Protokoll fört vid sammanträde med FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Nässjö Hotell Högland

Transkript

1 Protokoll fört vid sammanträde med FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Nässjö Hotell Högland Närvarande: Bodil Frankow- Lindberg, SLU Uppsala, Växtproduktionsekologi. ämnesansvarig SLU, ordförande Jan Jansson, HS Sjuhärad, region Försök i Väst, ämnesansvarig HS, sekreterare i kommittén Magnus Halling, SLU Uppsala Växtproduktionsekologi Rolf Spörndly, SLU Uppsala, inst Husdjurens Utfodring och Vård Annika Arnesson, SLU Skara, inst för Husdjurens Miljö och Hälsa Elisabet Nadeau, SLU Skara, inst för Husdjurens Miljö och Hälsa Kent Dryler, SLU Umeå, NJV Grovfodercentrum Torbjörn Leuchovius, SLU Uppsala Fältforsk (deltog under eftermiddagen) Roland Svanberg, Eurofins Lidköping Rickard Westbom, Eurofins Kristianstad Charlotte Åkerlind, BLGG AgroXpertus AB Christer Persson, Lantmännen Lantbruk SW Seed Mattias Lennartsson, Lantmännen Lantbruk SW Seed Johan Klingspor, Scandinavian Seed Malin Lovang, Lovanggruppen Per-Anders Andersson, Agroråd AB Sävsjö Eva Stoltz, HS Konsult AB, HS Örebro Linda Karlsson, HIR Vall, Växa Halland Ulf Axelsson, region Försök i Väst, HS Skaraborg Lennart Johansson, region Östra Sverige Försöken, HS Rådgivning Agri AB, Vreta Kloster Erik Ekre, region Animaliebältet, HS Halland Lars Jacobsson, lantbrukare Lillkyrka Örebro, Svenska Vallföreningen Göran Lindgren, lantbrukare Klässbol Värmland, Svenska Vallföreningen Maria Wahlquist, Skånesemin, Svenska Vallföreningen Per Rudengren, förvaltare Harpsund, Svenska Vallföreningen Nilla Nilsdotter-Linde, SLF Maria Åkerlind, Svensk Mjölk 1 Öppnande, presentation Bodil öppnade mötet och hälsade välkommen. Därefter skedde en presentationsrunda. Flera ledamöter ur riksstyrelsen för Svenska Vallföreningen, som förlagt ett styrelsemöte i anslutning till dagens möte, var närvarande. 2 Förra mötets protokoll (Nässjö ) Protokollet godkändes. 3 Avrapportering försöksplan L Vid förra mötet, , tillsattes en arbetsgrupp bestående av Bodil Frankow-Lindberg, Ola Hallin HS Sjuhärad, Linda af Geijerstam Kalmar och Niklas Ingvarsson Svenska Foder för att i detalj fastställa hur kvävegödslingsstrategin skall utformas i serien L Tyvärr blev endast två försök av tre utlagda, ett i Ps och ett i H-län. Gruppen enades om en utformning där 7 av de 9 möjliga leden är lika mellan de två platserna. En N-stege till skörd 1 i nivåerna 0,40,60,90,120 och 160 kg N/ha med totalgivorna 0,40,90 110, 160, 190, 220 och 250 kg N/ha. Bilaga 1.

2 4 Avrapportering, förslag till nya instruktioner för gradering av marktäckning/slutenhet/ planttäthet Vid förra mötet, , konstaterades att begreppen marktäckning/slutenhet/planttäthet i vallförsök är svåra att definiera och gradera. Därför tillsattes en arbetsgrupp bestående av Magnus Halling SLU Uppsala, Klas Eriksson Kalmar, Kent Dryler SLU Umeå, Anna Nyberg Skara och Jan Jansson Länghem för att förtydliga begreppen och formulera anvisningar om hur graderingarna skall genomföras. Magnus Halling redogjorde för vad gruppen kommit fram till (se även bilaga 2): Att begreppet slutenhet bör avskaffas I bestånd där endast en art är insådd i rader används begreppet planttäthet I bestånd som består av flera arter används begreppet marktäckning Syfte med och tidpunkt för graderingen måste klart framgå i PM etc. De nya rutinerna införs i PM och Försökshandboken 5 Information om ett nytt SLF-projekt-Utveckling av den svenska sortprovningen av vallväxter. Redogjorde Magnus Halling för sitt nystartade SLF projekt H Utveckling av den svenska sortprovningen i vallväxter. Målsättningen är att utveckla en gemensam metodik för hela landet i hela kedjan från planering till resultatförmedling. Samordning skall också ske med de övriga nordiska länderna som är med i Nordic Field Trial System. Ett delprojekt är att grässortförsöken R6-201/202/204 anläggs 2012 som två faktoriella med fyra upprepningar. Under vallåren kommer två olika skördetidpunkter att tillämpas för förstaskörden. Bilaga 3. 6 Resultat från pågående serier Redovisades i korthet resultat för följande pågående projekt och försöksserier (se i förekommande fall bilagor): Bodil Frankow- Lindberg: - R6/L6-5010, Intensivt skördade vallar, 3 eller 4 skördar. SLF projektv Resultat redovisades från tre försök första vallåret R6-3521, Kontroll av skräppor från markens fröbank. SLF projekt H Två försök pågår och avslutas under I försöken har skräppafrö såtts hösten Under 2010 etablerades slåttervall med olika insåningsmetoder (renbestånd, insådd i ww-rajgräs, insådd i korn till helsäd eller trösk) och fröblandningar. Bilaga 4. Magnus Halling redovisade resultat från ett nyss avslutat SLF projekt H Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök. Näringsvärdesanalyser har skett från prover tagna ur en del ingående sorter i grässortförsöken i timotej, svingel och engelskt rajgräs åren Analyser finns från tre tillfällen vid förstaskörden, en vecka före vid och en vecka efter, samt vid två tillfällen vid andra skörden. Bilaga 5. Ulf Axelsson berättade om sitt SLF projekt H , en förstudie kring Förbättrad etablering av lusern. I växthusmiljö studeras hur olika ympkulturer och tillförsel av makro- och mikronäring påverkar blålusernen etableringsförmåga. Bilaga 6. Elisabet Nadeau redovisade resultat från ett Agro-Väst projekt inom Mjölkprogrammet- Proteinkvalitetsprojekt på Nötcenter Viken första skörd Studien belyser ensilagets proteinfraktioner och proteinkvaliteter med eller utan tillsatts av två olika ensileringsmedel. Förtorkning och tillsatts av ensileringsmedel ökade det vomstabila proteinet. Bilaga 7. Jan Jansson redovisade preliminära resultat från två pågående vallförsöksserier inom ramen för Agro Väst mjölkprogram. I serien L Fröblandningar för proteinvallar (två försök på Rådde gård) jämförs fyra fröblandningar med höga baljväxtandelar (50-60%) med två blandningar med 25 %

