Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008

Transkript

1 Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Svenska Bullterrierklubben ansvarar för raserna Bullterrier och Miniatyrbullterrier. Klubben har under de senaste åren haft stora problem med att få kompetenta funktionärer i sin Avelskommitté, men har sedan hösten 2008 tillsatt en ny men fungerande konstellation. Då arbetet i kommittén kraftigt släpar efter, försöker man nu ta igen förlorad mark och inleder här bl a här med att göra en snabb utvärdering av vad som skett med anledning av klubbens RAS. SvBtks RAS blev fastställt l-19 och ska utvärderas Lite grundläggande statistik från Avelsdata (se även Bilaga 1, Tabeller för den late från Avelsdata) Bullterrier: År 2008 har 101 hundar registrerats varav 5 st är importhundar (162 st varav 11 importer år 2007). 96 valpar är således fördelade på 19 kullar. (151 st fördelat på 26 kullar år 2007). Att notera: år 2008 särskiljer sig ifråga om avelsdjursanvändningen i jämförelsen mellan tik och hane genom att det för första gången används lika många tikar som hanar. Ålder för avelsdjurens första kull tycks ligga ganska konstant. Det betyder att ett fåtal hanar används då de är under året (av klubben förordade hälsotester måste göras efter 1 års ålder) och att de flesta tikar får sina valpar från 19 månaders ålder och uppåt. Kullstorleken har under 2000-talet visat på en tendens att öka. År 2008 var den 5,2 mot 5,6 år Under 90-talet var kullstorlekarna genomgående under 5 valpar. Jämför med inavelsgraden om den kan ha någon inverkan? Inavelsgraden har konsekvent legat under de rekommenderade 2,5 % sedan medvetandet väcktes hos uppfödarna år Inavelsgraden år 2008 var 1,9 % och 0,5 % år Ingen överanvändning av avelshane/tik har inträffat de sista åren. Hälsa: I Avelsdata kan man endast utläsa av SKK registrerade intyg. Den enda test av SvBtks rekommenderade tester, som finns i dataprogrammet är patellaundersökning. De undersökta djur som blivit inskickade till SKK sedan 2003 är alla utan anmärkning. Avelskommittén håller sig uppdaterad genom Avelsdata för att detektera och motverka förekomst av andra sjukdomar som registreras av SKK.

2 MH: Antal beskrivna hundar var 177 st (källa Genetica) och 195 st (källa Avelsdata ) att jämföra med 122 hundar vid årsskiftet Att notera: 6 nya uppfödare har registrerats i rasen sedan Miniatyrbullterrier: År 2008 har 39 hundar registrerats varav 3 st är importhundar. (43 st varav 7 importer år 2007). 35 valpar är således fördelade på 11 kullar. 36 st fördelade på 9 kullar år 2007). Att notera: Miniatyren särskiljer sig från Bullterriern ifråga om avelsdjursanvändningen i jämförelsen mellan tik och hane genom att det ofta under åren används lika många tikar som hanar. Detta kunde ha varit en fördel, men då antalet avelsdjur är så få, innebär det ingen vinst i fråga om inavelsgraden. Ålder för avelsdjurens första kull tycks ligga ganska konstant. Det betyder att ett fåtal hanar används då de är under året (av klubben förordade hälsotester måste göras efter 1 års ålder) och att de flesta tikar får sina valpar från 2-3 års ålder och uppåt. Kullstorleken har under 2000-talet visat på en tendens att minska. Då bör man beakta att endast enstaka kullar fötts fram under hela 90-talet. Kullstorleken tycks minska med att antalet kullar ökar, vilket kan tyda på att de enstaka kullar som fötts tidigare snarare har en kullstorlek över genomsnittet. År 2008 var den 4,3 fördelat på 11 kullar mot år 2007 = 4,0 fördelat på 9 kullar. Under 90-talet var som jämförelse kullstorlekarna genomgående runt 6. Jämfört med inavelsgraden ser det ut som de år som har extra små kullar också är förknippade med extra hög inavelsgrad (2002 samt 2005) Inavelsgraden har oftast legat under de rekommenderade 2,5 % under hela talet. Inavelsgraden år 2008 var 2,8 % och 3,9 % år Matadoravel av enstaka individ har förekommit de sista åren. Hälsa: I Avelsdata kan man endast utläsa av SKK registrerade intyg. De enda test av SvBtks rekommenderade tester, som finns i dataprogrammet är patellaundersökning och PLL-undersökning. De patellaundersökta djur som blivit inskickade till SKK sedan 2003 är alla utan anmärkning. Av ögonundersökta hundar har ingen med PLL påvisats men 3 andra anmärkningar har förekommit. 65 av totalt 199 födda hundar sedan år 2000 är undersökta. Avelskommittén håller sig uppdaterad genom Avelsdata för att detektera och motverka förekomst av andra sjukdomar som registreras av SKK. MH: Antal beskrivna hundar 2008 var 17 st (källa Avelsdata) att jämföra med 6 hundar vid årsskiftet Att notera: 1 ny uppfödare har registrerats sedan

