Har storleken betydelse?

Transkript

1 Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk 2009 och övergick 2013 ll Växa Sverige. Emma jobbar med avelsvärdering och andra avelsfrågor i Växa Sveriges affärsområde Kunskap, llhörande avdelningen Fält/Avel. Emmas arbetsuppgier är varierande och innefaar databearbetning, beräkning och kvalitetsgranskning av, samt kommunikaon och utbildning om avelvärdering. Bor i Knivsta med sambo och två barn. Är intresserad av sport, frilusliv, resor och djur. Sambon kommer från Belgien, så det belgiska landslaget i fotboll har en supporterskara i Emmas familj. Emma uppskaar även Belgiens goda klosteröl, naonalräen moules frites och landets chokladpraliner. På D&U 2013 pratade jag om a en ökad medelålder på korna i besäningen är posivt för lönsamheten och a vi lägger stor vikt på genesk förmåga för hållbarhet i det nordiska avelsarbetet. Dea ll trots producerar medelkon av raserna SRB och Holstein bara i cirka två och en halv laktaon. För a uppnå en faksk förbäring i kornas livslängd krävs utöver bra genek, en god omgivande miljö (uodring, skötsel och hygien) samt en klok strategi för djurförsörjning ute på gård. I år tänkte jag belysa en annan egenskap, nämligen kornas storlek. Till skillnad från hållbarhet så ser vi här en tydlig förändring. Korna blir allt större med en ökning i korshöjd och slaktvikt för både Holstein och SRB. Problemet, enligt mig, är a vi här får en förändring i en egenskap som inte har någon posiv ekonomisk betydelse och som vi därför inte lägger någon vikt på i avelsmålet. Dea föredrag syar främst ll a visa: Hur ser utvecklingen i storlek ut och vad beror den på? Hur påverkas kornas produkon, funkon, hälsa och lönsamhet? Korna blir allt större Höjden på korna mäts i samband med exteriörbedömning av framförallt första kalvare och medlet för korshöjd är cirka 147, 140 och 128 cenmeter för nordiska mjölkkor av raserna Holstein, röda raser respekve Jersey. Ser man på ökningen för kor födda mellan 1995 och 2009 så har raserna ökat med mellan fyra och sex cen- meter. Under samma 15-årsperiod har slaktvikterna för svenska kor av raserna Holstein och SRB ökat med 20 ll 30 kg baserat på slaktvikter från första och andra kalvare. Förklaringar till storleksökningen Det finns flera förklaringar ll a korna har ökat i storlek, både geneska och miljömässiga (såsom uodring och skötsel). En egenskap som korshöjd har hög ärlighet och är relavt lä a förändra med hjälp av avelsurval. En större del av ökningen i korshöjd visas också bero på avelsframsteg, det vill säga en ökad genesk förmåga för egenskapen. Dea trots a man i de nordiska länderna inte i någon stor utsträckning har avlat för ökad korshöjd. Exteriörmå som beskriver kornas storlek, exempelvis korshöjd, ingår nämligen inte i avelsmålet Nordic Total Merit (NTM) som är det vikgaste verktyget för a välja ut tjurar och kor som ger bäst totalekonomi. Inom Amerikansk Holstein däremot har fokusen på exteriör och på a öka storleken på korna varit betydande. Dea påverkar givetvis Holsteinpopulaoner globalt se genom importer. Det finns också lantbrukare och utställningsintresserade här hemma som anser a stora kor är bra eller vackra och därför väljer ut tjurar som ger stora avkommor. Inom alla raser kan även avel för andra egenskaper ha ge en effekt på storleken på korna. E exempel på det är avel för juverexteriör inom SRB. Större kor har sämre hälsa, hållbarhet och lönsamhet Jämförelse inom ras A stora kor skulle mjölka mer och vara mer lönsamma har jag inte hiat tydliga bevis för. Om man exempelvis ar på avelsvärden för nordiska tjurar så är sambandet mellan a få större avkommor visserligen svagt gynnsamt ll mjölkprodukon för vissa raser (Holstein och Jersey). Det tyder på a kor med genesk förmåga a bli stora har en något bäre genesk förmåga ll mjölkprodukon. Men sambandet mellan ökad kroppsstorlek och de allra flesta ekonomiskt vikga egenskaper såsom fruktsamhet, hälsa (mast, klövar och övriga sjukdomar) och hållbarhet är däremot ogynnsamt för samtliga raser. Dessa egenskaper skulle därför försämras genom avel för ökad kroppsstorlek och detsamma skulle ske för det sammanvägda ekonomiska indexet NTM som beskriver kornas lönsamhet. I USA har man på universitetet i Minnesota sedan 1966 ha e selekonsförsök där man har två linjer av Holsteinkor där man konnuerligt använt tjurar som nedärver stor respekve liten kroppsstorlek. Linjen med små kor har konstaterats ha likvärdig produkon som linjen med stora kor men bäre hållbarhet och hälsa samt lägre underhållskostnader. Jämförelse över ras Nordiska mjölkkor av Holstein, röda raser och Jersey har visat sig ekonomiskt likvärdiga i e par nyligen 14 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014 Växa Sverige