3 klöver. Kvävegivan är låg, totalt 90 kg/ha utom för en blandning med 25 % klöver där totalkvävegivan är hög, 250 kg/ha. I serien L Varför växer inte lusern (två försök anlagda 2010 på Rådde och vid Falköping) jämförs 13 olika blålusernsorter med Titus rödklöver. Försöket är upplagt som flerfaktoriellt så att två olika odlingsåtgärder kan sättas in i jämförelse med ingen åtgärd. Hittills har en åtgärd satts in i form av tillförsel av bor till varje skörd på Rådde och N-gödsling vid en tidpunkt i Floby. Stora avkastningsskillnader mellan lusernsorterna har framkommit. För Rådde, från ca 4 ton ts/ha i totalavkastning i vall I till ca 10 ton ts/ha. Skillnaderna kan till viss del troligtvis förklaras med skillnader i ympningsteknik. Bilaga 8. 7 Foderanalyser av grovfoder enligt NorFor Maria Åkerlind från Svensk Mjölk höll ett föredrag om grovfoderanalyserna enligt NorFor. De gamla energiparametrarna omsättbar energi MJ/ kg ts och VOS har på analysrapporterna till lantbrukarna ersatts med begreppen nettoenergi 20 kg ts (NEL 20) och IVOS. Nya fodervärden som införts är t.ex. tuggningsindex och fyllnadsvärde. Energi, aska, protein och fiber analyserna tas fram via NIR metoden. Rickard Westbom redogjorde hur NIR-kalibreringen inom Eurofins går till. Bilaga 9. 8 Kort information från Svenska Vallföreningen Ordföranden i Svenska Vallföreningen Lars Jakobsson berättade lite om föreningens verksamhet och syfte. Med ca 2000 medlemmar och ett stort antal lokalföreningar kan organisationen bidra med aktiveter och andra åtgärder som främjar utvecklingen av grovfoderproduktionen i landet. 9 Prioriteringslistan nya frågeställningar som bör läggas in Fråga kring nya förslag till forskningsområden inom vallodlingen ställdes fritt till de närvarande. Förslagen som framkom: NIR-kalibrering näringsparameterar för nya vallväxtarter Fodermajsodlingens klimatpåverkan Flytgödselfrågor vid Mellbyförsöken Tillsattsmedel och hygienfrågor kring ensilering Den sedan tidigare möten upprättade listan för prioriterade forskningsområden och prioriteringslistan finns som bilagor 10 och Nordic Field Trial System Torbjörn Leuchovius informerade om NFTS. Under 2012 kommer ett 70-tal svenska försök att administreras via detta nordiska samarbete. Se bilaga. 11 Övriga frågor Nästa möte fastställdes till den 14 november 2012 tillsammans med Ämnes kommitté odlingssystem. Justeras Jan Jansson Bodil Frankow-Lindberg

4 Bilaga 10 protokoll Prioriterade forskningsområden, omröstning vid Ämneskommitte Vall och Grovfoders möte den 6 april 2011 Diskuterad och Antal röster Totalt Kommentar Skillnader i vallbaljväxternas kvalitetsförändring över tiden xxxxxxxxxx 10 Delvis ur ett R6-101,2012 Blålusern - varför växer den dåligt där den borde växa bra, ympning, ph mm xxxxxxxxx 9 Pilotstudier finns Ulf A Vallfröblandningar - provning xxxxxxxxx 9 Markpackning/körskador xxxx 4 Antal skördar , näringskvalitetsaspekte xxxx 4 Utsädesmängder av majssorter xxxx 4 Delvis genomfört L6-720 Etableringsteknik av blandvall xxx 3 Konkurrens hos rödklöversorter xxx 3 L6-111 V I 2012 Kemisk bekämpning i blandvall xxx 3 Delvis L korn ins Provning av marknadssorter med bestämning av näringskvalitet xxx 3 Sortprovning med två skördetider xxx 3 Anl R6-201,202,204 Rotröta och nematoder i rödklöver xx 2 Optimering av vallbaljväxter, avkast. och näringskval. vid låg insats av min. N xx 2 L v I 2012 Näringskvalitet i återväxterna xx 2 Skördesystem i slåttervall under torra förhållanden xx 2 Fasta körspår i vall xx 2 Optimal vallodling med deltagarmedverkan forskning x 1 Agroforestry x 1 Hur får man en vall med 30% baljväxter? x 1 N-stege till blandvall x 1 L v I 2012 Vårbestånd - gödsling x 1 Systemanalys av grovfoderodling för 20% högre sk. x 1 Bor till blålusern x 1 Pågår delvis L Ps Utlakning vid stallgödselanvändning x 1 Viktigt Stallgödsel efter nya spridningsregler (Pilotstudie Sofia Kämpe 2012) x 1 Viktigt Myllningsskador i vall vid stallgödselspridning x 1 Fröblandningar anpassade till mer än tre delskördar x 1 R6-5010, pågår vii 2012 Opt. P-göds. till majs vid höga P(AL)-tal och höga stallgödselgivor x 1 Insådd i befintlig vall (Bör uppprioriteras ) x 1 Majs - värdering av sorter vid olika utvecklingsstadier x 1 Nollrutor i majs x 1 Stallgödselstrategier till majs x 1 Klimatfrågan majs

5 Bilaga 11 protokoll PRIORITERINGSLISTA FORSKNINGSOMRÅDEN FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Efter möte och justerad och Medel beviljade Ny idé Pågår under Ansökan planeras Forskningsområde 1. Vallväxter, arter sorter, kvalitet (sorter kvalitet och uthållighet (samverkan med utsädesföretagen)) provning av marknadssorter med bestämning av näringskvaliteten X (SLF kring skörd 2008) 2010 proteinvallar- näringsförändring Sortprovning med fyra block, två skördetider blockvis blålusern- varför växer den dåligt där den borde växa bra? Delvis HÖGPR skillnader i vallbaljväxterna kvalitetsförändring över tiden Delvis FiV R timotejsorter i vallblandning där återväxten betas NIR-kalibrering näringsparameterar för nya vallväxtarter Markpackning i samband med vallodl. och stallgödselsprid. på vall däckfrågan reducerad jordbearbetning i samband med vallanläggning fasta körspår i vall CTF nyare metoder för alvluckring i vall olika vallbrottstekniker spec i ekoodlingen Markpackningens påverkan på baljväxterna 3. Stallgödsel i vall samt växtnäring och hygien anpassad kompletterande N-giva N-gödsling till återväxtskördar i torra områden N-stege till blandvallar vid stallgödseltillförsel utlakning vid stallgödselanvändning urea till slåttervall N-gödsling av blandvall med utgångspunkt från beståndssamm.vår Delvis L Rötrester som gödselmedel till slåttervall Tillsatsmedel och hygienfrågor kring ensilering Stallgödselfrågor vid Mellbyförsöken Bekämpning av skräppa i vallar preparatprovning för bekämpning i befintlig vall och vallinsådd Sverigefsk kontroll av skräppors etablering från markens fröbank X (SLF HÖGPR

