1 Öppnande, presentation Bodil öppnade mötet och hälsade välkommen. Därefter skedde en presentationsrunda.

Transkript

1 Protokoll fört vid sammanträde med FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Nässjö Hotell Högland Närvarande: Bodil Frankow- Lindberg, SLU Uppsala, Växtproduktionsekologi. ämnesansvarig SLU, ordförande Jan Jansson, HS Sjuhärad, region Försök i Väst, ämnesansvarig HS, sekreterare i kommittén Magnus Halling, SLU Uppsala, Växtproduktionsekologi Kerstin Huss-Danell, SLU Umeå, Norrländsk jordbruksvetenskap Anna Nyberg, SLU Skara, Precisionsodling och pedometri Rolf Spörndly, SLU Uppsala, Husdjurens Utfodring och Vård Annika Arnesson, SLU Skara, Husdjurens Miljö och Hälsa Roland Svanberg, Eurofins Lidköping Yngve Dahlström, Kastellegårdens Lantbruksprodukter Christer Persson, Lantmännen SW Seed Johan Klingspor, Scandinavian Seed Anna Carlsson, Skogsgård Getinge Halland, Svenska Vallföreningen Malin Lovang, Lovanggruppen Eva Stoltz, HS Konsult AB, HS Örebro Linda Karlsson, HIR Vall, Växa Halland Sofia Kämpe, HS Skaraborg Ulf Axelsson, region Försök i Väst, HS Skaraborg Anders Ericsson, region Sveaförsöken, HS Konsult AB, Brunnby Västerås Klas Eriksson, region Animaliebältet, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Jan-Olof Storm, region Animaliebältet, HS Jönköping 1 Öppnande, presentation Bodil öppnade mötet och hälsade välkommen. Därefter skedde en presentationsrunda. 2 Förra mötets protokoll (Nässjö ) Protokollet godkändes. 3 Graderingar och botaniska analyser-hur gör vi? Alternativ? Ordföranden konstaterade att de fältkursdagar som hållits i ämnet 2010 och 2011 visat att detta är mycket svåra försöksmoment att genomföra för personalen. Variationen mellan olika bedömare och provtagare är alltför stor. 1. Anna Nyberg SLU Skara redogjorde för ett pågående projekt Billig och enkel bestämning av klöverhalt i vallförsök med hjälp av NIR-analys. Som underlag i projektet har redan genomförda botaniska analyser främst från försöksserierna L6-472 och R6/L använts. Projektarbetet är ännu inte färdigt men Anna hade goda förhoppningar om att metoden framöver kan användas i försöksverksamheten. Bestämning av andelen klöver kan då ske i samband med kemisk analys på ett torkat malt ts-prov. Kalibreringsprov kommer förmodligen att behövas från varje försöksplats av klöver och gräs i samodling. Representativ provtagning i fält kommer att fortsatt vara mycket viktig för bra resultat. Bilaga 1.

2 2. Konstaterades att begreppen marktäckning/slutenhet/planttäthet i vallförsök är svåra att definiera och gradera. Tillsattes en arbetsgrupp för att förtydliga begreppen och formulera anvisningar om hur graderingarna skall genomföras. Gruppen består av följande personer: - Magnus Halling SLU Uppsala - Klas Eriksson Kalmar - Kent Dryler SLU Umeå - Anna Nyberg Skara - Jan Jansson Länghem 3. Linda Karlsson och HIR-rådgivarna påtalade behovet av att gradera öppna kolvar och bladfläckar i sortförsöken med majs. Till viss del har detta gjorts av intresserade rådgivare men bör vara graderingar som ingår i försöksutförandet. Beslutades att informera Staffan Larsson och framföra kravet om att dessa parametrar graderas i majsförsöken. 4 Endofyter i vallgräs Kerstin Huss-Danell höll ett anförande om endofytiska svampar i vallgräs. Dessa svampar lever i symbios med gräset intracellulärt i dess ovanjordiska delar. Två svampar som förekommer i svinglar och rajgräs är Neotyphodium och Epichloë. Den senare har varit känd sedan början på 1900-talet och en art ger upphov till kolvsjuka på timotej. Problemet med dessa endofytiska svampar är att de kan bilda alkaloider som i vissa fall kan vara giftiga för häst, nöt och får. Ergovalin i svingel och Lotitrem B i rajgräs är de allvarligaste. Alkaloiderna gör oftast nytta i gräsen och utgör ibland ett skydd t.ex. mot insektsangrepp. Problem med giftigheten har uppmärksammats runt om i världen kanske främst på rörsvinglar i Nordamerika. Endofyter har i Sverige dokumenterats i bland annat fårsvingel och ängssvingel. Forskning pågår till viss del men kunskapsbristen är stor om förekomsten av endofyter och alkaloider i vallgräs i landet avslutade Kerstin. Bilaga 2. 5 Prioriteringslistan Den vid förra mötet upprättade omröstningslistan diskuterades (Bilaga 3). Konstaterades att det högst prioriterade området - Skillnader i vallbaljväxternas kvalitetsförändring över tiden - inte blivit föremål för någon projektansökan. Inga nya förslag till forskningsområden inom vallodlingen föreslogs. Däremot gjordes en uppprioritering av området Insåddsteknik i befintlig vall som ansågs som en intressant projektidé under förutsättning att maskinfirmorna är med och finansierar projektet. I samband med insåningsteknik förslogs att tekniken med NP-dragerat vallfrö-iseed-skulle provas. 6 Finansiering av vallförsök via SLF Programpunkten kom upp på föredragningslistan av den anledningen att SLF inte får något statligt medfinansiering från återförda miljöskatter till sin budget Detta innebär en rejäl minskning av tillgängliga medel då återförda miljöskatter stått för ca 70% av budgeten. Ingen representant från SLF hade tyvärr möjlighet att närvara vid detta möte. Jan Jansson presenterade pågående och nyligen genomförda försök och projekt som finansierats via SLF, antingen via programområdena SLF Vall, Mjölk, Växtodling eller från SLF Försök, basfinansiering eller projekt. Bilaga 3. 7 Rutiner för utskick av utsäde till vallförsöken Magnus Halling redogjorde för de rutiner som tidigare gällt för beställning av sortprovning i riksförsöken. Flera utförare har reagerat på sena utsädesleveranser. Närvarande beställare och utförare (SLU och HS) var överens om att:

