hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr
|
|
- Göran Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Samarbete som resulterar i världens bästa hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr Lönsam slaktgrisproduktion med halm och knorr En tidskrift från Sveriges Grisföretagare Svensk Gris Grovarbete för långsiktig Flitiga i debatten positiv effekt Kalkylera för morgondagens grisar! Viktigt i djurskyddslagen! Dags för gemensam notering? Certifieringar Samarbete som resulterar i världens bästa med knorr För beställning av tidningar och prenumeration, kontakta: Elisabeth Secher elisabeth@secher.pp.se Svensk Gris med knorr
2 Nordic Genetics och Norsvin har i denna artikel i Svensk Gris med knorr, beretts möjlighet att ge sin syn på avelsläget och det pågående arbetet med grisavel. NG Yorkshire x N Lantras Hybrid. Foto:W. Helseth Samarbete som resulterar i världens bästa hybrid! Nordic Genetics och Norsvin är avelsorganisationer med en gemensam produkt för grisuppfödare; x = den bästa hybriden i världen. Det menar Timo Serenius, utvecklingschef på Nordic Genetics och Bjarne Holm, avelschef på Norsvin, i denna artikel. I dag satsar både Nordic Genetics och Norsvin stort på avel och utveckling. Målsättningen med grisaveln är att förbättra det genetiska materialet så att effektiviteten förbättras genom hela kedjan inom grisproduktionen. Att se avelns del i grisproduktionen som helhet ger styrka och förankring i våra avelsprogram, skriver författarna. Hälften NG/Y och hälften NO/L Den svenska hybriden är till hälften och till hälften Norsvins Lantras. Det betyder att alla hybridgyltorna som följer vårt koncept är en korsning mellan Nordic Genetics Yorkshire och Norsvins Lantras. Även om diskussionerna ofta rör sig kring hybriden, är det viktigt att komma ihåg att avelsarbetet sker i renraspopulationerna. Avelsarbetet bygger på data som samlas in genom fälttest, genom 38 ekolodning och suggkontroll samt genom stationsprövning i båda länderna och i båda raserna. Avelsprogram för NG:s Yorkshire I Sverige idag finns det 12 avelsbesättningar på Yorkshire, där de flesta även tar fram hybrider, och 24 renodlade hybridbesättningar. På avelsbesättningarna finns det cirka Yorkshiresuggor, de utgör kärnan inom grisaveln. I avelsarbete är det mycket viktigt att uppskatta den genetiska nivån på alla potentiella avelsdjur och därför arbetar avelsbesättningarna mycket med fälttester; fertilitet, spenkvalitet, tillväxt, späcktjocklek och exteriörmått registreras på alla grisar i de här besättningarna. Förutom fälttest ute i avelsbesättningarna finns en speciell prövningsstation, Månseryd. Varje år testas cirka Yorkshire- och Hampshiregaltar i en standardiserad miljö vilket ger mycket hög säkerhet på insamlad testdata. På Svensk Gris med knorr
3 Avelsmål Figur 2. Avelsframsteg levandefödda för Nordic Genetics Yorkshire levande födda, Exteriöroch hållbarhetsegenskaper Antal levande födda Fertilitet Jan 05 Jan 09 Figur 2 Figur 1 Figur 1. Ekonomisk vikt för de olika egenskaperna i avelsprogrammet för Nordic Genetics Yorkshire. Figur 3. Avelsframsteg ålder vid 100 kg för ålder vid 100 kilo, Dagar Jan 05 Jan 09 Figur 3 Månseryd registreras bland annat foderkonsumtionen på individnivå vilket möjliggör avel för förbättrad foderomvandling. Foder är en av de tunga kostnadsposterna inom grisproduktion och egenskapen foderomvandling är därmed en viktig del i avelsprogrammet. På all ny information från avelsbesättningar och från Månseryd beräknas nya avelsvärden varje vardagsnatt. Handelsvärdet beräknas sedan genom att ge de olika egenskaperna ekonomiska vikter. Det visar på vilken genetisk nivå individen befinner sig i populationen, mätt i svenska kronor, och är ett verktyg för avelsbesättningarna när de väljer föräldradjuren till