Innehåll. Ledare 3. Vallcentrum Tvååker 4. Vallcentrum Uppsala 5. Vallcentrum Rådde gård 6. Vallbaljväxter 8. Vallgräs 10
|
|
- Katarina Ström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 vallguide 20
2 Foto Erik Ekre, HS/Växa Halland Ledare Vallcentrum Tvååker 4 Vallcentrum Uppsala 5 Vallcentrum Rådde gård 6 Vallbaljväxter 8 Vallgräs 0 Vallfröblandningar Scandinavian Seed AB 4 Skånefrö AB 5 Svenska Foder AB 7 Forsbecks AB 20 Innehåll Omslagsfoto: SSD, Vallbild från Floby. Med reservation för eventuella tryckfel. 2 2
3 Foto SSD, Vallkurs på Rådde Välkommen till vallåret 20! 20 blir inledningen till ett helt nytt upplägg för utvecklingen av nya vallsorter. Det blir det år som de första svaren kommer ges på den nya strategi, som inleddes i och med sådden 200. Sortprovningen av vallsorter har under de senaste åren minskat mycket bl.a beroende på höga kostnader. SLU som utför provningen tvingades ta ut en avgift som täckte hela provningen och antalet provade sorter minskade därmed och kostnaden per sort blev orimligt hög. De senaste tio åren har endast fem försöksplatser använts för de större arterna och tre för de mindre. Säkrare underlag för att utvärdera sortskillnader Systemet har också inneburit att olika sorter provats på olika platser inom samma område och alltså inte kunnat jämföras mot varandra på samma provningsplats. Genom att koncentrera all provning på tre platser och med oberoende utförare har man med det nya systemet vunnit flera fördelar, vilket beskrivs utförligt i de följande artiklarna. Tre platser med spetskompetens på vall De tre platserna har blivit Tvååker i norra Halland, Rådde vid Länghem och Uppsala. På Tvååker och Rådde är det Hushållningssällskapet som är utförare och i Uppsala är det SLU. Meningen är att dessa tre platser ska täcka in klimatförhållandena inom viktiga områden för vallodling i södra och mellersta Sverige. För mindre arter såsom hundäxing och lusern, som behöver torrare förhållanden, finns kompletterande försök på Gotland. Möjlighet för givande studiebesök Dessa tre platser erbjuder goda möjligheter för intresserade att göra studiebesök och delta i fältvandringar. Det nya upplägget har varit mycket positivt och fler sorter än någonsin har anmälts till provning. De flesta närliggande viktiga vallländer finns representerade, såsom Tyskland, Danmark, Storbritannien, Nederländerna. Som nytt land i detta sammanhang, finns även Polen med för första gången. Ökningen har varit 40%, vilket visar att förändringen varit mycket lyckad och förhoppningen är att detta ska leda till att nytt intressant material når de svenska vallodlarna. Johan Klingspor VD Scandinavian Seed AB Ledare
4 Vallcentrum Tvååker - når både dagens och framtidens vallodlare! Foto Erik Ekre, HS/Växa Halland Vallcentrum Tvååker Erik Ekre, försöksledare på Hushållningssällskapet i Halland med lång erfarenhet av vallförsök, menar att bättre placering än Tvååker kan man inte ha. Med Naturbruksgymnasiet Munkagård inpå knuten och en placering mitt i det mjölkrika Halland når vi både dagens och framtidens generation. De jämna Munkagårdfälten består av mullrik sand och dess närhet till kusten, med goda nederbördsförhållanden, ger liten risk för torkskador och ett utmärkt försöksklimat för korrekta sortjämförelser. Vilket är mycket viktigt nu när antalet försöksplatser minskats till tre och alla sortföreträdare, med sitt material, är samlade på samma platser. Koncentration ger större säkerhet Det nya försökssystemet har lett till ökade sortprovningar med 40%. Vad betyder det för svensk vallodling? - Att svenskt lantbruk kommer att få fördelar av ett stort sortmaterial som utvärderas på få platser. Det kommer att innebära en mindre grad av splittring och en stark koncentration på några få platser. Helt enkelt en rationellare skötsel med snabba signaler om hur sorten fungerar. I förlängningen kommer det att bidra till optimala fröblandningar med god, hög kvalitet och sist men inte minst, högre mjölkproduktion. Viktigt att inte äventyra den rena sortprovningen Erik tvekar inte när han belyser frågan om att dra fler slutsatser ur sortprovningen. Sortprovning är och bör vara unik. Styrkan är att få säkerhet i provningen och inte blanda in för många parametrar, som ger avkall på syftet. Efter sortprovningen bör odlingstekniska frågor undersökas i andra försökstyper, t.ex. fröblandningsförsök med sortmaterial som visat framfötterna. Satsning på demodagar Intresset för vallodling är stort i Halland och tillgängligheten till försöksfälten är viktig. Vallförsöken kommer att skyltas upp så både nya och gamla vallodlare lätt ska kunna hitta ut i fält. Tillsammans med Halländska vallföreningen och Växa s rådgivare kommer det att anordnas fältvandringar och demodagar kring vallodling. Nytta av den nya sortprovningen Den direkta nyttan för lantbrukaren kommer efter att välprovade sorter återfinns i vallfröblandningarna. Grovfodrets kvalitet med bra ingående sorter ska ha högsta prioritet för att mjölkproducenten ska få en bra lönsamhet. Framtidens sortprovning På frågan om utvecklingen av sortprovningen i framtiden, menar Erik att dagens koncept håller. Försöken är utformade på ett sätt som syftar till att säkerställa skillnader och att få fram de allra bästa sorterna. I framtiden kommer säkert ny teknik att ge oss verktyg för parallella mätningar, som vi saknar idag. Försökstekniskt jobbar vi hela tiden med att öka säkerheten i provningen. Vi använder t.ex. en mobil torkanläggning där proverna från parcellerna kommer under behandling direkt efter och invägning. Därefter kan vi analysera och utvärdera resultaten på vår försöksstation Lilla Böslid. Erik Ekre Försöksledare Lilla Böslid, Eldsberga Hushållningssällskapet/Växa Halland 4 4
5 Foto Magnus Halling Vallcentrum Uppsala - förmedlar resultat till alla vallodlare Försöksplats Uppsala ligger vid Säby ute på slätten strax söder om Uppsala. Jordarten består av en mullrik lättlera och marken tillhör Ultuna egendom och sköts av fältpatrullen vid Växtproduktionsekologi på SLU. Samordning sker med andra fältpatruller vid SLU Uppsala. Försöksytorna läggs på lämpliga ställen och det finns mycket mark att tillgå. Positivt för svensk vallodling Det nya försökssystemet har lett till ökade sortprovningar med 40%. Vad betyder det för svensk vallodling? Det innebär att det kommer att finnas ett stort urval av svenska, men framför allt utländska sorter som är testade under svenska förhållanden. Lantbrukare har därigenom möjlighet att välja de bästa sorterna för sina förhållanden, vilket är positivt för svensk vallodling. Fördelar med det nya provningsupplägget Kvalitén på försöksresultaten ökar eftersom det blir mindre obalans mellan olika försöksplatser i förekomsten av sorter som det tidigare var. Utförandekvalitén på försöken ökar eftersom platserna får en stor försöksvolym och möjlighet till uppbyggnad av kompetens. Försöken blir större och avgifterna för en enskild sort blir lägre. En nackdel är att det nya upplägget har färre platser, vilket inte möjliggör en uppdelning av resultaten i olika regioner. Smältbarheten och andra kvalitetsegenskaper Är mycket viktiga egenskaper för en vallsort, eftersom allt större krav ställs på grovfodrets kvalitetsegenskaper. De bör rutinmässigt mätas i försöken och här finns ny teknik under utveckling att bestämma det direkt på emaskinen med snabbmetoden NIR. Viktigt är att vid provtagningen av smältbarhet beaktas sortens utvecklingstakt. I vissa försök av engelskt rajgräs har etiden anpassats till sortens utveckling, men det har varit kostsamt. Önskvärt vore att mäta flera gånger runt en för att se hur snabbt en sort förändras i näringskvalitet. Detta genomförs i ett pågående forskningsprojekt. Tillgänglighet för besökare Försöken kommer att skyltas var de ligger eftersom de ligger ute i större fält och enskilda sorter i första blocket kommer att få en namnskylt. Redan idag finns koordinater för varje försök på Fältforsks hemsida, men den informationen skall spridas mer. Historiskt har vi haft få studiebesök till vallförsöken i Uppsala utom för studenter vid SLU. Därför har vi kommit överens med Upplands vallförening att vi samarrangerar en demonstrationsdag för sortförsöken runt den 0 juli. Vi planerar också en fylligare presentation på Fältforsks hemsida av försöksplats och sorter. Lantbrukarens nytta av den nya sortprovningen Vallsorten är bara en del i vad som påverkar resultaten för vallodlaren. Men nyttan för lantbrukaren är att kunna välja bästa sort eller fröblandning baserat på trovärdig sortprovning. Därför är det viktigt att förmedla