsamtattinvesterainyinomgårdsutrustning förattkunnahanterafler/nyafodermedel? Hurharutfalletblivitfördemsomgjortdetta? Vadharbidragittillderasutfall? Metod: Analysav3företagsomförändratsinutfodring Ekonomisktresultat,föreochefterförändringen GårdenliggerinomproduktionsområdeNn 143kor(11400kgECM,2013) Mjölkingi2stAMS Rekryteringlejsut,från3tillca20månålder Tjurkalvar,hämtas1430dagarmellangårdsavtal Areal100haspm +145havall/bete(varavägd45ha) Lejerförsådd,sprutningochtröskningsamtallvall skördförutomsträngläggning Foderstaten; Från vallensilage+färdigfoder Till vallensilage+kornkross+toppfoder Totalinvestering Gastätlagringi5stsiloá100m 3 Spannmålskrossochkrossficka Skruvar,plattaföravlastning,tryckfläktochbyggnadförkross Årligkostnad146000kr=44öre/kgspm Kalkylränta5% Avskrivning6% Underhåll2% El5kWh/tim Arbetedagligt5minvartredjedag Införskörd5timmartvätt Fyllasilosunderskörd40timmar Priskr/kg Vallensilage 1,4 Spannmålkross 1,08 Toppfoder 3,52 Färdigfoder 2,66 Kostnadernyfoderstat Kostnadergammalfoderstat Skillnad Mjölkandekor/dagårsmedel 122 Mjölkandekor/dagårsmedel 122 Medelavkastningkg/dagproducerat 37,6 Medelavkastningkg/dagproducerat 37,6 kg/ko/dag kr/ko/dag kg/ko/dag kr/ko/dag Vallensilage 14 19,6 Vallensilage 14 19,6 0,0 Spannmålkross 7,7 8,3 Spannmålkross 0 0 8,3 Toppfoder 5,51 19,4 Toppfoder ,4 Färdigfoder 0 0,0 Färdigfoder 13,16 35,0 35,0 Kostnadkr/ko/dag 47,3 Kostnadkr/ko/dag 54,6 7,3 Kostnadkr/kgmjölk 1,3 Kostnadkr/kgmjölk 1,5 0,19 Kostnadkr/dag 5772 Kostnadkr/dag Kostnadkr/år Kostnadkr/år Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen
4 Sida 2 av 3 GårdenliggerinomproduktionsområdeGss 139kor(10100kgECM,2013) Mjölkingi2stAMS Rekryteringfödsupphemma,tjurarsäljsvid2månader Areal80haspm +150havall/bete(varavägd85ha) Foderstatenändrades; Från vallensilage+hpmassa+spm (torr,krossadistation)+ toppfoder Till vallensilage+hpmassa+spm (ens,krossikorv)+drav (korv)+färdigfoder Ingeninvestering Nyhanteringavspm; Från torkadspm somkrossasochutfodrasistation.torkning, lagringochkrossningpålego Till krossensileringikorv,utfodrasimix Nyttfodermedel; Dravsomlagrasikorv,leverans4 5ggrperår Egenkorvläggare Priskr/kgts 1,36 Vallensilage Hpmassa 1,35 Drav 1,33 Spannmålkrossistation 2,09 Spannmålenskross 1,83 Toppfoder 3,53 Färdigfoder 2,61 Kostnadernyfoderstat Kostnadergammalfoderstat Skillnad Mjölkkorårsmedel 145 Mjölkkorårsmedel MedelavkastningkgECMproducerat 9900 MedelavkastningkgECMproducerat kgts/ko/dag kr/ko/dag kgts/ko/dag kr/ko/dag Vallensilage 9,66 13,1 Vallensilage 10,0 13,6 0,5 Hpmassa 1,93 2,6 Hpmassa 2,1 2,8 0,2 Drav 1,10 1,5 Drav 0,0 0,0 1,5 Spannmålkrossistation 0,00 0,0 Spannmålkrossistation 4,4 9,3 9,3 Ensileratspmkross 4,48 8,2 Ensileratspmkross 0,0 0,0 8,2 Toppfoder 0,00 0,0 Toppfoder 5,6 19,6 19,6 Färdigfoder 5,17 13,5 Färdigfoder 0,0 0,0 13,5 GårdenliggerinomproduktionsområdeGns 120kor(10200kgECM,2013) Mjölkingi2stAMS Rekryteringföderuppsjälv Areal68havall/bete+113haspannmål Foderstatenändrades; Ökatandelenhemmaproduceradefodermedel Flyttatkraftfoderfrånfoderbordtillstationer Kostnadkr/ko/dag 38,9 Kostnadkr/ko/dag 45,3 6,4 Kostnadkr/kgmjölk 1,43 Kostnadkr/kgmjölk 1,74 0,31 Kostnadkr/dag 5638 Kostnadkr/dag Kostnadkr/år Kostnadkr/år Totalinvestering435000SEK Begagnadefoderstationer4st Skruvar Begagnadkraftfoderblandare Styrskåp,automatikochinstallation Årligkostnad105000kr