Seminarium: Nyheter inom Foder

Transkript

1 Sida 1 av 7 Börja med ekologisk produktion? För er som är intresserade av ekologisk produkon är det bra om man börja med a läsa in sig på området. En början är a läsa KRAVs Regler, man kan också hia informaon på Jordbruksverkets hemsida. Här finns kortare översikter som starta eko mjölk, regler och stöd. Det kan också vara bra a höra vad andra ha gjort, vara med på EFRA träffar ev omläggningskurser om sådan ordnas i di område. Några saker att fundera på Köpare? Hur är eer frågan i mi område, vill mejeriföringarna /slakten få in mer ekologiska råvaror? Vilken typ av cerfiering/ regler eer frågar de i så fall? Förutsäningar? En del gårdar lämpar sig för a ställa om ll ekologisk produkon andra inte, oast har dea a göra med hur stor areal man har i förhållande ll djurantal. Lite grovt för a uppskaa areal åtgång i förhållande ll mjölkkor + rekrytering: 1,5 ha/ ko bör räcka ll grovfoder, finns 2 ha/ko borde man även kunna klara behovet för spannmål, och finns 3 ha/ ko så borde man kunna vara helt självförsörjande på foder (Västra Götaland). En del producenter kan ha svårare a ställa om för a de har byggnader som inte passar för ekologisk produkon, eller för a det inte finns llräckligt med betesareal i närheten av ladugården. Det är en förutsäning a man är en god vallodlare, det vill säga det är vikgt a man är på tårna när det är dags a skörda grovfodret, då man inte kan kompensera för sämre näringsvärden i grovfodret (utbud och regelverk begränsar). Lönsamhet? Ekologisk mjölkprodukon och växtodling är i dagsläget oast lönsammare än konvenonell. Beroende på hur förutsäningarna och produkonen ser ut kan dock en omläggning göra gården mer eller mindre lönsam. Ska en omställning göras så behöver llägget/ prisskillnaden, och stöden mot konvenonell produkon vara llräckligt stor. Man bör räkna med en lägre produkvitet, och a grödornas avkastning kan varierar ganska mycket mellan åren. Priserna på spannmål och trindsäd har varierat ganska mycket i mellan åren beroende på llgång, det kan skilja över 1 kr/kg och det på verkar förstås lönsamheten. Det är stabilare och mer lönsamt om man har en hög självförsörjning det vill säga har god llgång på areal och har en hög produkvitet. Gör kalkyler och jämför och glöm inte a även räkan på omställningsden. Arbetsinsats? För de flesta produkonsgrenar behöver du inte öka din arbetsinsats vid en omläggning. Några arbetsmoment llkommer och andra försvinner, främst på växtodlingssidan, något mer arbete får man räkna med på djursidan. Bland annat behöver man uodra spädkalvarna med mjölk upp ll 3 månader, mjölkorna ska hållas på produkonsbete mm. Du kan också behöva bygga om djurstallar eller eventuellt skaffa andra redskap, för ll exempel ogräsbekämpning. Du kan spara både d och pengar på a ha rä kunskap innan du ställer om. Movaon, egen utveckling: Många ekologiska lantbrukare tycker a de få movaon och arbetsglädje av a ställa om ll ekologiskt. Det är ny och en del av dem har gå med i ERFA grupper för a lära av varandra och träffar kollegor. Sedan så underläar det ju en hel del om lönsamheten blir bäre. Kontakta rådgivare När du få en första uppfaning om vad ekologisk produkon handlar om kan det vara dags a kontakta en rådgivare. Rådgivarna kan hjälpa dig med hur ekologisk produkon går ll, vilka regler som gäller, och a räkna på vad en omställning skulle betyda för din ekonomi. Du kan få ps om Erfa träffar och kurser. Kontakta kontrollorgan före omställningen Om du vill kunna sälja dina produkter som ekologiska måste din produkon cerfieras. Cerfiering innebär också a du får rä ll miljöersäningen för ekologisk produkon. Om du bestämt dig för a cerfiera din ekologiska produkon behöver du kontakta något av kontrollorganen. Det kommer a ta e tag från det a du börjar ställa om din produkon lls du får börja sälja dina produkter som ekologiska. Du har dock rä ll miljöersäning för ekologisk produkon så snart du anslut dig ll e kontrollorgan, och behöver alltså inte vänta lls omställningen är avslutad.det är vikgt a du kontaktar något av kontrollorganen i god d före odlingssäsongen. För a du ska kunna få hela miljöersäningen måste du ha anslut dig ll e kontrollorgan senast den sista dagen för SAM-ansökan. Närmare bestämt ska kontrollorganet ha få in e underskrivet anslutningsavtal från dig senast det datumet. Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen

2 Kårtorps Lantbruk Kårtorps lantbruk är beläget i östra Skaraborg strax söder om Tibro i ån Tidans dalgång. Mjölkprodukonen bedrivs av Per och Tore Larsson samt tre anställda. Produkonen omfaar 200 SRB-kor och cirka 250 ha åker för foderprodukon. Utöver åkermarken ingår även cirka 40 ha naturbeten, bland annat utmed ån Tidan i e natura 2000 område. Kvigorna är utlejda ll en kviguppfödare cirka 8 km bort. Innan Per gick in i som akv delägare i företaget drevs det av Tore och Lisbeth Pers mamma. Man hade 50 kor i långbås med en akv vall och betesstrategi som motor i företaget. Ekologisk produkon var inte aktuellt p ga bland annat stallsystem och markllgång. I och med generaonsväxlingen byggdes e ny kostall med 180 platser och robotmjölkning. Den nya drien planerades för a växla ut de gamla styrkor, vall och bete. I och med satsningen fick företaget llgång ll mer mark genom olika arrenden. Med rådande marknadsutveckling blev därför ekologisk produkon e alternav a testa. Sedan hösten 2011 är mjölkprodukonen kravgodkänd. Sida 2 av Djurhälso- och Uodringskonferensen 2015 Växa Sverige

3 Sida 3 av 7 Ekologiskmjölkproduktion= ekonomiskproduktion? Braattveta! VarvibefinnerossiLandet Ekologisk mjölkproduktion IVästraGötalandoch härliggerpersgård utanförtibro TorbjörnLundborg VäxaSverige PerLarssonKårtorp Kårtorp idag Kor200kor,10042kgECM/ko Kvighotell från424månader Brukadåkermark250hektar Naturbeten+30hektar Anställda2,5 Lejerfördelaravvallskörd,såddoch gödselkörning Kårtorp växtodling2015 Slåttervall 90haeget,+30hapårot Helsäd 32ha Höstvete 36ha Åkerböna 26ha Beteåker 40ha Naturbete 30ha Kårtorp tidslinje Konventionellt eller Ekologiskt Ekonomin 2008 Konventionell 100ha 55kor Egen rekrytering långbås produktions bete Beslutom expansion / Nyttstall 180 kor Jan Mars Kvighotell kalkyler 200ha Anmälan Arla Beslut Eko Aug karens vod 2011 Maj karens djur! 1/11 KRAV godkänd mjölk! 60% , ,38 57, ? 8090% 3,80? Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen

4 Sida 4 av 7 Förutsättningar jämf.kårtorp 250haåkermark,30hanaturbeten Konventionell mjölkprod. 200kor,utlejd rekr. 2250tonmjölk Levererat 10750kgmjölk/ko Mjölkpris 2,71kr/kg Grovf 1,28 Spannmål +åkerb 1,50 Betfor 1,90 Protein/konc 4,22kr Miljöstöd 0 Inköp spannmål tot 50000kr Osv Ekologiskmjölkprod. 200kor,utlejd rekr. 1800tonmjölk Levererat 9000kgmjölk/ko Mjölkpris 3,80kr/kg Grovf 1,28 Spannmål+åkerb 2,41kr Protein/konc 6,15kr Miljöstöd kr Inköpspannmål kr Osv Omräknadeendagars PriserAug2015 Eko Konv Konv +1000kg/ko +2000kg/ko AvkastningkgECM 31 34,7 38,2 UtfodringsavkastningkgECM 31 34,7 38,2 Mjölkpris 3,80 2,71 2,71 Grovfodergiva,kgts 14,1 14,1 14,1 Köpfoder,kgts/ECM (ejspm+åkerböna) 0,11 0,15 0,18 Foderkostnadkr/kgECM 1,72 1,38 1,41 Kraftfoderkr/kgECM 1,14 0,86 0,94 Mjölkfoder/kgECM 1,84 1,17 1,14 MJÖLK FODERkr/ko 57,14 40,59 43, Kalkyl/jämförandebudget helaföretagetutanskogen Konv intäkter Konv kostnader Konv resultat Eko intäkter kr i skillnadmotkonv Eko kostnader Eko resultat Vadfinnsdetför förutsättningarhoser? 1. Finnsintressefrånmejeriet? 2. Marktillgång? 3. Foderförsörjningsgrad? 4. Beteninärhetenav ladugården? 5. Möjligodling/grödor? 6. Avkastningsnivåer? 7. Byggnaderna? 8. Ekonomi? Avkastningsnivåvid ekologiskodling Igrovadrag,ivårtområdeVG Vårsäd60 70% Höstsäd65 75% Vall80 90% Mellanenskildaårärvanligenvariationerna störreänfördenkonventionellaproduktionen Behovetavvallarealökasoftamed50% Exempelbehovavareal Mjölkko9000kgECM+0,40kviga(28mån) Årligtbehov Bete Grovfoder Spannmål Trindsäd(+rapskaka)ellerkoncentrat Beräknadavkastningperhektar 104 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2015 Växa Sverige