resultat på bästa sätt, vilket idag görs genom sortvalet som publiceras vart annat år och de resultat, som utsädesfirmorna förmedlar i sin marknadsföring. Ytterligare resultatförmedling är publicering av nya sorter i vallbrevet, årsvisa sammanställningar på nätet och resultat från enskilda försök. Hur skulle ni vilja utveckla sortprovningen i framtiden? Rutinmässig bestämning av sortens näringskvalitet, som det nämnts om i stycket om smältbarhet. Prova alla vallarter tre eår, utom de som är kortlivade, som italienskt rajgräs, för att bättre testa uthålligheten. Komplettera med fler platser för de viktigaste sorterna så att en regionsuppdelning av resultaten kan göras. Utveckla resultatförmedlingen så att den blir mer lättillgänglig. Kombinera de ordinarie sortförsöken där sorten provas i renbestånd, med försök med olika samodlingsarter. Försök har visat att sorters konkurrensförmåga kan skilja sig avsevärt inom en art. Tydligare anvisningar hur olika graderingar som t.ex. slutenhet skall genomföras. Bör också kopplas med utbildning av försökspersonal. Samla alla Nordiska provningsdata i en databas, vilket redan är på gång, för att lättare kunna jämföra de sorter som är gemensamma i de olika länderna. Utveckla försöksmetodiken. T.ex. överväga att återgå från tre till fyra upprepningar i försöken för att lättare få fram statistiska skillnader. Magnus Halling Försöksansvarig Uppsala Vallcentrum Uppsala 5 5
6 Vallcentrum Rådde - bred kompetens samlad på en plats! Vallcentrum Rådde Gårdens jordbruksareal omfattar 78 hektar åker och ca 50 hektar naturbetesmark. På gården har det under lång tid funnits en omfattande fältförsöksverksamhet med huvudsaklig inriktning på vallförsök. Den åkerareal som inte används som försöksfält har successivt, huvudsakligen under åren , lagts om till ekologisk drift med ekologisk köttproduktion (dikor). Bred kompetens samlad på en plats På Rådde gård finns även Landsbygdens Rådgivningscenter där Rådgivarna Sjuhärad har sitt huvudkontor. Rådgivarna är en ekonomisk förening- en sammanslagning av Södra Älvsborgs Husdjur och Hushållningssällskapets rådgivningsverksamhet. Jordarten på Rådde är moränmo. Alven består av mo eller mjäla. Jordarna är måttligt kapillära. Eftersom försöksfälten ligger på en svag åsrygg med mycket jämna jordartförhållanden är gården en mycket lämplig försöksplats. Med en höjd över havet på 200 m representerar platsen mycket väl en stor del av sydsvenska höglandets viktiga vallproduktionsområden. Provade sorter från utlandet har ökat Anledningen till att antalet provade sorter ökat med 40% beror på att antalet provade sorter från utlandet har ökat de senaste åren. Detta bör ju vara till stor nytta för svensk vallodling. Antalet svenskförädlade sorter i provning har inte ökat. Fördelar med det nya provningsupplägget Fördelarna med det nya systemet är att alla sorter finns med på alla tre försöksplatserna vilket ger ett säkrare underlag för att utvärdera sortskillnader. Tidigare kunde Scandinavian Seed (SSD) prova ett antal sorter på några platser medan SW Seed provade sina sorter på andra platser. Nu har vi bättre möjligheter att jämföra befintliga marknadssorter mot varandra. Men endast tre platser för sortprovning av vall gör även att underlaget blir lite begränsat och av den anledningen har de regionala försöksorganisationerna Animaliebältet och Svea försöken valt att lägga ut mindre kompletteringsförsök i Hedemora, Jönköping och Kalmar. Mätning av smältbarhet Det är en brist i dag att det saknas uppgifter kring sorternas näringsvärde i form av smältbarhet och fiberinnehåll/kvalitet. De uppgifter som finns i dag vid sortjämförelser har tagits fram via speciella projekt kopplade till vissa sortförsök. Med en bra utvecklad snabbanalysmetod (NIR) skulle en analys kunna ske direkt på vallemaskinen vid, alternativt på labbet. Försöksplatsen tillgänglig för besökare Vi kommer nog inte att vidta några speciella åtgärder med anledning av det nya upplägget för vallsortprovningen. Alla officiella försök på Rådde skyltas alltid i första blocket under vegetationsperioden. Studiebesök med lantbrukare från angränsande län förekommer ganska 6 6
7 ofta och Sjuhäradsbygdens Vallförening anordnar tillsammans med andra aktörer en till två årliga fältvandringar där vallens sortfrågor diskuteras. Lantbrukarens nytta av ny sortprovning Det som avgör i vallfoderproducentens totalekonomi är sällan val av vallväxtsort utan mer dennes managements förmåga- att göra rätt sak på rätt sätt i rätt tid. Val av vallväxtsort är givetvis också viktigt inte minst när det gäller egenskaper som vinterhärdighet och avkastningsförmåga vid de olika delarna. Nyttan kommer lantbrukaren till godo främst genom att det bästa sortmaterialet återfinns i marknadsblandningarna. Det vore också önskvärt att de nya sorterna fanns tillgängliga i renvara i större utsträckning än vad som är brukligt. Framtidens sortprovning För ökad säkerhet bör försöken i framtiden omfatta fyra upprepningar (idag tre). Kompletterande försök med de mest aktuella marknadssorterna bör läggas på ytterligare minst tre platser i Syd- och Mellansverige. Näringsvärdesanalys med NIR teknik för alla sorter rutvis vid alla etidpunkter. Eftersom det förekommer ganska stora tidighetsskillnader inom en del arter kommer smältbarheten att variera ordentligt. Ett sätt skulle kunna vara att uttrycka avkastningen vid en och samma smältbarhet (VOS värde/eller energihalt). Detta förekommer i England med begreppet 67 D-value. Speciella försök för att utreda sorternas förändring och inbördes rangordning vad beträffar smältbarhet bör komma igång. En ny sort med bra egenskaper och bra näringsvärde enligt den första sortprovningen jämförs med huvudmarknadssorterna när det gäller förändringen av smältbarheten över tiden. Tre tidpunkter i och kring första två tidpunkter vid återväxtarna bör undersökas. Ytterligare en frågeställning som bör utredas innan en sort är helt färdig att inta marknaden är dess konkurrensförmåga mot samodlingsarter i en fröblandning. Vi har sett stora sortskillnader i timotej när det gäller konkurrensförmåga i en pågående försöksserie (L6-60) Det är också av intresse att på liknade sätt studera rödklöverns konkurrensförmåga. Jan Jansson Försöksledare Hushållningssällskapet Sjuhärad Vallcentrum Rådde 7 7
8 Avkastning Vitklöver Vitklöver är en flerårig växt med underjordiska utlöpare som bildar stora mattor. Växten har långsam etablering men tidig första som gynnar tillväxten. Tillväxtrytmen gör att den kan samodlas med t.ex. ängssvingel, rajgräs och ängsgröe. Arten kräver rikligt med fuktighet och värme. Då den har ett relativt grunt rotsystem krävs ordentlig dikning. Väldränerade lerjordar är bäst. Abercrest Abercrest är en småbladig sort med mycket god uthållighet. Den har jämn utveckling mellan åren och arna. Abercrest är den idealiska sorten för alla långliggande vallar som utnyttjas till bete. Riesling Sort med medelstora blad som ger mycket hög torrsubstans avkastning. Riesling utmärker sig också för sin goda uthållighet. En säker sort som passar bra ihop med aggressivt engelskt rajgräs i blandningar till både bete och ensilage. Område A-E Delar Totalt, kg/ha Rel. tal 2 4 Totalt kg/ha Rel. tal Nyhet! Vitklöver är ett alternativ till rödklöver i slåttervallar, som as minst tre ggr/år och har en liggtid på mer än år. Som regel är endast ett fröeår aktuellt eftersom vitklöver är starkt väderberoende. Avkastningen kan variera kraftigt mellan åren och odlingen måste ske på jord med god vattenhållande förmåga. Bästa alternativet är väldränerad lerjord. Klondike 2 4 Totalt kg/ha Vallår Vallår 2 Vallår Klondike har medelstora till stora blad och ett upprätt växtsätt, vilket gör sorten konkurrenskraftig mot längre grässorter i en vallblandning. Den har snabb utveckling på våren, ytterliggare en faktor som stärker konkurrensen mot andra arter med snabb tillväxt. Återväxten är mycket god vilket gör Klondike till en perfekt blandningspartner i en klöver/gräsblandning. Delar Rel. tal Delar SW Ramona (m) Riesling (m) Abercrest (s) Klondike (m) Källa: Officiella försök. Torrsubstans område A-G, Göta - och Svealand (s) =småbladig, (m)=medelstora blad. Vallbaljväxter Blålusern Blålusern är mycket torktålig p.g.a. sin djupa pålrot. Arten är mycket aggressiv men etablerar sig långsamt och avkastningen är störst i vall II. Den är mycket tidig i utvecklingen och får snabbt försämrad smaklighet om den as sent. Blålusern kräver ett ph över 6,0 och den är mycket känslig för betestramp eftersom tillväxtpunkten ligger i stjälkbasen. Den har en stor andel stjälkar, som ger stort fiberinnehåll med låg energihalt och högt proteininnehåll. Ympning av utsädet är ett krav på jordar där lusern inte har odlats tidigare. Radius En medeltidig sort, med upprätt stjälk, som kännetecknas av riklig blomning och bra motståndskraft vid kalla köldperioder i samband med frösättning, vilket förhindrar drösning. Den utmärker sig också för sin resistens mot vissnesjuka. Hög torrsubstans liksom bra estabilitet under vegetationstiden gör Radius till en toppsort, som rekommenderas både i renbestånd och i blandning med gräs. 8 8