6 Forskningsområde 5.Fröblandningar optimering av vallbaljväxter, avkastning och närings kvalitet vid låg insats av mineralgödsel 2008) 2011 Medel beviljade Sverigesfsk L Konkurrensförmåga hos rödklöversorter Sverigefsk L6-111 Ny idé fröblandningar anpassade till mer än tre delskördar SLF R Utsädesmängder i rödklöver och blålusern Provning av vallfröblandningar Pågår under Ansökan planeras HÖGPR Skördestrategier i vall skördesystem i slåttervall under torra förhållanden näringskvalitet i återväxterna antal skördar , näringskvalitetsaspekter 7. Långliggande vall på mulljord artval Delvis L fsk Avs Majsodling näringsvärdesförändringen över tiden X (SLF 2008) värdering av sorterna vid olika utvecklingsstadier - - sortförsök uppdelning i olika tidighetsklasser NIR-kalibreringar av näringsvärdesparametrarna - - kalibrerande majssortförsök gentemot danska försök sortprovning av BMR-sorter (Brown Mid Rib) med bra smältbarhet och lägre ligninhalt i stjälken vallensilage i kombination med majs viktig Rödklöver/blålusern i majsfoderstat utlakningsfrågor kopplade till majs och vallodling Fodermajsodlingens klimatpåverkan optimal P-gödsling till majs vid höga P AL tal och höga stallgödselgivor effekt på avkastning, kvalitet och miljö P-behov vid kall väderlek stallgödsel till majs problem vid höga givor Viktigt Nollrutor i majs K-gödslingsstrategier i majs Ja L Utsädesmängd (uppföljning/utveckling av plan L6-720)

7 Forskningsområde 9. Mikronäringsämnen i vallgrödor mikronäringsbrist påverkan på vallens övervintring Selen mikronäring i marken (Se,B,Cu,Mo,Mn,Zn) kopplat till vallfoder och innehåll i mjölk och kött Medel beviljade X (Formas, 2xSLF R6-453 Bor till blålusern Pågår delvis (Lisbeth Linse) Ny idé Pågår under Ansökan planeras 10. Vallfröblandningar till biogasvallar energivallar på mulljord Skillnader i växthusgaseffekter mellan olika totalfoderstater X(Formas) Vallens växtskyddsfrågor. Rotröta, klöverröta och nematoder i rödklöver Kemisk örtogräsbek. i blandvall Serie L startad Bildanalys som teknik i vallodlingen (praktiskt och inom fältförsöksverksamheten) 14. Anläggningsteknik Etableringsteknik av blandvall Insådd i helsäd /tröskning Optimal N-gödslingsnivå till insåningsgrödan Insådd i befintlig vall, maskinteknik (även mulljord) Viktig /11-15 N och P dragerat vallfrö -iseed Optimal vallodling med % baljväxter. Systemanalys med deltagardriven forskning Litt.genomgång - Planideer - Uppföljning på gårdar Agroforestry Kombination av åkermarksbete med poppelodling på marginalmarker- Planteringsdesign och produktion

8 SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Inst. för växtproduktionsekologi (VPE), Box UPPSALA Jan Jansson/Bodil Frankow-Lindberg Version: L Kvävegödslingsstrategier till blandvall Målsättning Syftet är att belysa effekten av kvävegödslingsstrategin i en blandvall på avkastning och klöverandel när målet är att utnyttja klövern för att få ett högt råproteinvärde i grönmassan. Försöksplan Kvävegödsling (Ps-län) Led 1:a skörd 2:a skörd 3:e skörd Totalgiva A* B* C* D* E* F* G* H I Kvävegödsling (H-län) Led 1:a skörd 2:a skörd 3:e skörd Totalgiva A* B* C* D* E* F* G* H I Kvävegödsling vid anläggningen N1 Vallinsådd i korn till mogen skörd med anpassad låg N- giva N2 Vallinsådd i korn till mogen skörd med för hög N-nivå för optimal klöveretablering Design: Tvåfaktoriellt split-plotförsök med kvävegödsling vid anläggning på storrutor och kvävegödsling till första skörd på smårutor. Fyra upprepningar ger totalt 2*9*4 = 72 rutor. Försöket läggs upp som två faktoriellt: Kvävenivå vid vallanläggning och olika kvävenivåer i vallåren.

9 Antal försök och försöksplatser: Två länsförsök har anlagts i Ps-län (Försök i Väst) och H- län (Animaliebältet). Kvävegödslingen skiljer något mellan platserna, gemensamma led är markerade med * Liggtid: anläggningsår (2011) med skörd under två vallår ( ). Antal skördar: Tre skördar per år. Försöksansvarig: Bodil Frankow-Lindberg, telefon kontor eller mobil Du kan alltid ringa mig om något är oklart! Fax , e-post: bodil.frankow-lindberg@slu.se Finansiering: SLF regionala medel. Anvisningar VALLÅR 1-2 Gödsling: P: efter jordanalys höst anläggningsår. Normgiva =0-20 kg P kg/ha i P-AL klass III-IV för de aktuella platserna H-och Ps-län Ps-vall I= 200 kg/ha PK 4:21 på våren. K: K-AL klass II, (K-HCl klass I) för båda platserna Totalt vall I ca 200 kg/ha lika över hela försöket. Våren ca kg K/ha PK eller kaliumsulfat 42 K, 18 S Rådde= 42 kg K via PK + 50 kg K i kalisalt Till sk 2 = ca 65 kg /ha K via kalisalt Till sk 3 = ca 50 kg/ha K via kalisalt N:gödsling enl. försöksplan. Till sk1 = N27 utan S Till sk 2 och 3= Tillförs som NS 27:4 S: Våren :Lika svaveltillförsel alla led Rådde sk1 tillförs alla led ca 12 kg S/ha via PK 4:21 Till sk 2 och 3= S via NS 27:4 Antal skördar: Tre per säsong. Första skörd vid ca 11,0-11,2 MJ.Ca första veckan i juni. Följ Vallprognoserna. ( Normalskördtid för Kalmar 11 juni, Rådde 15 juni) Skörd 2: 5-6 veckor efter sk 1 Skörd 3: 6-7 v efter sk 2 (ca första veckan i sept)

