NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB

Transkript

1 NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB Om Växt Vårutsäde 2014 Havre En Symphony för svenska förhållanden Ekovall Vad begränsar vallen? Helheten Utmana din agrara kompetens Foderkorn Urstarka argument för en djurproducent Vårvete Säker kvalitet, säker avsättning 1 Växtskydd Växtskydd är inte allt Mats Kilany, Produktchef Växtskydd

2 Vall Kvävestrategi i blandvall I en pågående försöksserie utreder man gödslingsstrategier i blandvallar. Man vill hitta en strategi för kvävegivan, så att man Kvävegödslingen varierades i olika steg. Från kg N i förstaskörden och återväxterna gödslades med antingen 35 eller 65 kg. Två kvävenivåer provades under insåningsåret som gjordes i vårkorn. Antingen la man 45 kg N eller med 85 kg N i försöket. Redan nu kan man dra slutsatsen att kvävenivån i insådden har stor inverkan. Avkastningsnivån på vårkornet sjunker visserligen när kvävetillförseln minskas. Däremot syns en tydlig ökning av baljväxtandelen. Denna andel består hela första vallåret. Alltså: Är ditt mål att ha en hög baljväxthalt, finns det all anledning att fundera på att sänka tillförseln av kväve. Även om 85 kg N till vallinsådd är ganska normalt. Två slutsatser kan alltså dras efter ett vallår: låg kvävenivå i insådden gynnar baljväxtandelen och ökar den totala proteinandelen i vallen år 1. högre kvävetillförsel ger ett ökat proteininnehåll men sänker baljväxtandeln något som försämrar vallens förutsättningar år 2. Sammanfattningsvis kan man säga att rätt vallstrategi kommer an på din gårds förutsättningar. För intensiva gårdar med begränsad vallareal finns det anledning att höja kvävenivån. För gårdar med god tillgång på grovfoder kan strategin vara den motsatta: utnyttja baljväxternas kvävefixerande förmåga maximalt och håll nere utgiftsnivån. Glöm inte att:...baljväxtandelen och proteininnehållet kan påverkas gärder som t.ex.: insåningsmetod ogräsbehandling val av skyddsgröda vallfröblandning Våra duktiga foder- och växtodlingssäljare hjälper dig att hitta rätt odlingsstrategi. Tveka inte att fråga oss! 25

3 Vall Bekämpa skräppan i rätt tid kvaliteten i sin vallskörd. En av dessa är att begränsa skräppan i sin odling. Skräppan är en platsbunden perenn som huvudsakligen sprids och förökas med frön. Skräppan breder ut sig och tenderar att bli ett allt större problem i vallen. Några av orsakerna till detta är: specialiserad vallodling som ökar problemen färre avbrottsgrödor dyrt och svårt med mekanisk bekämpning miljöstöd som försvårar kemisk bekämpning dåligt underhåll av dräneringar att problemen underskattats i ett tidigt skede För att lyckas är tidpunkten avgörande. Bekämpa med Gratil 75 WG så snart tillväxten startat på våren. Gratil 75 WG är skonsam mot klöver och ökar kvaliteten på vallen avsevärt något som försöken visar. Försök växla flerårig vall med spannmål, där skräppan också effektivt kan bekämpas. Bekämpa skräppan i tid! Mats Kilany Produktchef Växtskydd 26

4 Vall Öka intensiteten i dina vallar? Att skörda vallen vid rätt tidpunkt är av största vikt för att få optimala näringsvärden i vallen. Till högavkastande mjölkkor står många i södra Sverige vid ett vägval: väljer jag tre eller fyra skördar per år? Kvaliteten förbättras med fler skördar. Men hur mycket? Och vilka andra konsekvenser får en sådan strategi? En försöksserie kring detta reella vägval påbörjades 2010 och har nu gett skördesiffror för förstaårsvallen 2011 och andraårsvallen Ännu är alltså inte alla resultat färdiga. Men låt oss ändå dra några slutsatser av det vi vet: Ett 4-skördesystem: kan minska avkastningen - särskilt under torrår. ökar energiinnehållet med i genomsnitt ca 0,2-0,5 MJ/kg TS (lite varierande mellan de olika skördarna) ökar råproteininnehållet med 0,2 g rp/kg TS sänker såväl NDF som indf Slutsats: Såväl skörd som total energiskörd blir lägre med ett 4-skördesystem. Troligtvis blir avkastningsminskningen störst i torra områden. I områden med mer nederbörd blir minskningen inte lika stor. Genom att öka kvävegivan med cirka 50 kg mer än normalt har man möjlighet att höja skörden i ett 4-skördesystem. Detta eftersom kväveoptimum är högre. Då ökar man även råproteinhalten ytterligare. För dig som har god tillgång till vallmarker och vill öka andelen grovfoder i foderstaten kan 4-skördesystem vara intressant. Kostnaden per kilo producerat grovfoder blir något högre men samtidigt ökar värdet av varje kilo vall i ett 4-skördesystem. Tänk på! Såväl skörd som total energiskörd blir lägre med ett 4-skördesystem. 27

