Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR FRÅN LRF MJÖLK

Transkript

1 Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR Sammanfattning Globalt lägre mjölkpriser har lett till att det genomsnittliga svenska avräkningspriset har sjunkit under maj månad. Avräkningen ligger fortfarande på en hög nivå och lönsamheten är relativt god. Lönsamhetsindikatorn mjölk minus foder ligger nästan 40 öre högre per kg ECM (energikorrigerad mjölk) än för ett år sedan, en ökning med 25 procent för konventionell mjölk och 20 procent för ekologisk. En ökad mjölkproduktion i världens främsta exportländer påverkar de internationella priserna som försvagats den senaste tiden. I Sverige har invägningen ökat med nästan 3 procent första kvartalet i år i jämförelse med föregående år. I maj beräknas nettot mjölkintäkt minus foderkostnad vara ungefär 1,95 kr per kilo ECM (energikorrigerad mjölk) för ett typiskt mjölkföretag med konventionell produktion. Det är nästan 40 öre bättre än för ett år sedan men en försämring med 12 öre sedan februari. Under årets tre första månader ökade mjölkproduktionen med 5,1 procent i världens fem största exportländer i jämförelse med samma period förra året. Det ökade utbudet märks av på marknaden och har påverkat världsmarknadspriset som idag ligger omkring 15 procent lägre än motsvarande period förra året. Avräkningspriset har också i Sverige sjunkit den senaste tiden. Det genomsnittliga avräkningspriset, exklusive säsongsbetalning och efterlikvider, beräknas till cirka 3,55 kronor per kilo ECM i maj för konventionell mjölk. Motsvarande siffra för ekologisk mjölk beräknas vara cirka 4,30 kronor per kilo ECM, vilket innebär en sänkning på cirka 12 öre på tre månader för både konventionell och ekologisk mjölk. Avräkningspriserna ligger dock fortfarande kvar på en hög nivå. Kraftfoderprisera ligger fortsatt kvar på en hög nivå. Internationellt så ser de första prognoserna för spannmål och proteingrödor positiva ut, vilket på sikt skulle kunna ge något lägre kraftfoderpriser. Årets första vallskörd har påbörjats tidigare än normalt i stora delar av landet som en följd av den tidiga våren. Förstaskörden verkar se bra ut, både i mängd och kvalitet, vilket är mycket positivt för de svenska mjölkföretagens lönsamhet. Kommande månader ser utvecklingen för lönsamheten något svagare ut än för årets första kvartal. En ökad global mjölkinvägning leder till något lägre priser, samtidigt som kraftfoderpriserna är relativt höga. FOTO: JAN PETERSSON

2 Lönsamhetsutveckling Ekonomin i de svenska mjölkföretagen ser fortfarande relativt god ut, men ser nu ut att försvagas något efter en period med högre avräkningspriser. Sedan mitten av hösten har avräkningspriserna på mjölk varit höga, vilket underlättat den ekonomiska situationen då kraftfoderpriserna legat på en hög nivå. I maj beräknas nettot mjölkintäkt minus foderkostnad vara cirka 1,95 kronor per kilo ECM (energikorrigerad mjölk) för ett företag med konventionell mjölkproduktion. Det är en förbättring på 40 öre sedan maj 2013, eller 25 procent, men en försämring med 12 öre de senaste tre månaderna. Även om nettot försämrats så ligger det ändå på en högre nivå nu än det gjort sedan december Även de ekologiska mjölkföretagens ekonomi har haft en stark utveckling de senaste månaderna men ser nu en viss avmattning. Nettot mjölkintäkt minus foderkostnad är i maj månad omkring 2,35 kronor per kilo ECM för ett typiskt företag med ekologisk produktion. Sedan maj 2013 är det en förbättring på nästan 40 öre, eller 20 procent, men den senaste månaden har mjölk minus foder försämrats med 12 öre per kilo ECM. Samtidigt som det höga avräkningspriset bidragit till att mjölkföretagens ekonomi förstärkts under senaste året så har kraftfoderpriserna förblivit höga och då förra säsongens vallskörd var väldigt varierande, så har många behövt utfodra med mer kraftfoder. Priserna på spannmål har under våren till en början gått upp men rör sig nu nedåt och prognoser talar för att kraftfoderpriset skulle kunna justeras ner något. Årets tidiga vallskörd talar för att ekonomin i mjölkföretagen inte ska behöva bli lika påverkad av de höga kraftfoderpriserna, då det förhoppningsvis går att få in tillräckligt med bra vallfoder. Under mars månad ökade mjölk invägningen i Sverige med nästan 3 procent. Kr/kg ECM 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Källa: LRF Mjölk Mjölk minus foder* (1990-maj (p) 2014) Ekologisk Konventionell *) Exklusive efterlikvider, tilläggs- och säsongsbetalning. Januari maj 2014 prognos. I prognosen ingår endast aviserade avräkningsprisförändringar per den 23/ Figur 1 Utvecklingen av nyckeltalet mjölkintäkt minus foderkostnad för en konventionell respektive en ekologisk typgård uttryckt i nominella belopp (kr/kg ECM). Nyckeltalet är beräknat på avräkningspriser exklusive säsongsavdrag/- tillägg och efterlikvider. Januari 2013 maj 2014 är prognos där det endast ingår aviserade avräkningsprisförändringar före den 23/ Källa: LRF Mjölk. 2,35 1,95 Mjölkintäkt Sedan maj har avräkningspriset på mjölk sjunkit från den höga nivån som hållit i sig sedan hösten Det höga avräkningspriset har fått mjölkinvägningen i de viktigaste exportländerna att öka. Det större utbudet av mjölk på marknaden ger i sin tur nu effekt på världsmarknadspriserna som sjunker. Vid auktionerna på Global Dairy Trade har priserna sjunkit den senaste tiden och kvantitetsutbudet har varit något högre än vid samma period förra året. Vid auktionen på Global Dairy Trade den 3 juni landade det genomsnittliga priset på USD/MT, vilket är drygt 15 procent lägre än för ett år sedan då det genomsnittliga priset låg på USD/MT. Priserna på helmjölkspulver har fallit men för skummjölkspulver och ost steg priserna något

3 vid senaste auktionen. Normalt sett så tar det omkring 3 till 6 månader innan förändringar i de globala priserna märks av på avräkningspriset på gårdarna i Sverige. Det beror bland annat på hur långa kontrakten är mellan mejeriföretagen och detaljhandeln. Enligt nederländska LTO så har avräkningspriserna i Europa försvagats den senaste tiden och i mars var det genomsnittliga priset 39,33 eurocent per 100 kilo, vilket är en ökning med 4,92 eurocent sedan samma period föregående år. Sedan januari är det en prissänkning med omkring 2,5 procent. USD/ton I Sverige har det genomsnittliga avräkningspriset passerat sin topp och rör sig nu sakta nedåt. I maj beräknas det genomsnittliga avräkningspriset för konventionell mjölk till cirka 3,55 kronor per kilo ECM, exklusive efterlikvider, tilläggs- och säsongsbetalning. I jämförelse med förra året så är det en ökning på 32 öre per kilo ECM och sedan ett halvår tillbaka är det en minskning på 5 öre. För ekologisk mjölk beräknas det genomsnittliga avräkningspriset till 4,30 kronor per kilo ECM i maj, vilket är 31 öre mer än i maj 2013 och 6 öre mindre än i november. De senaste tre månaderna har 0 Världsmarknadspriser Europa (nov 2009-maj 2014) Källa: USDA (Uppgifter saknas ) FOTO: CALLE BREDBERG WMP Vassle Ost* Smör SMP *) Oceanien Figur 2 Världsmarknadspriser på skummjölkspulver, helmjölkspulver, smör, vassle och ost januari 2009 maj 2014 i USD/ton. Källa: USDA. avräkningspriset sjunkit med 12 öre för både konventionell och ekologisk mjölk, vilket motsvarar ungefär 3 procent. Under 2013 var importen av mejeriprodukter till Kina stark och det har fortsatt så in i Under första kvartalet 2014 ökade Kinas import av bland annat helmjölkspulver, som är den främsta importvaran bland mejeriprodukter, med nästan 72 procent i jämförelse med första kvartalet 2013 och uppgick till ton. Även importen av den näst viktigaste importvaran, skummjölkspulver, ökade även kraftigt under årets första kvartal med 100 procent. I de länder som exporterar mest mjölk i världen, som Nya Zeeland, Australien, EU, USA och Argentina har invägningen under senare delen av 2013 och början av 2014 ökat. Under årets första kvartal har den totala invägningen i dessa länder ökat med 5,1 procent i jämförelse med samma period föregående år. Den största ökningen har skett i Nya Zeeland där invägningen ökade med 12,7 procent från den ovanligt låga produktionen förra året, som orsakades av torka och en förkortad säsong. Även i EU har invägningen varit stark, en ök-

4 ning med hela 7 procent under första kvartalet i år. I både EU och Nya Zeeland är det de höga avräkningspriserna tillsammans med något lägre foderkostnader och goda väderförhållanden som har ökat invägningen. På norra halvklotet är produktionen i sin säsongsmässiga topp, eller har just passerat, medan säsongen på södra halvklotet snart är avslutad och djuren flyttas till vinterbeten. I Australien har vädret varit ovanligt varmt, vilket gynnat tillgången på bete. Det gör att de kan förlänga sin säsong en del och på så sätt öka produktionen något ytterligare i vissa områden. Inom en viss framtid väntas dock väderfenomet El Niño som bland annat medför torka. Detta väcker oro bland producenter och försvårar för dem som tänkt utöka sina besättningar till kommande säsong. Foder Kraftfoderpriserna ligger fortfarande på en hög nivå, men har justerats ner något de senaste veckorna. En tidig och bra vallskörd skapar goda förutsättningar för de svenska mjölkproducenterna. Foderråvaror Indikator internationellt foderpris* USD/100 kg Källa: Chicago Board of Trade, Egen beräkning (mar 2009 maj 2014) SEK/100 kg Figur 3 Indikator över utvecklingen av det internationella foderpriset. Indikatorn består av 70 procent majs och 30 procent sojamjöl. Källa: Chicago Board of Trade, egen beräkning. Under sensommaren och hösten 2013 sjönk priserna på de internationella spannmålsbörserna till följd av årets stora skörd och goda lager. Under den tidiga våren 2014 har priserna på spannmål och majs drivits upp till följd av oron i Ukraina, en av världens största exportör av vete och majs, och på grund av den torka och kyla som drabbat de viktiga vetedistrikten i USA under vintern. I takt med att oron för grödorna och osäkerheten i Ukraina avtar och förhållandena i USA har blivit mer gynnsamma, tack vare nederbörd, så har priserna SEK/100 kg börjat sjunka. USD/100 kg *) Majs och sojamjöl I andra viktiga veteområden som Europa, Ukraina och Ryssland ser utsikterna goda ut. För ett år sedan handlades vete på Chicagobörsen för omkring 7,85 USD per bushel och har under året som gått varit nere på omkring 5,50 men är idag återigen uppe på priser strax under 7,00 USD per bushel. Enligt de senaste prognoserna från bland annat International Grains Council, IGC, så har produktionen av spannmål räknats upp sedan förra prognosen, från till miljoner ton. Samtidigt FOTO: ESTER SORRI

5 väntas konsumtionen bli något mindre och lagren växa till sig. Produktionen av vete förväntas dock sjunka något, till mer normala nivåer. Priset på majs har även det varierat en hel del under året som gått. Under hösten skedde ett stort prisfall till följd av stora skördar och goda lager, men under våren har priserna åter rört sig uppåt. Årets majssådd har kommit igång bra och just nu finns inga direkta orosmoln för majsens utveckling. Enligt IGC har det inte hänt särskilt mycket på marknaden för soja, efterfrågan från Kina är fortsatt starkt och det håller uppe priserna även om produktionen och lagren är relativt goda. De höga priserna lockar fler att odla soja och det har ökat arealen med odling av soja. Den större arealen av soja kommer öka produktionen men samtidigt så beräknas Kinas importbehov öka med 13 procent under året 2013/14. För soja och sojamjöl har priserna under våren rört sig uppåt på Chicagobörsen och ligger idag på något högre nivåer än det gjorde för ett år sedan, framför allt så är priset på sojamjöl högre. Förhållandena ser nu relativt goda ut inför årets skördar, men mycket kan hinna hända innan tiden för skörd är inne. FOTO: ESTER SORRI Foderpris gård Kraftfoderpriserna ligger kvar på höga nivåer i Sverige. Den svaga nedgången som skedde i slutet av 2013 var det enda vi märkte av de låga internationella spannmålspriserna. Nedgången följdes snart av en återgång till de högre priserna som sedan dess har hållit i sig. Priset på konventionellt koncentrat är i princip oförändrat i jämförelse med maj Priset på konventionellt färdigfoder har dock sett en prisjustering nedåt, med nästan 4 procent. För ekologiskt kraftfoder har prisutvecklingen sett ungefär likadan ut som för konventionellt och är nästintill oförändrat sedan ett år tillbaka. Priset på ekologiskt koncentrat har sedan maj 2013 sjunkit med 1 procent och priset på färdigfoder har sjunkit med knappt 2 procent. De senaste veckorna har priserna sänkts med ett par öre på både konventionella och ekologiska fodermedel, men priserna ligger kvar på en hög nivå. FOTO: JAN PETERSSON Med tanke på 2013 års vallskörd som varierade stort över landet, både i mängd och i kvalitet, så är årets tidiga skörd välkommen. I stora delar av landet har vallskörden kommit igång mer än en vecka tidigare än normalt. En tidig vår har gjort att både vallskörd och betesläpp tidigarelagts, vilket varit nödvändigt för dem som haft ont om grovfoder. Årets första skörd

6 ser ut att hålla både god kvalitet och mängd och den första vallskörden kommer prägla både sommarens kommande skördar och även resultatet för både mjölkningen och ekonomin under resten av året. Då de höga kraftfoderpriserna håller i sig så är en bra vallskörd en stor tillgång för mjölkföretagen. vattennivåerna i dammarna och att flera kärnkraftverk tillfälligt är ur drift för att genomgå årligt underhåll som har gjort att priserna drivits upp. Även om elpriset steg en hel del i april månad så ligger det fortfarande på en väldigt låg nivå i jämförelse med tidigare år. FOTO: ESTER SORRI FOTO: JAN PETERSSON Ränta Räntorna är fortsatt låga och vid Riksbankens senaste möte i april så beslutades att hålla reporäntan oförändrad. De långa räntorna har under våren justerats ner något hos bankerna, medan de korta ligger kvar oförändrade. Enligt Riksbanken så förstärks konjunkturen, men inflationen är fortfarande låg. Vid den Europeiska Centralbankens senaste möte den 5 juni beslöts att sänka styrräntan från 0,25 till 0,15 procent, vilket kan påverka Riksbankens kommande beslut. Nästa besked om reporäntan väntas Riksbanken ge den 3 juli. Elpris Det låga elpriset som gällt under våren har nu stigit. Det är den torra våren som har sänkt Mjölkekonomirapporten är sammanställd av Clara Secher, Mjölkpolitik Tel , clara.secher@lrf.se Mer information och rapporter finns på Citera oss gärna, men ange källa.