9 Rödklöver Rödklöver är vår mest odlade vallbaljväxt och i vallblandningar används främst timotej och ängssvingel som blandgräs. Arten trivs på väldränerade lerjordar med gott kalktillstånd. Sådd på lätta jordar avrådes från då arten är relativt fuktighetskrävande men även känslig för vattenmättnad. Rödklöver passar bäst i två-e-system. Vissa sorter kan dock as tre ggr/säsong. Fröen tas i regel under första vall- året. Vid eventuell under andra fröåret får man räkna med en fröreduktion på 20-50%. Fröutbytet varierar starkt mellan åren. Kromosomfördubblade, tetraploida (4n) sorter ger vanligen större torrsubstans än diploida (2n) sorter. Man skiljer på tidiga, medelsena och sena sorter. Tidiga sorter passar bäst i Götaland och sena sorter i norra Sveland och Norrland. Ilte (4n) Ilte är en sort för Norrland med högre totalavkastning än Betty både vallår och 2. Sorten utmärker sig också för särskilt god återväxtförmåga. Rajah (2n) Medelsen allroundsort med god återväxtförmåga jämfört med flera andra medelsena diploida sorter. Passar därför också bra i ett treesystem. Rajah har god resistens mot klöverröta och nematoder. Global (2n) Ny dipolid sort för den fleråriga slåttervallen. En frisk och uthållig sort för blandning med våra vanliga vallgräsarter, då den ger ett högkvalitativt grovfoder. Global har mycket god återväxtförmåga. Titus (4n) Titus är en tidig sort med snabb utveckling som ger stor avkastning år ett och två. Jämn tillväxt över säsongen med något mindre första. Titus har snabb utveckling och betydligt större innehåll av torrsubstans i grönmassan än medelsena sorter. God resistens mot klöverröta och stjälknematod. Lämpligast att odla i Götaland. Avkastning Område A-E Totalt, kg/ha Rel. tal Delar 2 Totalt kg/ha Vallår Vallår 2 Rel. tal Delar 2 SW Fanny (4n) Rajah (2n) (0) Titus (4n) Global (2n) (0) (54) Källa: Officiella försök. Torrsubstans område A-E, Götaland Resultat från sortprovning i vallbaljväxter i norra Sverige Sort Antal försök Total Källa: Officiella försök. Mätarsort: SW Torun. Torrsubstans/ha i kg. 9 Baljväxt/vallålder Baljv. Baljväxt/sk. tillfälle Baljväxt/vallålder Baljväxt/försöksplats 2 Vall I Vall II Vall III Y Z AC BD SW Torun mätare) Betty Ilte Vallbaljväxter 9
10 Timotej Timotej är ett tuvbildande gräs med god uthållighet, stråstyrka, vinterhärdighet och smaklighet. Detta gör arten till vårt viktigaste och mest odlade slåttergräs, som lämpar sig väl för hö och ensilage. Arten trivs på mull- och fastmarksjordar där den vattenhållande förmågan är god. Det grunda rotsystemet bidrar till att arten klarar översvämningar relativt bra, men är känslig för vår- och försommartorka. Timotej går i ax sist av vallgräsen och passar liksom rödklöver bäst i tvåesystem, där första en är stor. Timotej är känslig för upprepade avhuggningar. Ger bra frö i tre år. Andra året ger oftast bäst. Strängläggs timotej görs det med en förhållandevis hög stubb för att underlätta luftning. Direkttröskning kan göras om grödan är jämn och ogräsfri. Comtal Medelsen uthållig sort som passar bäst i södra Sverige där den klarar treesystem och bete bra. Lischka Sort med mycket god uthållighet jämnt fördelat på alla delar. Passar bra i ett treesystem genom sin goda återväxt. Motim Medeltidig sort med särskilt god marktäckning som tål bete och många ar. Vega Sort som passar särskilt väl i Norrland p.g.a extremt god vinterhärdighet. Avkastning Område A-G Totalt, kg/ha Rel. tal Delar 2 Beg. axg. dag. fr. /5 Totalt kg/ha Vallår Vallår 2 SW Alexander Lischka Rel. tal Delar 2 Källa: Officiella försök. Torrsubstans område A-G, Götaland och Svealand Vallgräs Rödsvingel Rödsvingel utnyttjas ur fodersynpunkt endast som betesgräs, speciellt på torra marker. De sorter som används till bete har långa utlöpare som bildar en tät och tålig matta för tramp. Rödsvingel är anspråkslös med tanke på att näring och härdigheten är bättre än hos ängssvingel. Gondolin Mycket torktålig och tidig sort med långa utlöpare. Gondolin är tidig på våren och bildar snabbt ett tätt bestånd med rikligt med utlöpare. 0 0
11 Hundäxing Hundäxing är aggresiv och konkurrerar starkt med övriga arter i blandningen. Den passar bäst i renbestånd, men kan samodlas med blålusern. Den är starkt tuvbildande med hög avkastning och god torkresistens. För att utnyttja hundäxingens goda återväxt bör den as tre ggr/år och en bör ske tidigt för att inte förväxa med sämre fodervärde som följd. Lidaglo En sen sort med utmärkt avkastningspotential och god vinterhärdighet. Sorten har snabb tillväxt och god återväxtförmåga. Rörsvingelhybrid En korsning mellan italienskt rajgräs och rörsvingel. Förutom olika kombinationer av föräldrar har förädlarna gjort återkorsningar och urval så att rörsvingelhybriden liknar mer den ena eller andra föräldern. Rörsvingelhybriden är ett mycket frodvuxet bladgräs med breda, långa lite sträva blad. Styrkan hos rörsvingelhybriden ligger i god uthållighet över flera vallår och god återväxtförmåga, varför ett tre eller fyresystem är nödvändigt. Dess näringskvalitet är jämförbar med ängssvingelns. Lämplig blandningspartner för att höja protein- och sänka fiberinnehåll är röd- och vitklöver. Rörsvingelhybrider är relativt långsamma i starten, därför bör engelskt rajgräs ej ingå med för stor andel eftersom den konkurrerar för starkt vid tillväxtstarten. Hykor Hykors styrka ligger i uthålligheten och avkastningen i 2-. Under andra året når den sin fulla produktionskapacitet. Hykor överträffar engelskt rajgräs när det gäller torrsubstans, särskilt år två och tre. Sorten har god torktålighet tack vare sina djupa rötter, samtidigt som den kan användas på områden som tidvis översvämmas. Hykor är ett tuvbildande gräs med mycket god vinterhärdighet, som många gånger kan ersätta ängssvingel i olika vallblandningar. Avkastning Totalt, kg/ha Rel. tal Delar 2 Beg. axg. dag. fr. /5 Totalt kg/ha Område A-G Vallår Vallår 2 Källa: Torrsubstans område A-G Götaland och Svealand, samt område F-G, Svealand och södra Norrland Parentes = litet antal försök. Rel. tal Delar SW Sigmund Hykor Lifara Perun Preval Stella Område F-G Vallår Vallår 2 SW Sigmund Norild (05) (05) 2 Vallgräs
12 Rajsvingel Rajsvingel är en korsning mellan italienskt rajgräs och ängssvingel. Förädlarna har försökt kombinera ängssvingelns goda härdighet med det italienska rajgräsets snabba etableringsförmåga och höga smältbarhet. Det finns även andra korsningar mellan ängssvingel och engelskt rajgräs eller italienskt rajgräs och ängssvingel. Rajssvingel med engelskt rajgräs tycks ha lite bättre näringsinnehåll än rajsvingel med italienskt rajgräs, dvs större innehåll av råprotein och energi och mindre fiberinnehåll. Perun Perun är en korsning mellan ängssvingel och italienskt rajgräs som liknar italienskt rajgräs men har bättre vinterhärdighet. Perun överträffar eng. rajgräs det första vallåret och har även andra vallåret en mycket hög avkastning. Passar bra till ensilering tillsammans med engelskt rajgräs, timotej, ängssvingel och rödklöver. Ängssvingel Ängssvingel är näst efter timotej vårt viktigaste vallgräs. Det är ett vinterhärdigt och uthålligt bladgräs, som är tidig i utvecklingen på försommaren. Tack vare sin goda återväxtförmåga och ringa känslighet för tramp är ängssvingeln en viktig komponent i vallfröblandningen och passar både till ensilage, hö och bete. Växten passar bra i treesystem, t.ex i samodling med lusern eller vitklöver. Ängssvingeln är lättetablerad och fungerar bäst på fastmarksjordar med god vattenförsörjning. Arten mognar normalt under mitten till slutet av juli månad och är ganska drösningsbenägen. Ängssvingel kan ge tillfredsställande frö under 2- år. Lifara Sort med hög och jämn avkastning och med god återväxtförmåga. Preval Utmärker sig för stor total avkastning, särskilt första val l året. Sorten har mycket god återväxtförmåga. Norild Ny sort med ursprung från Norge, särskilt lämplig för Svealand och Norrland. Stella Sort med mycket god uthållighet som visar sig i hög total avkastning i andra årets vall. Vallgräs Hybridrajgräs I hybridrajgräset har förädlarna försökt kombinera det italienska rajgräsets stora avkastningspotential med det engelska rajgräsets bättre härdighet och höga smaklighet även i återväxten. Hybridrajgräs har bra återväxtförmåga men svag uthållighet. Liksom för engelskt rajgräs finns olika tidighetstyper. Axfrekvensen i återväxten kan vara stor, särskilt i första återväxten, vilket lätt kan ge sämre näringsinnehåll. Storm (4n) Medelsent hybridrajgräs som ligger nära det engelska rajgräset i egenskaper. Stor avkastning första vall året, med stor andel av avkastningen i återväxten och med god uthållighet för att vara ett hybridrajgräs. 2 2