5 Vall Taifun rödklöver och Bombus vitklöver Första frukterna från nya vallsatsningen År 2010 blev inledningen till ett nytt försöksupplägg för provning av nya vallsorter. Officiella försök läggs nu ut på tre platser: Rådde Tvååker Uppsala I samband med det nya försöksupplägget har Scandinavian Seed gjort en nysatsning på vall och har idag flest sorter i provning i Sverige. Försök med ett stort antal nya och gamla sorter inleddes och skörden 2011 var således första vallskördeåret. Många sorter har sedan dess sållats bort medan vissa kandidater ser riktigt lovande ut. De två första att marknadsföras från vallsatsningen är Taifun och Bombus - en ny rödklöver och en ny vitklöver som visat framfötterna. sorten Taifun är tetraploid av tidig typ och kommer från förädlingsföretaget Eurograss i Tyskland. Sorten har provats sedan 2010 i Sverige och den totala avkastningen har i genomsnitt varit 10 procent större än mätaren under vallår I och II. sorten Bombus har stora blad och lämpar sig väl för slåtter. Sorten kommer från förädlingsföretaget Agroscope i Schweiz. Urval har skett från ekotyper i naturbeten. I den svenska provningen har Bombus visat på stor total avkastning i första och andra årets vall. Sorten har en mycket god återväxt, särskilt i skörd tre och fyra. Sorten har provats sedan 2010 i södra och mellersta Sverige. Scandinavian Seed jobbar med utsäde och växtförädlare från hela världen med fokus på: samarbete med de främsta växtförädlarna bästa totalekonomi för lantbrukaren de viktigaste jordbruksgrödorna samarbete med industrin väl genomförda försök före marknadsföring att stärka svenskt lantbruks konkurrenskraft 28

6 Vall Vallfröblandningar Konventionella slåttervallar Vallfröblandningar för 2- eller 3-skördesystem SF Högland En traditionell härdig vallfröblandning, men med hög andel Milkanova/Klondike av den högavkastande timotejsorten Lischka tillsammans med en låg andel ängssvingel och engelskt rajgräs. En kombination av röd- och vitklöver borgar för en jämn baljväxtandel över åren. Även mycket lämplig för efterbete. Lischka/Switch 4% Nancy/Rajah 50% 11% 25% Lifara/ Lipoche SF Ideal Härdig vallfröblandning med de uthålliga gräsen timotej och ängssvingel tillsammans med rödklöver. 3-årig vall som skördas 2 gånger per år. SF Favorit En klassiker som under många år varit normbildande för slåttervallar, framförallt i södra Sverige. Nancy/Rajah Lipoche/Lifara Nancy/Rajah Lischka Lischka 60% 40% Lipoche/Lifara OBS! Ingående sorter eringsbeviset. Vid brist på frö av huvudsort används bästa tillgängliga alternativa sort. 29

