Nationell och internationell avelsvärdering av raserna Charolais och Limousin i fem Europeiska länder

Transkript

1 Nationell och internationell avelsvärdering av raserna Charolais och Limousin i fem Europeiska länder Författare Flavio Forabosco, Jenny Ahlqvist, Anna Näsholm Denna artikel ger en sammanfattning av avelsarbetet som pågår på nationell nivå i Sverige, Danmark, Storbritannien (inklusive Nord Irland) och Frankrike, vilka alla är aktiva deltagare i Interbeef. Den första internationella avelsvärderingen av justerad avvänjningsvikt genomfördes av Interbeef baserat på data från två olika köttraser som tillhandahölls av deltagarländerna. Introduktion Under 1999 påbörjades ett forskningsprojekt där målet var att undersöka en möjlig metod för att jämföra avelsvärden mellan olika produktionssystem för köttrasdjur samt att utveckla datamjukvara för detta ändamål. Mellan 2001 och 2004 började sju olika organisationer, i samarbete, att utveckla en första internationell avelsvärdering av köttrasdjur kallat European International Beef Evaluation project (EUBEEVAL). Under 2007 kom Frankrike, Irland, Storbritannien, Danmark, Norge, Finland och Sverige överens om att delta i Interbeef projektet. För närvarande genomförs den internationella avelsvärderingen av köttrasdjur på kalvens justerade avvänjningsvikt och endast för renrasiga Charolais och Limousin. Resultaten av den första avelsvärdering genomförd av Interbeef skickades till alla deltagarorganisationer och fick ett positivt gensvar. (Journaux et al., 2006) Nationell avelsvärdering i fem Europeiska länder Sverige I december 2008 uppgick det totala antalet dikor till stycken. Antalet dikor utgör cirka 33 % av det totala antalet kor i Sverige. Bland de tyngre raserna dominerar Charolais i den svenska köttdjurs population, dock ökar även Limousin i popularitet. Under 2008 deltog i genomsnitt kor i besättningar i Kött Avel Produktion (KAP) som sköts av Svensk Mjölk. Registrering i KAP är endast obligatoriskt för aktiva avelsbesättningar och det svenska avelsprogrammet bygger till stor del på uppgifter från renrasiga djur. Egenskaperna som registreras i KAP inkluderar kalvningsförlopp, födelsevikt, justerad avvänjningsvikt och 365-dagars vikt. Uppgifterna som används i avelsvärderingen kommer från KAP, slakterier, tjurprövningen på Gismestad och information om kalvningsförlopp hos kor där den använda tjuren är av köttras. Individprövningen på Gismestad tjurstation har bedrivits sedan Stationen har kapacitet att testa upp mot 170 tjurar per omgång. Testperioden pågår mellan slutet av augusti och slutet av januari följande år. Information insamlas rörande egenskaper som 1

2 tillväxt, hälsa, fertilitet, exteriör, klöv- och ben hälsa samt temperament. Rankningen av tjurarna baseras på deras så kallade T-tal. De bästa tjurarna utmärks som elit tjurar. Tjurar vilka ska användas i artificiell inseminering (AI-tjurar) selekteras bland elit tjurarna. Danmark Under 2008 hölls i genomsnitt dikor i Danmark och antalet besättningar med dikor uppgick i genomsnitt till Under 2006 föddes Limousin kalvar och Charolais kalvar med känd härstamning i aktiva avelsbesättningar Sedan 1998 har det varit obligatoriskt för danska aktiva avelsbesättningar liksom för bruksbesättningar att delta i den officiella registreringen. Egenskaperna som ingår i den nationella avelsvärderingen registreras på både renrasiga individer och korsningar. Motsvarande Svensk Mjölk så är det Dansk Kvæg som är huvudorganisationen i den nationella avelsvärderingen. Skattningar av avelsvärden genomförs fyra gånger per år och baseras på information från gårds-registreringar av bland annat vikter, en individprövning, exteriör bedömning samt information från slakterier. Individprövningen sker mellan 8 och 23 månaders ålder. Registrering och skattning av avelsvärden sker framför allt på egenskaperna daglig tillväxt, arean av Longissimus Dorsi och foderomvandlingseffektiviteten. Storbritannien (inklusive Nord Irland) I juni 2008 uppgick antalet kalvade kor, två år eller äldre, till cirka 1,4 miljoner. Detta inkluderar både renrasiga individer och korsningar. Den brittiska avelsvärderingen inkluderade under individer av rasen Limousin. Signet är ett företag som ägs av den brittiska kött och produktionsdjur kommissionen (Meat and Livestock Commission, MLC). Signet har ansvar för individregistreringar, både inom köttrasdjur och får. Registreringen inkluderar vikter från födsel upp till 600 dagar, ultraljud skanning av ryggbiffen och fett djupet samt en muskulär bedömning som sker när individen är mellan 350 till 500 dagar gammal. Den brittiska Limousinföreningen och den brittiska Texelföreningen har tillsammans utarbetat en databas kallad the Beef and Sheep Company (BASCO) database system. Sedan 2006 genomförs den nationella avelsvärderingen av Edinburgh Genetic Evaluations Services (EGENES) i samarbete med det skotska lantbruksuniversitetet (the Scottish Agricultural College, SAC), Roslin Institutet och Edinburgh Universitet. Informationen som används i den brittiska avelsvärderingen av köttrasdjur är samlad och tas ur BASCO databasen. Irland Under 2008 föddes cirka 1,6 miljoner kalvar i Irland där tjuren var av köttras ursprung. Under samma period registrerades födslar i den irländska Limousinföreningen och födslar i den irländska Charolaisföreningen. Irländska mjölk- och köttbesättningar är starkt sammanflätade. Korsningsavel är mycket vanligt förekommande både inom mjölk- respektive köttras och mellan de båda. Till exempel har cirka 50 % av kalvarna till 2

