1 Öppnande, presentation Bodil öppnade mötet och hälsade välkommen. Därefter skedde en presentationsrunda.

Transkript

1 Protokoll fört vid sammanträde med FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Nässjö Hotell Högland Närvarande: Bodil Frankow- Lindberg, SLU Uppsala, Växtproduktionsekologi. ämnesansvarig SLU, ordförande vall och grovfoder Ola Hallin, region Försök i Väst, ämnesansvarig Hushållningssällskapet, sekreterare i kommittén vall och grovfoder Anders Ericsson, region Sveaförsöken, Hushållningssällskapet Ann-Charlotte Wallenhammar, Hushållningssällskapet Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå Bo Pettersson, region Animaliebältet, Hushållningssällskapet Bo Stenberg, SLU Skara Cecilia Lindahl, Eurofins Cecilia Palmborg, SLU Umeå Christer Persson, Lantmännen Lantbruk Jan-Olof Storm, region Animaliebältet, Hushållningssällskapet Klas Eriksson, region Animaliebältet, Hushållningssällskapet Linda af Geijerstam, HIR Vall, Hushållningssällskapet Linda Öhlund, Lantmännen Lantbruk Magnus Halling, SLU Uppsala, Växtproduktionsekologi Maria Wahlquist, Skånesemin och Svenska Vallföreningen Nilla Nillsdotter-Linde, SLU Uppsala, Växtproduktionsekologi Per-Anders Andersson, Agroråd AB Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Sofia Kämpe, Agroväst 1 Öppnande, presentation Bodil öppnade mötet och hälsade välkommen. Därefter skedde en presentationsrunda. 2 Föregående minnesanteckningar Föregående minnesanteckningar för möte den och den presenterades och godkändes. 3 Meddelande Nilla Nillsdotter-Linde informerade om kommande konvent EGF215 i Wageningen Holland juni. Intensiv mjölkproduktion. 4 Avrapportering av avslutade serier Kvävegödslingsstrategier till blandvall, Linda af Geijerstam och Ola Hallin. Se bilaga 1. Fröblandningar med blålusern, Bodil Frankow-Lindberg. Se bilaga 2. Mikronäring i vall, Anne-Maj Gustavsson Se bilaga 3.

2 5 Botanisk analys via NIR-analys Bo Stenberg SLU Skara presenterade resultaten från projektet; Billig och enkel bestämning av klöverhalt i vallförsök med hjälp av NIR-analys. Se bilaga 4 alternativ så finns slutrapporten på Stiftelsen lantbruksforsknings hemsida. Projektet kom fram till att goda möjligheter finns att bestämma klöverhalten i torkade grönmassaprov från blandvall, men inte att särskilja mellan vit- och rödklöver. Mer utveckling och underhåll av kalibrering behövs för att bli en metod istället för botanisk analys. Inget beslut togs för utveckling av metoden. 6 Kort avstämning från arbetsgrupper gödsling till vall som bildades förra mötet Arbetsgrupp mikronäring Maria Wahlquist, ingen ansökan inlämnad. Eva Stoltz har undersökt möjlighet att få fram underlag från lantbruksanalyser som är gjorda. För att hitta bristområden i landet för olika mikronäringsämnen. Anne-Maj upplöste om att Harry Eriksson har sammanställt större antal analyser för makronäringsämnen eventuellt också mikronäring. Arbetsgrupp svavel Anna-Karin Krijger har meddelat att gruppen fått avslag på tidigare inlämnad ansökan till Eko-forsk. Arbetsgrupp kalium Inte arbetat vidare med frågeställningen. Arbetsgrupp kväve Ideskiss inlämnad till SLF för kvävestege i gräsvall och blandvall. Projektgrupp för ideskiss: Bodil Frankow-Lindberg, Sofia Delin, Linda af Geijerstam, Pernilla Kvarmo, Gunilla Frostgård, Anna-Karin Krijger och Ola Hallin. 7 Nya frågeställningar, arbetsgrupper Deltagarna fick fritt diskutera och föra fram sina problemställningar. En gruppering av problemställningarna gjordes för olika ämnen se nedan. Nästa öppna utlysning till SLF är i april 215. Återkoppla till sekreterare för intresseanmälan att ingå i arbetsgrupp för problemställningar 1-16 nedan. Återkoppling sker 15 december till de som visat intresse för att ingå i en arbetsgrupp. Pågående försök sortprovning vallarter samt majs, SLU basförsöken och Sverigeförsöken har kompletterande provning. SLU odlingstekniska försök; Fröblandningar med blålusern, Kväverespons och kvalitet hos olika fröblandningar, Utveckling av sortprovning av ensilagemajs. Sverigeförsöken odlingstekniska försök; Kvävestrategi till blandvall, Rödklöver konkurrensförmåga och Vallfröblandning för ökad baljväxtandel. Ann-Charlotte Wallenhammar, Rödklöver och diagnostik av patogena svampar. Eva Stoltz Rotröta, mikronäringsämnen. Problemställningar som grupperats Växtnäring kväve 1, Koppla N-sensor och vegetationsindex till kvävestege 1, Gödslingsprognos i vall, -sensor, -vegetationsindex 1, NIR-analys för baljväxt och gödslingsråd + utnyttja vegetationsindexkartor 2, Kvävestrategi med lägre kvävegiva vall i för bättre baljväxtetablering 2, Kvävegiva anpassad till förstaskördens avkastning och/eller arten/sortens variation mellan skördar 2, Optimal kvävegiva till gräsvall, fördelning mellan skördarna 3, Hur realistiskt är det att ha vallförsök utan stallgödsling (försökstekniskt projekt) 3, Mängd stallgödsel (N-stege) till vallinsådd med olika skyddsgrödor. Effekt på vall och kväveeffektivitet 4, Lusern, kvävegödsling