7 Gräsvall Gräsvallar SF Hästhö Den perfekta mixen för dig som skall skörda hö eller arbetar med hösilage. Vallen torkar snabbt upp på sträng och är väl anpassad för 2-skördesystem. 40% Lipoche/Lifara Lischka/Grindstad 60% SF Tålig SF Tålig är en vallblandning som är precis vad den heter. Tålig mot torka och god tålighet mot stående vatten och tuffa vintrar. Vi rekommenderar SF Tålig till samtliga jordarter men särskilt låglänta mulljordar med hög kväve-levererande förmåga, där baljväxter inte behövs. SF Gräsraj Högavkastande gräsvall för 2-3 skördar med 2-3 års liggtid. Lischka/Switch 60% 40% Lischka/Grindstad 50% Lipoche/Lifara Rapport från Svenska Foders laboratorium Vi har även i år sett varierande resultat på skörden av grönmassa. De stora skillnaderna beror förutom gödselgiva på lokala vädervariationer runt om i landet. Resultaten för råprotein har pendlat mellan 45 och 251 g/kg TS med ett snitt på 164 g/kg TS. Energin ligger 2013 mellan 9 och 13 MJ/kg TS med snitt på 11 MJ/kg TS. Därför vill vi rekommendera att man alltid gör en analys - för att få optimalt utbyte i sin totala fodergiva. Var extra uppmärksam på provuttagningen som är otroligt viktig. Den ligger till grund för att analysresultatet skall bli representativt för hela partiet. Svenska Foder erbjuder grovfoderanalyser på alla fodertyper: Svenska Foder Laboratorium Sockerbruksgatan Lidköping Tel

8 Betesvall Betesvallar SF Hästbete Uthålligt bete till hästar. Vallen ger en tät och mattbildande gräsvall som tål bete väl. Förstaskörden kan även användas till slåtter. Ängsgröe Balin Lipoche/Lifara Lischka/Comtal Rödsvingel Reverent SF Bete Intensiv För dig som vill ha ut det allra mesta av din betesvall. Högavkastande betesvall som ställer krav på högt betestryck. Ger ett mycket högavkastande, energirikt bete som kan ligga år efter år. Lämplig både för nötkreatur och får. Abercrest Ängsgröe Balin 7% 8% 50% SF Bete Universal så höga krav på täta avbetningar. Lipoche/Lifara Ängsgröe Balin Abercrest Lischka/ Comtal Lipoche/Lifara Rödsvingel Reverent 31

9 vall Vallblandningar för 3- eller 4-skördesystem Utnyttja teknologin i Svenska Foders vallblandningar teknologin ger dig: Samma vall alla skördar alla år. rörsvingelhybrid har blivit ett etablerat begrepp i svensk vallodling. Mycket forskning har bedrivits för att hitta den optimala vallblandningen och under årens lopp har små förändringar gjorts i jakten på den optimala vallblandningen. Våra vallblandningar utnyttjar samspelet mellan de ingående arterna för att få den perfekta balansen. I en vall får du: Avkastning en vall avkastar minst 10 % över traditionell slåttervall. Torktålighet hög skörd även under de torra åren. Uthållighet nästan lika hög skörd år 3 som år 1. Jämnhet - god balans mellan gräs och klöver alla år och under alla skördar. Hög kvalitet skörda i rätt tid och få optimala näringsvärden med högt energiinnehåll, högt proteininnehåll Snabb etablering jämfört med rena rörsvinglar ger säkrare etablering. 32

10 vall SF Lusern En slåttervall som bygger på våra senaste erfarenheter men som dessutom innehåller lusern. Lusernen bidrar framförallt med bättre torktålighet, högre avkastning och högre råproteininnehåll. Passar särskilt bra till dig som har stort behov av extra protein i foderstaten. Tänk på att lusern utnyttjas bäst på lättare jordar med högt ph-värde. SF Robust Bästa valet i kärva lägen! Ger en extremt härdig vall där tillsammans med timotej skapar möjligheter för en långlivad vall som ger ett högkvalitativt grovfoder år efter år. Nancy/Rajah Lusern Pondus/Radius 8% Bombas/Klondike 4% Taifun/Rajah 14% Milkanova/Klondike 4% 33% 52% Lischka/Switch Lischka/Switch SF Taiga Första standardblandningen som innehöll rörsvingelhybriden. För 2-3 åriga vallar som skördas tre gånger per år. Populäraste vallfröblandningen i södra Sverige. Nancy/Rajah SF Halland SF Halland innehåller en stor andel tåliga gräs såsom timotej och rörsvingelhybrid och en mindre andel rajgräs. En stor andel timotej gör att 1:a skörden blir stor och sedan täcker rörsvingelhybrid och engelskt rajgräs upp till de återstående skördarna och ger hög totalavkastning. En balanserad andel rödklöver och vitklöver har visat sig fungera bra i Halland genom åren. Taifun/Rajah Milkanova/Klondike 3% Lischka Lischka/Grindstad 44% 6% 17% Lifara 33

11 vall SF Hansa Vallblandning framtagen speciellt för östra Sverige med torrare klimat och lättare jordar. Vallen får en hög baljväxtandel och borgar för en hög proteinhalt i det färdiga grovfodret. Vallen blir torktålig och har höga återväxtskördar, vilket gör att den bör skördas minst 3 gånger per år. Vid särskilt nederbördsrika år kan en fjärde skörd bli aktuell. Lusern Creno/Pondus /Radius 25% Rajsvingel Achilles SF Stäpp För dig som använt traditionella hundäxing/lusern-vallar men nu vill ha en lika torktålig, högavkastande vall med högre fodervärden! Fungerar särskilt väl i östra delen av landet under torrare betingelser. En hög andel lusern kombinerat med en lägre andel rödklöver borgar för hög proteinhalt i vallen. Basen bland gräsen ligger i den torktåliga rörsvingelhybriden som kombineras med den nya rajsvingeln Achilles och en balanserad andel hundäxing. Lusern Creno/Pondus /Radius Rajsvingel Achilles Taifun/Rajah Lischka Nancy/Rajah Hundäxing Lidaglo SF Spira SF Spira är en slåttervall för dig som har får eller bara inte önskar rödklöver. Den innehåller som ger dig högre avkastning, torktålighet, uthållighet, jämnhet och hög kvalitet. Vid högt betestryck fungerar SF Spira bra även till efterbete. SF Spira är speciellt framtagen för att passa i lammproduktion med hög andel vitklöver. SF Nora Nora bygger på nya rön kring baljväxternas ökade värde i foderstaten. En hög baljväxtandel kombineras med gräs med god återväxtförmåga för att få en jämn baljväxtandel även i återväxten. Nora får en hög kvalitet jämt fördelad över förmåga och spara pengar vid gödslingen. För 3-4 vallår. Klondike Taifun/Rajah/ Rozeta Bombus/Klondike 5% 9% 33% Lischka 38% Ängsvingel Lifara Lischka/Switch 34

12 Ekovall Vad begränsar vallen? För att få goda vallskördar gäller det att känna sin jord och hur man bäst hjälper grödan att leverera. Då gäller det att gödsla rätt. Här fokuserar vi på två av dem: Kalium och svavel. Kalium Kaliumhalten påverkar vallen på olika sätt beroende på om den är för låg respektive för hög. Man har analyserat kaliumhalten i 6890 vallprover från olika gårdar runt om i Sverige. Det visade sig att hela 30 % av dessa prover låg under den optimala kaliumhalten. 10 % av proverna låg över. Den optimala kaliumhalten ligger mellan gram kalium/kg ts. Om man ligger under denna halt får man en skördesänkning. Hamnar man däremot över 30 gram kalium/kg ts ja, då kan man få problem med bland annat fruktsamhetsstörningar. Båda dessa är begränsande och kostar dig pengar. Det gäller alltså att även här analysera marken ordenligt, för att kunna utnyttja denna kunskap till att optimera sin produktion. En kaliumanalys är en färskvara eftersom kaliumhalten i marken varierar kraftigt vid en vallodling. Optimalt är att göra en årlig jordanalys och om man inte gör det, bör man åtminstone göra då man anlägger vallen. Det kostar cirka 100 kr per analys och det är väl investerade pengar. Man bör också kontrollera vilken kaliumhalt man tillför med sin stallgödsel, vilken skördenivå man förväntar sig, delskördens behov samt åldern på vallen. Svavel Svavelnedfallet från luften har minskat med cirka 60 procent de senaste 15 åren. Detta på grund av att det atmosfäriska svavelnedfallet har minskat med upp till 60 procent sedan 80-talet och det fortsätter att minska. Denna minskning innebär i praktiken att Götaland som hade en nivå 1988 på 9 kilo svavelnedfall per hektar och år, 20 år senare bara hade 2 kilo. Det här måste man ta med i beräkningen och det har vi också idag när vi gör vår vallfoderanalys, samt gödselanalys. Temperatur och nederbörd under vinterhalvåret påverkar effekten av din svavelgödsling. Har det varit en varm och nederbördsrik vinter, lakas svavel lätt ur marken och det uppstår en brist. De jordar som är lätta och mullfattiga har större svavelbehov. Det är balans man strävar efter då man gödslar sin jord. När det kommer till svavel är det framförallt förhållandet mellan svavel och kväve som är viktigt. Ju mer kväve, desto större svavelbrist i din vall. Svavelbrist påverkar vallskörden negativt både när det gäller kvantitet och kvalitet. Det är inte alltid en lindrig svavelbrist syns. Men den kan ändå orsaka ett betydande skördebortfall. Såväl protein- som sockerinnehåll kan sjunka. Man upptäcker lättast svavelbrist genom att man får bleka vallar. De yngsta bladen ljusnar i motsats till kvävebristen, där istället de äldre bladen ljusnar först. En årlig gödsling med svavel ger både optimal skörd och optimal halt i fodret. Men det är framförallt balans man strävar efter i förhållandet mellan svavel och kväve. Brist i N/S-kvoten har man om man hamnar någonstans mellan 12 och 17 i värde då är risken överhängande att skörden begränsas. Och inte nog med att vallskördens kvalitet påverkas av svavelbrist. Den kan också orsaka kopparbrist hos djuren. Det är molybdenhalten som ökar i grovfodret och försämrar tillgängligheten av koppar kraftigt. Generell gödslingsrekommendation i slåttervall Gödselmedel Kaliumbehov Första skörd (80-100kg N/ha) Återväxt (60-80kg N/ha) Under 60 kg K/ha Axan/Sulfan Axan /Kalksalpeter eller YaraMila Över 60kg K/ha Stallgödsel + Sulfan eller YaraMila Urin + Axan/Kalksalpeter eller YaraMila OBS! Om kalksalpeter används som återväxtgödsel bör Sulfan (NS 24-6) ges till första skörd för att tillräckligt med svavel 35