3 kor av Frisiskt ursprung en fadertjur av annan ras än Fresian, där den vanligaste verkar vara Angus. Det irländska boskap avelsförbundet (Irish Cattle Breeding Federation, ICBF) har översyn över avelsarbetet inom den irländska köttraspopulationen. Djurdata lagras i en databas som tillhör ICBF, vilken också är integrerad med ett identifieringssystem kallat Animal Identification and Movement (AIM) system. Ett nytt rasförbättringsprogram kallat G N IRELAND har utvecklats i samarbete mellan de olika rasföreningarna och ICBF. Selektion av ungtjurar inom programmet baseras på avelsindex, linjär exteriör bedömning följt av en individprövning på tjurstationen Tully i Kildare. Tjurarna som selekterats för individprövningen på Tully varierar i ålder, från 7 till 12 månader. Egenskaperna av huvudsakligt intresse är foderomvandling och tillväxt. Informationen som samlas in på Tully kombineras sedan med avvänjningsvikt, ett kalv värde, exteriör bedömning, slaktinformation och härstamning i avelsvärderingen. Frankrike Under 2008 uppgick det totala antalet dikor till ungefär 4,3 miljoner i Frankrike, vilket inkluderar både renrasiga individer och korsningar. The Best Linear Unbiased Prediction, eller BLUP-metoden infördes i den franska avelsvärdering Sedan 1994 är IBOVAL den officiella avelsvärderingen i vilken det ingår nio olika köttraser från Frankrike, Italien, Luxemburg, Spanien och Nederländerna. Den nationella avelsvärderingen sköts av l Institut National de la Recherche Agronomique eller INRA i samarbete med l Institut de l Elevage (IE). Informationen som används i avelsvärderingen samlas i en nationell databas. Här finns information från gårdsregistreringar av kalvningsförlopp, födelsevikt, 120- och 210-dagars vikt samt bedömningar av muskler, skelett och andra funktionella förmågor i och med avvänjning. Databasen innehåller även information från slakterier. Internationell avelsvärdering I och med ett ökat globalt utbyte av genetiskt material så ökar även intresset och behovet av att kunna jämföra nationella avelsvärden mellan länder. Ett av målen med en internationell avelsvärdering är att åstadkomma just detta och därmed hjälpa uppfödare och avelsorganisationer att välja tjurar på den globala marknaden. En internationell avelsvärdering kräver att det existerar tillräckliga genetiska länkar mellan länder, vilket framförallt uppnås genom att tjurar får avkommor i olika länder. Därför är det till exempel nödvändigt att deltagarländerna i Interbeef noga identifierar individer av utländskt ursprung som används i aveln inklusive deras ursprungsland. En stor mängd genetiskt material från raser så som Simmental, Montbéliard och Limousin har utbytts mellan Storbritannien, Irland och Frankrike. Dock flödar materialet främst i riktning från Frankrike till de brittiska öarna och Irland. Endast en mindre mängd genetiskt material flödar i den motsatta riktningen, in i Frankrike. En internationell avelsvärdering har även övervägts mellan länder i Nord- och Sydamerika där det också sker ett utbyte av genetiskt material, framför allt inom den lättare köttrasen Hereford. 3