Kalkylränta5% Avskrivning10% Underhåll2% El10kWh/dag Arbeteveckovis20minuter,kontroll Arbetemånadsvis2timmar,kalibrering,påfyllningfickor Arbetemånadsvis2timmar,spannmålstransport(traktorochvagn) Priskr/kg Bete 1,15 Vallensilage 1,26 Majsensilge 0,8 Halm 0,38 Åkerböna 1,97 Raps/drank 2,49 Expro 3,19 Soja 5,53 Grundbalans 3,34 Korn 1,25 Unik52 3,72 Unik32 4,06 Solid220 2,86 Effektmineral 6,4 Foderkalk 2,04 Salt 2,06 Kostnadernyfoderstat Kostnadergammalfoderstat Skillnad Mjölkkorårsmedel 120 Mjölkkor/dagårsmedel Medelavkastningkg/dagprod. 28,02 Medelavkastningkg/dagprod. 28,06 0,04 kg kr/dag kg/ko/dag kr/dag Bete 0,5 0,58 Bete 0,5 0,58 0,0 Vallensilage 8,04 10,13 Vallensilage 9,31 11,73 1,6 Majsensilge 4,24 3,39 Majsensilge 3,45 2,76 0,6 Halm 0,9 0,34 Halm 0,88 0,33 0,0 Åkerböna 1,11 2,19 Åkerböna 0,33 0,65 1,5 Raps/drank 0,00 Raps/drank 1,23 3,06 3,1 Expro 0,55 1,75 Expro 1,15 3,67 1,9 Soja 0,03 0,17 Soja 0,00 0,2 Grundbalans 1,17 3,91 Grundbalans 0,00 3,9 Korn 2,45 3,06 Korn 0,22 0,28 2,8 Unik52 0,00 Unik52 0,97 3,61 3,6 Unik32 2,38 9,66 Unik32 0,00 9,7 Solid220 0,00 Solid220 3,76 10,75 10,8 Effektmineral 0,09 0,58 Effektmineral 0,09 0,58 0,0 Foderkalk 0,08 0,16 Foderkalk 0,00 0,2 Salt 0,08 0,16 Salt 0,08 0,16 0,0 Kostnadkr/ko/dag 36,1 Kostnadkr/ko/dag 38,2 2,1 Kostnadkr/kgmjölk 1,3 Kostnadkr/kgmjölk 1,4 0,07 Kostnadkr/dag 4330 Kostnadkr/dag Kostnadkr/år Kostnadkr/år Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014 Växa Sverige
5 Sida 3 av 3 Investering 4stkraftfoderautomater(beg) Skruvarochautomatik Mixer(beg) Skruvar,styrskåpochinstallation Egetarbete120tim Summainvestering Kalkylränta 5% Avskrivning10år 10% Underhåll 2% 9209 Årskostnad Driftskostnader El 3000 Arbetemånadsvis(påfyllningfickor,kallibrering2tim) 5160 Arbeteveckovis(kontroll0,2tim) 3689 Spannmålstransport2tim/månad Summadriftskostnader Totalaårskostnader Skillnadifoderkostnad Totaltresultat Produktionskostnaden/inköpskostnadenför alternativafodermedelharstörstinverkanpåutfallet fråninvesteringen Alltreföretagharsänktsinandelinköptafodermedel vilketgördemmindrekänsligaförprissvängningarpå foder Hanteringskostnadenförflerfodermedelärinte försumbarochmåstebeaktasvidvalavnystrategi Tillgångpåarealochproduktionsriskmåstehanteras Hygieniskkvalitépåfodermedel(främstvåta)beaktas! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prakska idéer? Vad gör jag konkret? Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen
Ny foderstrategi. -en lönsam historia
Ny foderstrategi -en lönsam historia Bakgrund och frågeställning Är det lönsamt att investera i ny inomgårdsutrustning för att kunna hantera fler/nya fodermedel? Hur har utfallet blivit för dem som gjort
Läs merNya tider nya strategier
malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara
Läs merMjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor
Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -
Läs merGoda skäl att öka andelen grovfoder
Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen
Läs merMixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder
Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder
Läs merFördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige
Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar 2018 01 31 Anders H Gustafsson Växa Sverige Kraftfoder i egen regi: Projekt 2017-2019 Samverkan; SLU & Växa Mål Stärka kunskap
Läs merEkonomisk optimal fodernivå Vad är det?