13 Engelskt rajgräs Eng. rajgräs har det bästa fodervärdet av alla gräsarter och är ett bladgräs med stor och mycket hög energihalt. Arten är något tuvbildande och används i betes- och ensilagevallar. Växten etablerar sig snabbt och är aggresiv. Inom arten finns många sorter med skiftande egenskaper, såsom växtsätt, tidighet, återväxtförmåga, resistens och kromosomtal. Arten ställer inga stora krav på jordart, men alltför torr sandjord och ren mulljord bör undvikas. Snabb återväxt gör att gräset bör as och/eller betas -4 ggr/år. Växten är en odlingssäker frögröda med hög avkastningspotential. Normalt as engelskt rajgräs till frö under ett år. Odlingar fria från kvickrot kan lämna acceptabel frö även under andra året. Aberdart (2n) Medelsen sort med stort innehåll av lättlösligt socker vilket ger effektivare mjölkproduktion. Har visat mycket god uthållighet och avkastning i södra och mellersta Sverige. Har också haft högre andel lättlösligt socker än jämförbara sorter vilket ger en högre energi totalt. Calibra (4n) Medelsen sort för slåtter och bete med mycket hög torrsubstans och återväxt. Analyser visar att Calibra har ett högt innehåll av socker, som ger bra smältbarhet och stort foderintag vid bete. Sorten är vinterhärdig och har god tolerans mot snömögel och kronrost. Foxtrot (2n) En sen diploid sort med mycket hög torrsubstans. Foxtrot passar utmärkt till både slåttervall och bete p.g.a. sitt täta växtsätt och sin goda återväxtförmåga. Herbie (2n) Sen sort med mycket god återväxt. Minst en vecka senare i begynnande axgång än medelsena sorter. Energi halten är ofta högre vid samma datum och förändras endast långsamt efter första av medelsent engelskt rajgräs. Herbal (4n) Sen vinterhärdig sort med mycket god återväxtförmåga. Kentaur (4n) En medelsen sort som utmärkt sig i de svenska sortförsöken för sin goda vinterhärdighet och överlägsna avkastningspotential. Sorten har högt fodervärde enligt dansk erfarenhet och bra resistens mot rost. Avkastning Område A-E Totalt, kg/ha Vallår Rel. tal Delar 2 Källa: Officiella försök. Ts- område A-E Götaland och Svealand Beg. axg. dag. fr. /5 Totalt kg/ha Vallår 2 Rel. tal Delar 2 Totalt kg/ha Vallår Rel. tal Delar SW Birger Aberdart (2n) Calibra (4n) Foxtrot (2n) Herbal (4n) (65) Herbie (2n) (56) Kentaur (4n) Vallgräs
14 Vallfröblandningar Slåttervall med Hykor* Hykor Power Utmärkt som ensilage med stor uthållighet och överlägsen återväxt, syns tydligt i :e en och beror till stor del på rörsvingelhybriden Hykor. Titus, en tidig rödklöver, ger blandningen hög klöverandel, hög och snabb tillväxt. as tidigt för god kvalitet p.g.a. stort innehåll av Hykor. AberMix Har en stark avkastning med sin Hykorinblandning samtidigt som den ger bredd med flera arter och sorter. Sorten innehåller sena och medelsena eng. rajgrässorter och är spetsad med högsockergräset Aberdart. Passar bra som ensilage och bete. En intensiv blandning för fleresystem. Timotej Lischka 5 Rörsvingelhybrid Hykor 65 Rödklöver Titus (4n) 6 Rajah (2n) 4 Vitklöver Riesling (m-st) 5 Abercrest (sm-bl) 5 Hykor Bas En stabil blandning för treesystem som liksom Hykor Power har hög avkastning och god återväxt. Blandningen innehåller en mindre del Hykor som istället ersatts av energirikt eng. rajgräs och ängssvingel. Timotej Lischka 20 Eng. rajgräs Herbal (4n) sen 0 Foxtrot (2n) sen 0 Rörsvingelhybrid Hykor 0 Ängssvingel Preval 0 Rödklöver Titus (4n) 6 Rajah (2n) 4 Vitklöver Riesling (m-st) 5 Abercrest (sm-bl) 5 Timotej Lischka 0 Eng. rajgräs Aberdart (2n) m-sen 20 Foxtrot (2n) sen 5 Herbal (4n) sen 5 Calibra (4n) m-sen 0 Rörsvingelhybrid Hykor 20 Rödklöver Titus (4n) Rajah (2n) Vitklöver Riesling (m-st) 4 För samtliga vallfröblandningar gäller 20 kg/förp och rek. utsädesmängd kg/ha om inget annat anges. * Hykor för - eller 4- esystem. Slåttervall som innehåller Hykor ger 0-5% högre avkastning år 2 och jämfört med konventionella vallar. Vi förbehåller oss rätten att under säsong göra mindre justeringar på befintliga blandningar p.g.a. vissa sorters begränsade tillgång. 4 4
15 Slåttervall med Hykor* Gräsvall Ren gräsblandning för 2--åriga vallar. Lättetablerad med bra återväxt. Lämplig för ensilage/hösilage i treesystem. Tål betning. Lämplig för södra Sverige. Slåttervall Ensilage Blandning för 2 års intensiv vallodling. Innehåller bred sortsammansättning med olika mognadstider för kvalité under längre period. Lämplig i södra Sverige. Timotej Lischka 25 Ragnar 0 Eng. rajgräs Aberdart 0 Calibra 0 Rörsvingelhybrid Hykor 0 Ängssvingel Lifara 20 Stella 5 Slåttervall Frodig Blandvall för 2-åriga vallar i ett treesystem. Lämplig till ensilage för er som vill ha baljväxter men inte vitklöver. Allroundblandning. Lämplig i södra Sverige. Timotej Ragnar 0 Lischka 25 Eng. rajgräs Aberdart 5 Calibra 0 Ängssvingel Preval 5 Stella 0 Rörsvingelhybrid Hykor 5 Rödklöver Rajah 5 Titus 5 Timotej Lischka 20 Eng. rajgräs Aberdart 0 Calibra 0 Herbal 5 Hybridrajgräs Storm 5 Ängssvingel Lifara 0 Stella 0 Rörsvingelhybrid Hykor 5 Rödklöver Rajah 9 Titus 6 Slåttervall Lusern En 2- årig vall med lusern som gör vallen torktåligare och tillför mer protein i grovfodret. Passar i treesystem. Lämplig i södra Sverige. Timotej Lischka 2 Eng. rajgräs Kentaur 6 Aberdart 6 Rörsvingelhybrid Hykor 25 Hundäxing Lidaglo Lusern Pondus 4 Rödklöver Rajah 5 Titus 6 Vitklöver Riesling * Hykor, för - eller 4- esystem. Slåttervall som innehåller Hykor ger 0-5% högre avkastning år 2 och jämfört med konventionella vallar. Konventionell slåttervall Gräsvall Hö Uthållig och säker gräsblandning som är lämplig till hö, passar utmärkt till häst och får. Lämplig i södra Sverige. Timotej Comtal 0 Lischka 50 Ängssvingel Preval 0 Stella 0 Slåttervall Härdig Blandvall för 2-årig vall i ett -esystem med lite tuffare klimat. Innehåller mindre rajgräs, klöver och mer ängssvingel och timotej än vår tidigare slåttervall. Lämplig till ensilage. Odlas i södra Sverige. Slåttervall Vit 2--årig blandvall avsedd för ensilage. Rödklöver och vitklöver i kombination ger en jämn baljväxtandel de olika eåren. Lämplig i södra Sverige. Timotej Ragnar 0 Lischka 2 Eng. rajgräs Aberdart 5 Herbal 5 Hybridrajgräs Storm 0 Ängssvingel Lifara 5 Stella 0 Rödklöver Rajah 5 Titus 5 Vitklöver Riesling 4 Timotej Lischka 7 Ragnar 0 Eng. rajgräs Kentaur 0 Herbal 5 Ängssvingel Lifara 5 Stella 5 Rödklöver Global 4 Titus 4 5 5
16 Betesvall Betesvall En uthållig blandning för fleråriga betesvallar. Innehåller sena sorter vilket ger ett bra bete hela säsongen. Lämplig för södra Sverige. Utsädesmängd 28 kg/ha. Timotej Comtal 25 Eng. rajgräs Foxtrot 8 Aberdart 0 Ängsgröe Balin 0 Ängssvingel Stella 0 Rödsvingel Reverent 5 Rödklöver Global 2 Titus Vitklöver Abercrest Riesling 4 Betesvall häst En uthållig betesvall som endast innehåller gräs d.v.s. ingen klöver med östrogena ämnen som kan leda till fertilitetsstörningar. Passar som vall till hästar. Lämplig i södra Sverige. Utsädesmängd 28 kg/ha Fpn: 0 kg. Med komplettering av vitklöver passar blandningen även till får. Timotej Comtal 25 Lischka 0 Eng. rajgräs Aberdart 8 Foxtrot 7 Rödsvingel Reverent 5 Ängssvingel Stella 20 Ängsgröe Balin 5 Ekologisk vall Betesvall EKO - GEV* En uthållig och härdig betesvall som är godkänd för ekologisk produktion. Lämplig i södra Sverige. Utsädesmängd 28 kg/ha. Timotej Lischka EKO 0 Eng. rajgräs Calibra 4 Aberdart EKO 6 Ängsgröe Balin 0 Ängssvingel Lifara EKO 0 Rödsvingel Gondolin 0 Vitklöver Abercrest 7 Riesling EKO Slåttervall vit EKO - GEV* 2--årig blandvall för ensilage. Röd- och vitklöver i kombination ger en jämn baljväxtandel de olika eåren och säkerställer kväveförsörjningen under vallens liggtid. Lämplig i södra Sverige. Timotej Lischka EKO 0 Eng. rajgräs Herbal 8 Aberdart EKO 2 Hybridrajgräs Storm 5 Ängssvingel Lifara EKO 25 Rödklöver Global 7 Rajah EKO 7 Vitklöver Riesling 4 Riesling EKO 2 *GEV - innebär att blandningarna är godkända för EKO-vallodling och de skall innehålla 00% EKO-frö av timotej, ängssvingel, och rörsvingel. Minst 0% rajsvingel och 60% engelskt rajgräs. 20% rödklöver, om enbart någon av sorterna Betty, Bjursele, Ilte, Torun, SW Yngve ingår i blandningen och 50% rödklöver, om andra sorter ingår i blandningen samt 40% vitköver. Andelarna kan ändras beroende på nya direktiv från Jordbruksverket och tillgång på EKO-frö. Trädesblandning Ettårig träda Blandning för kortliggande trädor. Snabbetablerad med hjälp av engelskt rajgräs. Passar som fånggröda. Önskas baljväxtinslag blandas vitklöver och/eller rödklöver in separat av kunden. Lämplig i södra Sverige. Eng. rajgräs Aberdart 0 Rödsvingel Reverent 70 Flerårig träda Blandning för långliggande trädor. Låg höjdtillväxt för låga skötselkostnader. Önskas baljväxtinslag i trädan blandas vitklöver och/eller rödklöver in separat av kunden. Lämplig i södra Sverige. Rödsvingel Reverent 70 Ängsgröe Balin 0 Specialblandning Vi gör specialblandningar i samråd med kund. Beställd kvantitet minst 00 kg, ingen returrätt och levereras i 20 kg/förp. 6 6
