Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök
|
|
- Cecilia Pålsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök Magnus A. Halling 1 och Jan Jansson 2 1 Växtproduktionsekologi, SLU, Ulls väg 16, Uppsala, E-post: magnus.halling@slu.se 2 Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad ek. för., Box 5007, Länghem, E-post: jan.jansson@radgivarna.nu Sammanfattning Syftet med projektet var att noga följa utvecklingen av näringsvärdet kring första och andra skörden för ett antal marknadssorter i timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrider, rajsvingel och engelskt rajgräs på ett antal platser i södra och mellersta Sverige. Omfattande analyser av olika parametrar för näringskvalitet har gjorts rutvis vid fem olika tillfällen. Resultaten visar att timotejsorterna uppför sig enhetligt mellan platser, år och provtagningstillfällen. Däremot har sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel, rörsvingel och rörsvingelhybrid ett samspel med provtagningstillfälle för NDF-innehåll och energiinnehåll, vilket innebär att de förändrar sig olika över tiden. Skillnader mellan sorter inom art erhölls för flera kvalitetsvariabler. Samspelet mellan plats, skördeår och provtagningstillfälle var starkare än mellan sort och plats för alla arter, vilket betyder att här ligger de stora variationerna inte orsakas av sortskillnader. Frågeställningar Finns det skillnader i näringskvalitet hos sorter av timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrider, rajsvinglar och engelskt rajgräs inom samma art? Finns det samspel mellan sort och plats för de olika vallgräsarterna? Finns det skillnader mellan platser i södra Sverige eller i Mellansverige för de olika vallgräsarterna? Finns det skillnader mellan år för de olika vallgräsarterna? Bakgrund Olika vallväxtarter har olika tidpunkt för axgång och därmed i regel olika tidpunkter för optimalt skördetillfälle. Tidigast av de vanligaste använda gräsarterna är hundäxing följt av ängssvingel/rörsvingel/rörsvingelkorsningar, tidigt rajgräs, medelsent rajgräs/rajsvingel/hybridrajgräs, timotej och sent engelskt rajgräs. Olika arter/sorter har olika förmåga att behålla energivärdet kring axgång. Engelskt rajgräs och hybridrajgräs framstår som bäst i detta avseende. Speciellt hybridrajgräs, italienskt rajgräs och vissa rajsvinglar verkar behålla bra energivärde med relativt låga fiberhalter vid och strax efter axgång (Johansson, 1995). Det förekommer tidighetsskillnader mellan sorterna i alla arter. Den skillnaden är inte så stor i t.ex. ängssvingel och rörsvingel men betydande i t.ex. engelskt rajgräs. Inom timotej finns i dag på marknaden såväl tidiga som sena sorter avseende axgång. Johansson (1995) studerade två sorter av vardera timotej, ängssvingel och engelskt rajgräs och fann skillnader mellan sorterna i energi- och fiberhalt vid ett och samma utvecklingsstadium, speciellt för engelskt rajgräs. Jönsson (1981) anger att det med några få undantag inte fanns några påtagliga kvalitetsskillnader inom samma art. Dessa försök genomfördes i huvudsak i Skåne med även i Uppland. Sortmaterialet har förändrats mycket på dessa 35 år. På den tiden fanns det i stort sett endast svenskförädlade sorter på marknaden, medan det nuförtiden är ett stort inslag av utländskt sortmaterial. Vid första skörden 2007 genomförde agronom Karl-Fredrik Olsson ett examensarbete där han studerade två rajsvinglar (Perun och Paulita, hybrider 1
2 mellan italienskt rajgräs och ängssvingel) och en rörsvingelhybrid, Hykor. Den näringsmässiga kvaliteten följdes vid tre tillfällen kring axgång (Frankow-Lindberg, 2008). Syftet med projektet var att noga följa utvecklingen av näringsvärdet kring första och andra skörden för ett antal marknadssorter i timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrider, rajsvingel och engelskt rajgräs på ett antal platser i södra och mellersta Sverige. Material och metoder Projektet utfördes i 19 st. ordinarie officiella sortförsök i första årets vall på ett antal platser i södra och mellersta Sverige enligt tabell 1. Rutvis provtagning för bestämning av näringskvalitet skedde en vecka innan första skörd, vid första skörd, en vecka efter första skörd samt en vecka innan andra skörd och vid andra skörd. Totalt fem provtagningstillfällen. Första skörd gjordes i genomsnitt i timotej 9 juni, i ängssvingel 1 juni och i engelskt rajgräs 5 juni. Motsvarande tider för andra skörd var 24 juli, 3 juni och 5 juli. Variationen för andra skörd i timotej var mellan 14 juli och 11 augusti. Provtagningen gjordes i ett antal marknadssorter av timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, rajsvingel och engelskt rajgräs, vilka framgår av tabell 3a och 3b. Provtagningen gjordes på tre platser i varje försöksserie. Platserna varierar en del mellan varje serie. Försöken ingick i den officiella sortprovningen. Studien genomfördes i första årets vall i huvudsak under åren Några försök genomfördes också 2011 på Rådde. Tabell 1. Sortförsök som ingått i projekt " Bestämning av näringskvaliteten " Art Försöksserie Plats Skördeår Löpnummer Adbnummer E. rajgräs 204 Jönköping, Riddersberg (F) E. rajgräs 204 Varberg, Tvååker (NN) E. rajgräs 204 Varberg, Tvååker (NN) E. rajgräs 204 Borås, Rådde (PS) E. rajgräs 204 Borås, Rådde (PS) Timotej 201 Jönköping, Riddersberg (F) Timotej 201 Jönköping, Riddersberg (F) Timotej 201 Gotland, Hallfreda (I) Timotej 201 Gotland, Hallfreda (I) Timotej 201 Borås, Rådde (PS) Timotej 201 Borås, Rådde (PS) Timotej 201 Borås, Rådde (PS) Ängssvingel 202 Enköping, Hacksta (BC) Ängssvingel 202 Enköping, Hacksta (BC)* Ängssvingel 202 Enköping, Hacksta (BC) Ängssvingel 202 Kalmar (H) Ängssvingel 202 Borås, Rådde (PS) Ängssvingel 202 Borås, Rådde (PS) Ängssvingel 202 Borås, Rådde (PS) *Vall 2 Alla sorter provtogs samtidigt och första ordinarie skörd togs vid mätarens ax/vippgång, vilket innebär att halva axet var synligt på hälften av skotten. Mätare i timotej var Alexander år 2009 och därefter Switch. Mätare i ängssvingel var Sigmund under åren År 2
3 2011 var det sorten SW Minto. I engelskt rajgräs har SW Birger varit mätare i alla rajgräsförsök. Metodik för provtagning var att i varje ruta klippta 12 st. slumpmässigt delprov om vardera ca 1 dm 2. Vid en ts-skörd på 4 ton motsvarade 12 dm 2 0,25 kg grönmassa eller 50 g ts vid en tshalt på 20 procent. Efter uttagning av de 100 skotten enligt nedan torkades provet i 60 0 C under ett dygn. Därefter skickades proven till Eurofins i Lidköping som malde proven och gjorde analyserna enligt tabell 2. Mätosäkerheten är ca 10 procent för alla olika analyser. Ett antal outliers i fr. a. indf-analysen har tagits bort från materialet. Datamaterialet är omfattande med nästan analyser av näringskvalitet. Tabell 2. Analyser som utfördes i projektet " Bestämning av näringskvaliteten " Analys VOS referensmetod Omsättbar energi (OE) gräs MJ/kg ts (organisk substans) Aska g/kg ts - Metod/ref 71/393/EEG NDF fiber g/kg ts - Metod/ref enligt Mertens ISO/CD indf g/kg NDF - Metod NIR/NorFor in Råprotein g/kg ts - NIR metod Ur de rutvisa uttagna proven valdes slumpvis ett ledvis prov om 100 skott vid varje provtagning. Plantutvecklingen bestämdes genom att dela upp de 100 skotten i blad (nyps eller klipps vid snärpet) och i strån. Även om strået saknade noder, och inte morfologiskt kunde betraktas som ett strå, togs bladet av vid bladbasen i området för bladöron/snärp. Blad definieras som del av skottet som befann sig utanför bladöron/snärp. De två fraktionerna torkades i torkskåp (110 0 C i minst 3 timmar) och ts-vikten i gram av de olika fraktionerna bestämdes. I underökningen ingick totalt 24 olika sorter enligt tabell 3a och 3b. Elva av dessa sorter fanns med i alla försök inom respektive art. Tabell 3a. Urval av sorter i timotejförsöken i projektet " Bestämning av näringskvaliteten " Platser och år BC BC F F H I I NN NN PS PS PS Antal Serie och sort Alla* försök 201 (timotej) Grindstad Ja 6 Alexander Ragnar Ja 6 Lischka Ja 6 Switch Ja 6 SW TT Månadsmedeltemperaturen i maj 2009 var +0,7 C till +1,7 C över det normala på försöksplatserna. Juni 2009 var den -0,1 C till -1,3 C under det normala och juli 2009 var den +0,9 C till +1,9 C över det normala. Under 2010 var månadsmedeltemperaturen i maj +0,0 C till +1,0 C över det normala på försöksplatserna. Juni 2010 var den +0,2 C till -0,5 C i förhållande till det normala och juli 2010 var den +2,9 C till +4,3 C över det normala. 3
4 Tabell 3b. Urval av sorter i ängssvingelförsöken och engelskt rajgräsförsöken i projektet " Bestämning av näringskvaliteten " Platser och år BC BC F F H I I NN NN PS PS PS Antal Serie och sort Alla* försök 202 (ängssvingel, rajsvingel, rörsvingel och rörsvingelhybrid) Sigmund Ja 5 Minto Hykor, rörsv.hyb Ja 5 Lifara 1 1 Felopa, rajsv Swaj, rörsv Ja 5 Felina, rörsv.hyb Ja 5 Kora, rörsv Fojtan, rörsv.hyb (engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingelhybrid) Birger Ja 5 Calibra Hykor, rörsv.hyb Felopa, rajsv Ja 5 Malta Ja 5 Perun, rajsv Merkem Picaro Mathilde *Sorten förkommer i alla försök Statistisk analys gjordes med SAS-proceduren Mixed (Littell et al., 2006). Ett urval gjordes på 14 st. försök som fanns på samma plats åren 2009 och 2010 samt 11 sorter som fanns i alla försöken i varje art. Detta gjordes för att få ett balanserat material för att kunna analysera samspel mellan år och platser. Hela materialet finns redovisats försöksvis på FältForsk hemsida ( ). Resultat Timotejförsöken När det gäller timotejsorterna så fanns det inget samspel mellan provtagningstillfälle, skördeår och plats. Sorterna uppförde sig således lika över dessa faktorer. Olika kvalitetsvariabler redovisas i tabell 4. Trots avsaknad av samspel visas data för alla provtillfällen för att kunna se förändringen. Switch hade lägre NDF-innehåll än Grindstad och Lischka en vecka före skörd 1. Vid skörd 1 hade Ragnar och Switch lägre halt än Lischka (ca 10 g). En vecka före skörd 2 hade Switch och Grindstad lägre NDF-halt än övriga sorter. Skillnaderna i innehåll av NDF mellan sorterna var inte signifikant inom varje provtillfälle, däremot emellan provtillfällen. När det gäller indf hade Ragnar genomgående lägre halt vid de tre provtagningstillfällena vid skörd 1 och en vecka före skörd 2. Skillnaden är säker, men ligger endast runt 20 g de två första tidpunkterna. Vid skörd 2 hade Ragnar lägre indf-halt än Grindstad och Switch. Halterna var genomgående höga, ca 200 g. Sorten Ragnar hade högst 4
5 energihalt vid de tre tidpunkterna i samband med skörd 1. En vecka före skörd 1 fanns inga säkra skillnader mellan Grindstad, Switch och Lischka. Däremot hade Ragnar 0,2 0,4 MJ högre energihalt än övriga sorter runt första skörd. Switch hade lägst energihalt vid skörd 1 och en vecka efter skörd 1. Vid de två tidpunkterna vid skörd 2 hade Lischka lägst energihalt. Ragnar hade också högre andel blad än övriga sorter i första tillväxten. Tabell 4. Förändring av bladandel, NDF, indf och MJ vid provtagningstillfällena i timotej Sort Bladandel (%) (p: sort*tillfälle=0,001) Grindstad Lischka Ragnar Switch LSD NDF (g/kg ts) (p: sort=ns, p: tillfälle=0,001, p: sort*tillfälle=ns) Grindstad Lischka Ragnar Switch LSD indf (g/kg NDF) (p: sort=0,001, p: tillfälle=0,001, p: sort*tillfälle=ns) Grindstad Lischka Ragnar Switch LSD MJ (/kg ts) (p: sort=0,001, p: tillfälle=0,001, p: sort*tillfälle=ns) Grindstad Lischka Ragnar Switch LSD LSD = minsta signifikanta skillnaden vid p<0.05 Det fanns ett starkt samspel mellan plats, skördeår och provtagningstillfälle för timotejsorterna, vilket visas i figur 1. Trenden var att NDF ökar med tiden, vilket var tydligast i första skörd, men för PS och F år 2009 var NDF stabil veckan efter första skörd för att veckan innan återväxtskörden minska. I dessa fall gjordes andra skörd senare jämfört med de andra platserna. För platserna I och PS år 2010 ökade NDF veckan innan andra skörd. År 2010 minskade NDF på alla platser veckan efter första skörd. 5
6 Timotej NDF NDF, g/kg ts F 2009 F 2010 I 2009 I 2010 PS 2009 PS 2010 Figur 1. Förändring av NDF innehållet över platser, skördeår och provtagningstillfälle för försöken i timotej. LSD (minsta signifikanta skillnaden vid p<0.05) är 22 Ängssvingelförsöken Det fanns ett tydligt samspel mellan provtagningstillfälle och sort för innehållet av NDF och energi i ängssvingelförsöken, vilket visas i tabell 5. Ängssvingel Sigmund hade större innehåll av NDF veckan efter första skörd. Under första tillväxt hade Sigmund mindre andel blad än sorterna av rörsvingel och rörsvingelhybrid. Däremot fanns ingen statistiskt säker skillnad vid någon tidpunkt mellan sorterna Hykor, Swaj och Kora vad gäller fibervärden eller energihalt. I återväxten hade Sigmund mindre andel NDF än övriga sorter, men bara Felina hade större bladandel vid båda tillfällena. I första tillväxt hade Sigmund lägre energiinnehåll än Swaj, men veckan innan andra skörd hade Sigmund högre energiinnehåll än alla andra sorter. Jämfört med Sigmund hade Hykor, Swaj och Kora en antydan till högre NDF-värde och lägre energihalt kring skörd 1, men ett omvänt förhållande gällde kring skörd 2. Skillnaden vid skörd 1 beror på mindre bladandel hos Sigmund. Av samma anledning hade Sigmund en antydan till högre halt indf. Hykor, Swaj och Kora hade trots stor bladandel i skörd 2 högt NDF-värde (ca 520 g), men lågt indf-värde (ca 45 g). I ängsvingelförsöken fanns också ett starkt samspel mellan plats, skördeår och provtagningstillfälle (figur 2). Ökningen av NDF-innehållet veckan innan första skörd var signifikant för alla platser och år. För Rådde (PS) var nivån signifikant högre år 2009 än I återväxten hade bara ett försök (PS 2009) en signifikant ökning av NDF-innehållet. I övriga försök fanns ingen signifikant förändring. Försöket BC 2010 avviker i återväxten med en låg nivå NDF. Rajgräsförsöken I försöken med engelskt rajgräs och rajsvingel var det också ett tydligt samspel mellan provtagningstillfälle och sort för innehållet av NDF, indf och energi (tabell 6). I alla provtagningstillfällena hade någon sort av rajsvingel (Felopa och Perun) högre innehåll av NDF än sorter av engelskt rajgräs (Malta och Birger). Däremot var bladandelen lägre hos rajsvinglarna, speciellt i skörd 2. Rajgrässorterna hade lika halt av NDF vid alla tillfällena. Vid återväxten hade rajsvingelsorten Perun högre innehåll än rajsvingelsorten Felopa. Vid andra ordinarie skörd (tillfälle 5) är NDF-innehållet högre för alla sorter utom för Felopa jämfört med första ordinarie skörd (tillfälle 2). 6
7 Tabell 5. Förändring av bladandel, NDF, indf och MJ vid provtagningstillfällena i ängssvingel, rörsvingelhybrid (RSH) och rörsvingel (RÖS) Sort Bladandel (%) (p: sort=0,001, p: tillfälle=0,001, p: sort*tillfälle=ns) Felina (RSH) Hykor (RSH) Kora (RÖS) Sigmund Swaj (RÖS) LSD NDF (g/kg ts) (p: sort*tillfälle=0,001) Felina (RSH) Hykor (RSH) Kora (RÖS) Sigmund Swaj (RÖS) LSD indf (g/kg NDF) (p: sort*tillfälle=0,001) Felina (RSH) Hykor (RSH) Kora (RÖS) Sigmund Swaj (RÖS) LSD MJ (/kg ts) (p: sort*tillfälle=0,001) Felina (RSH) Hykor (RSH) Kora (RÖS) Sigmund Swaj (RÖS) LSD LSD = minsta signifikanta skillnaden vid p<0.05 Innehållet av indf steg snabbt mellan de tre tidpunkterna vid skörd 1 för alla sorter, från ca 70 g en vecka före skörd till 140 g en vecka efter skörd. Innehållet av omsättbar energi (MJ) var alltid lägre i någon rajsvingelsort jämfört med de två sorterna av engelskt rajgräs. Perun hade vid skörd 2 den lägsta energihalten bland de fyra sorterna (0,7 MJ lägre än Birger). Vid de två första provtagningstillfällena hade den tidiga sorten Malta större energiinnehåll (+0,3 MJ) än SW Birger, men vid skörd 2 var förhållandet det omvända. I återväxten hade Perun lägre energiinnehåll än Felopa. I figur 3 visas samspelet mellan plats, skördeår och provtagningstillfälle i försöken med engelskt rajgräs och rajsvingel. Ökningen av NDF-innehållet runt första skörd är signifikant,.även om det ligger på olika nivåer men sker lite olika i tiden. 7
8 NDF, g/kg ts Ängssvingel NDF BC 2009 BC 2010 PS 2009 PS 2010 Figur 2. Förändring av NDF innehållet över platser, skördeår och provtagningstillfälle för försöken i ängssvingel. LSD (minsta signifikanta skillnaden vid p<0.05) är 19 Tabell 6. Förändring av bladandel, NDF, indf och MJ vid provtagningstillfällena i engelskt rajgräs och rajsvingel (RS) Sort Bladandel (%) (p: sort*tillfälle=0,001) Felopa (RS) Malta Perun (RS) SW Birger LSD NDF (g/kg ts) (p: sort*tillfälle=0,027) Felopa (RS) Malta Perun (RS) SW Birger LSD indf (g/kg NDF) (p: sort*tillfälle=0,008) Felopa (RS) Malta Perun (RS) SW Birger LSD MJ (/kg ts) (p: sort*tillfälle=0,021) Felopa (RS) Malta Perun (RS) SW Birger LSD LSD = minsta signifikanta skillnaden vid p<0.05 8
9 NDF, g/kg ts E. rajgräs NDF NN 2009 NN 2010 PS 2009 PS 2010 Figur 3. Förändring av NDF innehållet över platser, skördeår och provtagningstillfälle för försöken i engelskt rajgräs. LSD (minsta signifikanta skillnaden vid p<0.05) är 26 I Tvååker (NN) år 2009 ökade NDF mest veckan efter första skörd, vilket avvek från de andra platserna och åren. I återväxten varierar nivån på NDF-innehållet betydligt mindre än vid första skörd och den ökande trenden veckan innan andra skörd är signifikant år 2010, men inte år Diskussion Det fanns ett starkt samspel mellan plats, skördeår och provtagningstillfälle i alla tre serierna av sortförsök för innehållet av NDF. I de flesta fall ökade NDF veckan innan skörd, men i några fall minskade den, särskilt för timotej år Den perioden (juni) var kallare än normalt och det kan vara en förklaring till nedgången förutom osäkerheten i provtagning och analys. Veckan efter första skörd varierade NDF-innehållet mer för de olika arterna än veckan innan. Nivåerna varierade tydligast mellan år och verkar påverkas mycket av temperaturen. En kall period i juni 2010 resulterade i en nedgång av NDF-innehållet veckan efter första skörd. Denna effekt var inte tydlig i de andra arterna, men NDF ökade inte, utom för ängssvingel på Rådde som ökade kraftigt. I återväxten varierade nivån på NDF-innehållet betydligt mer i ängsvingelförsöken jämfört med första skörd. I engelskt rajgräs är det tvärt om. Samspel mellan provtagningstillfälle och sort för innehållet av NDF och energi i ängssvingelförsöken beror mycket på att försöken innehåller flera arter. En anpassning av dessa data med en mekanistisk modell som styrs av dygnsvis väder skulle kunna vara ett sätt att bättre förklara förändringarna. Ragnar är en sen sort, vilket syns genom en högre andel blad än övriga sorter i första tillväxten. Ragnar hade därigenom högre innehåll av energi samt lägre innehåll av indf än många av de övriga sorterna. De oftast högre näringsvärdena för sorten Ragnar i jämförelse Switch, Grindstad och Lischka vid samma tillfälle beror till stor del på att Ragnar är ca tre dagar senare i sin botaniska utveckling än övriga sorter. Timotej som art visar i denna undersökning på högre innehåll av NDF och indf och lägre innehåll av energi. När det gäller innehållet av NDF urskiljer sig ängssvingel Sigmund med större innehåll veckan efter första skörd, men i återväxten har Sigmund en mindre andel NDF än övriga sorter av rörsvingel och rörsvingelhybrid. Att innehållet av NDF inte förändras veckan innan skörd för rörsvinglarna beror till stor del på att spridningarna mellan försöksplatserna tar ut varandra och att inte första tillfället finns med (beror på att första analystillfället inte 9
10 utfördes i Hacksta år 2010). Ängssvingeln (Sigmund) avviker från rörsvingel och rörsvingelhybrid i första tillväxt genom ett lägre energiinnehåll, men veckan innan andra skörd är det tvärt om. I alla provtagningstillfällena hade någon sort av rajsvingel högre innehåll av NDF än sorter av engelskt rajgräs. Anledningen är den lägre bladandelen hos rajsvinglarna, speciellt i skörd 2. Slutsatser Timotejsorterna uppför sig enhetligt mellan platser, år och provtagningstillfällen Sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel, rörsvingel och rörsvingelhybrid har samspel med provtagningstillfälle för NDF-innehåll och energiinnehåll, vilket innebär att de förändrar sig olika över tiden Skillnader mellan sorter inom art erhölls för flera kvalitetsvariabler Det tydligaste samspelet är mellan plats, skördeår och provtagningstillfälle för alla arter, vilket betyder att här ligger de största variationerna orsakade av platsbetingelserna Behov av vidare studier I detta projekt har vi kunnat se att spridningen i analysresultat för t.ex. indf varit stor. Det torde finnas behov av ytterligare NIR-kalibreringar för denna näringsparameter. Det är av intresse för vallodlarna att näringsvärdet rutinmässigt bestäms vid den svenska sortprovningen av vallväxter på likartat sätt som för provningen av stråsädesslagen. Inte minst gäller detta för vallbaljväxterna där mycket lite information finns att tillgå idag. Referenser Frankow-Lindberg, B Kvalitet hos rajsvinglar. Svenska Vallbrev, nr 1 februari. Halling, M.A Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter Sortval för södra och mellersta Sverige 2008/ s. Johansson, L Utveckling, tillväxt och fodervärde i gräsvall från vegetativt stadium till blomning SLU. Institutionen för växtodlingslära. Seminarier och examensarbeten 914. Uppsala. Jönsson, N Kvalitetsförändringar hos vallväxter. Institutionen för växtodling. Rapport 93, 26 s. Littell R. C., Milliken G. A., Stroup W. W., Wolfinger R. D. and Schabenberger, O SAS for Mixed Models. SAS Institute Inc, Cary, NC. Resultatförmedling till näringen Muntlig presentation vid Växtodlings och Växtskyddsdagar i Växjö den 7 december Arrangör partnerskap Alnarp. Presentationen hittas på länken: Resultat från enskilda försök finns på Fältforsk hemsida ( ) Muntlig presentation vid möte den 20 mars Arrangör: Ämneskommitten vall och grovfoder inom FältForsk, SLU. Artikel i Vallbrevet nr 5 september Planerad artikel i konferensproceedings + poster "International Grassland Congress" September 2013, Sydney, Australien. Publicering Halling, M.A. och Jansson, J Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2. Rapport från Växtodlings och Växtskyddsdagar i Växjö den 6 och 7 december Sveriges lantbruksuniversitet, Södra jordbruksförsöksdistriktet, Meddelande från södra jordbruksförsöksdistriktet 64, 32:1-32:4 Halling M.A och Jansson J Näringskvalitet i vallgräs. Svenska Vallföreningen. Svenska vallbrev, 2012:5, 3-4. Tack Tack framförs till Stiftelsen lantbruksforskning (SLF) för finansiering av projekten: Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök med projektnummer H
Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2
Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Magnus Halling Växjö möte 7 december 2011 Planering för denna ppt (dölj senare) Mål klart Litteratur Jämförelse Karl-Erik och Linda - delvis Metod förteckning
Läs merBibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej
Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Författare Frankow-Lindberg B. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet
Läs merBakgrund. Två försök. Hypoteser. Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej
Bakgrund Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Bodil Frankow-Lindberg Växjö Möte 2008-12-11 11 I takt med att kraven på vallfodrets kvalitet ökar har frågan om det finns
Läs merUthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel. Magnus Halling Växjö möte 5 december 2012
Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Magnus Halling Växjö möte 5 december 212 Målsättning Målsättningen med projektet var att testa uthålligheten hos sorter
Läs merVall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att hitta vallfröblandningar
Läs merVallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter
Läs merNäringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala
Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december 2016 Magnus Halling Forskningsledare, SLU, Uppsala Bakgrund och metodik Näringsinnehållet analyseras rutvis i skörd 1 första vallåret på de
Läs merEn ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Vallfröblandningar med gräsarterna rörsvingelhybrid och timotej har gett högre
Läs merUddevallakonferensen 2015
Uddevallakonferensen 2015 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi,
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom
Läs merVäxjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2
Växjö möte 14 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi, Uppsala 2
Läs merUthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel
Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU magnus.halling@slu.se SAMMANFATTNING Målsättningen med projektet var
Läs merOfficiella provningsplatser vallsorter från 2013
Sortprovning i olika vallarter Växjö möte den 4 december 2014 Magnus Halling, SLU, Uppsala Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Hedemora a Uppsala Fast basplats Extra basplats Rådde, HS Tenhult
Läs merBibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar
Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,
Läs merVall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att prova
Läs merVALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning
Läs merEn ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Försöket visar att vallfröblandningar med rörsvingelhybrid ger tre till åtta procent
Läs merVALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR
VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och
Läs merFröblandningar med rörsvingel och Hykor
Fröblandningar med rörsvingel och Hykor Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller Hykor (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt rajgräs) har avkastningen
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
allfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
Vallfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005-2006 har ett försök (L6-456 F36065/66 ) i vall I-II på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom
Läs merResultaten visar i ett medeltal för de fyra
JAN JANSSON, Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad OGRÄS Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Fyra försök fi nns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling
Läs merVALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara
VALL Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt
Läs merVALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters
VALL OCH GROVFODER Timotejsorters konkurrensförmåga Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga
Läs merSortprovning i olika vallarter
Av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala E-post: magnus.halling@slu.se Sortprovning i olika vallarter SAMMANFATTNING Utvecklingen av vallprovningen i södra och mellersta Sverige beskrivs
Läs merTIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA
TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005 har ett försök (L6-456 F36065) i vall I på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom val av en tidig
Läs merVallsortprovning. Timotejsorters konkurrensförmåga, L Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111
Vallsortprovning Timotejsorters konkurrensförmåga, L6-6301 Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111 Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel, L6-4430, pågående Ola Hallin Hushållningssällskapet L6-4430,
Läs merSortval i ekologisk vallodling
Sortval i ekologisk vallodling 2004-2009 Sortförsök i timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, engelskt rajgräs och rajsvingel Magnus A. Halling Swedish University of Agricultural Sciences (SLU)
Läs merNÄRINGSVÄRDE HOS VALLGRÄS KRING SKÖRD 1 OCH 2
NÄRINGSVÄRDE HOS VALLGRÄS KRING SKÖRD 1 OCH 2 av Magnus A. Halling, Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala och Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Sammanfattning Syftet med projektet var att noga
Läs merTidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008
Läs merVallblandningar för breddat skördefönster, Värmland
blandningar för breddat skördefönster, Värmland Ingemar Gruvaeus Hushållningssällskapet, Skara Ragnar timotej ger en klart lägre andel gräs i blandning med klöver än Grindstad. Ragnar har lägre skörd,
Läs merVALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande
VALL Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande Maria Stenberg, Avdelningen för precisionsodling, SLU, Skara, Ingemar Gruvaeus, HS Skaraborg,
Läs merRörsvingel Vad vet vi om den?
Rörsvingel Vad vet vi om den? Elisabet Nadeau SLU Skara och Hushållningssällskapet Sjuhärad Christina Nyemad Lantmännen Lantbruk Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad Bakgrund Rörsvingel och dess
Läs merVallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret? Krav på energi och protein eller mängd foder.
Läs merFörsökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ANNE-MAJ GUSTAVSSON, Sveriges lantbruksuniversitet VALL OCH GROVFODER Kvävegödsling och strategi i vall Delredovisning av försöksserien Kvävegödsling och strategi
Läs mer1 Öppnande, presentation Anne-Maj öppnade mötet och hälsade välkommen, därefter gjordes en presentationsrunda av närvarande deltagare.
Protokoll fört vid sammanträde med FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Linköpings Missionsförsamling Konferens AB Linköping 2015-11-24 Närvarande: Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå, ämnesansvarig
Läs merVallblandningsstrategi lathund för vallblandningar
Sida 1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 och redigerad av Torbjörn Henningsson Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret?
Läs merRödklöversorters konkurrensförmåga L6-111
Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Syftet med serien är att studera ett antal rödklöversorters konkurrensförmåga i samodling antingen med rörsvingel (Swaj) eller engelskt rajgräs (Birger) Sverigeförsöken
Läs merTidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61
Bibliografiska uppgifter för Kupsådd, en intressant etableringsmetod i majs Författare Utgivningsår 2008 Halling M.A. Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår
Läs merSlutrapport över projekt V , Kvalitet och kväveutnyttjande hos olika timotejsorter
Slutrapport över projekt V0630001, Kvalitet och kväveutnyttjande hos olika timotejsorter Bakgrund Kraven på vallgrödans kvalitet är höga, och faktorer som påverkar densamma har länge varit i fokus för
Läs merEkologisk sortprovning av vallgräs Organic variety testing of forage grass varieties
FORSKNINGSPLAN 2009-2011 Bilaga 1 ansökan SJV 20091101 Ekologisk sortprovning av vallgräs Organic variety testing of forage grass varieties Magnus Halling Forskningsledare, Sveriges lantbruksuniversitet,
Läs merVall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen
Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen 20180214 Val av vallblandning Vilka djur ska äta fodret Markens egenskaper Förutsättningar kring
Läs merSvenska Vallbrev. fossila resurser ersätts med förnybara biomassaresurser.
Svenska Vallbrev Utges av Svenska Vallföreningen Internet: www.svenskavall.se Nr 5. Sep 2012 Baljväxter minskar jordbrukets klimatpåverkan Foto: Georg Carlsson Många av de globala utmaningar som mänskligheten
Läs merVallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland
Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan
Läs merBotanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.
Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. En LRF-finansierad Kraftsamlingsundersökning på gårdsnivå av fyra
Läs merVallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20
Vallar för Dina förutsättningar. Gård & Djurhälsa Nötseminarier 2018 Per-Anders Andersson, Lantmännens Odlingsrådgivning Sv Wide Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når
Läs merBesiktningsrapport 2006 vallförsök Magnus Halling
Besiktningsrapport 2006 vallförsök Magnus Halling 2006-06-01 Landsbygdskonsult AB, Försöksverksamheten, Fransåker, 195 92 MÄRSTA Plan: B6-202, vallår: 1, adb: 062849, plats: BC-49-2005 Plan: R6-202, vallår:
Läs merPraktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning
Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning Magnus Halling Kurs Greppa näringen Rådde 217519 Harvets system Perennial ryegrass harvest systems growing periods Number of days from 2th April 2 4 6 8 1
Läs merVallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ
insåddens utveckling vid olika helsädesalternativ Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under åren 2005-2008 genomfördes en försöksserie, L7-7001 omfattande tre försök som belyste hur olika så och
Läs merVallkonferens 2014. Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18
Vallkonferens 2014 Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18 Swedish University of Agricultural Sciences Uppsala 2014 Department of Crop Production
Läs merFörsöksåret 2009 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem
Sortförsök Rågvete 29-12-1 Försöksåret 29 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem www.hush.se/sjuharad Sortförsök stråsäd Resultat från sortförsöken
Läs merTabell 1. Antal skördar och utsädesmängder (kg/ha) i R6-5010
Av Bodil Frankow-Lindberg,Växtproduktionsekologi, Uppsala E-post: bodil.frankow-lindberg@slu.se Vall och grovfoder INTENSIVT SKÖRDADE VALLAR sammanfattning Tre skördar per år har lett till ca. 12% högre
Läs merProtokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall
Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall 2017-03-22 FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Medverkande: Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå, ämnesansvarig SLU, ordförande
Läs merLantmannens valltävling
Lantmannens valltävling li 2004-2007 Mål för deltagarna ( de tävlande) : Ge diskussionsunderlag för olika sätt att odla vall och värdet därav. Två deltävlingar Upplägg Treårig vall insådd i spannmål till
Läs merEkologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård
Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ola Hallin, Rådgivarna Sjuhärad Sammanfattning Vallfröblandningar med 45 % rörsvingel Swaj eller rörsvingelhybrid Hykor har
Läs merVit- och rödklöver i två- och treskördesystem
Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Maria Stenberg & Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU Magne Tuvesson, Inst för ekologi och växtproduktionslära, SLU Hur skiljer sig rödklöver
Läs merProtokoll fört vid sammanträde med FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Nässjö Hotell Högland
Protokoll fört vid sammanträde med FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Nässjö Hotell Högland 2012-03-20 Närvarande: Bodil Frankow- Lindberg, SLU Uppsala, Växtproduktionsekologi. ämnesansvarig
Läs merdnr H (2008), V (2009), H (2010), V (2011) och H (2012).
1 Rådgivande sortprovning i norra Sverige, 2008 2012. dnr H0760012 (2008), V0960065 (2009), H0960351 (2010), V1160084 (2011) och H1160258 (2012). Kent Dryler Bakgrund Spannmål Den officiella provningen
Läs merFörsök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.
Försök med vllfröblndningr Av Nill Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsl E-post: Nill.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.se Smmnfttning Målsättningen med försöksserien hr vrit tt sök
Läs merSKÖRDESTRATEGI OCH UTHÅLLIGHET I ENGELSKT RAJGRÄS
SKÖRDESTRATEGI OCH UTHÅLLIGHET I ENGELSKT RAJGRÄS av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala Resultat från två projekt "Förlängd sortprovning i engelskt rajgräs" och "Skördetid och övervintring
Läs merVallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2016
Vallsorter lämpliga för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2016 Jordbruksinformation 11-2016 1 Val av vallsort är viktigt! Slåtter- och betesvallar utgör mer än 60 procent av den ekologiska
Läs mer1 Öppnande, presentation Anne-Maj öppnade mötet och hälsade välkommen, därefter gjordes en presentationsrunda av närvarande deltagare.
Protokoll fört vid sammanträde med FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Linköpings Missionsförsamling Konferens AB Linköping 2018-11-20 Närvarande: Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå, ämnesansvarig
Läs merDelrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.
Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C
Läs merEnsileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall
Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Delrapport i Ulricehamnsprojektet Sammanfattning Att skörda två vallskördar med bra näringskvalité
Läs merVallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2015
Vallsorter lämpliga för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2015 Jordbruksinformation 5-2015 1 Val av vallsort är viktigt! Slåtter- och betesvallar utgör mer än 60 procent av den ekologiska
Läs merEnsileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall
Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Delrapport i Ulricehamnsprojektet Sammanfattning Att skörda två vallskördar
Läs merVad provas och hur? Vad provas inte?
Vad provas och hur? Vad provas inte? Björn Andersson, FältForsk, SLU Värdeprovning av jordbruksväxter Provning för intagning på svensk sortlista, s.k. VCU-provning (Value for Cultivation and Use). Försöken
Läs merVallsorter lämpliga för ekologisk odling. i olika geografiska områden i Sverige 2013
Vallsorter lämpliga för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2013 Jordbruksinformation 6-2013 1 Val av vallsort är viktigt! Slåtter- och betesvallar utgör mer än 60 procent av den ekologiska
Läs merL Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version , Magnus Halling/Ola Hallin
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences L6-4430 Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version 2014-03-31, Magnus Halling/Ola Hallin
Läs merBesiktningsrapport 2007 vallförsök södra och mellersta Sverige Version 2 uppdaterad Magnus Halling
Besiktningsrapport 2007 vallförsök södra och mellersta Sverige Version 2 uppdaterad 20070813 Magnus Halling 2006-08-13 Landsbygdskonsult AB, Försöksverksamheten, Fransåker, 195 92 MÄRSTA...1 Växtproduktionsekologi,
Läs merSveakonferensen januari 2015
Sveakonferensen 13-14 januari 2015 Etableringstekniker i ekologiska klöver- och gräsfröodlingar Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Per Ståhl 2 Bo Cristianson 3 Lars Andersson 4 Lars Eric Anderson 1 HS Konsult
Läs merSkördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Skördesystem i vall Delrapport för två vallår Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Sammanfattning Att skörda timotej, ängssvingel och rödklöver tre gånger per år
Läs merUthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel
vall och grovfoder Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU magnus.halling@slu.se Sammanfattning Målsättningen
Läs merVäxtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6- och L6-0204. Sortförsök med engelskt rajgräs, hybridrajgräs och rajsvingel Version 2018-04-09 och
Läs merEkologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan
Läs merVäxtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6- och L6-0204. Sortförsök med engelskt rajgräs, hybridrajgräs och rajsvingel Version 2019-04-05 och
Läs merÅkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003
Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde Projektansvarig: Lars Ericson, NJV, SLU Lägesrapport 2003 Bakgrund Säsongen 2003 har vi genomfört två fältförsök i Värmland och ett i Västerbotten.
Läs merMajsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet
Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet
Läs mer1 Öppnande, presentation Bodil öppnade mötet och hälsade välkommen. Därefter skedde en presentationsrunda.
Protokoll fört vid sammanträde med FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Nässjö Hotell Högland 2009-11-17 Närvarande: Bodil Frankow- Lindberg, SLU Uppsala, Växtproduktionsekologi. ämnesansvarig
Läs merNYTT. Varför är skördetiden så avgörande för vallgräsens näringsvärde? Anne-Maj Gustavsson
NYTT nr 5 2014 Varför är skördetiden så avgörande för vallgräsens näringsvärde? Anne-Maj Gustavsson 11-19 31-34 39 45 50 59 Figur 1. Bilden visar ett timotejbestånd (sorten Grindstad) skördat i återväxten
Läs merInnehåll. Ledare 3. Vallcentrum Tvååker 4. Vallcentrum Uppsala 5. Vallcentrum Rådde gård 6. Vallbaljväxter 8. Vallgräs 10
vallguide 20 Foto Erik Ekre, HS/Växa Halland Ledare Vallcentrum Tvååker 4 Vallcentrum Uppsala 5 Vallcentrum Rådde gård 6 Vallbaljväxter 8 Vallgräs 0 Vallfröblandningar Scandinavian Seed AB 4 Skånefrö AB
Läs merSenaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet
Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Grovfôrkonferansen 7-8
Läs merSlåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar
Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Inst. f växtproduktionsekologi Nilla.Nilsdotter-Linde@slu.se 070-662 74 05 Växjö möte 181205 Bakgrund Fodermängd och kvalitet
Läs merFörmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem
Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem Eva Salomon, RISE Nilla Nilsdotter-Linde, SLU, VPE Eva Spörndly, SLU, HUV Research Institutes of Sweden Finansiär: SLF
Läs mer1 Öppnande, presentation Bodil öppnade mötet och hälsade välkommen. Därefter skedde en presentationsrunda.
Protokoll fört vid sammanträde med FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Nässjö Hotell Högland 214-11-25 Närvarande: Bodil Frankow- Lindberg, SLU Uppsala, Växtproduktionsekologi. ämnesansvarig
Läs merSvenska Vallbrev. Idag får lantbrukaren bredvid sitt
Svenska Vallbrev Utges av Svenska Vallföreningen Internet: www.svenskavall.se Nr 6. Nov 2010 Dags att dela in Vallsverige På senare år har de flesta av husdjursföreningarnas områden ökat i areal. Det betyder
Läs merSvenska Vallbrev. Utfodring av växande och tränande travhästar med enbart bra vallfoder
Svenska Vallbrev Utges av Svenska Vallföreningen Internet: www.svenskavall.se Nr 3. Maj 2015 Utfodring av växande och tränande travhästar med enbart bra vallfoder Hästar i hård träning utfodras ofta med
Läs merOptimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12
Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling
Läs merMajsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet
Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet Carl Helander, Annika Arnesson och Elisabet Nadeau 1 Inst. för husdjurens miljö och
Läs merR8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur
Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet
Läs merProtein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor
Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Vilken vallfröblandning ska vi använda? Ska vi öka baljväxtandelen eller ska vi öka kvävegödslingen för att höja proteinhalten
Läs merPM Plan R6- och L Sortförsök med timotej.
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6- och L6-0201. Sortförsök med timotej. Version 2018-04-09 och gäller säsongen 2018 Magnus Halling Nyheter
Läs merDelredovisning till SJV för projektet Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs
Delredovisning till SJV för projektet Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs Sökande: Docent Elisabet Nadeau, Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Docent Anne-Maj Gustavsson,
Läs merSVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298
SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall
Läs merSvenska Vallbrev. Vallfröblandningar för breddat skördefönster 11,7 11,6 11,4 11,1 11,0 11,2 11,0 10,8 10,6 10,4 10,4 10,1
Svenska Vallbrev Utges av Svenska Vallföreningen Internet: www.svenskavall.se Nr 7. Dec 2014 Vallfröblandningar för breddat skördefönster En försöksserie (R6/L6-4562) med syftet att studera breddat skördefönster
Läs merSort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete
Nils Yngveson, HIR Skåne, Bjärred E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete SAMMANFATTNING I ett projekt inlett hösten 2014 provas två höstvetesorter, och,
Läs merPlan R Baljväxtreglering via sortblandningar av rajgräs och vitklöver för ensilage och bete
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Fältforskningsenheten (FFE) Box 7043 750 07 UPPSALA 2003-06-17/NNL Plan. Baljväxtreglering via sortblandningar av rajgräs och vitklöver för ensilage och bete I ekologisk vallodling
Läs merVALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014
VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014 Vi är flexibla och erbjuder förutom våra standardblandningar nedan också gärna fröblandningar efter dina önskemål! Konventionella vallfröblandningar för HÖ, HÖSILAGE
Läs merPM Plan R6- och L Sortförsök med timotej.
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6- och L6-0201. Sortförsök med timotej. Version 2019-04-05 och gäller säsongen 2019 Magnus Halling Variabelkoder
Läs mer