5 Sida 5 av 7 Behovavareal Foderslag Behov kg/år(ts) Avkastning kg/ha Arealperko+ rekrytering,ha Bete ,63 Vallfoder ,51 Helsäd ,16 Summagrovf 1,3 Spannmål ,45 Trindsäd ,32 Rapskaka* ,5 Summa 2,57 *Avkastningpårapsen1500kg/ha,detblirca2/3kakaoch1/3olja Strategi för att klara ekofoder Tillräckligarealförfoder1,53,0ha/ko Ökaanvändningenavgrovfoderochförbättrad grovfoderkvalité.viktigast!! Kombineravall ochhelsädesensilage Ökautnyttjandetavbetet Närarealeninteräcker: Räknapåråvarorkontrafärdigaprodukter! Storskillnadpåmöjligtresultat,vid olikagradavsjälvförsörjning Omläggning hurfortkanman kommaigång? Regler Hurärutgångsläget Tidsaxel +/2700kr Literegelverk 2015 Självförsörjning av foder min60% Grovfoder kalvning 90dag min50% från 91dagar min60% kalvar upp till6mån min60% ungdjur över 6mån min70% Betesperioden betesintag/dygn min6kgts Regelverk Stallförhållanden,bete Lösdrift Mankan få ha45djur uppbundna över 20månaders ålder med regelbunden rastning två ggr/vecka. Ungdjur skall hållas lösa upp till20mån,enbart spaltgolv ej tillåtet Kalvar ska hållas i grupp Betesperioden Djuren skall vistasute större delen av dygnet,två utsläpp perdygn för mjölkkor. Kalvar skall hautevistelse,menäven tillgång tillskydd vid4månaders ålder,(undantag omdeinte är 4månader innan augusti). Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen

6 Sida 6 av 7 Karens Foder 100% av foderintaget kan utgöras av karensfoder,under förutsättning att det kommer från mark/gröda som varit ikarens mer än 12månader. 20%från mark/gröda som varit mindre än 12månader i karens.det är tillåtet omdet kommer från bete,flerårig grödor dvs vallfoder,eller proteingrödor texärter, åkerböna. Vilketutgångsläge? Ingenekologiskodling KRAVgodkändväxtodling Ekostödnågravallar Retroaktivkarens,naturbeten,trädor Mjölk Följt KRAVsregler under6mån Utgångsläge:Ingenekologiskodling januari Anmäl areal KRAV januari KRAV önskad start djur SAM 15 ekostöd areal SAM 16 ekostöd + djur 1/5 Växtodlingssäsong karensår 1 Betesvallar, naturbeten, slåttervall, helsäd + insådd, spannmål, trindsäd Start karens djur Växtodlingssäsong karensår 2 1/11 KRAVgodkänd mjölk! Svårast,kritiskt? Snabbomställning Vallarmedmycketgräs,lågbaljväxtandelgerlåg skörd Ökatbehovavannatgrovfoder,texhelsäd Kraftfoder Litetutbud,storavariationer Svårtattfåtagiproteinfodermedel Högapriser Erfarenheter Detfinnsmöjligheterattkunnaökalönsamheten Storfördelmedgodtillgångpåareal Viktigtmedtillräckligtmedgrovfoderavmycket godkvalitet Avkastningenpåkornaochvallarnahållersig bättreänförväntat Manbörkunnautfodraflerskördarsamtidigt Dyrafodermedel,tänkpåfoderstyrningen Börjaplaneraigodtid,vidbyggetänkEko Ekomjölksproducenter,enpositivanda,nyfikna, sermöjligheter Varskallmanbörja? Undersökdinaförutsättningar,ochläsreglerna! 1. Finnsintressefrånmejeriet 2. Foderåtgång 3. Arealåtgång 4. KRAVgodkändnäritiden 5. Byggnaderna 6. Ekonomi 7. Anmältillcertifieringsorgan 106 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2015 Växa Sverige

7 Sida 7 av 7 Semöjligheterna,vågaundersöka hurskulledetkunnabli?! Tack! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prakska idéer? Vad gör jag konkret? Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen