Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare
|
|
- Christer Blomqvist
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rasspecifik Avelsstrategi Berner Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Utvärdering av RAS 2010 Svenska Sennenhundklubben
2 Uppföljning av RAS Antal hundar som används i avel i Sverige Genom att beräkna antalet avelsdjur som används i avel under en tidsperiod kan en uppfattning fås om hur stor del av den potentiella avelspoolen som används i avel. I Tabell 2 kan ses hur många tikar respektive hanar som använts i avel i Sverige perioden jämfört med antalet registrerade hundar under denna period, samt inflödet av nya avelsdjur per år. Av totala antalet avelsdjur utgör över 40% hanar som används i avel under perioden, vilket visar på en god bredd på användningen av täckhundar. I Tyskland är motsvarande antal täckhundar ca 28%. Inflödet av nya avelsdjur är i genomsnitt 15,6% per år i Sverige av registrerade valpar. Motsvarande siffra i Tyskland är 11,3%. Totala antalet avelsdjur i genomsnitt som används per år i Sverige under perioden är 30,6% av antalet registrerade valpar (Tabell 2). Sammantaget är bredden på avelspoolen i rasen bra. Begränsning av antalet kullar per avelshund För att arbeta mot en friskare Berner Sennenhund med längre livslängd är det viktigt att en begränsning av både täckhund och avelstik sker. Målet är att förhindra en överanvändning av enskilda avelsdjur och hålla den genetiska avelsbasen så bred som möjligt eftersom en bred avelsbas är grunden för friskare hundar. För att nå målet bör En hanes användning i avel begränsas enligt nuvarande regler 2
3 En tiks användning i avel begränsas till 5 kullar under sin livstid Ovanstående regler gäller för avel nationellt Resultat för perioden Hanhundsbegränsningen fungerar bra, ca 33 valpar i genomsnitt per täckhund under dess livstid. Det är också få tikar som når upp till 5 kullar under sin livstid. Breddning av rasens avelsbas I Tabell 4 redovisas den effektiva populationsstorleken. Den utnyttjade avelsbasen ligger en bit ifrån den tillgängliga. Under perioden nådde den effektiva populationsstorleken över 100 (132), sannolikt på grund av att under den perioden användes avelskombinationer med mer obesläktade djur. Under de följande perioderna, och är populationsstorleken under 100. Målet är att bredda avelsbasen så att en effektiv populationsstorlek på minst 100 nås inom 5 år. För att nå målet bör Obesläktade djur användas i avelskombinationer från den svenska populationen Obesläktade djur användas i avelskombinationer från de europeiska/amerikanska populationerna Resultat för perioden Målet att nå en effektiv populationsstorlek över 100 har uppnåtts under perioden I Tabell 4 är den utnyttjade avelsbasen 160 under perioden och den tillgängliga avelsbasen 211. Rasens uppfödare och täckhundsägare har i sitt avelsarbete använt fler 3
4 kombinationer med obesläktade djur. Användningen av täckhundar från Europa och Nordamerika har också ökat. Bibehålla en låg inavelsgrad Inavelsgraden har i rasen varit relativt hög från 1975 fram till en topp 1984 vartefter en signifikant sjunkande tendens kan visas (Figur 1). För 2005 är den totala inavelsgraden i rasen 1,4%, och för ,1%, vilket är en mycket låg inavelsgrad. Målet är att inavelsgraden i populationen inte överstiger 2,5%. För att nå målet bör Inavelsgraden i avelskombinationer inte överstiga 2,5% Inga parningar med inavelsgraden över 6,25% göras Resultat för perioden Inavelsgraden ligger på en mycket låg nivå straxt över 1%. Avelsstruktur Lika viktigt som att undvika överanvändning av enskilda avelsdjur, så måste stor vikt också läggas på att undvika överanvändning av enskilda avelsdjurs avkomma. Detta tydliggörs genom att studera avelsstrukturen. Ett fåtal avelsdjur har bidragit med ett inte föraktligt antal genetiska bidrag i aveln tidigare. Begränsningen för täckhundar är 80 valpar under hundens livstid. Det är önskvärt att täckhunden som morfar/farfar inte har fler genetiska bidrag än det dubbla antalet av sin egen avkomma, d.v.s. maximalt 160 barnbarn eller genetiska bidrag. Tio hanar har fler genetiska bidrag än 160 och bidrar med 21% av de genetiska bidragen under tidsperioden Tre 4
5 tikar har passerat denna gräns och bidrar med 6,4% av de genetiska bidragen under tidsperioden. Det är önskvärt att ett större antal djur bidrar med likvärdigt antal genetiska bidrag, d.v.s. kurvan skall forma en lindrigt sluttande platå som följs av en svans med bidrag från djur som prövats i avel men av olika skäl inte godkänts för fortsatt avel. Målet är att inga avelshundar begränsar avelsbasens bredd genom att lämna alltför stort antal genetiska bidrag. För att nå målet bör En kontinuerlig övervakning av och information om avelsstrukturens utveckling ske av avelsrådet för att undvika överanvändning av enstaka avelslinjer Inget enskilt avelsdjur inom 5 år överstiga 160 genetiska bidrag som morfar/farfar/mormor/farmor Resultat för perioden Utvecklingen för täckhundar från visas i Figur 2. Endast 2 hanar har mer än 160 genetiska bidrag. Ingen avelstik överstiger 160 genetiska bidrag (Figur 3). Resultatet är mycket bra. Genetiska sjukdomar Höftledsdysplasi (HD) Som beskrivits ovan har en signifikant sänkning av frekvensen HD skett sedan Från 1999, då nya avläsningssystemet togs i bruk, har frekvensen stigit signifikant men börjat sjunka från och med För att få större effekt i bekämpningen kommer avelsindex för HD att införas under En förutsättning för ett fungerande 5