10 Graderingar: Slutenhet, höst rutvis Slutenhet, vår rutvis Här vill jag ha en uppfattning om ev. luckor i beståndet, d.v.s om det saknas sådda plantor i några delar av rutan, gradering på 10% när räcker Våren: Botanisk uppskattning rutvis Graderas på 5% när- baljväxt, gräs och ogräs. Vid skörd: Botaniskt utvecklingsstadium ledvis, alla arter Klöverandel % av ts Ogräs% av ts Provtagningar: Prov för ts-bestämning rutvis OBS! Noggrannhet vid torkning! Vid höga klöverandelar plocka om och skaka påsen: Max torktemp 60 grader. Prover för botanisk analys rutvis från tre block. Ett prov om ca. 1 kg färskvikt tas ut representativt (minst 6 delprover) från varje ruta. Dessa sorteras i röd- och vitklöver, gräs och ogräs, torkas och väges. Prover för kemisk analys från ts-proven rutvis från tre block. (samma block som för botanisk analys) Proverna skickas till Agrilab Uppsala för analys enligt följande: NIR: råprotein, indf, NDF, energi. Svaren anges i gängse NORFOR parametrar. Använd den till PM bifogade följesedeln och fyll i alla efterfrågade uppgifter.. (PM uppdateras med denna senare) Fältkort: Fältkort och listor laddas ner från Kopiera fältkortet och sänd in det som en bekräftelse att försöket är igång senast den 15 juni. Försöksresultaten insänds i första hand elektroniskt snarast efter höstgraderingen, så att de är Växtproduktionsekologi tillhanda senast två veckor därefter. Fältkortet samt graderings- och datalistor skickas också in. Fakturering: Skicka fakturan till: Respektive regionansvarig.

11 Graderingar vall Nässjö Magnus Halling

12 Uppdrag från Konstaterades att begreppen marktäckning/slutenhet/planttäthet i vallförsök är svåra att definiera och gradera. Tillsattes en arbetsgrupp för att förtydliga begreppen och formulera anvisningar om hur graderingarna skall genomföras. Gruppen består av följande fem personer: Magnus Halling SLU Uppsala Klas Eriksson Kalmar Kent Dryler SLU Umeå Anna Nyberg Skara Jan Jansson Länghem Vi hade telefonmöte 27 februari

13 Enl. nuvarande Fälthandbok Planttäthet Slutenhet (täckningsgrad) Täckningsgrad (slutenhet) Enligt försökplanen Enligt försökplanen Enligt försökplanen 0=inga plantor av kulturväxten, 100=fullt plantantal (enl gängse praxis) över hela rutan 0=inget bestånd av kulturväxten, 100=fullt bestånd (enl gängse praxis) som ger full marktäckning över hela rutan. Graderingen avser både plantantal och utbredning. 0=inget bestånd av kulturväxten, 100=fullt bestånd (enl gängse praxis) som ger full marktäckning över hela rutan. Graderingen avser både plantantal och utbredning.

14 Definitioner enligt Bodil vid fältdag Rådde Marktäckning (täckningsgrad) = hur stor yta som bladverket täcker Planttäthet = hur stor andel av en rad som är bevuxen Slutenhet = en kombination av täcknings-grad och planttäthet

15 Så här stod det i vall-pm 2011 Beståndets slutenhet i procent av fullt bestånd enligt gängse praxis (se Allmänt om graderingar) (CV.SS) rutvis Marktäckning i procent av a) levande gräs (CV.SS1.GR), b) levande ej sådda arter (ogräs, CV.SS1.WE) samt c) bar mark och döda plantor (CV.SS1.BG) rutvis.

16 Förslag Avskaffa graderingen slutenhet Gradera det du ser Om bara en sådd art finns i ett bestånd med rader används graderingen planttäthet Endast luckor i raden drar ned planttätheten Ett lite glesare bestånd, men utan luckor, anges till 100 % Det måste tydligt framgå av PM när graderingen skall ske Det är viktigt att ange syftet med graderingen i PM

17 Förslag (forts) Om blandbestånd med flera sådda arter, eller gradering av ogräs i ren art eller vid ett bredsått bestånd används graderingen marktäckning Procentuell täckning graderas för varje efterfrågad fraktion Tips: urskilj dominerande och gradera övriga och beräkna den största fraktionen i efterhand i ett excelblad Det måste tydligt framgå av PM när graderingen skall ske Det är viktigt att ange syftet med graderingen i PM

18 Vid en rutstorlek på 8,0 m* 1,33m (1,20m) sådd med 10 billar Luckigheten samlade i sårader Luckighet längd i sårader m Slutenhet Kommentar en rad rader rader rader rader

19 Avslutningsvis Även andra metoder som fotoanalys, NIR, fjärranalys eller sensor diskuterades Gruppen är överens och det kan tillämpas i PM och i Fälthandboken Magnus undersöker anvisningar som finns i NFTS (Nordic Field Trial System)

20 Ny metodik vallprovningen Magnus Halling Nässjö

21 Inledning Projekttitel: Utveckling av den svenska sortprovningen av vallväxter Finansiär: Stiftelsen Lantbruksforsknings forskningsprogram för fältförsök och metodutveckling ( kr tre år)

22 Målsättning Samordning och standardisering av provningsförsök (design och datainsamling) i vall i hela Sverige (VPE+NJV) Anpassning till NFTS (Nordic Field Trial System) och samordna med andra nordiska länder Jämföra grässorter vid två olika skördetillfällen i första skörd Den statistiska analysen anpassas till tre platser Ta fram rutiner för provning i blandbestånd Göra försöksresultaten tillgängligare

23 Genomförande Tre workshops 1:a oktober 2012 protokoll för utförande och datainsamling (Norden) 2:a hösten 2013 statistisk analys av provningsdata (Sverige) 3:e hösten 2014 utveckling av resultatförmedlingen (Sverige) Experimentell del tillägg i gräsförsöken två skördetider första skörd Modellering skördeprognoser i engelskt rajgräs och majs (ny post-doc vid VPE)

24 Resultat från pågående försöksserier Bodil Frankow Lindberg Nässjö 21 mars 2012

25 Fröblandningar med blålusern Finansiär: SLF Anläggning: 2010 och 2012 (R6 4251) Försöksplan A. Rödklöver + timotej + ängssvingel + eng. rajgräs (kontroll) B. Blålusern + hundäxing C. Blålusern + rörsvingel D. Blålusern + rörsvingelhybrid E. Blålusern + rajsvingel Två N nivåer: 0 och 130 kg N/ha

26 Resultat 2011 kvantitet Generellt: rajsvingel konkurrerade hårdast med lusern H län lusernleden (undantag för rörsvingel + N) avkastade mer än kontrolledet med rödklöver + för hundäxing E län kontrolledet (rödklöver) avkastade mer än lusernleden

27 Resultat 2011 kvalitet Generellt: små skillnader mellan N nivåer H län energi och + råprotein för led med lusern jämfört med rödklöver

28 Intensivt skördade vallar (R/L6 5010) Finansiär: SLF Anläggning: 4 försök 2010 (ett kasserat) Försöksplan A. Ängssvingel + eng. rajgräs + timotej + röd och vitklöver (kontroll) B. Rajsvingel + C. Rörsvingelhybrid + Två skördeintensiteter: 4 (S1) och 3 (S2) skördar per säsong

29 Resultat 2011 Leden med rajsvingel avkastade mest Leden med rörsvingelhybrid närmar sig rajsvingeln med fyra skördar Ca. 20% klöver i första skörd Lägre avkastning med fyra skördar Små skillnader i kvalitet mellan fröblandningar + energi och råprotein och fiber för fyra skördar jämfört med tre skördar

30 Kontroll av skräppor från markens fröbank (R6 3521) Finansiär: SLF Anläggning: start 2009 (två försök) Skräppor sådda på hösten 2009 Tio led med olika anläggningsteknik och fröblandningar Konventionell anläggning i korn till mogen skörd ledde till minst antal etablerade skräppeplantor och Westerwoldiskt rajgräs och helsäd ledde till högst antal etablerade skräppeplantor

31 Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Magnus Halling Nässjö

32 Målsättning Följa utvecklingen av näringsvärdet kring första och andra skörd för ett antal marknadssorter i sex arter: timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybride, rajsvingel och engelskt rajgräs i officiella sortförsök på ett antal platser i södra och mellersta Sverige.

33 Frågeställningar 1. Finns det skillnader i näringskvalitet mellan olika vallgrässorter inom samma art 2. Finns det samspel mellan sort och plats? 3. Finns det skillnader mellan platser? 4. Finns det skillnader mellan år?

34 Metodik Första årets vall valdes Provtagning en vecka innan första skörd, vid första skörd, en vecka efter första skörd samt en vecka innan andra skörd och vid andra skörd Analys av näringsinnehåll Fördelning blad och strå Provtagning genom klippning av 12 st. slumpmässigt valda delprov om vardera ca 1 dm 2 (begränsad yta tillfälle 3) Plantutvecklingen bestäms genom att dela upp 100 skott i blad och i strån

35 Kvalitetsanalyser Analys VOS referensmetod OE gräs MJ/kg ts Aska g/kg ts - Metod/ref 71/393/EEG NDF fiber - Metod/ref enligt Mertens ISO/CD indf g/kg NDF - Metod NIR/NorFor in Råprotein - NIR metod

36 Sortförsök som ingått i projekt Art Serie Plats Skördeår E. rajgräs 204 Jönköping, Riddersberg 2009 E. rajgräs 204 Varberg, Tvååker 2009 E. rajgräs 204 Varberg, Tvååker 2010 E. rajgräs 204 Borås, Rådde 2009 E. rajgräs 204 Borås, Rådde 2010 Timotej 201 Jönköping, Riddersberg 2009 Timotej 201 Jönköping, Riddersberg 2010 Timotej 201 Gotland, Hallfreda 2009 Timotej 201 Gotland, Hallfreda 2010 Timotej 201 Borås, Rådde 2009 Timotej 201 Borås, Rådde 2010 Timotej 201 Borås, Rådde 2011 Ängssvingel 202 Enköping, Hacksta 2009 Ängssvingel 202 Enköping, Hacksta 2010 Ängssvingel 202 Enköping, Hacksta (vall 2) 2010 Ängssvingel 202 Kalmar 2009 Ängssvingel 202 Borås, Rådde 2009 Ängssvingel 202 Borås, Rådde 2010 Ängssvingel 202 Borås, Rådde 2011 Totalt 19 st

37 Platser och år BC F H I NN PS Serie och sort Alla 201 Grindstad X Alexander Ragnar X Lischka X Switch X SW TT Sigmund X Minto Hykor, rörsv.hyb X Lifara 1 Felopa, rajsv. 1 1 Swaj, rörsv X Felina, rörsv.hyb X Kora, rörsv Fojtan, rörsv.hyb Birger X Calibra Hykor, rörsv.hyb Felopa, rajsv X Malta X Perun, rajsv Merkem 1 1 Picaro Mathilde 1 1 Totalt 24 sorter 11 st på alla platser

38 Slutsatser hela materialet (urval 11 sorter balanserat) 1. Inom e. rajgräs och rajsvingel finns det skillnader mellan sorter 2. Inga tydliga samspel mellan sort och plats 3. Ett tydligt samspel mellan plats*skördeår*tillfälle för alla arter 4. Timotej: sorterna uppför sig lika över tillfällena. De andra arterna finns det samspel sort*tillfälle 5. Det finns avvikande mönster

39 NDF, timotej Rådde Skillnad mellan provtagningar, Timotej, Rådde men 2011 ej mellan sorter; ej samspel NDF, g/kg ts Grindstad Ragnar Lischka Switch SW TT Provtagningstillfälle

40 Bladandel timotej, Rådde 2010

41 Timotej NDF, två år och tre platser Timotej NDF Samspel plats*år*tillfälle; INTE samspel tillfälle*sort NDF, g/kg ts Provtagningstillfälle Urval fyra sorter som funnits på alla platser F 2009 F 2010 I 2009 I 2010 PS 2009 PS 2010

42 NDF, ängssvingel Rådde 2009 Ängssvingel, Rådde 2009 Skillnad mellan provtagningar och samspel provtagning och sort NDF, g/kg ts Provtagningstillfälle Sigmund Hykor, rörsv.hyb. Felopa, rajsv. Swaj, rörsv. Felina, rörsv.hyb. Kora, rörsv.