nästa generation. Från figur 1 kan man utläsa en hög ekonomisk vikt på egenskapen fertilitet i avelsprogrammet för Yorkshire. Avelsmålet för fertilitet är att öka antalet avvanda grisar per sugga och år. I egenskapen fertilitet avlar vi för högre antal levande födda, högre kullvikt vid tre veckor och kortare intervall mellan avvänjning och ny betäckning. I ett effektivt avelsprogram följer avelsframstegen målsättningen som vi har i handelsvärdet. Figurerna 2, 3 och 4 visar att avelsframsteget är högt för egenskaperna kullstorlek, tillväxt och foderförbrukning. Avelsframsteget värderas i ca 20 SEK per år de senaste åren. Nu ökar Nordic Genetics satsningen på avel och utveckling och därmed förväntas ännu större avelsframsteg i framtiden. Figur 4. Avelsframsteg foderförbrukning för Kilo foder Avelsprogram för renavelskärna är idag spridd över flera länder; Norge, Sverige, Finland, Litauen, Spanien och USA. Årligen föds ca renraskullar i populationen. Endast 32 % av dessa kullar föds i Norge och ca 30 % föds i USA. Norsvin har satsat mycket resurser de senaste åren på att bygga upp en stark och konkurrenskraftig motor i sitt avelsprogram. Denna globala avelsmodell för att få in data är avgörande för Norsvins Lantras där fokus ligger på att vrida avelsframsteget från kvantitet till kvalitet. Detta gäller både för kullstorlek, slaktkvalitet och inte minst generell hållbarhet på livdjur. Nästan alla Norsvins avelsbesättningar från USA till foderförbrukning, Jan 05 Jan 09 Figur 4 Litauen registrerar data på samma sätt. Det vill säga allt från identifiering, betäckningar, kullutjämning och ekolodning sker identiskt enligt Norsvins system i de olika länderna. Eftersom alla Norsvins avelsbesättningar tar emot semin från semingaltar i Norge eller från bröder till dessa semingaltar i Finland, är alla renrasdjur i de olika marknaderna nära släkt med varandra. I Norsvins avelsvärdering ingår data från USA på samma sätt som data från Norden eller Spanien, något som ökar säkerheten i selektionen på alla marknader speciellt för egenskaperna kullstorlek, modersegenskaper och hälsa. Våren 2008 bytte Norsvin ut sin prövningsstation och ändrade även själva Svensk Gris med knorr
4 testen. Den nya stationen testar galtar per år, hälften Duroc och hälften är Lantras. Galtarna testas tills de väger cirka 100 kg och individuell foderförbrukning, foderomvandlingsförmåga och tillväxtkurva registreras på varje enskild galt. På grund av den höga foderkostnaden i Norge har foderomvandlingsfömåga även en central plats i Norsvins avelsprogram. Enbart foderkostnaden i Norge är i nivå med den totala kostnaden per kg producerad vara i till exempel Danmark. Det verkligt speciella med Norsvins galttest är hur galtarna fullföljer testen. Tre dagar i veckan sövs 24 galtar och skannas genom en CT skanner på samma sätt som säkert flera har gjort på sjukhus. Genom att sätta samman alla bilderna på varje galt i efterhand får man en virtuell kopia av galten, en kopia som man kan få väldigt mycket information från utan att behöva avliva galten. En positiv effekt av så säker data i sådana mängder är att de ekonomiska vikterna som varje egenskap ges i avelsmålet kan minskas utan att det går ut över det årliga framsteget. I praktiken betyder det att man frigör selektionskraft till andra egenskaper, i Norsvins fall robusthet hos gyltor och smågrisöverlevnad. Avelsmålet för Norsvins Lantras värderas kontinuerligt utifrån avelsframsteg som uppnås och synpunkter från ägare och kunder. Figur 5 och 6 visar dagens avelsmål och uppnådd årlig framgång. Totalt avelsframsteg per slaktsvin för enbart Norsvins Lantras har under de senaste åren legat över 30 NOK per år. I framtiden kommer förmodligen den ekonomiska vikten på slaktkvalitet reduceras betydligt, men tack vare det kraftfulla