6 avelsindex är att ca 70% av årsregistreringarna röntgas. HD är fortfarande en betydande orsak till avlivning. Målet är att förbättra hundars hälsa och funktion genom att minska förekomsten av defekten. För att nå målet bör Avelsindex införas under Regler för hur avelsindex skall användas i avelsarbetet kommer att utarbetas av uppfödare, täckhundsägare och övriga medlemmar tillsammans med avelsrådet med SKKs riktlinjer som grund Nuvarande generella riktlinjer för täckhundar fortsätta att gälla, d.v.s. avkomma med resultat HD <20% får täckhunden fortsättningsvis användas i avel upp till den 80:e valpen är född Avkomma med resultatet HD 20-25% får täckhunden användas i avel upp till den 45:e valpen är född Avkomma med resultatet HD >25% får ej täckhunden användas i fortsatt avel Resultat för perioden Avelsindex för HD har ännu inte startat. Start kommer att ske den 1 januari Någon minskning av förekomsten av HD under perioden kan inte avläsas i Figur 4. Armbågsledsdysplasi (ED) Frekvensen ED i rasen har från 1980 drastiskt sänkts till 14,8% för 2005 Under 2009 kommer avelsindex för ED att 6
7 införas vilket kommer att förstärka effekten av bekämpningen. En förutsättning för ett fungerande avelsindex är att ca 70% av årsregistreringarna röntgas. Målet är att förbättra hundars hälsa och funktion genom att minska förekomsten av defekten. För att nå målet bör Avelsindex införas under Regler för hur avelsindex skall användas i avelsarbetet kommer att utarbetas av uppfödare, täckhundsägare och övriga medlemmar tillsammans med avelsrådet med SKKs riktlinjer som grund Generella riktlinjer för täckhundar vara enligt följande: Avkomma med resultat ED <35% får täckhunden fortsättningsvis användas i avel upp till den 80:e valpen är född Avkomma med resultatet ED 35-40% får täckhunden användas i avel upp till den 45:e valpen är född Avkomma med resultatet ED >40% får ej täckhunden användas i fortsatt avel Resultat under perioden Avelsindex för ED har ännu inte startat. Start kommer att ske den 1 januari Någon minskning av förekomsten av ED under perioden kan inte avläsas i Figur 5. Övriga sjukdomar 7
8 Ett flertal allvarliga sjukdomar förekommer i den svenska populationen. I Agrias Rasprofil visas vilka sjukdomar som vanligen fordrar veterinärvård, och vilka sjukdomar som Berner Sennenhund dör av i jämförelse med 100 andra raser. Berner Sennenhund har också en kort livslängd i jämförelse med andra raser. Av 20 dödsorsaker i Agrias Rasprofil är 8 stycken tumörer i olika organ. Tyvärr finns inte i diagnosregistret specificerat vilka tumörformer det är fråga om. Mycket vanlig är histiocytärt sarkom (tidigare kallat malign histiocytos), men även andra tumörformer är vanliga. Ett stort internationellt samarbete pågår för att kartlägga de gener som orsakar malign histiocytos, och i förlängningen kommer DNA-analyser att utvecklas när dessa gener är kända. I Agrias Rasprofil är HD en betydande orsak till avlivning under åren ; det är den tredje vanligaste dödsorsaken. Njursjukdom är nummer 4 som dödsorsak och här innefattas renal dysplasi och andra njursjukdomar, bl.a. familjär nefropati, som är en annan ärftlig sjukdom hos Berner Sennenhund. Det är också vanligt att hunden dör eller avlivas utan att dödsorsaken fastställs. Det generella målet är att förbättra hälsa och funktion hos Berner Sennenhund. För närvarande bedrivs bekämpningsprogram för HD, ED och renal dysplasi. För att förbättra rasens hälsa rekommenderas att hänsyn också tas vid val av avelsdjur till förekomsten av nedan listade ytterligare sjukdomar och problem hos föräldrar, syskon och släktingar: Låg levnadsålder Tumörsjukdomar (främst histiocytärt sarkom) Njursjukdom (främst familjär nefropati) Pyometra 8