Hans Lindberg är agronom och produkonsrådgivare med placering i Bollnäs i södra Hälsingland. Större delen av sin arbetsd arbetar han med kunskapssupport i foderfrågor i, men hinner också med en del produkonsrådgivning
Läs merNärproducerat foder i praktik och teori
Ann-Theres Persson, Växa Sverige och Ulrik Lovang, Lovanggruppen ann-theres.persson@vxa.se, ulrik.lovang@lovang.se Endags utfodringskontroll på sex gårdar I projektet Närproducerat foder fullt ut genomfördes
Läs merEkologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger
Läs merMjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK
Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 2. 2014 Sammanfattning Globalt lägre mjölkpriser har lett till att det genomsnittliga svenska avräkningspriset har sjunkit under maj månad. Avräkningen ligger fortfarande
Läs merFördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige
Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar 2018 01 31 Anders H Gustafsson Växa Sverige Kraftfoder i egen regi på mjölkgårdar: Projekt 2017-2019 Samverkan; SLU & Växa
Läs merSeminarium: Nyheter inom Foder
Sida 1 av 7 Börja med ekologisk produktion? För er som är intresserade av ekologisk produkon är det bra om man börja med a läsa in sig på området. En början är a läsa KRAVs Regler, man kan också hia informaon
Läs merEffekt av andel grovfoder och individens vommikrobiota på mjölk- och metanproduktion
Sida 1 av 6 Bakgrund Metan bildas i den syrefria jäsningsprocess som sker i bland annat vommen hos kor och andra idisslare. Kors förmåga a omvandla fiberrikt foder ll högkvalitava produkter som kö och
Läs merNÖT 2013-14. www.edelfoder.se
NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer
Läs merEkologisk mjölk- och grisproduktion
Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen
Läs merMiljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård
juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria
Läs merUtfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com
Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen
Läs merHar storleken betydelse?
Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk
Läs merEDEL Nöt Framgång föder framgång
EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.
Läs merFylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt
Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt Kicki Markusson,, ann-catrin.markusson@vxa.se Kicki Markusson jobbar med produkonsrådgivning på och har Borlänge som placeringsort. Friden ägnar hon gärna
Läs merFoderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!
Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi! Framtidens grovfoder i sydöstra Sverige Kalmar 2015 02 25 Anders H Gustafsson Växa Sverige Proteingrödor, andel av arealen i EU: 1961:
Läs merUtfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008
Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och
Läs merHur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?
Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder
Läs mermjölk och nöt producenter nr 4
mjölk och nöt producenter nr 4 gör en bra affär I den här broschyren har vi samlat information för dig som är mjölk- och nötköttsproducent. För att nå goda resultat, och trygghet i din produktion, krävs
Läs merUtfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas
Läs merFlera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017
Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017 Degong Pang Sophie Krizsan Pekka Huhtanen Syfte Optimera grovfoderproduktionen Med rätt tillämpad skördestrategi
Läs merKan mjölkkor äta bara grovfoder?
Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat
Läs merNärproducerat foder fullt ut
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Närproducerat foder fullt ut Anders H Gustafsson, anders.h.gustafsson@svenskmjolk.se I den traditionella husdjursproduktionen som i huvudsak rådde
Läs merTypfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Läs merVäxa Sverige. Utfodring i torkans spår. Kicki Markusson. Det gick inte att hitta bilddelen med relations-id rid4 i filen.