systemet förväntas ändå fortsatta betydande framsteg. Norsvin reducerade 2004 den ekonomiska vikten på antal levande födda smågrisar för att få med kullvikten och antal spenar samtidigt. Med det datamaterial som ligger bakom är det årliga framsteget för levande födda fortfarande ca 0,2 levande födda per kull, samtidigt som det skapar framsteg på kullvikt och antal spenar (figur 7-9). Modersegenskaper 20% Reproduktion 5% Avelsmål Hälsa 13% Kullstorlek 22% 19% Figur 5. Ekonomisk vikt för de olika egenskaperna i avelsprogrammet för. Figur 7. Avelsframsteg antal spenar för Norsvin Lantras Figur 8. Avelsframsteg antal levande födda för Förändring, antal spenar Förändring, antal levande födda 16% Köttkvalitet 5% Figur 5 Årlig framgång i NOK per slaktgris,, dec 2007-dec2009 Kullstorlek 8,67 Moders Reproduktioskaper egen- 2,72 1,55 Hälsa 1,40 7,42 10,23 Figur 6 Figur 6. Fördelning av årligt framsteg för Avelsframsteg, antal spenar, Avelsframsteg, antal levande födda, Figur 9 Avelsframsteg kullvikt för Avelsframsteg, Kullvikt, Bjarne Holm avelschef på Norsvin Timo Serenius utvecklingschef på Nordic Genetics Erika Tengvall Nilsson, avelschef Nordic Genetics Förändring, kilo kullvikt 40 Svensk Gris med knorr
5 Globalt konkurrenskraftigt genetiskt material och Norsvins Lantras har i många år visat sin höga globala konkurrenskraft. Nordic Genetics har exporterat livdjur till många olika länder med goda produktions- och hållbarhetsresultat. Ett exempel som visar nivån på vårt avelsmaterial är exporten av sex Yorkshiregaltar till USA Nationell avelsvärdering i USA har rankat 3 av dem bland de 10 bästa galtarna använda inom renrasig Yorkshireavel. Nordic Genetics och Norsvin står tillsammans för den framtida utvecklingen av hybriden NG Yorkshire x N Landsvin. Målet är att denna hybrid ska konkurrera internationellt med de bästa tillgängliga livdjuren. Vårt mål är att erbjuda ett balanserat hondjur som ger mycket effektivitet och produktivitet till avkomman. Det är unikt i världssammanhang att vårt livdjur kan ge så mycket effektivitet till sin avkomma. Detta är resultatet av kostnadsstrukturen i vår produktion där foder, byggnader och välfärdsregler traditionellt har gett högre produktionskostnader så att man har sökt för effektivitet inte bara hos fadern till slaktgrisen utan också hos moderdjuret. Detta är en styrka som vi ska ta med oss och bygga vidare på då den globala produktionen ständigt efterfrågar ett mer kostnadseffektivt moderdjur som bidrar positivt till ekonomin i slaktsvinsproduktionen, samtidigt som den levererar många vitala smågrisar. Under 2010 och 2011 kommer Norsvin att lansera sin hybrid i USA i stor skala. Bjarne Holm Timo Serenius Svensk Gris med knorr
i ekologisk grisproduktion - en handledning
Rekrytering i ekologisk grisproduktion - en handledning Innehåll Inledning 3 Vad är avel? 3 Raser 4 Handelsvärde 5 Avelsframsteg 5 Rekryteringsmodeller 6 Inköpt rekrytering 6 Renrasig inköpt kärna 7 Alternerande
Läs merSkinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire
Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Nordic Genetics Nordic Genetics ingår i HKScan-koncernen och driver utveckling av faderrasen Hampshire. Det huvudsakliga målet
Läs merFLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK
UTFODRINGSREKOMMENDATIONER FÖR LYDIA FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK Version: Maj 2014 UTFODRING AV GYLTOR Utfodring av gyltor under uppfödningsperioden Norsvin
Läs merGyltor. Planering av rekrytering och uppfödning
Gyltor Planering av rekrytering och uppfödning INLEDNING Att byta ut suggor mot gyltor är en naturlig del av grisproduktionen och kallas rekrytering. Årligen ersätts ungefär hälften av de svenska suggorna
Läs merInköp av hybrider eller egen rekrytering i svensk smågrisproduktion?