17 Slåttervall med Hykor* SF Taiga Första standardblandningen som innehöll rörsvingelhybriden Hykor. Slåttervall som innehåller Hykor ger 0-5% högre avkastning år 2 och jämfört med konventionell vall. För 2- årig vall som as ggr/år. Populäraste vallfröblandningen i södra Sverige. Timotej Lischka 5 Eng. rajgräs Calibra 0 Kentaur 6 Foxtrot 4 Ängssvingel Lifara 0 Rörsvingelhybrid Hykor 25 Rödklöver Nancy 5 Rajah 5 SF Robust Bästa valet i kärva lägen! Ger en extremt härdig vall där Hykor tillsammans med timotej skapar möjligheter för en långlivad vall med ett högkvalitativt grovfoder år efter år. Lämplig i södra och mellersta Sverige. SF Tundra Lik sin syster Taiga men har förbättrad vinterhärdighet genom högre andel timotej och lägre andel rajgräs. Kombinationen av röd- och vitklöver ger jämn baljväxtandel mellan åren. Härdig slåttervall för -åriga vallar som as ggr/år. Lämplig i södra och mellersta Sverige. Timotej Lischka 40 Eng. rajgräs Calibra 8 Kentaur Foxtrot 2 Ängssvingel Lifara 0 Rörsvingelhybrid Hykor 25 Rödklöver Nancy 4 Rajah 4 Vitklöver Riesling 4 SF Lusern En slåttervall som innehåller lusern bidrar till bättre torktålighet, högre avkastning och högre råproteininnehåll. Passar till dig som vill ha extra protein i foderstaten. Utnyttjas bäst på lättare jordar med högt ph-värde. Lämplig i södra och mellersta Sverige. Timotej Lischka 58 Rörsvingelhybrid Hykor 0 Rödklöver Nancy 4 Rajah 4 Vitklöver Riesling 4 Timotej Lischka Eng. rajgräs Calibra 5 Kentaur Foxtrot 2 Blålusern Vela 5 Rörsvingelhybrid Hykor 0 Rödklöver Nancy 4 Rajah 4 Vitklöver Riesling 4 SF Nora Bygger på nya rön kring baljväxternas ökade värde i foderstaten. En hög baljväxtandel kombineras med gräs och god återväxtförmåga för att få en jämn baljväxtandel även i återväxten. Nora får en hög kvalitet jämt fördelad över arna. För -4 vallår och lämplig i södra och mellersta Sverige. Gräsvall SF Hästhö Den perfekta mixen för dig som vill a hö eller arbetar med hösilage. Vallen torkar snabbt upp på sträng och är väl anpassad för 2-esystem. Lämplig i södra och mellersta Sverige. Timotej Lischka 50 Motim 0 Ängssvingel Lifara 40 Timotej Lischka 40 Eng. rajgräs Calibra 5 Kentaur 2 Foxtrot 2 Rörsvingelhybrid Hykor 4 Rödklöver Nancy 6 Rajah 6 Vitklöver Riesling 5 SF Gräsraj Högavkastande gräsvall för 2- ar med 2- års liggtid. Lämplig i södra Sverige. Timotej Lischka 40 Motim 0 Ängssvingel Lifara 0 Eng. rajgräs Herbal 0 Helmer 0 För samtliga vallfröblandningar gäller 20 kg/förp och rek.utsädesmängd kg/ha om inget annat anges. * Slåttervall som innehåller Hykor ger 0-5% högre avkastning år 2 och jämfört med konventionella vallar. Vi förbehåller oss rätten att under säsong göra mindre justeringar på befintliga blandningar p.g.a. vissa sorters begränsade tillgång. 7 7
18 Gräsvall SF Tålig En vallblandning som är vad den heter. Tålig mot torka, stående vatten och tuffa vintrar. Rekommenderas på samtliga jordarter men särskilt på låglänta mulljordar med hög kvävelevererande förmåga där baljväxter inte behövs. Timotej Lischka 60 Rörsvingelhybrid Hykor 40 Slåttervall för 2- eller -esystem SF Favorit En klassiker som under många år varit normbildande för åttervallar framförallt i södra Sverige. Timotej Lischka 0 Eng. rajgräs Herbal 0 Helmer 0 Ängssvingel Lifara 40 Rödklöver Nancy 5 Rajah 5 SF Ideal Härdig vallfröblandning med de uthålliga grässorterna timotej och ängssvingel tillsammans med rödklöver. -årig vall som as 2 ggr/år. Lämplig i mellersta Sverige. Timotej Lischka 60 Ängssvingel Lifara 0 Rödklöver Sara 0 SF Högland Speciellt framtagen med rådgivare för Animaliebältet. En treditionell härdig vallfröblandning med hög andel timotej och liten del ängssvingel och eng. rajgräs. Kombinationen av röd- och vitklöver borgar för en jämn baljväxtandel över åren. Även mycket lämplig för efterbete. Timotej Lischka 50 Ängssvingel Lifara 25 Eng. rajgräs Calibra 7 Herbal 6 Rödklöver Nancy 4 Rajah 4 Vitklöver Riesling 4 Betesvall SF Bete Universal Uthållig betersvall som fungerar i de flesta lägen. Ställer inte så höga krav på täta avbetningar. Lämplig i södra och mellersta Sverige. Timotej Motim 20 Eng. rajgräs Calibra 0 Foxtrot 0 Ängssvingel Lifara 0 Ängsgröe Balin 0 Rödsvingel Reverent 0 Vitklöver Abercrest 0 SF Hästbete Uthålligt bete till hästar. Vallen ger en tät och mattbildande gräsvall som tål bete väl. Förstaen kan även användas till slåtter. Timotej Motim 5 Ängssvingel Lifara 5 Ängsgröe Balin 5 Rödsvingel Reverent 5 SF Bete Intensiv Energirik, högavkastande betesvall med krav på högt betestryck som kan ligga år efter år. Lämplig både för nötkreatur och får. Lämplig i Götaland. Eng. rajgräs Calibra 5 Herbal 0 Foxtrot 0 Ängssvingel Lifara 50 Ängsgröe Balin 7 Vitklöver Abercrest 8 För samtliga vallfröblandningar gäller 20 kg/förp och rek. utsädesmängd kg/ha om inget annat anges. * Slåttervall som innehåller Hykor ger 0-5% högre avkastning år 2 och jämfört med konventionella vallar. Vi förbehåller oss rätten att under säsong göra mindre justeringar på befintliga blandningar p.g.a. vissa sorters begränsade tillgång. 8 8
19 Ekologisk vall SF Högland GEV* Storsäljaren Högland i ekologisk tappning. Härdig vallfröblandning för 2- åriga vallar som as 2- ggr/år. Lämplig i södra och mellersta Sverige. SF Ideal GEV* Härdig vallblandning för långliggande vallar för dig som inte vill ha vitklöver i slåttervallen. Lämplig i södra och mellersta Sverige. Timotej Lischka EKO 45 Eng. rajgräs Aberdart EKO 9 Calibra Herbal Ängssvingel Lifara EKO 25 Rödklöver Nancy/Sara Rajah 2 Rajah EKO 5 Vitklöver Riesling Riesling EKO 2 SF Populär GEV* Slåttervall med rörsvingelhybriden Hykor. Förbättrar uthålligheten på vallen och höjer avkastningen 0-5% under år 2 och år jämfört med konventionella vallblandningar. Lämplig i Götaland. Timotej Lischka EKO 7 Eng. rajgräs Aberdart 9 Herbal 6 Rörsvingelhybrid Hykor EKO 0 Rödklöver Nancy/Sara 4 Rajah EKO 4 Vitklöver Riesling 7 Riesling EKO SF Roterande raj GEV* Gröngödslingsblandning. Lämplig i Götaland. Eng. rajgräs Aberdart EKO 42 Fångrajgräs 28 Rödklöver Global 5 Rajah EKO 5 NYHET! SF Lusern GEV* En ekologisk blandvall med ett balanserat luserninnehåll för en hög och jämn baljväxtandel i vallen under hela dess liggtid. Lusern bidrar i vallen med högt proteininnehåll, bättre torktålighet och högre totalavkastning i de regioner där lusernen trivs. Timotej Lischka EKO Eng. rajgräs Calibra 6 Aberdart EKO 4 Rörsvingelhybrid Hykor EKO 0 Blålusern Vela 5 Rödklöver Nancy 4 Rajah EKO 4 Vitklöver Riesling EKO 4 Timotej Lischka EKO 50 Ängssvingel Lifara EKO 0 Rödklöver Global Nancy/Sara Rajah 4 Rajah EKO 0 SF Robust GEV* Äntligen i ekologisk tappning. Storsäljaren Robust med en fantastisk uthållighet samtidigt som avkastningen hålls på topp i lite kärvare lägen. Nu med höjd klöverhalt! Lämplig i södra och mellersta Sverige. Timotej Lischka EKO 48 Rörsvingelhybrid Hykor EKO 5 Rödklöver Nancy/Sara Rajah Rajah EKO 6 Vitklöver Riesling Riesling EKO 2 SF Bete GEV* Betesblandningen för de allra flesta lägen. Uthålligt alternativ som innehåller betesgräsen rödsvingel och ängsgröe. Lämplig i södra och mellersta Sverige. Timotej Lischka EKO 5 Eng. rajgräs Aberdart EKO 5 Herbal 0 Ängssvingel Lifara EKO 0 Rödsvingel Rubin 0 Ängsgröe Balin 5 Rödklöver Nancy/Sara 2 Rajah EKO Vitklöver Abercrest 7 Riesling EKO *GEV - innebär att blandningarna är godkända för EKO-vallodling och de skall innehålla 00% EKO-frö av timotej, ängssvingel, och rörsvingel. Minst 0% rajsvingel och 60% engelskt rajgräs. 20% rödklöver, om enbart någon av sorterna Betty, Bjursele, Ilte, Torun, SW Yngve ingår i blandningen och 50% rödklöver, om andra sorter ingår i blandningen samt 40% vitköver. Andelarna kan ändras beroende på nya direktiv från Jordbruksverket och tillgång på EKO-frö. Specialblandning Vi gör specialblandningar i samråd med kund. Beställd kvantitet minst 00 kg, ingen returrätt och levereras i 20 kg/förp. 9 9