43 Bladandel ängsv., Rådde 2009

44 NDF, e. rajgräs Tvååker Skillnad mellan provtagningar E. rajgräs, Tvååker och samspel 2010 provtagning och sort 600 NDF, g/kg ts SW Birger Felopa, rajsv. Malta Perun, rajsv. Merkem Mathilde Provtagningstillfälle

45 E. rajgräs NDF, två år och två platser E. rajgräs NDF Samspel plats*år*tillfälle; samspel tillfälle*sort NDF, g/kg ts Provtagningstillfälle Urval tre sorter som funnits på alla platser NN 2009 NN 2010 PS 2009 PS 2010

46 NDF, e. rajgräs Tvååker 2009

47 Slutsatser hela materialet (urval 11 sorter balanserat) 1. Inom e. rajgräs och rajsvingel finns det skillnader mellan sorter 2. Inga tydliga samspel mellan sort och plats 3. Ett tydligt samspel mellan plats*skördeår*tillfälle för alla arter 4. Timotej: sorterna uppför sig lika över tillfällena. De andra arterna finns det samspel sort*tillfälle 5. Det finns avvikande mönster

48 Återstår Statistisk analys indf och MJ Analys av väderlek veckovis runt provtagningarna

49 Referenser Jönsson, N Kvalitetsförändringar hos vallväxter. Institutionen för växtodling. Rapport 93, 26 s Johansson, L Utveckling, tillväxt och fodervärde i gräsvall från vegetativt stadium till blomning SLU. Institutionen för växtodlingslära. Seminarier och examensarbeten 914. Uppsala.

50 100 Andelen blad, e. rajgräs, Tvååker E. rajgräs, Tvååker 2009 Blad, % SW Birger Calibra Hykor, rörsv.hyb. Felopa, rajsv. Malta Perun, rajsv. Picaro Provtagningstillfälle

51 Tidigare erfarenheter Engelskt rajgräs, italienskt rajgräs hybridrajgräs och vissa rajsvinglar; bäst på att behålla energivärdet och låga fiberhalter kring axgång (Johansson, 1995) Ofta fanns det inte några påtagliga kvalitetsskillnader hos sorter inom samma vallart (Jönsson, 1981) Sorter av timotej, ängssvingel och engelskt rajgräs kan vid samma utvecklingsstadium ha skillnader i energi- och fiberhalt (speciellt engelskt rajgräs) (Johansson, 1995)

52 Förbättrad etablering av lusern Nässjö Ulf Axelson, HS Skaraborg Anders Jonsson SLU, Skara Nötkreaturstiftelsen

53 Bakgrund och mål Kort sikt Odla lusern i växthus i jord från fält med känt dåligt etablerings resultat och behandla med ymp med olika kvävefixerande Rhizobier. Tillsats av mikro/makro näring Undersöka rhizobieknölarna okulärt och med NIR- teknik Bestämning av Rhizobiestammar genom att analyser isolat från rötter Nötkreaturstiftelsen

54 Bakgrund och mål Lång sikt: Att med hjälp av NIR teknik kunna bedöma effektiviteten i N- fixeringen Att med kvantitativa DNA metoder, PCR, bestämma förekomst av olika Rhizobier Nötkreaturstiftelsen

55 Sått i höstas i växthus, Uddetorp Tre lusernsorter En sort torrympad Två sorter oympad och två sorters ymp - Tre jordar - Fyra upprepningar Övervintrar för närvarande på en gård i Vilske Kleva Ny omgång med fler ymp (bla från Kanada) till våren Nötkreaturstiftelsen

56

57

58

59 Proteinkvalitetsprojekt på Nötcenter Viken Elisabet Nadeau, Agroväst och SLU Skara

60 Syfte Att utvärdera effekt av förtorkning och ensilering med och utan tillsatsmedel på proteinkvaliteten i grönmassa och ensilage.

61 Förtorkad grönmassa, första skörd % gräs/23 % baljväxter Ts, % 34 Råprotein, g/kg ts 148 NDF, g/kg ts 375 Socker, g/kg ts 215 VOS, % 92 OE, MJ/kg ts 11,7 Färsk och förtorkad grönmassa analyserades för proteinkvalitet. Elisabet Nadeau, Agroväst och SLU Skara

62 Skörd Exakthackad grönmassa Claas jaguarhack Tillsatsmedel till grönmassan vid hackning: Homoferm. mjölksyrabakterier KOFASIL LIFE cfu/g g.m. Saltbaserat medel KOFASIL ULTRA K, 2 liter/ton g.m. OBEHANDLAT ENSILAGE Elisabet Nadeau, SLU Skara, Nässjö

63 Ensilering i småsilor Silorna öppnades efter 5, 10, 30 och 125 dagar och ensilaget analyserades för proteinkvalitet och hygienisk kvalitet.

64 Kemisk fraktionering av Råprotein (Licitra et al., 1996) ADF olösligt protein protein Buffertolösligt protein NDF olösligt protein ADF lösligt protein Råprotein Sant NDF lösligt protein Buffertlösligt protein Icke protein N Analyserat Beräknat Elisabet Nadeau, SLU Skara, Nässjö

65 Kemisk fraktionering av Råprotein (Licitra et al., 1996) Fraktion Definition Enzymatisk Nedbrytning Icke protein N NPN Råprotein sant protein Buffertlösligt sant protein Sant protein buffertolösligt sant protein NDF lösligt protein Buffertolösligt sant protein NDF olösligt protein ADF lösligt protein NDF olösligt protein ADF olösligt protein ADF bundet protein Värmeskadat protein och protein bundet till lignin Direkt tillgänglig Snabb Varierande Oftast långsammare än NDF lösligt protein Osmältbart Utifrån dessa fraktioner kan vomstabilt protein beräknas vid en viss utflödeshastighet (Kirchhof et al., 2006). Elisabet Nadeau, SLU Skara, Nässjö

66 Proteinfraktioner, % av råprotein (Rp), i grönmassa och ensilage (125 dagars lagring) Elisabet Nadeau, SLU Skara, Nässjö

67 Uträknat vomstabilt protein, % av Rp utifrån proteinfraktionerna Elisabet Nadeau, SLU Skara, Nässjö

68 Proteinfraktioner, % av Rp, i ensilage (125 dagars lagring) Elisabet Nadeau, SLU Skara, Nässjö

69 Uträknat vomstabilt protein, % av Rp utifrån proteinfraktionerna Elisabet Nadeau, SLU Skara, Nässjö

70 Effekt av ensilagets Vomstabila Rp på foderstat med t.ex. 12 kgt ts av ensilaget och 9 kg ts kraftfoder Ensilage utan tillsats, 21 % vomst. protein av Rp Foderstatens Rp, % av ts 17,3 17,3 Vomnedbrytbart Rp, % av ts 11,2 11,0 Vomstabilt Rp, % av ts 6,1 6,3 NDF, % av ts Stärkelse, % av ts 14,4 14,4 Ensilage med KOFASIL LIFE eller KOFASIL ULTRA K, 23 % vomst. protein av Rp Ökning i foderstatens innehåll av vomstabilt protein har visat sig i utfodringsförsöket på Viken ge lägre ureahalt i mjölk och urin. Elisabet Nadeau, SLU Skara, Nässjö

71 Slutsatser Förtorkning från 15 till 34 % ts ökade det vomstabila proteinet i grönmassan från 29 till 35 % av råproteinet. Ensilering utan tillsatsmedel minskade det vomstabila proteinet från 35 till 21 % av råproteinet. Tillsats av KOFASIL LIFE eller KOFASIL ULTRA K ökade det vomstabila proteinet från 21 till 23 % av råproteinet i ensilaget, vilket kan ha positiv effekt på kväveutnyttjandet hos korna. Elisabet Nadeau, SLU Skara, Nässjö

72 ÄK Vall o Grovfoder Nässjö PREL.RESULTAT Agro Väst mjölkprogram Odlingstekniska försök på Rådde vallproteinfrågan Jan Jansson HS Sjuhärad/Rådgivarna Sjuhärad

73 L Fröblandningar för proteinvallar (Agro Västs Mjölkprogram) led Gräskomp Baljväxt Sort Sorttyp av baljväxt N-nivå A Tim. Ragnar Rödkl. SW Nancy medelsen B Tim. Switch Rödkl. Titus (SSD) EU tidig C Rörsv. Swaj Blålusern SW Nexus D Tim/rörsv B+C B+C E TT/ER/ÄS Rödkl+vitkl. SW kg Titus F TT/ER/ÄS Rödkl+vitkl. SW kg Titus SW 944, innehåller 45 % timotej (Ragnar och Grindstad), 20 % eng.rajgräs 20 % ängssvingel,10 % rödklöver (Nancy och Ares), 5 % vitklöver 2

74 L Fröblandningar för proteinvallar (Agro Västs Mjölkprogram) % i blandningen led Kg/ha Tim Rödkl Rörsv Blålusern Vitkl Eng raj Ängsv A B C D E F

75 L Fröblandningar för proteinvallar (Agro Västs Mjölkprogram) OBS resultat från endast ett försök Ej färdigprocessat ang stat. Ytterligare ett försök i Vall I

76 L Vall I Insådd baljväxt Insådd baljväxt Slutenhet klöver lusern Slutenhet klöver lusern 04 maj 01 nov A Ragnar /Nancy B Switch/Titus C Swaj /lusern D (B+C) E SW 944 +Titus låg N F (E hög N)

77 L Vall I 2011 Prognosprov inför skörd Råprot MJ NDF sk1 24 maj A ,5 391 B ,5 408 sk2 27 jun A ,0 391 B ,8 411 sk 3 04 aug A 181 9,6 454 B 175 9,

78 L vall I 2011 Försöksavkastning kg ts/ha sk1 sk2 (36 dagar) sk3 (46 dag) Total 26 maj Rel 01 jul Rel 16 aug Rel Rel A Ragnar /Nancy B Switch/Titus C Swaj /lusern D (B+C) E SW 944 +Titus låg N F (E hög N) medel CV% 4,3 7,5 7,1 4,3 Prob F1 * * LSD F

79 8

80 9

81 10

82 11

83 12

84 L Vall I 2011 Prel. näringsvärdes analys skörd g/kg ts g/kg NDF VOS Aska WSC MJ Rp andfom indf % baljv A Rag /Nanc , B Swit/Tit , C Swaj /lus , D (B+C) , E 944 +låg N , F (E hög N) ,

85 L Vall I 2011 Prel. näringsvärdes analys skörd g/kg ts g/kg NDF VOS Aska WSC MJ Rp andfom indf % baljv Rag /Nanc , Swit/Tit , Swaj /lus , (B+C) ,2 (10,5) låg N , (E hög N) ,

86 L Vall I 2011 Prel. näringsvärdes analys skörd g/kg ts g/kg NDF VOS Aska WSC MJ Rp andfom indf % baljv A Rag /Nanc , B Swit/Tit , C Swaj /lus , D (B+C) , E 944 +låg N , F (E hög N) ,4 (9,9)

87 L Fröblandningar för proteinvallar Gödslingsnetto Om: Den (reducerade) avkastningen har fått ett värde på 1,35 kr/kg ts. Vi tillför flytgödsel ton/ha, detta borde ge ca 60 kg N/ha. Handelsgödselbehovet blir då 30 kg N för led A- E och 190 kg för led F. En resp. tre körningar. N= 10 kr/kg kr/ha i körning Ingen hänsyn till kvalitet i foderstaten (än) 16

88 L vall I 2011 Gödslingsnetto kg/ha (utifrån 72 % avk) Gödslings tot ts tot baljväxt råprot. netto kr A Ragnar /Nancy B Switch/Titus C Swaj /lusern D (B+C) E SW 944 +Titus låg N F (E hög N)

89 L Vall I 2011 Blandningarna med lusern ger inte tillräckligt höga råproteinvärden Den konventionella blandningen led E med ökad klövermängd (25 %) och låg kväveinsats ger inte tillräckligt hög proteinhalt för att kunna betraktas som en proteinvall. Blandningen A timotej Ragnar med Nancy rödklöver ger de högsta råproteinhalterna i skörd 1-2. Endast timotej/rödklöverblandningarna A-B kom upp i över 40 % baljväxter i första skörden. Blandningen SW 944 med ökad rödklövermängd (25 %) och 250 kg N/ha har hävdad sig bra som proteinvall med är knappast ekonomiskt försvarbar. Klöverandelen i detta led har under året inte varit anmärkningsvärt lägre än motsvarande blandning gödslat med 90 kg N under året. Båda blandningar innehåller engelskt rajgräs. 18

90 HOT mot rödklöver som proteinkälla Växtföljdsjukdomar Många vill ha rödklöver i monokultur Klöverröta (Bomullsmögel, Sclerotinia) klöver och lusern Rotröta-(Fusaruim m.fl.) främst rödklöver Alternativ till rödklöver-vitklöver blålusern, käringtand 19

91 Varför växer inte lusern???? eller varför växer lusern Sort- odlingsåtgärd Två försök inom Agro Väst mjölkprogram Rådde och Floby 20