3 Tidigarelägga det årliga vallsortmötet till januari månad Sätta ett stoppdatum för utsädesleverans till den 1 mars Reservsorter, då inte den avsedda sorten inte går att leverera, bestäms av beställaren 8 Försöksplan till L6-5071,tillsättande av arbetsgrupp Tre försök i serien L6-5071, Kvävegödslingsstrategier till blandvall, anlades våren 2011 i Ps, H och L-län. Syftet är att belysa effekten av kvävegivan till förstaskörd på avkastning och klöverandel i en blandvall när målet är att utnyttja klövern för att få ett högt råproteinvärde. Under anläggningsåret har två olika N-givor till skyddssäden gett olika klöverandelar inför vallår ett. Hur kvävegödslingsstrategin skall utformas i detalj fastställdes inte inför utläggningen Många förslag fanns framme. En grupp tillsattes nu för att lägga fast de 9 olika N-gödslingsleden. Gruppen består av: Bodil Frankow-Lindberg Ola Hallin HS Sjuhärad Linda af Geijerstam Kalmar Niklas Ingvarsson Svenska Foder (ej vidtalad vid mötet) 9 Övriga frågor Inga övriga frågor. Nästa möte fastställdes till den 14 mars Svenska Vallföreningens styrelse har meddelat att de har för avsikt att delta i detta möte. Detta datum har senare ändrats till 20 mars Vid protokollet Justeras Jan Jansson Bodil Frankow-Lindberg

4 Bilaga 1 protokoll Prioriterade forskningsområden, omröstning vid Ämneskommitte Vall och Grovfoders möte den 6 april 2011 Diskuterad Antal röster Totalt Kommentar Skillnader i vallbaljväxternas kvalitetsförändring över tiden xxxxxxxxxx 10 Blålusern - varför växer den dåligt där den borde växa bra, ympning, ph mm xxxxxxxxx 9 Pilotstudier finns Vallfröblandningar - provning xxxxxxxxx 9 Markpackning/körskador xxxx 4 Antal skördar , näringskvalitetsaspekter xxxx 4 Utsädesmängder av majssorter xxxx 4 Etableringsteknik av blandvall xxx 3 Konkurrens hos rödklöversorter xxx 3 L6-111, anläggs 2011 Kemisk bekämpning i blandvall xxx 3 Provning av marknadssorter med bestämning av näringskvalitet xxx 3 Pågår delvis Sortprovning med två skördetider xxx 3 Rotröta och nematoder i rödklöver xx 2 Optimering av vallbaljväxter, avkastning och näringskvalitet vid låg insats av mineral N xx 2 L6-5071, anläggs 2011 Näringskvalitet i återväxterna xx 2 Skördesystem i slåttervall under torra förhållanden xx 2 Fasta körspår i vall xx 2 Optimal vallodling med deltagarmedverkan forskning x 1 Agroforestry x 1 Nollrutor i majs x 1 Hur får man en vall med 30% baljväxter? x 1 N-stege till blandvall x 1 Vårbestånd - gödsling x 1 Systemanalys av grovfoderodling för 20% högre skörd x 1 Utlakning vid stallgödselanvändning x 1 Bor till blålusern x 1 Stallgödsel efter nya spridningsregler x 1 Fröblandningar anpassade till mer än tre delskördar x 1 R6-5010, pågår Optimal P-gödsling till majs vid höga P(AL)-tal och höga stallgödselgivor x 1 Insådd i befintlig vall ( Bör prioriteras upp ) x 1 Majs - värdering av sorter vid olika utvecklingsstadier x 1 Myllningsskador i vall vid stallgödselspridning x 1 Stallgödselstrategier till majs x 1