20 Slåttervall med Hykor* Vall F5 Flerårig klövergräsblandning med hög produktionsförmåga i 2- åriga vallar för hö och ensilage. Lämplig för hela Götaland. Vall F2 för - eller 4-esystem Slåttervallfröblandning för intensiv produktion med hög vitklöverandel. Återväxten tål att betas. Lämplig i Götaland och södra Svealand. Timotej Lischka 40 Eng. rajgräs Aberdart 5 Kentaur 5 Rörsvingelhybrid Hykor 0 Rödklöver Sara (4n) 0 Global 5 Vitklöver Riesling 5 Timotej Lischka 0 Eng. rajgräs Aberdart 0 Herbie 0 Rörsvingelhybrid Hykor 0 Vitklöver Riesling 0 Rödklöver Global 6 Titus (4n) 4 Vall F70 Klöverstark blandning med mindre vitklöverdel för bete på återväxt. Lämplig i Götaland och södra Svealand. Timotej Lischka 45 Ängssvingel Norild 5 Rörsvingelhybrid Hykor 20 Rödklöver Sara (4n) 5 Rajah 0 Vitklöver Hebe 5 Vall F20 Flerårig klövergräsblandning, anpassad för intensiv produktion. Lämplig i hela Götaland. Timotej Lischka 40 Eng. rajgräs Helmer 0 Herbie 0 Ängssvingel Lifara 0 Rörsvingelhybrid Hykor 20 Rödklöver Titus (4n) Global Vitklöver Hebe 4 Vall Hykor Lämplig i Götaland och södra Svealand. Timotej Lischka 40 Rörsvingelhybrid Hykor 5 Eng. rajgräs Kentaur 5 Herbie 5 Rödklöver Titus 5 Rajah 5 Vitklöver Riesling 5 Vall F25 Lämplig i Götaland och södra Svealand. Timotej Lischka 5 Eng. rajgräs Kentaur 0 Herbie 0 Rörsvingelhybrid Hykor 0 Rödklöver Titus (4n) 5 Rozeta 0 Vall F82 Vallfrö och betesblandning speciellt för Gotland, Öland och södra Götaland. Ängssvingel Lifara 20 Rörsvingelhybrid Hykor 0 Hundäxing Lidaglo/Amba 20 Blålusern Vela Ympad 5 Rödklöver Titus (4n) 4 Rozeta 6 Vitklöver Riesling 5 Vall F8 Vallfrö- och betesblandning speciellt för Öland, Gotland och södra Götaland. Timotej Lischka 25 Eng. rajgräs Helmer 0 Blålusern Vela Ympad 25 Rörsvingelhybrid Hykor 25 Rödklöver Rozeta 0 Titus (4n) 5 För samtliga vallfröblandningar gäller 20 kg/förp och rek.utsädesmängd kg/ha om inget annat anges. * Slåttervall som innehåller Hykor ger 0-5% högre avkastning år 2 och jämfört med konventionella vallar. Vi förbehåller oss rätten att under säsong göra mindre justeringar på befintliga blandningar p.g.a. vissa sorters begränsade tillgång
21 Slåttervall Götaland/södra Svealand Vall F5 Gräsblandning anpassad för ensilering och intensivare produktion. Lämplig i Götaland och södra Svealand. Timotej Lischka 40 Ängssvingel Mimer 40 Eng.rajgräs Helmer 20 Vall F05 Standardblandning för fleråriga vallar. Lämplig i Götaland och södra Svealand. Timotej Lischka 80 Rödklöver Rozeta 5 Global 5 Vall F0 Gräsblandning anpassad för hästhö som passar till de flesta jordar. Lämplig i Götaland och södra Svealand. Vall F50 Flerårig vallfröblandning med härdiga sorter. Lämplig för norra Götaland och Svealand. Timotej Lischka 60 Ängssvingel Mimer 20 Preval 20 Vall F80 Vallfrö- och betesblandning speciellt för Öland, Gotland och södra Götaland. Timotej Lischka 60 Ängssvingel Norild 0 Rödklöver Rajah Titus (4n) Vitklöver Hebe 4 Blålusern Vela Ympad 40 Hundäxing Lidaglo/Amba 60 Slåttervall Svealand/Norrland Vall F205 Gräsblandning till hästhö passar på de flesta jordar. Lämplig för norra Svealand och Norrland. Timotej Grindstad 20 Vega 40 Ängssvingel Norild 40 Vall F20 Lämplig för norra Svealand och Norrland. Timotej Vega 2 Grindstad 0 Ängssvingel Norild 20 Rödklöver Bjursele 8 Vall 90-0 F20 Standardblandning för flerårig vall. Speciellt anpassad för hö. Lämplig för Norrland. Timotej Vega 9 Rödklöver Bjursele 7 Ilte (4n) 2 Vall 85-5 F25 Lämplig för Norrland. Timotej Grindstad 40 Vega 47 Rödklöver Bjursele 9 Ilte (4n) 4 Vall 85-5 F20 Standardblandning för flerårig vall i södra och mellersta Norrland. Timotej Lischka 45 Vega 40 Rödklöver Bjursele 5 Global 0 Vall F250 Lämplig för norra Svealand och Norrland. Timotej Lischka 0 Vega 0 Ängssvingel Norild 0 Rödklöver Bjursele Global Vitklöver Undrom 4 2 2
22 Betesvall Bete F40 hela Sverige Standardblandning för flerårig betesvall som passar de flesta jordar. Lämpad för Götaland och södra Svealand. Timotej Lischka 5 Eng. rajgräs Herbie 0 Helmer 0 Ängssvingel Lifara 25 Rödsvingel Gondolin 5 Ängsgröe Balin 5 Vitklöver Riesling 5 Abercrest 5 Bete F240 Standardblandning för flerårig betesvall som passar de flesta jordar. Lämplig för norra Svealand och Norrland. Timotej Vega 0 Eng. rajgräs Hebie 0 Ängssvingel Norild 5 Ängsgröe Balin 5 Vitklöver Undrom 0 Bete Häst & Får F42 Flerårig betesvall utan klöver anpassad för häst- och fårbete. Lämpad för Götaland och södra Svealand. Timotej Lischka 20 Eng. rajgräs Herbie 20 Ängssvingel Lifara 20 Rödsvingel Gondolin 20 Ängsgröe Balin 20 Trädesblandning Fång 520 hela Sverige Lågväxande sorter, lämpat för långvariga trädor med litet behov av putsning. Godkänd som fånggröda. Lämplig för Götaland och södra Svealand. Utsädesmängd ca 0 kg/ha. Ängssvingel Mimer 60 Rödsvingel Gondolin 5 Vitklöver Hebe 5 Specialblandning Vi gör specialblandningar i samråd med kund. Beställd kvantitet minst 250 kg, ingen returrätt och leverans i 20 kg/förp. Ekologisk vall Götaland/södra Svealand GEV Intensiv Klöverrik blandning för intensiv odling i Götaland. Eng. rajgräs Calibra EKO 2 Herbie 8 Ängssvingel Kasper EKO 20 Rörsvingelhybrid Hykor EKO 0 Hybridrajgräs Storm 0 Rödklöver Rajah EKO 5 Rozeta 5 Vitklöver Hebe 7 Riesling EKO GEV Hö Gräsblandning anpassad för hästhö från Götaland till Norrland. Timotej Lischka EKO 20 Vega EKO 40 Ängssvingel Kasper EKO 40 GEV F70 Vallfröblandning anpassad för odling i Götaland och södra Svealand. Timotej Lischka EKO 0 Vega EKO 5 Ängssvingel Mimer EKO 5 Rörsvingelhybrid Hykor EKO 20 Rödklöver Rozeta 4 Rajah EKO 7 Titus (4n) Vitklöver Hebe 4 Hebe EKO
23 Ekologisk vall Götaland/södra Svealand GEV F82 Vallfrö- och betesblandning speciellt för Öland, Gotland och Södra Götaland. GEV Bete Flerårig tålig betesvall för Götaland och södra Svealand. Ängssvingel Mimer EKO 20 Rörsvingelhybrid Hykor EKO 0 Hundäxing Amba/Lidaglo 20 Blålusern Vela Ympad 5 Rödklöver Rajah EKO 5 Titus (4n) 5 Vitklöver Hebe Lena EKO 2 Timotej Lischka EKO 5 Eng. rajgräs Calibra EKO 2 Herbie 8 Ängssvingel Mimer EKO 20 Rödsvingel Gondolin 20 Ängsgröe Balin 5 Vitklöver Hebe 7 Lena EKO GEV Fång 550 Klöverstark långvarig gräsblandning. Även lämplig för betning. Eng. rajgräs Herbie 8 Calibra EKO 2 Ängssvingel Kasper EKO 50 Rödklöver Rozeta 2 Rajah EKO 2 Vitklöver Hebe 4 Hebe EKO 2 Ekologisk vall Svealand/Norrland GEV F270 Vallfröblandning speciellt för Svealand och södra Norrland. Timotej Lischka EKO 20 Vega EKO 40 Ängssvingel Kasper EKO 0 Rörsvingelhybrid Hykor EKO 0 Rödklöver Bjursele 9 Bjursele EKO Ilte (4n) Vitklöver Undrom Lena EKO 2 GEV Bete Norr Betesvall för norra Svealand och Norrland. Timotej Vega EKO 0 Ängssvingel Kasper EKO 5 Eng. rajgräs Kentaur 4 Calibra EKO 6 Ängsgröe Balin 5 Vitklöver Undrom 7 Lena EKO GEV Norr Slåttervall för Norrland. Timotej Grindstad EKO 20 Vega EKO 60 Rödklöver Bjursele 7 Bjursele EKO Ilte (4n) 5 Vitklöver Undrom Lena EKO 2 GEV - innebär att blandningarna är godkända för EKO-vallodling och de skall innehålla 00% EKO-frö av timotej, ängssvingel, och rörsvingel. Minst 0% rajsvingel och 60% engelskt rajgräs. 20% rödklöver, om enbart någon av sorterna Betty, Bjursele, Ilte, Torun, SW Yngve ingår i blandningen och 50% rödklöver, om andra sorter ingår i blandningen samt 40% vitköver. Andelarna kan ändras beroende på nya direktiv från Jordbruksverket och tillgång på EKO-frö. 2 2
24 Box Lidköping tel /52/54 fax info@scandinavianseed.se Skånefrö AB Storgatan, TOMMARP tel info@skanefro.se Svenska Foder AB Box 67, 5 6 LIDKÖPING tel info@svenskafoder.se Forsbecks AB Box 6, SKÄNNINGE tel info@forsbecks.se 24 24
VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014
VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014 Vi är flexibla och erbjuder förutom våra standardblandningar nedan också gärna fröblandningar efter dina önskemål! Konventionella vallfröblandningar för HÖ, HÖSILAGE
Läs merVall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen
Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen 20180214 Val av vallblandning Vilka djur ska äta fodret Markens egenskaper Förutsättningar kring
Läs merVallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret? Krav på energi och protein eller mängd foder.
Läs merVallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
Sida 1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 och redigerad av Torbjörn Henningsson Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret?
Läs merGrovfodersortiment. Vallfröblandningar & Majssorter. Vall & Majs
Grovfodersortiment Vallfröblandningar & Majssorter Vall & Majs 2011 Innehåll Vall & Majs 2011 Närproducerat i fokus 3 Konventionella slåttervallar 4 Slåttervallar som utnyttjar Hykor-tekniken 5 Betesvallar
Läs merEn ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Vallfröblandningar med gräsarterna rörsvingelhybrid och timotej har gett högre
Läs merVALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning
Läs merGrovfodersortiment. Vall & Majs
Grovfodersortiment Vall & Majs 2010 Innehåll Vall & Majs 2010 Grovfoder i framkant 3 Konventionella slåttervallar 4 Slåttervallar som utnyttjar den nya Hykor-tekniken 5 Betesvallar 6 Gräsvallar 6 Vallfröblandningar
Läs merVall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att prova
Läs merEn ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Försöket visar att vallfröblandningar med rörsvingelhybrid ger tre till åtta procent
Läs merFröblandningar med rörsvingel och Hykor
Fröblandningar med rörsvingel och Hykor Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller Hykor (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt rajgräs) har avkastningen
Läs merResultaten visar i ett medeltal för de fyra
JAN JANSSON, Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad OGRÄS Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Fyra försök fi nns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling
Läs merVALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara
VALL Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt
Läs merBibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar
Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,
Läs merVall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att hitta vallfröblandningar
Läs merVårutsäde & Vallfrö 2008. Från sådd till skörd
Vårutsäde & Vallfrö 2008 Från sådd till skörd Ägna lite tid åt att välja rätt... Det är återigen tid att bestämma sig för vilken odling man ska ha växtodlingsåret 2008. En sak är säker: Det är helt rätt
Läs merGrovfodersortiment. Vall & Majs 2009
Grovfodersortiment Vall & Majs 2009 Innehåll Nytt grovfodersortiment och nya grovfoderstrategier 3 Slåttervallar som utnyttjar den nya Hykor-tekniken 4 Konventionella slåttervallar 5 Gräsvallar 6 Betesvallar
Läs merVALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och
Läs merVALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande
VALL Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande Maria Stenberg, Avdelningen för precisionsodling, SLU, Skara, Ingemar Gruvaeus, HS Skaraborg,
Läs merVALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters
VALL OCH GROVFODER Timotejsorters konkurrensförmåga Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga
Läs merEgenskaper för gräs, klöver och lusern
Egenskaper för gräs, klöver och lusern Långsam etablering. Kräver högt ph och väldränerad jord. Tål många skördar per år. Uthållig. Torktålig. Mer fiberrik jämfört med klöver. Minst 20% i blandningar.
Läs merNäringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2
Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Magnus Halling Växjö möte 7 december 2011 Planering för denna ppt (dölj senare) Mål klart Litteratur Jämförelse Karl-Erik och Linda - delvis Metod förteckning
Läs merTIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA
TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling
Läs merEgenskaper för gräs, klöver och lusern
Egenskaper för gräs, klöver och lusern Engelskt rajgräs Tål flera skördar per år. Tål betning och tramp väl. Högt sockerinnehåll, smakligt, energirik, lättensilerad. Känslig för snömögel. Bäst vinterhärdighet
Läs merUddevallakonferensen 2015
Uddevallakonferensen 2015 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi,
Läs merEkologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård
Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ola Hallin, Rådgivarna Sjuhärad Sammanfattning Vallfröblandningar med 45 % rörsvingel Swaj eller rörsvingelhybrid Hykor har
Läs merVallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland
Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan
Läs merVallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2015
Vallsorter lämpliga för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2015 Jordbruksinformation 5-2015 1 Val av vallsort är viktigt! Slåtter- och betesvallar utgör mer än 60 procent av den ekologiska
Läs merOfficiella provningsplatser vallsorter från 2013
Sortprovning i olika vallarter Växjö möte den 4 december 2014 Magnus Halling, SLU, Uppsala Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Hedemora a Uppsala Fast basplats Extra basplats Rådde, HS Tenhult
Läs merVäxjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2
Växjö möte 14 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi, Uppsala 2
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom
Läs merNäringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala
Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december 2016 Magnus Halling Forskningsledare, SLU, Uppsala Bakgrund och metodik Näringsinnehållet analyseras rutvis i skörd 1 första vallåret på de
Läs merNYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB
NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB Om Växt Vårutsäde 2014 Havre En Symphony för svenska förhållanden Ekovall Vad begränsar vallen? Helheten Utmana din agrara kompetens Foderkorn
Läs merVallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2013
Vallsorter lämpliga för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2013 Jordbruksinformation 6-2013 1 Val av vallsort är viktigt! Slåtter- och betesvallar utgör mer än 60 procent av den ekologiska
Läs merUthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel. Magnus Halling Växjö möte 5 december 2012
Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Magnus Halling Växjö möte 5 december 212 Målsättning Målsättningen med projektet var att testa uthålligheten hos sorter
Läs merSkånefrö har. vallfröblandningen. för just din produktion. Nyheter 2018! Perfekt GEV Framgång. Bäst på allt som gror!
Skånefrö har vallfröblandningen för just din produktion Nyheter 2018! Perfekt GEV Framgång Bäst på allt som gror! www.skanefro.se 1 Ny säsong, nytt vallår och nya möjligheter! Inget år är det andra likt
Läs merVallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2016
Vallsorter lämpliga för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2016 Jordbruksinformation 11-2016 1 Val av vallsort är viktigt! Slåtter- och betesvallar utgör mer än 60 procent av den ekologiska
Läs merVårutsäde & Vallfrö Från sådd till skörd
Vårutsäde & Vallfrö 2007 Från sådd till skörd Vi behöver inte vara störst för att vara starkast! Nytt år, nya tankar. I år satsar vi ännu hårdare på de anpassade sorterna för eftermarknaden. Vi ökar arealen
Läs merVallblandningar för breddat skördefönster, Värmland
blandningar för breddat skördefönster, Värmland Ingemar Gruvaeus Hushållningssällskapet, Skara Ragnar timotej ger en klart lägre andel gräs i blandning med klöver än Grindstad. Ragnar har lägre skörd,
Läs merBotanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.
Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. En LRF-finansierad Kraftsamlingsundersökning på gårdsnivå av fyra
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
Vallfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005-2006 har ett försök (L6-456 F36065/66 ) i vall I-II på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom
Läs merSortval i ekologisk vallodling
Sortval i ekologisk vallodling 2004-2009 Sortförsök i timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs och rajsvingel Magnus A. Halling Swedish University of Agricultural Sciences (SLU)
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005 har ett försök (L6-456 F36065) i vall I på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom val av en tidig
Läs merVårutsäde V. Vårkorn. Havre. Skjutkraftstestat utsäde
V Inför 2016 årsådd Vårutsäde, Vår Våru Vallfrö och Majs I den här foldern har vi på Lantmännen samlat vårt sortiment av vårutsäde, vallfrö och majs. Vårt fullständiga sortiment med mer fakta hittar du
Läs merVallguide. Nyckelkoncept för framtidens utmaningar! Nya sorter 2016! Rhonia timotej Rubinia timotej Karolina rörsvingel Indikus eng.
Vallguide 2016 Nyckelkoncept för framtidens utmaningar! Nya sorter 2016! timotej Rubinia timotej Karolina rörsvingel Indikus eng.rajgräs 1 Innehåll Vallguide 2016 3 OptiVall presentation 4 Framtiden ser
Läs merUtsädesguide
Utsädesguide 2013 www.varalagerhus.se www.varalagerhus.se info@varalagerhus.se Lagerhusgatan 4, 534 31 Vara Tel. 0512 30 04 50, Fax 0512 103 10 Havre Havre är en bra avbrottsgröda i växtföljden. Välj grynhavresorten
Läs merBestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök
Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök Magnus A. Halling 1 och Jan Jansson 2 1 Växtproduktionsekologi, SLU, Ulls väg 16, 756 51 Uppsala,
Läs merPraktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning
Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning Magnus Halling Kurs Greppa näringen Rådde 217519 Harvets system Perennial ryegrass harvest systems growing periods Number of days from 2th April 2 4 6 8 1
Läs merVallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20
Vallar för Dina förutsättningar. Gård & Djurhälsa Nötseminarier 2018 Per-Anders Andersson, Lantmännens Odlingsrådgivning Sv Wide Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når
Läs merSortprovning i olika vallarter
Av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala E-post: magnus.halling@slu.se Sortprovning i olika vallarter SAMMANFATTNING Utvecklingen av vallprovningen i södra och mellersta Sverige beskrivs
Läs merBesiktningsrapport 2006 vallförsök Magnus Halling
Besiktningsrapport 2006 vallförsök Magnus Halling 2006-06-01 Landsbygdskonsult AB, Försöksverksamheten, Fransåker, 195 92 MÄRSTA Plan: B6-202, vallår: 1, adb: 062849, plats: BC-49-2005 Plan: R6-202, vallår:
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
allfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom
Läs merVallsortprovning. Timotejsorters konkurrensförmåga, L Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111
Vallsortprovning Timotejsorters konkurrensförmåga, L6-6301 Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111 Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel, L6-4430, pågående Ola Hallin Hushållningssällskapet L6-4430,
Läs merGödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar
Gödslingsstrategier till vall Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar 0706-15 67 70 linda.af.geijersstam@hush.se Vallgödsling Kalium Kväve Svavel Koll på kalium Markkartering. Avkastning. Vallålder.
Läs merRödklöversorters konkurrensförmåga L6-111
Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Syftet med serien är att studera ett antal rödklöversorters konkurrensförmåga i samodling antingen med rörsvingel (Swaj) eller engelskt rajgräs (Birger) Sverigeförsöken
Läs merSlåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar
Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Inst. f växtproduktionsekologi Nilla.Nilsdotter-Linde@slu.se 070-662 74 05 Växjö möte 181205 Bakgrund Fodermängd och kvalitet
Läs merFörsökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ANNE-MAJ GUSTAVSSON, Sveriges lantbruksuniversitet VALL OCH GROVFODER Kvävegödsling och strategi i vall Delredovisning av försöksserien Kvävegödsling och strategi
Läs merLusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver
Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver Elisabet Nadeau 1,2 och Annika Arnesson 1 SLU Skara 1 och Hushållningssällskapet Sjuhärad 2 Jan Jansson och Ola Hallin Hushållningssällskapet
Läs merHur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar
Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar Hushålllningsällskapet/ HS Konsult AB Örebro Greppa Näringen Linköping 21 november 2013 Disposition Genomgång av sjukdomar och symtom
Läs merFältforskningsenheten Vall - Sortval Tabell-bilagor
Fältforskningsenheten 2002 Vall - Sortval 2002 Tabell-bilagor Tabell 1. Kvävegödsling i sortförsöken (Nitrogen fertilization in the variety trials) Anläggningsår, Vallår, (Establishment year) (Ley year)
Läs merVallfröguide
Vallfröguide 2017-2018 Bästa mjölkbonde, Hur ska man kunna klara sig med en pressad mjölkmarknad och låga mjölkpriser Den frågan har väl de flesta mjölkproducenterna ställt sig under de senaste åren. Nu
Läs merLantmannens valltävling
Lantmannens valltävling li 2004-2007 Mål för deltagarna ( de tävlande) : Ge diskussionsunderlag för olika sätt att odla vall och värdet därav. Två deltävlingar Upplägg Treårig vall insådd i spannmål till
Läs merLantmännens vallfröblandningar 2008
Lantmännens vallfröblandningar 2008 Ingående arter framgår alltid av certifieringsbeviset eller finns tryckt på säcken. Vid brist på frö av huvudsorten används bästa tillgängliga alternativa sort. 910
Läs merL Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version , Magnus Halling/Ola Hallin
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences L6-4430 Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version 2014-03-31, Magnus Halling/Ola Hallin
Läs merKamp mot tramp. Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3
Kamp mot tramp Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3 1 Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Inst. för växtproduktionsekologi 2 JTI Institutet för jordbruks- och
Läs merFörmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem
Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem Eva Salomon, RISE Nilla Nilsdotter-Linde, SLU, VPE Eva Spörndly, SLU, HUV Research Institutes of Sweden Finansiär: SLF
Läs merVårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så
Läs merProtokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall
Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall 2017-03-22 FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Medverkande: Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå, ämnesansvarig SLU, ordförande
Läs merOlssons vallfrö 2016. betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor
Olssons vallfrö 2016 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor www.olssonsfro.se tel 042-250 450. I N N E H Å L L Vallfrösortiment 2016 Arter
Läs merTidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008
Läs merVad provas och hur? Vad provas inte?
Vad provas och hur? Vad provas inte? Björn Andersson, FältForsk, SLU Värdeprovning av jordbruksväxter Provning för intagning på svensk sortlista, s.k. VCU-provning (Value for Cultivation and Use). Försöken
Läs merBibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej
Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Författare Frankow-Lindberg B. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet
Läs merFrö- och Oljeväxtodlarna
Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen
Läs merdnr H (2008), V (2009), H (2010), V (2011) och H (2012).
1 Rådgivande sortprovning i norra Sverige, 2008 2012. dnr H0760012 (2008), V0960065 (2009), H0960351 (2010), V1160084 (2011) och H1160258 (2012). Kent Dryler Bakgrund Spannmål Den officiella provningen
Läs merBakgrund. Två försök. Hypoteser. Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej
Bakgrund Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Bodil Frankow-Lindberg Växjö Möte 2008-12-11 11 I takt med att kraven på vallfodrets kvalitet ökar har frågan om det finns
Läs merOlssons. vallfrö. betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor
Olssons vallfrö 2014 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan www.olssonsfro.se tel
Läs merFörsöksåret 2016 Ett axplock ur verksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad
Försöksåret 2016 Ett axplock ur verksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad (vintertest av gräsplantor) God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret
Läs merVallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter
Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter val för södra och mellersta Sverige 0/0 Av Magnus A. Halling Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter val för södra och mellersta Sverige
Läs merolssons frö Vallfrö 2012
olssons frö Vallfrö 2012 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor Innehåll sortiment av ettåriga växter... 1 3 Vallfrösortiment... 4 7 blandningsförslag
Läs merVårvete. Havre. Quarna ,1 Diskett ,6. Belinda Kerstin Galant
Utsädesguide 2017 Havre Havre är överlägset den största vårgrödan i Västsverige. Vi på Lagerhuset har stort fokus på att leverera en högklassig havre till livsmedelsindustrin. Detta har stärkt vår position
Läs mervallfrö Olssons betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor
Olssons vallfrö 2015 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor www.olssonsfro.se tel 042-250 450. Stående fr. vänster: Per Andersson, Susanne
Läs merUthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel
Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU magnus.halling@slu.se SAMMANFATTNING Målsättningen med projektet var
Läs merVallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter
Läs merMjölk. &Nöt PRODUCENTER NR 2
G U I D E Mjölk &Nöt PRODUCENTER NR 2 Gör en bra affär! I den här broschyren har vi samlat all information du behöver för din djurhållning och växtodling som mjölk- och nötköttsproducent. För att få goda
Läs merDelrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.
Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C
Läs merSortguide. trindsäd, vall och majs för lönsam odling.
Sortguide 2015 Stråsäd, oljeväxter, trindsäd, vall och majs för lönsam odling. Innehåll Höstraps Sid 5 Höstvete Sid 6 Höstråg Sid 9 Rågvete Sid 9 Höstkorn Sid 10 Vårkorn Sid 10 Havre Sid 14 Vårvete Sid
Läs merSKÖRDESTRATEGI OCH UTHÅLLIGHET I ENGELSKT RAJGRÄS
SKÖRDESTRATEGI OCH UTHÅLLIGHET I ENGELSKT RAJGRÄS av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala Resultat från två projekt "Förlängd sortprovning i engelskt rajgräs" och "Skördetid och övervintring
Läs merVit- och rödklöver i två- och treskördesystem
Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Maria Stenberg & Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU Magne Tuvesson, Inst för ekologi och växtproduktionslära, SLU Hur skiljer sig rödklöver
Läs merRörsvingel Vad vet vi om den?
Rörsvingel Vad vet vi om den? Elisabet Nadeau SLU Skara och Hushållningssällskapet Sjuhärad Christina Nyemad Lantmännen Lantbruk Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad Bakgrund Rörsvingel och dess
Läs merFörsöksåret 2009 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem
Sortförsök Rågvete 29-12-1 Försöksåret 29 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem www.hush.se/sjuharad Sortförsök stråsäd Resultat från sortförsöken
Läs merNYTT&NYTTIGT. Om Grov foder. Extra skydd för översta lagret. Nyckelkoncept för framtidens utmaningar!
NYTT&NYTTIGT Om Grov foder Vall majs ensilering mm Producerad av Svenska Foder AB 2015 2016 Nyckelkoncept för framtidens utmaningar! SiloSolve OS Extra skydd för översta lagret SiloSolve FC God lagringsstabilitet
Läs merOgräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver
Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg Bakgrund Försöksserierna avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar
Läs merVallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter
Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter val för södra och mellersta Sverige 2005/2006 Av Magnus A. Halling Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter val för södra och mellersta
Läs merVallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter
Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter val för södra och mellersta Sverige 008/009 Av Magnus A. Halling Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter val för södra och mellersta
Läs merbetes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får
olssons frö Vallfrö 2013 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan www.olssonsfro.se
Läs merKorn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Av marknadssorterna behåller Otira sin ställning med hög avkastning och stor odlingssäkerhet, men mognar något sent och har
Läs merFörsöksresultat års. Vårutsäde. Nyheter! Ellinor vårkorn Delfin havre. Bäst Bäst på på allt som gror!
2018 års Försöksresultat Vårutsäde 2019 Nyheter! Ellinor vårkorn Delfin havre Bäst Bäst på på allt som gror! 1 Ledord för Innehåll Tillgänglighet Service Kvalitet Miljö 3 Personal 5 Återförsäljare 6 Utsädesmängd/Förpackning
Läs merVäxtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel
Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I två orienterande försök på Rådde har upprepade insekticidbehandlingar på våren till vallanläggning utan
Läs merKorn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Av marknadssorterna behåller Otira sin ställning med hög avkastning och stor odlingssäkerhet. Den mognar dock något sent och
Läs merVALLFRÖBLANDNINGAR MOTIV FÖR OLIKA STRATEGIER. Lars B Nilsson Svalöf Weibull AB, Svalöv E-post:
VALLFRÖBLANDNINGAR MOTIV FÖR OLIKA STRATEGIER Lars B Nilsson Svalöf Weibull AB, 268 81 Svalöv E-post: lars.b.nilsson@swseed.com Sammanfattning Ständiga förändringar i vår produktionsstruktur på mjölk-
Läs mer