Inköp av hybrider eller egen rekrytering i svensk smågrisproduktion? Foto: Kjell Andersson Av Petra Mattsson Handledare: Nils Lundeheim Inst. för Husdjursgenetik Examinator: Kjell Andersson Husdjursvetenskap
Läs merInternationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig
Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Svensk grisproduktion fortsätter att inta mittfältet internationellt beträffande produktionseffektivitet vid de jämförelser som årligen utförs
Läs merInternationella rapporten 2010
Internationella rapporten 21 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska
Läs merInternationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008
Internationella rapporten 29 Resultat från 23-28 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna,
Läs merInternationella rapporten 2014
Internationella rapporten 2014 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.
Läs merDjurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion
C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets
Läs merEXPERTGRUPP AVEL OCH REKRYTERING. Benedicta Molander Linda Lundberg Åsa Bönnestig
EXPERTGRUPP AVEL OCH REKRYTERING Benedicta Molander Linda Lundberg Åsa Bönnestig ÖVERGRIPANDE MÅL Producera hållbara och produktiva djur Uppfödning av hållbara gyltor Rätt selektering av djur MÅL BETÄCKNING
Läs merKullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande.
Populationsstorlek, registreringssiffror Generellt ses fallande registreringssiffror och antalet registreringar under perioden ligger i genomsnitt på 1178. Detta till trots, är cocker spanieln en populär
Läs merVARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?
VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.
Läs merVÄLJ RÄTT AVELSTJUR. Kan ge 125 miljoner kr extra / år till svenska dikoproducenter!?
VÄLJ RÄTT AVELSTJUR Kan ge 125 miljoner kr extra / år till svenska dikoproducenter!? Det finns många bra verktyg - Avelsvärdering - Individprövning - Topplistor - Avelsuppfödare - Härstamningsbevis - Gentester
Läs merAvel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning
Foto: ediblegeography.com Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Therese Ahlman Inst. för husdjursgenetik, SLU E-post: therese.ahlman@slu.se Jordbruksverkets FoU-dag 11 april
Läs merAvelsvärden för får så tolkar du dem
Avelsvärden för får så tolkar du dem Med den nya avelsvärderingen kan vi dels, göra bättre urval av livdjur i den enskilda besättningen, dels påverka utvecklingen av våra raser på nationell nivå. Avelsvärderna
Läs merHusdjursavel för långsiktiga behov. perspektiv. Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU
Husdjursavel för långsiktiga behov i ett svenskt och nordiskt perspektiv Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU För att kunna påverka utvecklingen av en husdjursras så att värdefulla genetiska
Läs merProduktionsrapport - förklaringar
Produktionsrapport - förklaringar Status (avstämning) Om det på utskriften står ett frågetecken? vid ett av talen, är orsaken att det inte överensstämmer mellan antalet som är rapporterat vid avstämningen
Läs merUTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-GYLTOR
UTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-GYLTOR GYLTOR UTFODRINGS MANUAL TN70 September 2016 - version 1 Postal Address: P.O. Box 86, 5268 ZH Helvoirt, The Netherlands Visiting Address: Helvoirtseweg 227, 5263
Läs merAvelsvärdering med index. Erling Strandberg, inst för husdjursgenetik, SLU
Avelsvärdering med index Erling Strandberg, inst för husdjursgenetik, SLU Index i hundaveln Vad? Varför? Hur? Vad är index? Avel att välja de bästa hundarna till att bli föräldrar fast ännu hellre Att
Läs merAvel i ekologiska besättningar
Avel i ekologiska besättningar författare: Lotta Rydhmer, Anna Näsholm, Titti Måntelius, Maria Alarik, Ylva Åkerfeldt redaktör: Maria Alarik Projektansvariga organisationer: HS Landsbygdskonsult AB Box
Läs merGenotyp miljösamspel inom konventionell och ekologisk slaktsgrisproduktion
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik Genotyp miljösamspel inom konventionell och ekologisk slaktsgrisproduktion Emelie Sivertsson Examensarbete / SLU,
Läs merInternationella rapporten 2012
Internationella rapporten 2012 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.
Läs merInternationella rapporten 2015
Internationella rapporten 2015 Gård & Djurhälsan deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar. Nätverket fungerar
Läs merInternationella rapporten 2013
Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.