5 Bilaga 2 protokoll PRIORITERINGSLISTA FORSKNINGSOMRÅDEN FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Efter möte och justerad Medel beviljade Ny idé Pågår under Ansökan planeras Forskningsområde 1. Vallväxter, arter sorter, kvalitet (sorter kvalitet och uthållighet (samverkan med utsädesföretagen)) provning av marknadssorter med bestämning av näringskvaliteten X (SLF kring skörd 2008) 2010 proteinvallar- näringsförändring Sortprovning med fyra block, två skördetider blockvis blålusern- varför växer den dåligt där den borde växa bra? Delvis HÖGPR skillnader i vallbaljväxterna kvalitetsförändring över tiden timotejsorter i vallblandning där återväxten betas Markpackning i samband med vallodling och stallgödselspridning på vall däckfrågan reducerad jordbearbetning i samband med vallanläggning fasta körspår i vall CTF nyare metoder för alvluckring i vall olika vallbrottstekniker spec i ekoodlingen Markpackningens påverkan på baljväxterna Stallgödsel i vall samt växtnäring och hygien anpassad kompletterande N-giva N-gödsling till återväxtskördar i torra områden N-stege till blandvallar vid stallgödseltillförsel utlakning vid stallgödselanvändning urea till slåttervall N-gödsling av blandvall med utgångspunkt från beståndssamm.vår Delvis L Rötrester som gödselmedel till slåttervall HÖGPR

6 kontroll av skräppors etablering från markens fröbank X (SLF 2008) Forskningsområde 5.Fröblandningar optimering av vallbaljväxter, avkastning och närings kvalitet vid låg insats av mineralgödsel Medel beviljade Sverigesfsk L Skördestrategier i vall skördesystem i slåttervall under torra förhållanden näringskvalitet i återväxterna antal skördar , näringskvalitetsaspekter Ny idé Pågår under 4. Bekämpning av skräppa i vallar preparatprovning för bekämpning i befintlig vall och vallinsådd Sverigefsk fröblandningar anpassade till mer än tre delskördar SLF R Utsädesmängder i rödklöver och blålusern Konkurrensförmåga hos rödklöversorter Sverigefsk L Provning av vallfröblandningar Ansökan planeras HÖGPR Långliggande vall på mulljord artval Delvis L fsk Avs Majsodling näringsvärdesförändringen över tiden X (SLF 2008) värdering av sorterna vid olika utvecklingsstadier - - sortförsök uppdelning i olika tidighetsklasser NIR-kalibreringar av näringsvärdesparametrarna - - kalibrerande majssortförsök gentemot danska försök sortprovning av BMR-sorter (Brown Mid Rib) med bra smältbarhet och lägre ligninhalt i stjälken vallensilage i kombination med majs viktig Rödklöver/blålusern i majsfoderstat utlakningsfrågor kopplade till majs och vallodling optimal P-gödsling till majs vid höga P AL tal och höga stallgödselgivor effekt på avkastning, kvalitet och miljö P-behov vid kall väderlek stallgödsel till majs problem vid höga givor Nollrutor i majs K-gödslingsstrategier i majs Ja

7 27 Utsädesmängd (uppföljning/utveckling av plan L6-720) Forskningsområde 9. Mikronäringsämnen i vallgrödor mikronäringsbrist påverkan på vallens övervintring Selen mikronäring i marken (Se,B,Cu,Mo,Mn,Zn) kopplat till vallfoder och innehåll i mjölk och kött Medel beviljade X (Formas, 2xSLF R6-453 Bor till blålusern Pågår delvis (Lisbeth Linse) Ny idé Pågår under Ansökan planeras 10. Vallfröblandningar till biogasvallar energivallar på mulljord Skillnader i växthusgaseffekter mellan olika totalfoderstater X(Formas) Vallens växtskyddsfrågor. Rotröta, klöverröta och nematoder i rödklöver Kemisk örtogräsbek. i blandvall Serie L startad Bildanalys som teknik i vallodlingen (praktiskt och inom fältförsöksverksamheten) 14. Anläggningsteknik Etableringsteknik av blandvall Insådd i helsäd /tröskning Optimal N-gödslingsnivå till insåningsgrödan Insådd i befintlig vall, maskinteknik (även mulljord) Viktig /11-15 N och P dragerat vallfrö -iseed Optimal vallodling med % baljväxter. Systemanalys med deltagardriven forskning Litt.genomgång - Planideer - Uppföljning på gårdar Agroforestry

8 Kombination av åkermarksbete med poppelodling på marginalmarker- Planteringsdesign och produktion Bilaga 3

9

10

11

12

13

14