Växa Sverige Utfodring i torkans spår Kicki Markusson Det gick inte att hitta bilddelen med relations-id rid4 i filen. Om differensen är stor Inventera foderbehov och 6llgång Följ upp, följ upp, följ upp
Läs merGrovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion
Grovfoder till ekologiska kor Rätt grovfoder för bättre produktion -93 naturbruksgymnasium i Piteå -94 började jobba åt avbytartjänst Avbytare, Djurskötare, hästskötare, ridlärare, drivit eget avbytarföretag,
Läs merGårdsbeskrivning. Kalset Mjölk, Kalset, Skeppshult. Gårdsägare: Hans & Anna Samuelsson
Gårdsbeskrivning Kalset Mjölk, Kalset, Skeppshult Gårdsägare: Hans & Anna Samuelsson 070415 81 23 Gårdsbeskrivningen gjord av: Byggkonsult Martina Philip, Växa Sverige Foderkonsult Ann-Theres Persson,
Läs merTypfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Läs merEkologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216
Läs merMjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 4. 2014 FRÅN LRF MJÖLK
Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 4. 2014 Sammanfattning Precis som vid förra Mjölkekonomirapporten i september, så befinner sig mjölkmarknaden i obalans. Mjölkföretagens ekonomi blir allt mer ansträngd.
Läs merKomplettering av slutrapport avseende RJN-projektet 17/2008, 2/2009, 2/2010, Närproducerad krossensilerad spannmål ger bättre lönsamhet. Följande fråg
Komplettering av slutrapport avseende RJN-projektet 17/2008, 2/2009, 2/2010, Närproducerad krossensilerad spannmål ger bättre lönsamhet. Följande frågeställningar redovisas i detalj: Är systemet ekonomiskt
Läs merOlika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar
FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 2 2014-02-20 Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar Anders H Gustafsson Ann-Theres Persson Ulrik Lovang 1 (57) Innehåll sid Förord 3 Summary 5 Inledning 6
Läs merUtforma kalv- och ungdjurstallet
Utforma kalv- och ungdjurstallet rätt Catarina Svensson, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU och, catarina.svensson@slu.se Catarina svensson är smålänning, veterinär sedan 1988, VMD, docent och professor
Läs merJämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014
Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december
Läs merUtnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen
Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Økomelk-konferanse
Läs mer7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.
7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa
Läs mer(5) Om Växa Sverige
2016-09-14 1 (5) För mjölkföretag som expanderar, och som har hög andel fasta kostnader, är det viktigt att produktionen fungerar optimalt. Hög mjölkavkastning och ökad effektivitet för bland annat arbete
Läs merSLAKTGRIS produktion och lönsamhet
SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte
Läs merFullfoder till mjölkkor
Fullfoder till mjölkkor Renodlat fullfoder Fullfoder kallas TMR (Total Mixed Ration) på engelska och är i sin ursprungliga form definierat som att alla fodermedel utom vattnet blandas till en homogen blandning
Läs merSinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018
Sinkon Guldkon Skötsel och utfodring Växadagarna 2018 Frågeställningar Hur utfodras och sköts sinkorna på din gård? Förekommer hälsostörningar i samband med kalvning? När på året? Planerar du passande
Läs merTypfoderstater. för ekologiska tackor och lamm
Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller
Läs merHUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?
Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning
Läs merFörfattare Andresen N. Utgivningsår 2010
Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Mjölk Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 2 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,
Läs merInverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp
Inverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp Professor Krister Sällvik Agronom Johan Johansson Agronom Catja Bennerstål Agronom Jeanette Belin Agronom
Läs merHögklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!
Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för
Läs merEDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag
EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag Författare Markus Oskarsson, Svensk Mjölk (markus.oskarsson@svenskmjolk.se) Steffi Wille, European Dairy Farmers (steffi.wille@vti.bund.de)
Läs merMJÖLKINTÄKT MINUS FODERKOSTNAD I MJÖLKPRODUKTIONEN
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2005:32 MJÖLKINTÄKT MINUS FODERKOSTNAD I MJÖLKPRODUKTIONEN En jämförelse mellan besättningar med fullfoder och separat utfodring MILK INCOME MINUS FEED COST IN MILK
Läs merSe pengarna i din friska besättning
Erik Engelbrekts och Louise Winblad, Växa Sverige erik.engelbrekts@vxa.se, louise.winbladvonwalter@vxa.se Ohälsa i mjölkproduktionen kostar 220 000 kronor. Så stor är den totala djurhälsokostnaden för
Läs merEkonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion
Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Omläggningsdag Skövde den 27 jan 2011 Eric Hallqvist, Hushållningssällskapet Skaraborg Växtodling jämförelse av täckningsbidrag mellan konventionell och
Läs merÖjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING
Rapport Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden 010101-011231 MÅLSÄTTNING Målsättningen med Öjebyn-projektet är att utveckla den ekologiska livsmedelsproduktionen med tyngdpunkten
Läs merVad i utfodringen påverkar miljö och klimat?