3 Vad har hänt under året i förhållande till RAS? Mål för exteriör: Att utöka antalet hundar som exteriörbeskrivs. SvBtks Avelskommitté kommer att under en försöksperiod av två år använda sig av de kritiker som vi får oss tillsända från SvTeK samt det kritikunderlag vi själva får årligen på vår Open Show. Meningen är att vi i stället för att anordna geografiskt spridda och kostsamma beskrivningar, med ett underlag som hjälp kan utvärdera kritikerna och därmed se om exteriöra anmärkningar inom raserna existerar. Underlaget ska gå att utvärdera i datorn och tanken är att man koncentrerar sig på ÖKL-hundar för att få ett moget material att utvärdera. Om försöket inte slår väl ut, avbryts det, och man får då överlägga om den gamla metoden med fysiska beskrivningar, bör återupptas (eller andra typer av alternativ). Att öka uppfödarnas kunskap inom det exteriöra område. En exteriör utbildningsdag planeras under hösten 2009 och vi hoppas på en bra uppslutning från uppfödarna detta år! Mål för hälsa: Att aktivt medverka till att flytta raserna från höga till lägre försäkringspremieklasser. Tyvärr är detta ett mycket långsiktigt mål, där vi för att kunna sänka premierna måste kunna påvisa att hälsan hos våra raser är bättre. Att kontinuerligt inventera, kartlägga och utvärdera hälsotillståndet i Sverige. SvBtk skickade ut sin sista hälsoenkät 2002, och den besvarades såpass dåligt att utvärderingen inte kan sägas vara tillförlitlig. Den vände sig till hundar som var fyra år. Avelskommittén arbetar just nu med en ny enkät, som vi kommer försöka förmedla till hundägarna genom Internet. Den kommer i stället att vända sig till alla som vill svara för att svarsprocenten ska öka och vi hoppas även på ett bättre deltagande även här. Att medverka till att utöka kunskapen inom hälsoområdet i Sverige och internationellt. Arbetet med att motverka sjukdomar som inverkar på hundens livskvalitet (se ovan) bör prioriteras. Avelskommittén håller just nu på att adjungera lämpliga personer till kommittén för detta ändamål, och kommer också öka informationen till alla hundägare genom klubbtidning och på hemsida. Mål för fertilitet: Att klargöra i vad mån problem föreligger i raserna och därefter ta ställning till om rekommendationer behövs. I den kommande Hälsoenkäten finns även frågor om avel som vi hoppas kan hjälpa till att klargöra situationen. Att utöka avelsbasen och att arbeta förebyggande mot inavelsdepression. Se statistik från Avelsdata för båda raserna.

4 Mål för mentalitet: Att öka kunskapen om hundars mentalitet hos uppfödare och medlemmar. SvBtk arbetar kontinuerligt för att öka medvetandet hos både hundägare och uppfödare. Att öka antalet mentalbeskrivna hundar. Se statistik från Avelsdata för båda raserna. Under en period av är 17 bullterrier och 5 miniatyrbullterrier mentalbeskrivna. Att bibehålla rasernas goda egenskaper i form av stabilitet och godmodighet. Denna utvärdering kommer vi låta vänta att slutligt utvärdera är Under tiden håller vi uppsikt på mentalt svaga hundar både genom kritiker och vad vi ser ute i det verkliga livet. Mål för population: Att öka avelsbasen genom att använda fler och mer obesläktade djur i avel. Se statistik från Avelsdata. Vad gäller Bullterrier ser vi att uppfödarna anammat RAS budskap och att förändringar har inträffat. Detta gläds vi mycket åt. Vad gäller Miniatyrbullterrier måste man ta i beräkning att arbetet kommer att ske långsammare då rasen är så pass numerärt liten i vårt land. Korsavelsprogrammet kommer också förhoppningsvis att ge effekt i aveln, både då det gäller exteriör och inavelsgrad. Att begränsa användandet av avelsdjur. En till avelskommittén adjungerad arbetsgrupp kommer under 2009 att presentera ett förslag på avelsstrategier för miniatyren. Denna typ av upplysande verksamhet gagnar båda raserna då det väcker till eftertanke och diskussion. Att begränsa inavelsökningen för raserna som helhet och i enskilda parningar. Se statistik från Avelsdata. Att genomföra en ny undersökning DNA/genetisk variation om 5 år och då om möjligt för båda raserna. Avelskommittén ämnar undersöka om det i första hand finns möjlighet både ekonomiskt och populationsmässigt att utföra en dylik undersökning på i första hand miniatyren och då inom en snar framtid. Detta är ett prioriterat område eftersom genetisk variation är en förutsättning för rasernas fortlevnad och hälsa Övrigt: Avelskommittén har inbjudit till uppfödarträff Under denna träff kommer vi presentera oss och våra tankar om vårt framtida arbete för att förankra det hos uppfödare och styrelse. Inbjudan har skickats per ordinarie post till alla uppfödare i ett personligt brev för att på så vis försöka öka deltagandet på träffen. Avelskommittén kommer att deltaga med representant på SKKs Avelskonferens samt Avelsråd steg 2 under våren 2009.

5 Bilagor: Tabeller för den late, från Avelsdata Mötesanteckningar från SvBtks Avelskommittés möten. Vid pennan och för SvBtks Avelskommitté Lena Grundén Danielson

6 Tabeller för den late från Avelsdata. Bullterrier: Registreringstatistik: Antal reg/år Tikar (varav importer) ( 7) 69 ( 5) 58 ( 6) 88 ( 6) 48 ( 3) 9 ( 1) Hanar (varav importer) ( 6) 56 ( 7) 50 ( 9) 74 ( 5) 53 ( 2) 7 Totalt ( 13) 125 ( 12) 108 ( 15) 162 ( 11) 101 ( 5) 16 ( 1) Importer kan visas fr.o.m Djur använda i avel: Totalt

7 Kullar Tikar Hanar Antal olika tikar resp. hanar använda i avel ett visst år. (År = födelsedatum för kull) D.v.s. Hur många tikar resp. hanar användes i avel till kullar födda år xxxx. Ålder första valpkull: Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2008 (Totalt 19 st). Moder Fader Totalt Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2007 (Totalt 26 st). Moder Fader Totalt Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2006 (Totalt 20 st).

8 Moder Fader Totalt Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2005 (Totalt 31 st). Moder Fader Totalt Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2004 (Totalt 27 st). Moder Fader Totalt Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2003 (Totalt 13 st). Moder Fader Totalt Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2002 (Totalt 23 st). Moder Fader Totalt Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2001 (Totalt 19 st). Moder

9 Fader Totalt Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2000 (Totalt 26 st). Moder Fader Totalt Kullstorlek: Kullstorlek genomsnitt 4,4 4,1 4,1 4,5 4,2 4,8 4,1 4,5 4,3 5,1 I två rader (se nedan) ,8 5,2 4,4 5,2 5,7 4,1 4,2 5,6 5,2 8, (År = födelseår)

10 Inavelstrend/inavelsgrad: Inavelsgrad fördelat på två rader 3,3 % 4,3 % 4,5 % 4,6 % 4,2 % 3,1 % 3,1 % 2,3 % 2,8 % 1,4 % ,5 % 3,1 % 3,7 % 2,7 % 1,6 % 1,4 % 1,6 % 0,5 % 1,9 % Rasens genomsnittliga inavelsgrad. Beräknad över 5 generationer.

11 Inavelsgrad/Fördelning parningar: År 2000 År 2004 då RAS började diskuteras År 2008

12 Miniatyrbullterrier: Registreringsstatistik: Antal reg/år Tikar (varav importer) ( 1) 9 ( 2) 21 ( 2) 19 ( 4) 22 ( 2) 6 Hanar (varav importer) ( 2) 24 ( 3) 17 ( 1) 5 Totalt ( 1) 17 ( 2) 33 ( 4) 43 ( 7) 39 ( 3) 11 Importer kan visas fr.o.m Djur använda i avel: Totalt Kullar Tikar

13 Hanar Antal olika tikar resp. hanar använda i avel ett visst år. (År = födelsedatum för kull) D.v.s. Hur många tikar resp. hanar användes i avel till kullar födda år xxxx. Ålder första valpkull: Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2008 (Totalt 11 st). Moder Fader Totalt Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2007 (Totalt 9 st). Moder Fader Totalt Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2006 (Totalt 6 st). Moder Fader

14 Totalt Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2005 (Totalt 4 st). Moder Fader Totalt Föräldradjurens ålder vid första valpkull. Kullar födda 2004 (Totalt 7 st). Moder Fader Totalt Kullstorlek: Kullstorlek genomsnitt 6,0 6,0 6,0 6,0 4,5 4,0 3,6 2,7 5,5 3,6 2,5 4,8 4,0 4,3 Antal kullar (År = födelseår)

15 Inavelstrend/inavelsgrad: Inavelsgrad 1 % 2 % 6,3 % 0,1 % 3,3 % 5,6 % 1 % 3,9 % 2,8 % - Rasens genomsnittliga inavelsgrad. Beräknad över 5 generationer.

16 Inavelsgrad/Fördelning av parningar: År 2000 År 2004 då RAS började diskuteras År 2008

17 Hälsa/ögon: Diagnos UA 1 (100,0 %) 10 (100,0 %) 3 (100,0 %) 5 (83,3 %) 15 (100,0 %) 5 (100,0 %) 14 (93,3 %) 8 (100,0 %) 2 (100,0 %) Diagnos 1 (16,7 %) 1 (20,0 %) 1 (6,7 %) Totalt antal undersökta Antal födda Diagramtyp: Ögon, ua Ögon, katarakt öp 1 + Ögon, PPM 1 Ögon, näthinneveck 1

18 .