4 Studier på samspel mellan genotyp och miljö har visat att dessa är tillräckligt svaga för att en avelsvärdering mellan länderna skulle kunna vara framgångsrik. Interbeef Deltagarländerna som för närvarande skickar data till Interbeef inkluderar Sverige, Danmark, Storbritannien (inklusive Nord Irland), Irland och Frankrike. Tabell 1 visar antalet djur av raserna Charolais och Limousin som ingår i de två olika filerna med information om avvänjningsvikt och härstamning för varje deltagarland. Tabell 1. Antal individer av raserna Charolais (CHA) och Limousin (LIM) med information om avvänjningsvikt och härstamning som tillhandahållits Interbeef Land Avvänjningsvikt Härstamning CHA LIM CHA LIM Sverige Danmark Storbritannien Irland Frankrike Totalt För flertalet av länderna innehåller båda datafilerna observationer fram till och med 2008 (tabell 1). I de statistiska analyserna saknas vissa observationer på grund av dataredigering (figur 1, 2). 4

5 Antal observationer (Sverige, Danmark och Irland) Antal observationer (Frankrike) Födelseår Sverige Danmark Irland Frankrike Figur 1. Antal individer av rasen Charolais med registrerad avvänjningsvikt som tillhandahållits Interbeef fördelat på land och födelseår. Mellan åren 1987 och 1993 (figur 1) ökade antalet observationer av svensk Charolais stadigt. Efter början av 1990-talet planade kurvan ut och fram till 2007 anas även en svagt avtagande trend. För dansk Charolais anas också en svagt avtagande trend i antal observationer på avvänjningsvikt sedan början av 1990-talet då rasen hade sin starkaste topp. Antalet renrasiga irländska Charolais verkar vara mycket lägre jämfört med övriga länder. Förmodligen beror detta på den utbredda korsningsaveln, vilken leder till att korsningsdjur är mycket mer vanligt förekommande än renrasig djur. Antalet irländska Charolais hade en topp 2001 vilken genast följdes av ett minskat antal observationer. Denna avtagande trend bröts under 2005 och mellan åren 2005 och 2007 verkar antalet observationer på avvänjningsvikt hos irländsk Charolais ha ökat igen. Till skillnad från övriga länder har antalet observationer på avvänjningsvikt hos fransk Charolais ökat stadigt sedan 1987 fram till och med 2007 (figur 1). 5

6 Antal observationer (Sverige, Danmark, Storbritannien och Irland) Antal observationer (Frankrike) Födelseår Sverige Danmark Storbritannien Irland Frankrike Figur 2. Antal individer av rasen Limousin med registrerad avvänjningsvikt som tillhandahållits Interbeef fördelat på land och födelseår. Mellan åren 1987 och 2007 (figur 2) anas en svagt ökande trend i antalet observationer på avvänjningsvikt hos svensk Limousin. Antalet observationer hos dansk Limousin överstiger antalet svenska observationer, vilket är det motsatta förhållandet till Charolais där antalet svenska observationer överstiger de danska. Detta antyder att Charolais än så länge dominerar i Sverige trots att Limousin ökar i popularitet, medan danskarna föredrar Limousin framför Charolais. Antalet observationer på avvänjningsvikt hos dansk Limousin hade en topp 1995 vartefter antalet minskade igen. Dock har minskningen planat ut och legat relativt stadigt fram till och med Antalet brittiska Limousin ökade stadigt mellan 1987 och Därefter minskade antalet något för att sedan nå en topp under Detta följdes åter av en skarp minskning av antalet observationer fram till och med Hos irländsk Charolais minskade antalet observationer mellan åren 2004 och 2005, vilket är under samma tidsperiod som brittisk Charolais nådde sin topp. Från 2005 och fram till och med 2007 har antalet observationer på avvänjningsvikt hos irländsk Charolais återigen ökat. Liksom hos fransk Charolais har antalet observationer hos fransk Limousin ökat stadigt mellan åren 1987 och 2007 (figur 2). I tabell 2 presenteras den genomsnittliga avvänjningsvikten, justerad till 200 eller 210 dagar, för varje ras, land och kön. 6