Utfodring och produktion för att greppa näringen Linköping 8:e november 2017 Carin Clason, CoA AB Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets
Läs merFÄRSKA KOMPONENTER FÖR BLANDFODER KOSTNADSEFFEKTIV OCH ENKEL BLANDUTFODRING
FÄRSKA KOMPONENTER FÖR BLANDFODER KOSTNADSEFFEKTIV OCH ENKEL BLANDUTFODRING FARMARIN TUORELEIKE BÄSTA FIBERN I FODERSTATEN Farmarin Tuoreleike består av pressad betmassa, som kompletterar mjölkkors och
Läs merProduktiviteten, effektiviteten och klimatet
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil
Läs merMjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 3. 2014 FRÅN LRF MJÖLK
Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 3. 2014 Sammanfattning Mjölkföretagens ekonomi och likviditetssituation kan komma att bli problematisk under kommande månader. Perioden med höga avräkningspriser varade
Läs merStyrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan
Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merFodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU
Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU Foderutnyttjandet är viktigt! Kg ECM per år Foderkostnad 9000 11000 Öre/ kg såld mjölk
Läs merNärodlat foder till skånska kor ett demonstrationsprojekt vintern 2005/06
Närodlat foder till skånska kor ett demonstrationsprojekt vintern /06 Förord Projektet Närodlat foder till skånska kor initierades av Skånemejerier sommaren. Till deltagande lantbrukare riktas ett stort
Läs merLektion nr 3 Matens resa
Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades
Läs merJordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar
Jordbruksinformation 10-2010 Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Text: Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst AB Foto omslag: Anna Jarander Mycket bete i foderstaten är
Läs merDifferensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha
Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha Differensen består av Fodergrödor m.a.o soja Här tröskas soja Soja-importen till EU Är värd 200 Miljarder kr per år vilket är en kostnad för jordbruket
Läs merHandledning foderbudget
1 Handledning foderbudget Laktationskurvor Börja med att beräkna besättningens medellaktationskurvor under Funktioner, välj Medellaktationskurvor. Är det första gången kurvorna uppdateras kommer en ruta
Läs merOptimera djurhälsa och mjölkmängd
Optimera djurhälsa och mjölkmängd DeLaval foderstation FSC40 och FSC400 Din lösning varje dag DeLaval kraftfoderstation i kombination med systemet Feed First Du förväntar dig att dina kor ska producera
Läs merTYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor. Typfoderstater för ekologiska mjölkkor
TYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor Typfoderstater för ekologiska mjölkkor Förord Typfoderstater för ekologiska mjölkkor är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller
Läs merRegional balans för ekologiskt foder
Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska
Läs merMJÖLK&NÖT PRODUCENTER GUIDE NR 3
MJÖLK&NÖT PRODUCENTER GUIDE NR 3 I den här broschyren har vi samlat information du behöver för din djurhållning som mjölk- och nötköttsproducent. För att nå goda resultat och trygghet i din produktion
Läs merInternationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008
Internationella rapporten 29 Resultat från 23-28 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna,
Läs merResultat av enkät Lantbrukare
Resultat av enkät Lantbrukare Personuppgifter 1.1 Är du man eller kvinna? Antal svar 87 Man 75 86,2 Kvinna 12 13,8 Man Kvinna 1.2 Hur gammal är du? Antal svar 87
Läs merFaktaunderlag Undersökning om alkohol & träningsvanor April 2012
Faktaunderlag Undersökning om alkohol & träningsvanor April 2012 Om undersökningen Sy>et med undersökningen var a? jämföra tränings- och alkoholvanor bland svenskar i åldern 20-40 år. Datainsamlingen genomfördes
Läs merblir modernt spannmålslager
blir modernt spannmålslager Det finns många dåliga och outnyttjade gårdar. Genom att bygga kan de bli till effektiva och i stället för att enbart vara en belastning ge en ny intäkt till rantbruket. - Forts
Läs merLäglighetskostnader vid skörd av vall
Läglighetskostnader vid skörd av vall Carina Gunnarsson, JTI SLU-Rapport nr 2007:6 från Institutionen för biometri och teknik Optimering av maskinsystem för skörd av ensilage med hög kvalitet - Carina
Läs merPolicy Brief Nummer 2013:5
Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt
Läs merKravgrisproduktionen på 90-talet
100 procent ekologiskt foder till grisar Rådgivarens perspektiv Maria Alarik Ekogrisrådgivare Kravgrisproduktionen på 90-talet Små besättningar 5-50 suggor Grisning i hydda året runt Sommarbete och vinterbete,