9 Korsbandsskada Värksvaghet Fertilitet I den europeiska populationen är sjukdomspanoramat likartat, vad som för närvarande är känt. I Nordamerika förekommer två sjukdomar som synes inte ha påvisats i Europa, von Willebrand's sjukdom typ 1 och progressiv retinal atrofi (PRA). von Willebrand's sjukdom är en typ av blödarsjuka. Anlagsbärare kan spåras med en DNA-analys. Anlagsbärare för PRA hos Berner Sennenhund kan inte spåras med en DNA-analys. Idag finns 7 olika DNA-analyser för PRA, men ingen kan användas för Berner Sennenhund. Det är viktigt att ta hänsyn till dessa sjukdomar när avelsmaterial förs in från Nordamerika. Berner Sennenhund har en kort livslängd jämfört med andra raser. I Tyskland har nyligen införts krav att för avelsdjur skall dödsorsaken vara fastställd ca 3 generationer tillbaka i stamtavlan för att parning skall tillåtas i ett försök att bedriva en inriktad avel mot längre livslängd. För närvarande finns ingen vetenskaplig grund för en sådan avel då de gener som har betydelse för lång livslängd inte är fullt kända. Det finns ändå utrymme för att samla in mer kunskap genom att skapa ett öppet register som innehåller dödsorsaker och ålder för individuella hundar med känd härstamning. Det rekommenderas att uppfödare, täckhundsägare och andra ägare av Berner Sennenhundar Förmedlar dödsorsaker och ålder vid dödstillfället för individuella hundar till ett öppet register för att öka kunskapen om förekomsten av 9
10 sjukdomar och användas som ett hjälpmedel till att höja livslängden i rasen. Registret förvaltas av SShKs avelsråd. Registret är öppet för medlemmar som bidrar med information om specifika hundar med känd härstamning. Resultat under perioden Från och med hösten 2010 har ett öppet register införts för medlemmar i SShK. Registret har fått namnet Hälsoregistret. Mentalitet Uppfödarna av rasen har i flera år aktivt verkat för att mentalbeskriva sin uppfödning. Resultaten har använts enskilt av uppfödarna för att få ett mått på avkommors och avelsdjurs mentalitet. Uppfödarna har använt informationen i sitt avelsarbete. Målet är att bibehålla en god mentalitet och verka för mentalt sunda Berner Sennenhundar. För att nå målet bör Avelsdjuren och så stor del av avkomman som möjligt, helst hela kullar, beskrivas i MH, företrädesvis vid månaders ålder SShKs MH-kommitté utarbeta ett förslag på rasprofil snarast som kan ligga som underlag för en diskussion med uppfödare, hanhunsägare och medlemmar Varje år MH-resultaten utvärderas och redovisas av MH- -kommittén Resultat för perioden 10
11 En rasprofil är under utarbetande och beräknas vara redovisat under Funktion Berner Sennenhund är en stor och kraftig hund, som är väl anpassad för att arbeta, t.ex. dra kärror, pulkor, bära klövjeväskor m.m. Rekommendationen är att SShKs officiella arbetsprov marknadsförs aktivt till uppfödare och enskilda hundägare av SShK Resultat för perioden Ett intensivt och aktivt arbete för SShKs officiella arbetsprov pågår i hela landet. Slutkommentar Uppfödare, täckhundsägare och medlemmar har på ett mycket bra sätt följt de riktlinjer och rekommendationer som gemensamt togs fram i RAS. Resultatet av uppföljningen visar att rasen är på rätt väg mot sundare och friskare Berner Sennenhundar. 11
12 Tabell 2. Antalet avelsdjur i rasen Berner Sennenhund Antalet födda valpar Antalet använda tikar i avel Antalet nya tikar använda i avel Antalet nya tikar i % av antalet använda tikar Antalet använda hanar i avel Antalet nya hanar använda i avel Antalet nya hanar i % av antalet använda hanar Totala antalet avelsdjur Antalet hanar i % av totala antalet avelsdjur Antalet nya avelsdjur i % av antalet födda valpar Antalet avelsdjur i % av antalet födda valpar År , , ,6 14,6 29, , , ,2 16,6 32, , , ,3 12,6 30, , , ,6 16,2 30, , , ,0 15,5 32, , , ,3 16,2 30, , , ,9 18,5 31, , , ,8 13,1 28, , , ,8 16,8 30,7 Medeltal 570,2 103,8 53,9 51,8 70,7 34,8 49,2 174,4 40,1 15,6 30,6
13 Tabell 4. Effektiv populationsstorlek för Berner Sennenhund År Utnyttjad avelsbas Tillgänglig avelsbas Medeltal av tillgänglig avelsbas , , , , , ,
14 Figur 1. Inavelsgraden per år ,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6, Årtal Procent Inavelsgrad
15 Barnbarn Hanar Antal Barnbarn
16 Barnbarn Tikar Antal Barnbarn
17 HD-kurva Berner Procent Årtal %HD C %HD D %HD E %HD belastade
18 ED-kurva Berner Procent Årtal %ED 1 %ED 2 %ED 3 % ED-belastade
Utvärdering av Rasspecifika Avelsstrategier för Grosser Schweizer Sennenhund
Utvärdering av Rasspecifika Avelsstrategier för Grosser Schweizer Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och medlemmar i Svenska Sennenhundklubben
Rasspecifik Avelsstrategi Appenzeller Sennenhund
foto: Mattias Klum Rasspecifik Avelsstrategi Appenzeller Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare och täckhundsägare Svenska Sennenhundklubben 2005-04-08 Rasspecifik
Avelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia
Avelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia Portugisisk vattenhund är en riktigt gammal ras som har funnits längs hela Portugals kust sedan urminnes tider. Redan så tidigt som på 1200-talet finns
Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh
Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen. /Källa: SKK. Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi
Avelsrådets kommentarer till förslag på nya Avels- och Uppfödaretiska Regler för Sennenhundar
Avelsrådets kommentarer till förslag på nya Avels- och Uppfödaretiska Regler för Sennenhundar Förändringarna av SShKs Avels- och Uppfödaretiska regler blir mycket omfattande enligt avelsrådets förslag.
Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10
Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10 Nuläge (Kursiv text är hämtad från nuvarande RAS från 2007. Större delen av detta RAS skrevs 2004 men godkändes först 2007) I Sverige finns
Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12
2013-10-20 1 (5) Svenska Norfolkterrierklubben Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12 ÖVERGRIPANDE MÅL
GOLDEN RETRIEVERKLUBBEN AVELSPOLICY & AVELSSTRATEGIER
GOLDEN RETRIEVERKLUBBEN AVELSPOLICY & AVELSSTRATEGIER 2011-2015 AVELSPOLICY Golden retrieverklubben har som ett övergripande mål att väcka intresse för och främja avel av mentalt och fysiskt sunda, jaktligt
Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh
Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelstratetgi som gäller för rasen / Källa: SKK Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi
Rasspecifika avelsstrategier 2010-2015
Rasspecifika avelsstrategier 2010-2015 Inriktning Rasklubbens långsiktiga mål är att bibehålla wachtelhundrasens specifika karaktär och jaktliga egenskaper som mångsidig bruksjakthund med god mentalitet,
Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier
Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier Reviderad version fastställd av SKK 2014-xx-xx Uppdaterad 2014-11-07 Innehållsförteckning Avelsstrategi Population/Avelsstruktur Hälsa Mentalitet/Funktion Exteriör
HD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm
HD-index ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD, eller höftledsdysplasi som förkortningen står för, är ett alltför vanligt problem i många storvuxna
RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE
RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE papillion-001 2005-02-12 Sidan 1 av 13 Innehållsförteckning Förord Papillon Ringens arbete tom 2003 Historik Statistik Avelspolicy Avelsstrategi Avelsplaner Tidsplan
OBS! Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund
OBS! Detta är ett utkast till RAS-dokument för Berner Sennenhund, ändrat med hänsyn till vad som framkom vid RAS-konferensen. Synpunkter på innehållet kan av medlemmar sändas till Berndt Klingeborn före
Avelspolicy & avelsstrategier 2012-2016
Avelspolicy & avelsstrategier 2012-2016 INLEDNING Detta deldokument i Golden retrieverklubbens RAS, är till för att användas vid det dagliga arbetet i klubben när det gäller att förverkliga våra mål och
ATT LETA AVELSDJUR. 28 mars 2011. www.skk.se/uppfödning
www.skk.se/uppfödning 28 mars 2011 ATT LETA AVELSDJUR Genetiken i all ära den hjälper oss inte helt och hållet att hitta de avelsdjur vi behöver. För det behöver vi andra, mer praktiskt tillämpbara verktyg.
Bibehålla och utveckla rasens vallningsförmåga och funktion som brukshund.
DEL 2 - Rasspecifika Avelsstrategier Prioriteringar: En god hälsa som möjliggör ett långt liv utan hälsostörningar. I arbetet har utgångspunkten varit att hälsa är ett begrepp som inte bara relaterar till
Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar
Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar Avelsindex Fråga: Avelshundar i kombination bör ha ett index över 100. Är det minst
Utvärdering av RAS, Rasspecifik AvelsStrategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2013
UtvärderingavRAS,RasspecifikAvelsStrategi, kortsiktigamålförairedaleterrierår201 SvenskaKennelklubbengodkändeochfastställdeRASförairedaleterrierden22mars2012, förattgällafrånochmedår2012tillochmedår2016.rasharredovisatsiairedaleterrier
Information om index för HD och ED
www.skk.se/uppfödning 1 januari 2013 Information om index för HD och ED Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande hos många hundraser. För ett effektivare avelsarbete för bättre
Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK
Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK Wolvey Piquet of Clairedale tik f. 1950 Hur väljer vi avelsdjur? Vilka avelsmål har du? Vad känner ni
Information om SKK:s index för HD och ED
Information om SKK:s index för HD och ED Text: Sofia Malm Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande i många, framförallt storvuxna, hundraser. Trots mångåriga hälsoprogram orsakar
Papillon-Ringens RAS-dokumentation
Papillon-Ringens RAS-dokumentation Rasspecifik avelsstrategi för papillon ÅR 2013 Delreviderad 2016 med avseende på nytt hälsoprogram. Papillon-Ringen är associerad med Svenska Kennelklubben (SKK), genom
Bilaga 1: Populationsanalys Utförd av Per-Erik Sundgren fram till och med 2004
Bilaga 1: Populationsanalys Utförd av Per-Erik Sundgren fram till och med 2004 Underlag för analys Analysunderlaget är rasdata från SKK fram till och med december 2004. Analyser utgår från att de uppgifter
Rasspecifik avelsstrategi för GOS D ATURA CATALA
Rasspecifik avelsstrategi för GOS D ATURA CATALA Revidering av RAS 2012 Fastställt RfG 2013-03-04 / Fastställt SGVK 2013-03-14/Fastställt SKK 2013-09-11 Innehållsförteckning Arbetet med revidering av RAS...
FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa.