92 L Varför växer inte OBS resultat endast från ett försök 21

93 L Varför växer inte Försöksplatsen på Rådde är enligt jordanalyserna jämn. En måttligt mullhaltig (ca 5%) lerig ( ca 8%) sandig moränmo. Fosfor och kaliumklass i klass III. ph värde ca 6,3 med Ca-värde mellan mg/100g jord. Magnesiumvärdena är något låga ca 5 mg/100 g jord. K/Mg kvoten något hög 2,4-3,0. Bortalen är låga i matjorden 0,3-0,4 (gräns 0,5) och i alven 0,15-0,22. Koppartalen är något svaga, måttliga, ligger i matjorden mellan 6,8-9,6 Molybdeninnehållet är ganska högt i matjorden 0,5-0,9. Skadlig gräns anges till > 0,8 Järnhalten är låg, , gentemot Eurofins angivna gränsvärde <

94 Varför växer inte blålusern? Baljväxt Sort Typ Anm A Rödklöver Titus EU tidig tysk SSD B Blålusern SW Nexus Svensk marknadssort C Blålusern SW Pondus Svensk marknadssort D Blålusern Zydrune SSD Litauen E Blålusern Radius SSD Polen Torrympad F Blålusern Planet SSD Tyskland G Blålusern FD4 Nordamerika H Blålusern Pioneer 55V48Nordamerika Wyo 504 I Blålusern Vela Äldre dansk J Blålusern Luselle Fransk betestyp K Blålusern Daphne Fransk (Florimond) L Blålusern Creno DLF Torrympad M Blålusern Live Norsk sort Rysk bakgr. N Blålusern Madalina Rumänsk bakgrund. skydd SW Nancy 23

95 L Varför växer inte Nedvissnande, lusernplantor (vita blad, skott) observerades i mitten av augusti. Efter många turer har orsaken med stor sannolikhet fastställts till angrepp av svampen Colletotrichum trifoli som orsakar sjukdomen Anthrachnose på lusern. Försöket lagt med möjlighet att sätta in två olika odlingsåtgärder Bor har tillförts höst 2010 vid tre tillfällen under

96 L Rådde HR0612 Graderingar 2010 Slutenhet Vita vissn.blad Grön färg balj N-fix Led sort Rank. efter svamp angrepp D Zydrune B Sw Nexus J Luselle E Radius F Planet C Sw Pondus M Live L Creno K Dapne N Madalina I Vela H 55V G FD A Titus rödkl

97 L Rådde HR0612 Graderingar 2010 Slutenhet Vita vissn.blad Grön färg balj N-fix Led sort Rank efter N-fix A Titus rödkl E Radius L Creno K Dapne B Sw Nexus G FD C Sw Pondus N Madalina F Planet H 55V I Vela D Zydrune M Live J Luselle Behand Bor

98 L Rådde Vall I 2011 Slutenhet baljväxter Gula blad A Rödkl. Titus G FD E Radius L Creno H Pioneer 55V K Daphne N Madalina C SW Pondus F Planet M Live B SW Nexus J Luselle D Zydrune I Vela Bor

99 L Rådde Vall I 2011 Baljväxter % vid skörd Bot.utv stadie 09-jun 21-jul 06-sep 09-jun 21-jul 06-sep A Rödkl. Titus G FD E Radius L Creno H Pioneer 55V K Daphne N Madalina C SW Pondus F Planet M Live B SW Nexus J Luselle D Zydrune I Vela Bor

100 29

101 30

102 31

103 Res. från ett försök på Gotland R6-104 vall I 2011 ph =6,9 sk 1 sk2 sk3 Tot Rel 09-jun 01-aug 09-sep tot SW Nexus Zydrune SW LU Creno SW LU Madalina Radius Planet SW Pondus CV % 7,5 6,2 3,3 3,5 Prop * ** LSD

104 L Lusern.. Rådde Vall I Näringsvärde sk1 Ren baljväxt Prel. g/kg ts g/ kg NDF g/kg ts MJ/ Rp NDF indf WSC VOS OMD kg ts A Rödkl. Titus ,1 B SW Nexus ,8 C SW Pondus ,8 D Zydrune ,9 E Radius ,6 F Planet ,9 G FD ,0 H Pioneer 55V ,7 I Vela ,0 J Luselle ,9 K Daphne ,5 L Creno ,7 M Live ,0 N Madalina ,8 33

105 L Lusern som...rådde Vall I Näringsvärde sk 2 från ts prov Prel. g/kg ts Rp NDF g/ kg NDF g/kg ts indf WSC VOS OMD MJ/ kg ts A Rödkl. Titus ,1 B SW Nexus ,2 C SW Pondus ,5 D Zydrune ,5 E Radius ,1 F Planet ,3 G FD ,4 H Pioneer 55V ,2 I Vela ,7 J Luselle ,2 K Daphne ,1 L Creno ,9 M Live ,4 N Madalina ,2 34

106 L Lusern.. Rådde Vall I Näringsvärde sk. 3 från ren baljv.prel g/kg ts g/ kg NDF g/kg ts MJ/ Rp NDF indf WSC VOS OMD kg ts A Rödkl. Titus ,1 B SW Nexus ,7 C SW Pondus ,7 E Radius ,5 G FD ,7 H Pioneer 55V ,5 J Luselle ,5 K Daphne ,6 L Creno ,6 35

107 Nära infraröd spektrometri & grovfoderanalys 26/04/2012 Nässjö

108 NIR Att framställa ett spektrum Ljuskälla Detektor Dator Spektrum Prov 26/04/2012 2

109 NIR Att koppla spektrum till resultat från kemisk analys Spektrum Prov Resultat Protein Stärkelse NDF IVOS 26/04/2012 3

110 NIR Att konstruera en kvantifieringsmodell och analysera ett okänt spektrum Kvantifieringsmodell = Sambandet mellan spektra och det kemiska innehållet Innehåll??? 15,7 Spektrum 26/04/2012 4

111 NIR modeller & grovfoder Norris, K.H., Barnes, R.F., Moore, J.E. & Shenk, J.S Predicting forage quality by infrared reflectance spectroscopy. Journal of Animal Science, 43: Times cited: /04/2012 5

112 NIR Fördelar & Nackdelar Snabb Icke destruktiv Miljövänlig Dyr instrumentering Expertis krävs 26/04/2012 6

113 NIR & Kvalitestssäkring ISO /04/2012 7

114 NIR & Kvalitetssäkring ISO /04/2012 8

115 Exempel kvalitetssäkring skörd 2011 NDF gräsensilage (n = 489) 26/04/2012 9

116 Kontakt 26/04/