2 genomförda studier i både Sverige och Danmark. Holstein producerar i sni mest kilogram mjölk men vad mejerierna betalar för är kilogram fe plus protein och då är raserna jämnare rent produkonsmässigt. Väger man därll in funkonella egenskaper såsom hälsa och fruktsamhet vilka är relaterade ll minskade kostnader så hamnar alla raser på ungefär samma nivå. Om man i studierna på e bra sä skulle ta hänsyn ll a byggkostnader per båsplats och underhållsbehovet skiljer sig åt beroende på kornas storlek så skulle det inte förvåna mig om den mindre Jerseykon skulle utses ll den effekvaste mjölkproducenten med sina höga halter. Storleken har betydelse Sammanfaningsvis så blir korna allt större och dea har betydelse då det påverkar andra ekonomiskt vikga egenskaper samt djurvälfärd och byggkostnader. Stora kor har möjligen kapacitet a äta mer men mjölkprodukonen verkar inte påverkas i någon större utsträckning. De har också högre slaktvikt, vilket kan vara en fördel om man även satsar på nötkösproduk- on. Däremot är de negava konsekvenserna för hälsa, fruktsamhet och hållbarhet tydliga. Stora kor kräver också mer underhållsfoder och tar mer plats vilket bör innebära högre foder- och byggkostnad per ko resp. båsplats. Min slutsats är därför a större kor är negavt för lönsamheten i mjölkprodukonen. Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen

3 Sida 1 av 4 VärldensminstakoSwallow 84cmhög Världensstörsta kochili 2mhög 1ton Holstein Röda raser Jersey Korshöjd(cm) Slaktvikt(kg) Fett+protein(kg) Fett+protein(kg) per50kgslaktvikt Medelvärdekorshöjd(cm)Nordiskamjölkkorfödda Ökningenmotsvararcirka58cm(Holsteinökarmest) Holstein Rödaraser Jersey Medelvärdeslaktvikt(kg)svenskamjölkkorfödda Uppdelatpåförstaochandrakalvare Ökningenärcirka2030kg(isnitt+1,3till2,1kgperår) ökarHolstein3,3ochrödaraser2,8cm Holstein1 Holstein2 SRB1 SRB Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014 Växa Sverige

4 Sida 2 av 4 Fenotyp Detvikanmäta/ observera t.ex.korshöjd = Arv Dendelsomförklaras avgener förkorshöjd + Miljö T.ex.foder,skötsel,hälsa sompåverkarkorshöjd Avelförklararendelavökningen Korshöjdharhögärftlighetochrelativtlättattändramedavel Kroppstorlekärintemediavelsmåletförnordiskamjölkkor menavelsmässigökningförkorshöjdharägtrum DIREKTURVALFÖRSTORLEK KORRELERADRESPONSGENOMAVELFÖRANDRAEGENSKAPER Mjölkproduktion Tillväxt Produktivakor Funktionellakor Juver ochbenexteriör Mjölkbarhet Lynne Avelsvärdenförkroppstorlek beräknasmenärintemedintm Friskafruktsammakor Fruktsamhet Kalvningsförmåga Hälsa(juver,klövar, övrigasjukdomar) Hållbarhet Medelavelsvärdekorshöjdnordiskamjölkkorfödda Holstein Rödaraser Jersey förklararavelsframstegetca2/3avfaktiskaökningen HärstammarfrånFriesiankon iholland/tyskland Ersätterursprungligapopulationerglobalt Stortavelsfokuspåproduktionochexteriörunderhela1900talet Från1977blevrasidealetännuhögre,skarpare,tyngrekor Kraftigökningiproduktionochstorlek Försämringihälsoegenskaperochfunktion INordenbredareavelsmål,nutarövrigavärldenefter Berorpåvemmanfrågar Rasföreningarna rasensstandard,utställningsdomare Experterna(foder,avel,djurhälsa,byggochekonomi) Dengenomsnittligemjölkproducenten Hurpåverkasdjurskydd ochdjurvälfärd? Foderintagvs.fodereffektivitet ochproduktion Kravpåbyggnaderoch kostnader? Sambandtillekonomiskt viktigaegenskaper Ingatydligabevisförsamband FältförsökpåHolsteinkoriUSA Nordiskaresultat Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen

5 Sida 3 av 4 SelektionsförsökKroppsstorlekHolstein MinnesotaUniversity1966 Medelresultatförkorföddamellan Signifikantaskillnaderistorlek,fruktsamhet,hållbarhetochhälsa Ingenskillnadmjölk,fett,proteinproduktionellerkalvningsförmåga LinjeStora:Koreftersemintjurar somnedärverstörstkroppsstorlek LinjeSmå:Koreftersemintjurar somnedärverminstkroppsstorlek Egenskap Stora Små Skillnadstora små Kroppsvikt (1mån efterkalvning3),kg kg(+15%) Korshöjd,cm cm Antal ins tilldräktighet(lakt 1) 2,1 1,8 +0,3 Produktiv livslängd,dagar d( 15 %) Utslag benochklöv,% 7,4 2,8 +4,6% Fodereffektivitet(lågtvärdepositivt),% % Hälsokostnader, USD(lakt 1) 62,4 41,4 +21USD LinjeSmå:Koreftersemintjurar somnedärverminstkroppsstorlek Endelmjölkbönderärmycketintresseradeavexteriör 3delindex:juver,benochkroppsstorlek vartochbeståravenskildaavelsvärdenbaseradepåexteriörbedömning KroppstorlekvägsinteinidetekonomiskatotalindexetNTM FörallaraserbeskrivernuindexetKroppsstorlekvadmankan förväntasigförstorlekpåkorna nysammansättningförholsteinfrånaug2014efterönskemål Minskadeinteistorlekövertid Hadelikvärdigproduktion Bättrehållbarhetochhälsa Ävenlägreunderhållskostnader Högreavelsvärde förkroppsstorlek Lägreavelsvärde förkroppsstorlek Högre,bredare,djupare ochskarparekor Mindrekor SambandetmellantjurarsavelvärdenförKroppsstorlekoch MjölkindexSVAGTGYNNSAMTförJERochHOL SambandetmellantjurarsavelvärdenförKroppsstorlekoch Kalvensförmågaattfödas,överlevnad,ben,fruktsamhet,hälsaOGYNNSAMT NTMSVAGTOGYNNSAMTförJERochHOL 0,4 RDC JER HOL 0,4 RDC JER HOL 0,2 0, ,2 0,2 0,4 0,4 Kalvningarfar Överlevnad Ben Fruktsamhet Juverhälsa Övrigasjukdomar NTM Mjölkbarhet Tillväxt Juver Lynne Kalvningarmat Mjölkindex Kalvningarfar Överlevnad Ben Fruktsamhet Juverhälsa Övrigasjukdomar NTM Mjölkbarhet Tillväxt Juver Lynne Kalvningarmat Mjölkindex 28 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014 Växa Sverige

6 Sida 4 av 4 Tankarfrån veterinär OlaSchultzberg Kornafårintebliförstora.Mångabyggnationermedminimått motvägg ärförtrångaredanidagochjagserattdestorakorna väljerattståellerliggaimittbåsen.vissakorärförhögaföratt robotenskallnåupp.storakorslårsinahöftknölariinredningeni fiskbensstall.hurserdetutom15år?minuppfattningärattviska väljabortstoradjur.storlekengörattdeutsättsförmerslitageoch stressattfåplats Variationen påenlitenrödochenstorsvartärbesvärandeför båsensanpassning.detpåverkarmesthygienen,mentroligenäven dominansochstress.småkorgödslaribåset,storakorkanfå grindarisidan,svårtanpassahöjdenpånackbom Jagföreställermigattenmjölkgetärblanddebättre mjölkproducenterna iförhållandetillsinvikt. Jerseylikadant På ettbesökiwisconsinsågvimångastorakor.demjölkadetyp14 tusenkg.menlågavärden.vartärvipåväg?vattenharviikran! SvenskundersökningvisarattSRB och Holstein ärekonomisktlikvärdiga DanskundersökningvisarattHolstein, RDM ochjersey ärekonomisktlikvärdiga Ommantoghänsyntillhurkornasstorlek påverkarbyggkostnaderperbåsplatsoch underhållsbehovet...?? Kapacitetattätamer menmjölkproduktionenpåverkasintemycket Högreslaktvikt(fördelvidnötköttsproduktion) Sämrehälsaochhållbarhet Krävermerunderhållsfoderochtarmerplats högrefoder ochbyggkostnadperkoresp.båsplats! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prakska idéer? Vad gör jag konkret? Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen