Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig

Transkript

1 Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Mot 30 I slutet av 80-talet delades det av föreningsslakten ut så kallade Guldgrisdiplom till de smågrisproducenter som nådde årsresultatet 23 producerade små per årssugga. Det var inte många som fick ta emot ett sådant diplom då. De allra flesta upplevde det som ett näst intill ouppnåeligt mål att nå ett sådant produktionsresultat. Men sedan dess har det skett en oerhörd resultatutveckling inom svensk smågrisproduktion, och enligt årsmedeltalet från 2012 i PigWin producerarar genomsnittsbesättningen 23,9 små per årssugga (figur 1). Figur1: Resultatutveckling smågrisproduktion År 2000 var spannet mellan de 25 % bästa na och de 25 % sämsta na 5,7 producerade. Skillnaden har inte minskat genom åren, år 2012 var resultatspannet 6,0 producerade mellan de 25 % bästa och de 25 % sämsta na. Detta visar på vilken utvecklingspotential det fortfarande finns i svensk smågrisproduktion. Lika väl som 23 producerade små gick att uppnå, trots att det föreföll så avlägset för 25 år sedan, så är 30 per årssugga möjligt att uppnå om rätt förutsättningar finns. Men det ställer mycket höga krav på djurskötarnas skicklighet, närmiljön, ett lågt smittryck samt suggornas kondition och produktionsförmåga. Projektet Mot 30 startades just med syftet att ta vara på potentialen inom svensk smågrisproduktion genom att ta reda på vad som krävs för att öka produktiviteten. Projektet har identifierat framgångsfaktorer och tagit fram konkreta råd för hur produktiviteten inom svensk smågrisproduktion ska kunna förbättras. Detta har publicerats i Pigrapport nr 56, Mot 30. För att man ska få en uppfattning om vad som krävs för att nå 30 per årssugga har Svenska Pig skapat en produktionsrapport med de nivåer för olika nyckeltal som är nödvändiga för att nå detta resultat (figur 2).

2 Figur 2. Produktionsrapport 30 per årssugga

3 I tabell 1 förklaras hur några av resultatmåtten räknas fram och även nivåskillnaden visas mellan vad de 25 % bästa na har idag och vad som krävs för att nå 30 per sugga och år. Tabell 1. Resultatmått och förklaring av beräkningen. Resultatmått Förklaring av måttet För att nå 30 De 25 % bästa 2012 Grisningsprocent, % Levande födda per kull Grisningar som ligger i intervallet dagar efter betäckning och som är resultat av betäckningar utförda i intervallet 125 dagar före periodens start och slutdatum i procent av utförda betäckningar i intervallet 125 dagar före periodens start och slutdatum. Antalet levande födda för de i perioden avvanda kullarna, dividerat med antal avvanda kullar >90,0 88,4 >14 13,6 Avvanda per kull Antal avvanda i perioden dividerat med antal avvanda kullar >12,5 11,5 Dödlighet födsel till avvänjning, % Levande födda för de i perioden avvanda kullarna minus avvanda i perioden dividerat med antal avvanda kullar <10 15,2 Inom projektet gjordes telefonintervjuer där smågrisföretagare eller ansvariga för produktionen fick svara på frågor om nas förutsättningar, rutiner och drift. En förutsättning för att besättningen skulle kunna delta i studien var att produktionsdata från PigWin Sugg sänts in. Besättningarnas svar sammanställdes och kopplades samman med produktionsresultat från år Därefter identifierades framgångsfaktorer för de deltagande na med hjälp av medeltalsberäkningar och statistiska variansanalyser. Materialet omfattar intervjusvar och insända PigWin Sugg-resultat från 75.

4 Det identifierades 13 framgångsfaktorer i materialet som bidrar till ökad produktivitet. Nedan lyfter vi fram tre samband. (För att få en helhetsbild hänvisas till Pigrapporten nr 56, Mot 30.) Störst effekt på antalet producerade hade storleken på suggrupperna. Ju större suggrupp desto fler små producerades per årssugga. Den viktigaste orsaken till resultatet är troligen att fler suggor i gruppen gör att det finns kvalificerad personal tillgänglig under en större andel av dygnet för skötsel och tillsyn av de nyfödda småna och nygrisade suggorna. Det finns också helt andra möjligheter att kullutjämna om fler suggor samtidigt. Skickligheten ökar också hos medarbetarna om de har möjlighet att specialisera sig på olika områden inom smågrisproduktionen. Det är lättare att skapa målsättningar och ansvarsområden som är direkt kopplade till enskilda medarbetare i en större besättning. Tabell 2. Storlek på suggrupper Antal suggor per grupp Antal , , ,7 I studien så såg vi också att de som regelbundet utförde kontroll och planerat underhåll på ventilation och värme producerade nästan 1,5 mer än de som inte utförde något planerat underhåll. En god närmiljö för na är naturligtvis av största vikt, men troligen så har medarbetarna hos de som utför planerat underhåll också ett mer planerat förhållningssätt till hela smågrisproduktionen vilket bidrar till en bättre produktion. Tabell 3. Utförs underhåll planerat underhåll av ventilation och värme Utförs planerat underhåll på ventilation och värme Antal Ja 21 24,8 Nej 35 23,3 Ju bättre lönsamhet som na upplevde att de hade desto fler små producerades per årssugga. Besättningar som upplevde att de hade en god lönsamhet producerade knappt 1,5 fler per årssugga än de som upplevde att de hade en dålig lönsamhet. Även om vi i studien inte med säkerhet kan säga att det verkligen var bättre lönsamhet på de gårdar som upplevde att de hade en god lönsamhet så är resultatet inte förvånande. Vi hade inte tillgång till bokslut eller några andra ekonomiska uppgifter men att fler små per årssugga ger en bättre lönsamhet är en gammal sanning som fortfarande står sig, likväl som det gamla talesättet att framgång föder framgång. Tabell 4. Upplevd lönsamhet Upplevd lönsamhet Antal Bra 32 24,3 Ingetdera 14 23,4 Dålig 14 22,9

5 Utifrån de framgångsfaktorer som identifierats i studien och sambandet mellan dessa och produktionsresultatet har vi kunnat dra ett antal slutsatser, förutom de som redovisas i tabell 2 till 4. Här följer en sammanfattning av dessa slutsatser formulerade som praktiska råd. Praktiska råd Ha gärna stora suggrupper Satsa på kvalificerade och duktiga djurskötare Skapa målsättningar och ansvarsområden som är direkt kopplade till enskilda medarbetare Ha lagom stora suggor i god kondition och i normalhull Ge na bra foder och med en genomtänkt utfodringsstrategi Ha en jämn åldersfördelning på suggorna Ha ett planerat förhållningssätt till grisproduktionen Genomför planerat underhåll av ventilation och värme Var uppmärksam på suggans kondition och anpassa utfodring och närmiljö efter detta. Detta gäller både betäckningsavdelning, dräktighetsavdelning och grisningsavdelning. Använd en separat semineringsyta Vid grupphållning, sortera om möjligt suggorna efter kullnummer Låt inte suggan tappa mer än 3 5 mm späck under digivningen Använd skyddsgrind vid behov Slipa tänder vid behov Desinfektion av grisningsavdelningen mellan omgångar kan löna sig då det sänker smittrycket. Desinfektion ska alltid föregås av noggrann tvätt för att ha effekt. Håll en tomtid i grisningsavdelningen på 4-6 dagar för att förhindra att smitta sprids mellan omgångarna och för att säkerställa att stallet hinner torka upp ordentligt. Var 100 % närvarande i ditt arbete med na vare sig du jobbar i en liten, medelstor eller stor besättning. Som vi nämnde inledningsvis så är det fullt möjligt att nå 30 producerade per årssugga i Sverige. Men det ställer mycket höga krav på alla delar av smågrisproduktionen. Framförallt så måste suggorna vara i bra kondition och det måste vara ett lågt smittryck i besättningen med en god närmiljö, bra rutiner och mycket skickliga djurskötare.