Läs merIndex för HD och ED Ett nytt verktyg i avelsarbetet
Index för HD och ED Ett nytt verktyg i avelsarbetet Foto: Åsa Lindholm Sofia Malm Vad är HD och ED? Två av de vanligaste ärftliga defekterna hos hund Tillväxtrubbningar i skelettet, orsakar artros i leden
Läs merSuggorna har potential utnyttja den!
Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin
Läs merInternationella rapporten 2011
Internationella rapporten 211 Fotografierna är från årets möte på 29 3 juni 211 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat
Läs merÖRONMÄRKNING- WinPig guide för dig med egen rekrytering
ÖRONMÄRKNING- WinPig guide för dig med egen rekrytering Om du har egen rekrytering är det praktiskt att registrera gyltorna i WinPig redan då du öronmärker dem. Programmet håller då automatiskt ordning
Läs merJos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp
1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,
Läs merDagordning vid möte om smågrisdödlighet
1 Dagordning vid möte om smågrisdödlighet Inbjudna som anmält att de kommer: Benedicta Molander, Svenska Djurhälsovården Leif Göransson, HUV/SLU Maria Neil, HUV/SLU Linda Engblom, HGEN/SLU Rebecka Westin,
Läs merNäringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg
Näringsrekommendationer ver. 2011.1 2011-02-14 Leif Göransson och Jan Erik Lindberg Energi Växande grisar Principen för utfodring av växande grisar är att ge fri tillgång till foder. Det finns dock ett
Läs merInternationella rapporten 2017
Internationella rapporten 2017 Gård & Djurhälsan deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat och ekonomiska parametrar från medlemsländernas grisproduktion.
Läs merResultat forskningsprojekt EkoForsk benhälsa. Upplägg. Genomförande. Exteriör och rörelsebedömning. Exteriör och rörelsebedömning
Välkommen till utvecklingsgruppens EKOGRISträff nr 2 tisdagen den 18 juni 13 Program: Redovisning av resultat om benhälsa mätt vid slaktanalys och levandedjurbesiktning på gårdsnivå. Fruktsamhet, dödlighet
Läs merFrån bra till bäst. Christine Andersson, Ingvar Eriksson och Susanna Humble. Ekonomigruppen. Hur blir man en framgångsrik grisföretagare?
Från bra till bäst Hur blir man en framgångsrik grisföretagare? Ekonomigruppen Christine Andersson, Ingvar Eriksson och Susanna Humble Så här har vi gjort Beräkning av produktionskostnad per gris på utvalda
Läs merRasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare
Rasspecifik Avelsstrategi Berner Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Utvärdering av RAS 2010 Svenska Sennenhundklubben 2011-05-21
Läs merInternationella rapporten 2016
Internationella rapporten 2016 Gård & Djurhälsan deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat och ekonomiska parametrar från medlemsländernas grisproduktion.
Läs merKÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY
I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser
Läs merRASGALLERI NÖTKREATUR. Tunga köttraser. Mjölkraser. Charolais Limousin Simmental Lätta köttraser. Blonde dàquitaine Hereford Angus
2009 RASGALLERI Tunga köttraser NÖTKREATUR Charolais Limousin Simmental Lätta köttraser Blonde dàquitaine Hereford Angus Mjölkraser Highland cattle SRB Holstein Jersey SKB Avel i ekologiska besättningar
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om nötkreatur
Läs merAvelsarbete för bättre ledhälsa
Avelsarbete för bättre ledhälsa Svenska Sennenhundklubbens Uppfödarkonferens 24 oktober 2010 Sofia Malm Inst. för husdjursgenetik, SLU Foto: Åsa Lindholm Vad är HD och ED? Två av de vanligaste ärftliga
Läs merHeritabilitetsskattningar och avelsvärderingsmetodik för kvantitativa egenskaper. Erling Strandberg Inst för husdjursgenetik, SLU
Heritabilitetsskattningar och avelsvärderingsmetodik för kvantitativa egenskaper Erling Strandberg Inst för husdjursgenetik, SLU Typ av eg. Bakgrund Fenotyper Exempel Kvalitativa Olika typer av egenskaper
Läs merDjuren skall vara leukos och BVD fria. Detta får du hjälp att upprätthålla om du
Nybörjartips Hälsoprogram Djuren skall vara leukos och BVD fria. Detta får du hjälp att upprätthålla om du kontaktar din husdjursförening. Köttdjur har även para Tuberkulosprogrammet. För information om
Läs merKorta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning
Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.