7 Tabell 2. Genomsnittlig avvänjningsvikt (av. vikt) justerad till 200 eller 210 dagar (ålder) för varje land, kön och ras (CHA=Charolais, LIM=Limousin och STD=Standard avvikelsen) Land CHA LIM Ant. obs. Av. vikt (kg) STD (kg) Ålder (dagar) Ant. obs. Av. vikt (kg) STD (kg) Ålder (dagar) Handjur Hondjur Handjur Hondjur Handjur Hondjur Handjur Hondjur Handjur Hondjur I Sverige, Danmark, Irland och Frankrike är den justerade avvänjningsvikten hos handjur av rasen Charolais 250, 309, 292, och 293 kg inom respektive land. Hos hondjuren ligger avvänjningsvikterna på 221, 275, 263 och 259 kg för respektive land (tabell 2). Hos svensk, dansk, brittisk, irländsk och fransk Limousin ligger de genomsnittliga avvänjningsvikterna hos handjur på 225, 283, 282, 270 och 271 kg för respektive land. Hos hondjuren ligger de genomsnittliga avvänjningsvikterna på 201, 251, 248, 243 och 244 kg för respektive land (tabell 2). Brittisk Charolais har utelämnats här då Interbeef, än så länge, bara får information gällande brittisk Limousin. I Sverige är den genomsnittliga avvänjningvikten lägre hos båda raserna jämfört med de övriga länderna. Detta beror, dock, förmodligen på att vid beräkningen av den genomsnittliga avvänjningsvikten inkluderas inte födelsevikten, vilket den gör i övriga länder. I genomsnitt måste därför cirka 40 kg läggas till de svenska vikterna i tabell 2, vilket resulterar i vikter mer jämförbara med övriga länders. Ett svagt område som identifierats hos irländsk och fransk Limousin är tillväxten. Detta kan även anas ur resultaten i tabell 2, vilka antyder att avvänjningsvikterna för båda könen hos irländsk och fransk Limousin är något lägre i jämförelse med brittisk och dansk Limousin. I Frankrike justeras avvänjningsvikten dessutom till 210 dagar, vilket innebär att franska djur skulle kunna förväntas ha aningens högre avvänjningsvikter jämfört med övriga länder där vikten justeras till 200 dagars ålder. Den franska prognosen är att förbättra tillväxten och samtidigt behålla en låg incidens av kalvningssvårigheter. 7

8 Sammanfattningsvis så beror det låga antalet observationer hos renrasig irländsk Charolais och Limousin förmodligen på en omfattande korsningsavel, vilket resulterat i ett mycket större antal korsningsdjur än renrasiga djur. I Sverige dominerar fortfarande Charolais den svenska köttraspopulationen. Dock ökar Limousin i popularitet och i länder så som Danmark och Storbritannien är Limousin till och med mer vanligt förekommande än Charolais. Båda raserna har höga avvänjningsvikter även om Charolais verkar ligga aningens högre (tabell 2). Tillväxt har annars identifierats som en svag punkt hos irländsk och fransk Limousin och en förbättrad tillväxt samt en låg incidens av kalvningssvårigheter är ett viktigt avelsmål. Organisationen av avelsarbetet, så som registrering av egenskaper och tillgången till nationella databaser, är välutvecklad och ser relativt lika ut i de olika länderna som nämnts i denna artikel. I alla länder är det central en organisation som har översynen och är ansvarig för den nationella avelsvärderingen. I vissa fall, som till exempel i Storbritannien och Frankrike, sker den nationella avelsvärderingen i samarbete mellan den centrala organisationen och ett flertal andra instanser och myndigheter. Den välutvecklade organisationen av avelsarbetet och rapporteringen i de olika länderna underlättar även den internationella avelsvärderingen av köttrasdjur som genomförs av Interbeef.. Journaux, L., Wickham, B., Venot, E., & Pabiou, T Development of routine international genetic evaluation services for beef cattle as an extension of Interbull s services. Proceedings of the 2006 Interbull Meeting, Bulletin number 35, Kuopio, Finland. 8

9 Copyright Svenska Charolaisföreningen ( 9

10 Copyright Svenska Charolaisföreningen ( Copyright Svenska Limousinföreningen ( 10

11 Copyright Svenska Limousinföreningen ( 11