FÖRSLAG! Avels- och Uppfödaretiska Regler Fastställda på SShK:s årsmöte 1984.06.09 Reviderade på årsmöten, 1986.05.24, 90.06.14, 91.04.20, 92.05.23, 94.05.07, 95.05.13, 99.05.29, 2000.05.27, 2012.03.10
Papillon-Ringens RAS-dokumentation
Papillon-Ringens RAS-dokumentation Rasspecifik avelsstrategi för papillon ÅR 2011 Papillon-Ringen är associerad med Svenska Kennelklubben (SKK), genom specialklubben Svenska Dvärghundsklubben (SDHK) Papillon-Ringens
FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa.
FÖRSLAG! Avels- och Uppfödaretiska Regler Fastställda på SShK:s årsmöte 1984.06.09 Reviderade på årsmöten, 1986.05.24, 90.06.14, 91.04.20, 92.05.23, 94.05.07, 95.05.13, 99.05.29, 2000.05.27, 2011.XX.XX
Avelsstrategi, Avelspolicy och Avelsmål för kort- och långhårig collie
Avelsstrategi, Avelspolicy och Avelsmål för kort- och långhårig collie Giltighetstid Avelsstrategin och avelspolicyn gäller tills vidare, medan avelsmålens giltighetstid är sju år, dvs. målen skall vara
AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla
AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla Beskrivning av rasens historiska bakgrund och utveckling Den strävhåriga vizslan har samma bakgrund som den korthåriga fram till 1920-talet. Vizslans ursprung
Avelsstrategi för Schnauzer Version 1.5
Avelsstrategi för Schnauzer Version 1.5 HISTORIK Redan på 1400-talet dyker den upp inom konsten bl.a. på målningar av Rembrandt. Sydtyskland, närmare bestämt Bayern, anses vara den plats där de ursprungliga
Rasanpassad Avelsstrategi
Rasanpassad Avelsstrategi för Hannoveransk viltspårhund Svenska Schweisshundklubben 2005 hannoveransk-viltspårhund-001 2006-02-18 Sid 1 (6) AVELSSTRATEGIER HANNOVERANSK VILTSPÅRHUND INLEDNING Svenska Schweisshundklubben
Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund
Rasspecifik Avelsstrategi Berner Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och medlemmar i Svenska Sennenhundklubben Svenska Sennenhundklubben
RAS. Golden retriever
RAS Golden retriever 2012 2016 RAS FÖR GOLDEN RETRIEVER 2012-2016 Innehållsförteckning: Bakgrund & rasens historia 1 GRK:s uppföljning av RAS 2 Avelspolicy & avelsstrategi 5 Klubbstyrelsens uppdrag 6 Långsiktiga
Nyhetsbrev från avelsrådet
Nyhetsbrev från avelsrådet Avelsrådet vill rikta ett varmt tack till avelsregionsansvariga för deras hängivna arbete att samla uppfödare, täckhundsägare och övriga medlemmar i SShK till avelsregionsmöten
Avelsstrategi för Australisk terrier
Avelsstrategi för Australisk terrier Ursprung Den Australiska terrierns historia antas börja under kolonisationen på 1800-talet då emigranter från England och Skottland kom till Australien. Det var inte
Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson
Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson Lennart Swenson är forskare med specialisering på hundars reproduktion, funktion och hälsa på institutionen för husdjursgenetik
Sofia Malm, 151013 Artikeln får fritt publiceras av ras- och specialklubbar på webbplats eller i tidning
Sofia Malm, 151013 Artikeln får fritt publiceras av ras- och specialklubbar på webbplats eller i tidning Index för bättre ledhälsa nu för fler raser! I januari 2016 införs index för, och i vissa raser
Svenska Rottweilerklubben/AfR
AVEL- OCH HÄLSOKOMMITTÉN Ansvarig avel Syfte Avelsansvariga har som syfte att hjälpa nya och redan etablerade uppfödare med frågor gällande avel på rottweiler. Till tikägare som efterfrågar ska minst tre
RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR NORRBOTTENSPETS
RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR NORRBOTTENSPETS INNEHÅLL Historik... 3 Populationen... 4 REGISTRERINGAR... 4 Målsättning... 5 Tillvägagångssätt... 5 Djur använda i aveln... 5 Målsättning... 6 Tillvägagångssätt...
Australisk terrier. Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Australisk terrier. Författare (Klubb) Svenska Aussieklubben RAS-dokument avseende
Författare (Klubb) Svenska Aussieklubben RAS-dokument avseende Version Status Reviderad 2-2014-08-15 1/14 Rasspecifik avelsstrategi RAS för 2/16 Ursprungligt RAS fastställt av SKK 2006-02-18, reviderad
Rasspecifik Avelsstrategi Entlebucher Sennenhund
foto: Stefan Johanson Rasspecifik Avelsstrategi Entlebucher Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare och täckhundsägare Svenska Sennenhundklubben 2006-08-05
Rasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso
Rasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso Fastställd 2009-01-24 Elisabet Levén Ordförande Svenska Vinthundklubben 1 av 5 Rasklubben för Svenska Podengo Portugués
1 Ursprung, historisk bakgrund och utveckling
Avelsstrategi för östsibirisk laika 1 Ursprung, historisk bakgrund och utveckling Laikan är taigans jakthund nummer ett. Fram till 1970-talet var laikan som jakthund nästan okänd i Norden. Endast enstaka
Rasspecifik avelsstrategi RAS. golden retriever
Rasspecifik avelsstrategi RAS golden retriever Golden retrieverklubben 2005 1 Innehåll RASSPECIFIK AVELSSTRA VELSSTRATEGI TEGI - RAS Avelspolicy och avelsstrategi 3 RAS - vems ansvar 3 AVELSSTRA VELSSTRATEGI
Framtidsplan för Svensk lapphund
Framtidsplan för Svensk lapphund I Svenska lapphundklubben jobbar vi hårt och fokuserat för att möjliggöra en hållbar framtid för den Svenska lapphunden. Vi är väl medvetna om problematiken med den starkt
Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande.