13 Ekovall Vallfröblandningar för ekologiskt lantbruk GEV innebär att blandningarna är godkända för ekologiskt lantbruk. De preliminära kraven är 100 % ekologiskt frö av timotej, ängssvingel, rajgräs och rörsvingel. Minst 30 % ekologiskt frö av rajsvingel, 60 % av rödklöver samt 20 % av vitklöver. Andelarna kan ändras beroende på nya direktiv från Jordbruksverket. SF Högland GEV Storsäljaren Högland i ekologisk tappning. Härdig vallfröblandning för 2-3 åriga vallar som skördas 2-3 gånger/år. SF Roterande raj GEV Gröngödslingsblandning. Kentaur/Foxtrot Milkanova/Klondike 5% Nancy/Sara/Rajah/Global Global/Rozeta/Rajah Ängsvingel Lifara 25% 45% Kentaur/Foxtrot 70% Lischka/ Grindstad SF Robust GEV Äntligen i ekologisk tappning! Storsäljaren Robust med en fantastisk uthållighet samtidigt som avkastningen hålls på topp i lite kärvare lägen. Nu med höjd rödklöverhalt! SF Ideal GEV Härdig vallblandning för långliggande vallar för dig som inte vill ha vitklöver i slåttervallen. Klondike 5% 12% Nancy/Sara/Rajah /Global Nancy/Sara/Rajah/Global Ängsvingel Lifara 18% 48% 52% Comer/ Grindstad Lischka/ Grindstad 36

14 Ekovall Kentaur/Foxtrot 4% 8% Milkanova/Klondike Nancy/Sara/Rajah/Global SF Lusern GEV En ekologisk blandvall med ett balanserat luserninnehåll för en hög och jämn baljväxtandel i vallen under hela dess liggtid. Lusernen bidrar i vallen med högt proteininnehåll, bättre torktålighet och högre totalavkastning i de regioner där lusernen trivs. 33% Lischka/ Grindstad Lusern Pondus/Radius SF Populär GEV Slåttervall med rörsvingelhybriden. Förbättrar uthålligheten på vallen och höjer avkastningen % under år 2 och 3. SF Bete GEV som innehåller betesgräsen rödsvingel och ängsgröe. Kentaur/Foxtrot 4% 12% Milkanova/Klondike Nancy/Sara/Rozeta/Global Kentaur/Foxtrot Rödsvingel Reverent 27% 5% Ängsgröe Balin 8% Abercrest/Klondike 39% Lischka/ Grindstad Lifara Lischka 37