Läs merEkonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm
Ekonomi och Marknad september 2018 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Slaktgrisproduktionen upplever
Läs merUtfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB
Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets
Läs merProduktionskostnadskalkyl. november 2014
Produktionskostnadskalkyl mjölk november 2014 Basfakta Basfakta Medelleverans per ko och år 8 800 kg 28,66kg per dag (8 800/307) Medel kvalite fett, prot., celler mm Kalvningsintervall 13 mån 0,91 kalvar/år
Läs merStörst på ekologisk drift och robot
FOTO: PERARNE FORSBERG Störst på ekologisk drift och robot Det var svårt att säga nej till den bättre kalkyl som det ekologiska alternativet erbjöd när SörbNäs AB projekterades. CHRISTINA FORLIN EN ENORM
Läs merÅkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson
Kjell Martinsson Kjell Martinsson, SLU NJV Grovfodercentrum Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder Del 2 Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder, 11 mars 2009 i Jakobstad Sammandrag
Läs merEkologisk djurproduktion
Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska
Läs merMjölkekonomirapport. Sammanfattning NR FRÅN SVENSK MJÖLK
Mjölkekonomirapport FRÅN SVENSK MJÖLK NR 2. 2012 Sammanfattning Mjölkföretagen upplever nu en ansträngd ekonomi. Nettot mjölkintäkt minus foderkostnad har fallit ner till nivåer som inte är hållbara på
Läs merGårdsanpassad kalvningstidpunkt
Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Anett Seeman & Helena Stenberg, Gård & Djurhälsan Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Målet i dikalvsproduktionen
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merMjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt
Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt Torsten Eriksson, Inst. för husdjurens uodring och vård, SLU, torsten.eriksson@slu.se Torsten Eriksson är forskare på
Läs merHelsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?
Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden? Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merHIPPOS FODER. Framgång föder framgång
FODER Framgång föder framgång Foderprogrammet anpassat till modern hästhållning AB Johan Hansson har sedan 1981 producerat hästfoder med stor framgång och har nu ett av marknadens mest välrenomerade hästfoder.
Läs merRäkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde
Räkneövningar i NorFor Plan Nedanstående övningar syftar till att ge en ökad förståelse för hur NorFor Plan fungerar. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Två foderstater
Läs merHästägarmöte 28 augusti 2018
Hästägarmöte 28 augusti 2018 PROGRAM Fodersituationen Råd för anpassning av foderstater och fodermedel. Råd för hästhållningen på bete och inför stallperioden. FIKA Djurskydd Djurskyddskontroller och annan
Läs mer2016-01-28 DATALAGRET OCH LANTBRUKETS LÖNSAMHET
HUR SER DET UT I MJÖLKFÖRETAGEN I SVERIGE? HUR KAN ÄGARSKIFTE SKE, VILKA MODELLER? INVESTERA SMART! Konkurrenskraftig Mjölkproduktion Skara Vrigstad 19 20 januari Helena Börjesson Chef Affärsrådgivning
Läs mer100 % ekologiska fodermedel och deras hantering på mjölkgårdar i Götaland
100 % ekologiska fodermedel och deras hantering på mjölkgårdar i Götaland 100 % organic feed stuffs and feed management on dairy farms in Götaland district of Sweden Stig Karlsson och Annika Arnesson Sveriges
Läs merMat eller Motor. - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel?
Mat eller Motor - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel? Mar>n Eriksson, Macklean Strategiutveckling 28 november, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner
Läs merJordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm
Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder
Läs merFoder UTFODRING AV HÄSTEN
Foder Hästen är en gräsätare och i vilt tillstånd söker den föda omkring 16-18 timmar varje dygn. Uppstallade hästar måste utfodras regelbundet med rätt och lagom mängd foder vid varje tillfälle för att
Läs merOM DET BLIR FEL. Fryspunkt. Januari 2003 1
OM DET BLIR FEL Fryspunkt Januari 2003 1 2 Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av detta häfte får reproduceras i någon form eller på något sätt utan tillåtelse från utgivaren. Illustrationer där inget
Läs merEkonomiska effekter av utfodringsåtgärder för ökad kväveeffektivitet på mjölkgårdar
Rapport nr 7018-P 2003-08-22 Ekonomiska effekter av utfodringsåtgärder för ökad kväveeffektivitet på mjölkgårdar Christian Swensson Svensk Mjölk Forskning Telefon 0771-191900 E-post fornamn.efternamn@svenskmjolk.se
Läs mer