Läs merannales academiæ regiæ scientiarum upsaliensis kungl. Vetenskapssamhällets i Uppsala årsbok
annales academiæ regiæ scientiarum upsaliensis kungl. Vetenskapssamhällets i Uppsala årsbok 41 2015 2016 Kungl. Vetenskapssamhället i Uppsala The Royal Society of Arts and Sciences of Uppsala Uppsala Sweden
Läs merÖversyn av avelsmålet Avelsmål 2017
Översyn av avelsmålet 2017 Avelsmål 2017 1 Återkommande översyn av avelsmålet Det genetiska framsteget beror huvudsakligen på kvaliteten på de använda tjurarna Övergången från avkommeprövade tjurar till
Läs merAnvändning av cups till smågrisar
Användning av cups till smågrisar Jos Botermans Inledning: - Allt större kullar i framtiden - Smågrisdödligheten ökar - Amsuggor? - Cups? År födda Dödfödda Avvanda Dödlighet 2015 2016 2017 1 År födda Dödfödda
Läs merMinus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande
Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Artikel i Svensk Gris med knorr nr 8-2009. Se nästa sida. 5 Per K och Paw M jämför grispriser och lönsamhet Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst
Läs merUtvärdering av HD-/ED-index i avelsarbetet under perioden
Utvärdering av HD-/ED-index i avelsarbetet under perioden 2012-2015 Rottweiler Denna presentation är ett komplement till den fullständiga utvärderingen av index, som omfattar samtliga sju pilotraser. Sofia
Läs merEkologisk mjölk- och grisproduktion
Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen
Läs merSvensk Gris. med knorr 11-2009. Detta är ett särtryck ur branschtidningen Svensk Gris med knorr, nr 11-2009.
En tidskrift från Sveriges Grisföretagare 11-2009 Svensk Gris med knorr Svenskt gourmetko tt sa ljs i Danmark Detta är ett särtryck ur branschtidningen Svensk Gris med knorr, nr 11-2009. För prenumerationer:
Läs merVad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala
Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Norsk Buhund är en ganska liten ras i Sverige. För en liten ras finns det
Läs merNationell och internationell avelsvärdering av raserna Charolais och Limousin i fem Europeiska länder
Nationell och internationell avelsvärdering av raserna Charolais och Limousin i fem Europeiska länder Författare Flavio Forabosco, Jenny Ahlqvist, Anna Näsholm Denna artikel ger en sammanfattning av avelsarbetet
Läs merAnsökan om medel för fas 1 av projektet Mentalt sund collie
Syfte Ansökan om medel för fas 1 av projektet Mentalt sund collie Det övergripande syftet med projektet Mentalt sund collie är att utveckla certifieringssystemet Mentalt Sund Collie för att därigenom påverka
Läs merStudie med amsuggor i svenska besättningar
Studie med amsuggor i svenska besättningar I examensarbetet för lantmästarprogrammet genomförde Lina Larsson och Anna Nilsson en studie med amsuggor i svenska besättningar. Inledning Antal levande födda
Läs merEffektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter
Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter av Per Arvelius En hunduppfödare strävar efter att välja de avelsdjur som nedärver önsvärda egenskaper till valparna. Eftersom många egenskaper påverkas
Läs merHD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm
HD-index ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD, eller höftledsdysplasi som förkortningen står för, är ett alltför vanligt problem i många storvuxna
Läs merInstitutionen för husdjurens miljö och hälsa
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Effekt av raslinje och social miljö under diperioden på smågrisars hälsa och tillväxt fram till 9 veckors ålder Effect of breed line and social environment
Läs merEkologisk djurproduktion
Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska
Läs merFinhackat halmströ i grisningsboxar
Sida 1 av 5 Finhackat strö i grisningsboxar Inledning Strömedel som och kutterspån ligger dåligt kvar på grisarnas vistelseytor och hamnar snabbt längs med boxkanterna. Detta är speciellt negativt i grisningsboxar
Läs merHandlingsplan Gris-Nöt-Lamm-Mjölk
Lägesrapport för: Handlingsplan Gris-Nöt-Lamm-Mjölk 2017-01-18 Styrgrupp Handlingsplan Lamm Projektgrupp Marknad Export Produktion Stöd & Regler Ull & Skinn Tjugo olika aktörer ansvarar för att genomföra
Läs merNina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar:
Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Heimir tillträde sin befattning som anställd på halvtid 1. januari
Läs merBesättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp
Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Sammanfattning Materialet är en beskrivning av de smågrisproducerande besättningar inom Farmek som använder Rasp
Läs merKvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan
Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade
Läs merHar storleken betydelse?
Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk
Läs merAvelsvärdering för HD och AD. Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU
Avelsvärdering för HD och AD Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU HD och AD är kvantitativa egenskaper Påverkas av många olika gener. Inverkan av olika miljöfaktorer. Uppvisar kontinuerlig
Läs merGenetisk variation i spermiekvalitet, och dess koppling till galtars fruktsamhet
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Genetisk variation i spermiekvalitet, och dess koppling till galtars fruktsamhet Torun Wallgren Institutionen för husdjursgenetik
Läs mer20. Avelsdjur. 20. Avelsdjur. Introduktion Besättningstyp
20. Avelsdjur Introduktion Besättningstyp Avelsmenyerna visas enbart då någon av följande besättningstyper valts under Arkiv, Gen. Inställningar, Besättning, Besättningstyp: 3. Hybridbesättning 4. Avelsbesättning
Läs merUtvärdering av HD-/ED-index i avelsarbetet under perioden
Utvärdering av HD-/ED-index i avelsarbetet under perioden 2012-2015 Flatcoated, golden och labrador retriever Denna presentation är ett komplement till den fullständiga utvärderingen av index, som omfattar
Läs merSTÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur
STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur - Bidrag för får och getter - Stöd för svin- och fjäderfähushållning - Kompensationsersättningens husdjursförhöjning - Hästar - Uppfödning av lantraser
Läs merStamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental
Svensk Mjölks bestämmelser angående Stamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental 1. Organisation 1.1 Beslut
Läs merInverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen?
Nr 34. Feb. 2005 Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen? Eva Persson, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt inriktade grisförsök,
Läs merUtvärdering av HD-/ED-index i avelsarbetet under perioden ( för älghundsraserna)
Utvärdering av HD-/ED-index i avelsarbetet under perioden 2012-2015 (2013-2015 för älghundsraserna) Jämthund och norsk älghund grå (gråhund) Denna presentation är ett komplement till den fullständiga utvärderingen
Läs merEkologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216
Läs merSuggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna
Pigrapport nr 57 Juni 1 Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna Barbro Mattsson, Svenska Pig, barbro.mattsson@svenskapig.se SAMMANFATTNING Att hullbedöma genom att
Läs merDorper rasen i Sverige Lite historia om den nya rasen Dorper & vit Dorper
Dorper rasen i Sverige Lite historia om den nya rasen Dorper & vit Dorper Ina Eriksson & hennes pappa började föda upp fårrasen Sydafrikansk dorper i Alberta Canada 1998. Efter många års framgångsrikt
Läs merGotlands Slagteri ABs (GSAB) krav på kvalitetssäkring i uppfödningen
Allmänna leveransvillkor Gotlands Slagteri ABs (GSAB) krav på kvalitetssäkring i uppfödningen Nedan följer det program i nio punkter som ligger till grund för det långsiktiga arbetet för en god djuromsorg.
Läs merUtkom från trycket den 10 december beslutade den 9 november 2004.
Djurskyddsmyndighetens författningssamling Djurskyddsmyndigheten Box 80 532 21 SKARA Tel: 0511-274 00, fax 0511-274 90 ISSN 1652-3040 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter om DFS 2004:22 avelsarbete; Utkom
Läs merUtvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008
Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Svenska Bullterrierklubben ansvarar för raserna Bullterrier och Miniatyrbullterrier. Klubben har under de senaste åren haft stora problem
Läs merProduktionsuppföljning och nyckeltal
Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR
Läs merVill man endast analysera galtar med omlöpningar kan man under Arkiv, Generella inställningar och Analys 1 kryssa för Analys endast på omlöpning.