Populationsstorlek, registreringssiffror Generellt ses fallande registreringssiffror och antalet registreringar under perioden ligger i genomsnitt på 1178. Detta till trots, är cocker spanieln en populär
SWKs Avelsrapport för år 2008
SWKs Avelsrapport för år 28 Registreringar Under året registrerades 517 (367) wachtelhundvalpar. (Inom parentes anges siffrorna för 27.) De senaste 1 årens registreringssiffror visas i figur 1. Valparna
RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI
RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI GOLDEN RETRIEVER Sammanfattning, reviderad 2007 INNEHÅLL RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI RAS... 3 Avelspolicy och avelsstrategi... 3 RAS vems ansvar?... 3 AVELSPOLICY FÖR GOLDEN RETRIEVER...
Avels- och Uppfödaretiska Regler
GÄLLANDE REGLER! Avels- och Uppfödaretiska Regler Fastställda på SShK:s årsmöte 1984.06.09 Reviderade på årsmöten, 1986.05.24, 90.06.14, 91.04.20, 92.05.23, 94.05.07, 95.05.13, 99.05.29, 2000.05.27 Sennenhundarna
RAS Rasspecifik avelstrategi för Malteser
RAS Rasspecifik avelstrategi för Malteser malteser-001 2008-05-28 Sidan 1 av 12 Innehållsförteckning RAS-dokument för Malteser...5 Avelsstrategi och avelsmål...5 Exteriör...5 Hälsa...6 Knäledsstatus...6
Avelsstrategi för Släthårig Foxterrier
Sidan 1 2006-02-12 Avelsstrategi för Släthårig Foxterrier Kort historik och bakgrund Den släthåriga foxterriern avlades ursprungligen fram för att fungera som en grythund, s.k. rävsprängare, vid den klassiska
RAS - RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER 2003-2011 BASSET ARTÉSIEN NORMAND
RAS - RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER 2003-2011 BASSET ARTÉSIEN NORMAND Rashistorik Basset Artésien Normand (BAN) är en fransk, kortbent, drivande jakthund. Det är en korsning av bassets från Artois och bassets
RASSPECIFIK AVELSTATEGI för
RASSPECIFIK AVELSTATEGI för BRETON (epagneul breton) Sidan 1 av 15 Bakgrund Rasspecifik Avelstrategi På Svenska Kennelklubbens Kennelfullmäktige 2001 fattades beslut om att det för varje hundras ska finnas
Rasspecifika avelsstrategier för Jaktcockerspaniel
Rasspecifika avelsstrategier för Jaktcockerspaniel Tillägg till RAS-dokumentet för Cocker Spaniel Utarbetat av Jaktspaniels i Sverige (JIS) mars 2014 INLEDNING Denna del av RAS för cocker spaniel avser
Rasspecifik Avelsstrategi för Drentsche Patrijshond
Rasspecifik Avelsstrategi för Drentsche Patrijshond Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi, RAS På Svenska Kennelklubbens Kennelfullmäktige 2001 fattades beslut om att det för varje hundras ska finnas en s.k.
Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer
1 Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer Kapitel 1 regler för medlemmar i SKK-organisationen Det krävs av varje medlem i SKK-organisationen 1:1 Att behandla
RAS Rasspecifik avelsstrategi för pudel
RAS Rasspecifik avelsstrategi för pudel Innehållsförteckning Inledning... 3 Historik... 3 Nuläget... 4 Exteriör... 6 SRD... 6 Mål:... 7 Strategi:... 7 SAR = Silver(grå), Aprikos, Röd... 7 Mål:... 7 Strategi:...
Rasspecifika Avelsstrategier (RAS) för West Highland White Terrier (Westie) Reviderad 2015 gäller till 2020
1 Rasspecifika Avelsstrategier (RAS) för West Highland White Terrier (Westie) Reviderad 2015 gäller till 2020 2 Innehållsförteckning Historik sid 3 Population sid 3 Hanhundsanvändning sid 4 Hälsa sid 5
Bilaga 1: SBTKs arbete 1990 fram till nu Senast uppdaterad: 2010-07-22
SBTK:s arbete Svenska Bostonterrierklubben har arbetat aktivt med avelsfrågor sedan 1970-talet. Dock dröjde det till 1994/1995 innan någon nedskriven viljeyttring fanns att tillgå för uppfödarna. Arbetet
gammel-dansk-hönsehund-001 2009-09-01 Sidan 1 av 7
gammel-dansk-hönsehund-001 2009-09-01 Sidan 1 av 7 Bakgrund Rasspecifik AvelsStrategi På Svenska Kennelklubbens Kennelfullmäktige 2001 fattades beslut om att det för varje hundras ska finnas en s k rasspecifik
Kleiner münsterländer
Rasspecifik avelsstrategi RAS för Kleiner münsterländer Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen. /Källa: SKK. Inledning 1 Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi
Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund
Rasspecifik Avelsstrategi Berner Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och medlemmar i Svenska Sennenhundklubben Svenska Sennenhundklubben
Rasspecifik Avelsstrategi
Rasspecifik Avelsstrategi Isländsk Fårhund Enligt uppdrag Agneta Persson och May Britt Sannerholt SIFK/AR Hans-Åke Sperne SIFK/int. sekr. och exteriördomare Svenska Isländsk Fårhund Klubben Antagen av
Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.
Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad
Utvärdering av åtgärder inom ramen för av SKK centralt administrerat hälsoprogram för armbågsledsdysplasi hos Berner Sennenhund
Utvärdering av åtgärder inom ramen för av SKK centralt administrerat hälsoprogram för armbågsledsdysplasi hos Berner Sennenhund Berndt Klingeborn, Sammankallande, Svenska Sennenhundklubbens avelsråd Bakgrund
Rasspecifik Avelsstrategi Entlebucher Sennenhund
foto: Stefan Johanson Rasspecifik Avelsstrategi Entlebucher Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare och täckhundsägare Svenska Sennenhundklubben 2006-08-05
Anteckningar från. Uppfödarkonferens 2008
Anteckningar från Svenska Rottweilerklubbens/AfR Uppfödarkonferens 2008 VÄLKOMNA! Yvonne Brink hälsade alla välkomna, och framförallt Hans Öierstedt som skulle börja konferensen med att föreläsa om genetik.
Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala
Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Norsk Buhund är en ganska liten ras i Sverige. För en liten ras finns det
RAS. Rasspecifika AvelsStrategier
RAS Rasspecifika AvelsStrategier Svenska Hovawartklubben, AfH Juni 2006 FÖRORD Arbetet med att ta fram RAS för hovawart har pågått sedan 2003. Svenska Hovawartklubben har arrangerat ett centralt samt fler
1. ARBETET MED RAS... 3 2. HISTORIK OCH BAKGRUND... 3 3. MENTALA EGENSKAPER... 4 4. FUNKTION... 5 5. EXTERIÖR... 6 6. HÄLSA... 7
1. ARBETET MED RAS... 3 2. HISTORIK OCH BAKGRUND... 3 2.1 FCI-KLASSIFIKATION... 3 2.2 URSPRUNGSLAND/HEMLAND... 3 2.3 ANVÄNDNINGSOMRÅDE... 3 2.4 BAKGRUND/ ÄNDAMÅL... 3 2.5 HELHETSINTRYCK... 3 2.6 UPPFÖRANDE/KARAKTÄR...
Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter
Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter av Per Arvelius En hunduppfödare strävar efter att välja de avelsdjur som nedärver önsvärda egenskaper till valparna. Eftersom många egenskaper påverkas
Svenska Rottweilerklubben/AfR
Uppföljning rasspecifika avelsstrategier Kapitel 1: Prioritera avel för mentala egenskaper anpassade till rasernas funktion och samhällets krav. Mål 1:1: minst 80 % av kullarnas valpar blir mentalbeskrivna.
Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008
Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Svenska Bullterrierklubben ansvarar för raserna Bullterrier och Miniatyrbullterrier. Klubben har under de senaste åren haft stora problem
Svenska Parson Russell Terrierklubben. Rasspecifik Avelsstrategi. Version 2003, Utvärdering per 2008-12-31
Svenska Parson Russell Terrierklubben Rasspecifik Avelsstrategi Version 2003, Utvärdering per 2008-12-31 Kortfakta för parsonaveln 2008 254 registrerade parson o varav 122 hanar och 132 tikar o varav 4
Rasspecifik avelsstrategi
Rasspecifik avelsstrategi Svenska Riesenschnauzerklubben 2011 1 Arbetsgruppen som har arbetat med Svenska Riesenschnauzerklubbens RAS (Rasspecifika Avelsstrategier) har bestått av AfRS avelskommitté bestående
Utvärdering hälsoprogram vit herdehund. Avelsrådet Vit Herdehundklubb
Utvärdering hälsoprogram vit herdehund Avelsrådet Vit Herdehundklubb 2017-03-03 Kort historisk tillbakablick gällande HD/ED Redan i början av 1990-talet fokuserade de klubbar som föregick Vit Herdehundklubb
Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo
Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo Svenska Lagotto Romagnolo klubben, SLRK Januari 2010 INNEHÅLL Förord... 4 Inledning... 5 Bakgrund till RAS... 5 Svenska Lagotto Romagnolo-klubbens arbete
Hälsoenkät avseende Australian Shepherd 2012
Svenska Australian Shepherdklubben Hälsoenkät avseende Australian Shepherd 2012 Genom åren har återkommande enkätundersökningar genomförts för att kartlägga hälsoläget hos rasen Australian Shepherd i Sverige.
Svenska Stövarklubbens rasspecifika avelsstratergier
Svenska Stövarklubbens rasspecifika avelsstratergier för Hamilton-, Schiller-, Smålands-, Finsk-, Luzernoch Gotlandsstövare Förenklad version av RAS för övriga raser organiserade under Sv Stk Svenska Stövarklubbens
Kommentarer om nuvarande RAS
Kommentarer om nuvarande RAS För några månader sedan gick det ut en "enkät/tycka till om RAS papper" till uppfödare och hanhundsägare. Det är nu dags att redovisa dessa kommentarer och detta sker anonymt.
Förslag till RAS för Lapsk Vallhund
Förslag till RAS för Lapsk Vallhund Innehåll: Förslag till RAS för Lapsk Vallhund... 1 Svenska lapphundklubbens mål:... 2 1. Rasens historiska bakgrund och utveckling.... 3 2. Beskrivning av nuläget...
AZAWAKH RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI. Insänd av Sif Bredenfeldt ordförande GRAINS Lena Larsson sekreterare GRAINS 2014-11-30
RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI AZAWAKH Insänd av Sif Bredenfeldt ordförande GRAINS Lena Larsson sekreterare GRAINS 2014-11-30 Dokumentet är baserat på tidigare RAS 2005-09-06 utarbetat av dåvarande Azawakh-
Rasspecifik Avelsstrategi
RAS Rasspecifik Avelsstrategi för Bracco Italiano På Svenska Kennelklubbens kennelfullmäktige 2001 fattades beslut om att det för varje hundras ska finnas en rasspecifik avelsstrategi, fortsättningsvis
Utvärdering av åtgärder inom ramen för av SKK centralt administrerat hälsoprogram för armbågsledsdysplasi hos Berner Sennenhund
Utvärdering av åtgärder inom ramen för av SKK centralt administrerat hälsoprogram för armbågsledsdysplasi hos Berner Sennenhund Berndt Klingeborn, Sammankallande, Svenska Sennenhundklubbens avelsråd Bakgrund
RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI FÖR DALMATINER
RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI FÖR DALMATINER Ursprung Dalmatinern är en gammal och mytomspunnen hundras. Specialklubben är mån om att dess speciella egenskaper inte fördärvas eller glöms bort. Vår ambition
2006-02-03 2004-2008
2006-02-03 2004-2008 2003 2003 Rasdokumentet är utarbetat av Springerklubbens avelskommitté som har bestått av Siv Ödlund, avelsansvarig, Helene Björkman, Anette Erlandsson, Siw Persson,Lena Rollmar och
Rasspecifik avelsstrategi för Irländsk vattenspaniel. (Trevligare layout för framsidan är under utarbetande)
Rasspecifik avelsstrategi för Irländsk vattenspaniel (Trevligare layout för framsidan är under utarbetande) irländsk-vattenspaniel-001 2007-10-31 Sid 1 (19) Innehållsförteckning VAD ÄR RAS?...2 Information
RAS. Rasspecifika Avelsstrategier. För. Petit Basset Griffon Vendéen. Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen Klubben Februari 2011
RAS Rasspecifika Avelsstrategier För Petit Basset Griffon Vendéen Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen Klubben Februari 2011 Sida 1 Rasspecifika avelsstrategier RAS för Petit Basset Griffon
Mycket information i nyhetsbrevet.
Mycket information i nyhetsbrevet. Skickades ut med ett nyhetsbrev till alla medlemmar med e-postadress i Medlem Online. Från 170 mottagare inkommer 39 svar. För få svar! Puffade även för det på FB och
Rasspecifik avelsstrategi RAS för Schnauzer
Författare (Klubb) Schnauzerringen RAS-dokument avseende Version Status Reviderad Sida 1.0 Final 2015-09-09 1/25 Rasspecifik avelsstrategi RAS för Schnauzer Sida 2 2/25 Innehållsförteckning Inledning...
RAS. Rasspecifik avelsstrategi för pudel
RAS Rasspecifik avelsstrategi för pudel Innehåll Inledning... 2 Historik... 2 Nuläge - Population/Avelsstrukturer... 3 Populationsstorlek och registreringssiffror... 3 Genomsnittlig kullstorlek 2006-2015...
RAS Uppföljning
1 RAS Uppföljning 5 2017 Nuläge Registreringar 1991-2012 Trenden mellan 1990 och 2011 har varit ständigt nedåtgående. År 2011 registrerades 30 buhundar, varav 1 var importerade till Sverige, året därpå
Utvärdering av RAS. kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010. innan de används i avel. Lämplig ålder för hunden att genomföra MH-beskrivning
Utvärdering av RAS kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 12-13 februari 2005. RAS-sammanställningen
Verksamhetsberättelse 2014-2015
Verksamhetsberättelse 2014-2015 Styrelsen har bestått av följande personer; Ordförande Krister Söderstam, avgick på egen begäran 27/8 Vice Ordförande/utställningsansvarig Helena Kvarnström, TF ord fr.o.m
Rasspecifik Avelsstrategi
Rasspecifik Avelsstrategi för Dvärgpinscher Arbetsgruppen har bestått av: Helen Andersson Gunnel Karlsson Miia Lindberg Annette Persson Rasspecifik Avelsstrategi för DVÄRGPINSCHER Historik Dvärgpinschern
Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007.
Motion 1 Huvudstyrelsens förslag till Uppfödarstrategi Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007. Huvudstyrelsen
Rasspecifika Avels Strategier
Rasspecifika Avels Strategier för Gos d Atura Catalá Detta dokument är sammanställt av: Camilla Forsner, Monika Höglund och Veronica Ferreira för Ras klubben för Övriga Gårds och Vallhundar gos-d-atura-catala-001
Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2009-2010
Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2009-2010 Svenska Bullterrierklubben ansvarar för raserna Bullterrier och Miniatyrbullterrier. SvBtks RAS blev fastställt 2008-1l-19 och