12. Galtanalys Galtanalys och Positiv-/negativlista är till bra hjälp vid värdering t.ex. om galtar har överanvänts, har för låg dräktighetsprocent eller om galten ger för låga produktionsresultat. Med
Läs merSLAKTGRIS produktion och lönsamhet
SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte
Läs merUTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:19 UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Options for expanding a pig farm Christian Johnsson Handledare: Jos Botermans Examinator: Dan Rantzer Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merAvelsvärdering med index. Sofia Malm
Avelsvärdering med index Sofia Malm Vad tänker hon prata om idag? Vad är index? För vilka egenskaper? Varför skatta avelsvärden? Index för HD och ED Uppföljning index för berner sennen Index i avelsarbetet
Läs merVARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?
VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hästdjur
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM64. Förordning om handel och import av avelsdjur och avelsmaterial. Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om handel och import av avelsdjur och avelsmaterial Landsbygdsdepartementet 2014-03-17 Dokumentbeteckning KOM (2014) 5 Förslag till Europaparlamentets och rådets
Läs merMot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig
Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Mot 30 I slutet av 80-talet delades det av föreningsslakten ut så kallade Guldgrisdiplom till de smågrisproducenter som nådde årsresultatet 23 producerade
Läs merBetydelsefulla ändringar i PigWin Sugg version 4.25
Betydelsefulla ändringar i PigWin Sugg version 4.25 Uppdatering av tabeller i programmet Fodertabell Fodertabellen är uppdaterad med nya foderslag från de större foderleverantörerna (januari 2005). Resultatindikator
Läs merEkonomi och Marknad juni Gris, nöt och lamm
Ekonomi och Marknad juni 2017 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris inleder det fjärde året i följd
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hästdjur
Läs merSis-aminosyra (t.ex. sis-lysin) anges för varje fodermedel och rekommendationerna om tillförsel via fodret anges på samma sätt.
Näringsrekommendationer ver 2010.2 2010-06-21 Aminosyror Leif Göransson, Jan Erik Lindberg och Jenny Borling Aminosyror är byggstenar i proteiner. Grisen kan själv bilda flera av dem (de s.k. ickelivsnödvändiga),
Läs merJORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nro 79/05
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nro 79/05 Datum Dnr 9.12.2005 5329/01/2005 Ikraftträdelse- och giltighetstid 1.1.2006 - tills vidare Upphävs Jord- och skogsbruksministeriets förordning om härstamningsbevis
Läs merKorsningsavel för bättre ekonomi
Korsningsavel för bättre ekonomi JULIE BRASTRUP CLASEN, DOKTORAND I N ST I T U T I O N E N FÖR H U S DJ U RS G E N E T I K, S LU Kontakt: julie.clasen@slu.se Bakgrund MSc Animal Science (Husdjursagronom)
Läs merDokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen
Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor En hjälp för dig som söker ersättningen En hjälp gällande dokumentationskrav För att underlätta för dig att uppfylla åtagandets villkor
Läs merDET MESTA DU BEHÖVER VETA OM BLUP AVELSVÄRDERING
DET MESTA DU BEHÖVER VETA OM BLUP AVELSVÄRDERING DET MESTA DU BEHÖVER VETA OM BLUP BLUP är en metod för avelsvärdering som används av olika djurslag över hela världen. Det är den mest använda och absolut
Läs merEkonomi och Marknad april Gris, nöt och lamm
Ekonomi och Marknad april 2018 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Investeringstakten steg kraftigt
Läs merKornas livslängd hur påverkas gårdens resultat?
hur påverkas gårdens resultat? Emma Carlén och Jan-Åke Eriksson, Växa Sverige emma.carlen@vxa.se, jan-ake.eriksson@vxa.se Hållbara kor vill de flesta mjölkbönder ha då de o ast förknippas med ökad lönsamhet.
Läs merKorta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning
Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning Verka för att alla EU:s medlemsstater lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. Verka för att alla EU:s medlemsstater gör upp handlingsplaner
Läs merKVALITET TILLVÄXT BALANS KVALITETSSÄKRINGS- HANDBOK
KVALITET TILLVÄXT BALANS KVALITETSSÄKRINGS- HANDBOK Landbrug & Fødevarer, Köpenhamn 2017 5:e utgåvan, 1:a upplagan Innehåll FÖRORD 5 DEN DANSKA GRISKÖTTSBRANSCHEN / BRANSCHORGANISATIONEN LANDBRUG & FØDEVARER
Läs mer