3 Vallarter/sorter 5, Smältbarhet i vallfoder 5, Öka smältbarhet i vallfoder, sorter 5, Kvalitet nya sorter, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, utfodringsförsök av skörd 1. 5, Skördestrategi rörsvingel/hybrid optimera näringskvalitet 5, Nya vallgräs optimal skördetidpunkt 5, Smältbarhet i vallfoder (fiberfranktioner) 5, Vallfodersortprovning med fodervärdeskoppling, foderanalys, smaklighet 5, Rörsvingel i kon, vad vet vi? 6, Konkurrensstudier i blandningar av nya vallsorter 6, Vallsorter i samodlingsförsök/konkurrensförsök 7, Käringtand -hur gör lantbrukare som lyckas? 8, Betesvall, sorter Markpackning/etablering 9, Packning, slitage lämplig blandning 9, Fasta körspår 1, Etableringsteknik i lusern 1, Lusernetablering 11, Anläggning och insådd i befintliga vall Sjukdomar/växtskydd/ogräs 12, Rotröta/klöverröta/nematoder i klöver 12, Sanering av patogena svampar som orsakar rotröta i rödklöver Brassica arter, -kalkkväve 12, Nematoder i vall, avbrottsgröda 12, Växtföljd i valldominerade områden 13, Svampbekämpning i majs 14, Mangans effekt på selektiviteten hos herbicider i vallinsådden Övrigt 15, NIR och bot analys vall fortsättning 16, Skördestrategi engelskt rajgräs vid reducerad kvävegiva (eller samband avkastning, stabilitet och kvävegödsling ihop med baljväxt) 16, Skördestrategi för övervintring av vall Övriga frågor Maria Wahlquist visade på statistik för grovfoderanalyser 214 i jämförelse mellan Sverige, Danmark och Holland. Visade på lägre NEL och högre ADL för Sverige. Utgivningsplan för Vallbrev 215 planeras, kontakta Nilla Nilsdotter-Linde omgående om ni vill publicera något under kommande år. Nästa möte fastställdes till den 17 mars 215. Sekreterare: Ola Hallin Justeras: Bodil Frankow-Lindberg

4 Ola Hallin Försöksledare Hushållningssällskapet Sjuhärad/ Rådgivarna i Sjuhärad L6-571 Kvävegödslingsstrategier till blandvall Syftet är att belysa effekter av olika kvävegödslingsstrategier i en blandvall på avkastning och klöverandel där målet är att utnyttja klövern för att få ett högt råproteinvärde i grönmassan

5 Kvävegödslingsstrategi till blandvall Anläggningsår 211 Korn Låg nivå 55 kg N/ha Hög nivå 95 kg N/ha Vallår kg N/ha 9++ kg N/ha kg N/ha 16++ kg N/ha kg N/ha kg N/ha kg N/ha kg N/ha Rådde Länghem kg N/ha Rådde Länghem ++ kg N/ha Lilla Hult Färjestad kg N/ha Lilla Hult Färjestad Vallfröblandning 14 % rödklöver Nancy/Rajah 5 % vitklöver Klondike 38 % timotej Lischka 34 % rörsvingelhybrid Hykor 9 % engelskt rajgräs Kentaur, Foxtrot

6 Resultat av kvävegödsling vid vallanläggning. Korn-, vall- och råproteinavkastning. L6-571 Korn Vallavkastning Råprotein 211 Vall I Vall II Vall I-II Vall I Vall II Vall I-II Rel. tal kg råprot./ha Färjestaden kg/ha Rel. tal Rel. tal kg ts/ha Rel. tal Rel. tal 4++ Låg 25 N Hög 65 N Låg 25 N Hög 65 N Länghem 4++ Låg 45 N Hög 85 N Låg 45 N Hög 85 N Rel. tal

7 Marktäckning klöver och botanisk analys vall I-II L6-571 Marktäckning klöver % Botanisk analys klöver % 211 Vall I 212 Vall II 213 Färjestaden höst skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 Låg 25 N Hög 65 N Länghem Låg 45 N Hög 85 N

8 Kvävegödsling vallåren L6-571 Avkastning Färjestad vägt medel Vall avkast Klöver avkast Klöver Råprotein Råprotein kg ts/ha Rel tal kg ts/ha Rel tal % kg/ha Rel tal g rp/kg ts

9 Kvävegödsling vallåren L6-571 Avkastning Länghem vägt medel Vall avkast Klöver avkast Klöver Råprotein Råprotein kg ts/ha Rel tal kg ts/ha Rel tal % kg/ha Rel tal g rp/kg ts

10 Klöverandel, energi, råprotein- och fiberhalt vägt medeltal för vall I-III , L6-571 Led Klöver Råprotein Energi NDF indf Färjestaden % g/kg ts MJ/kg ts g/kg ts g/kg NDF , , , , , , , , , Led Klöver Råprotein Energi NDF indf Länghem % g/kg ts MJ/kg ts g/kg ts g/kg NDF , , , , , , , , ,

11 Färjestaden Vall I-III Klöverandel % % % % % % % % % VI sk1 VI sk2 VI sk3 VII sk1 VII sk2 VII sk3 VIII sk1 VIII sk2 VIII sk Råproteinhalt 29-maj 9-jul 27-aug 6-jun 16-jul 26-aug 27-maj 9-jul 25-aug VI sk1 VI sk2 VI sk3 VII sk1 VII sk2 VII sk3 VIII sk1 VIII sk2 VIII sk

12 Länghem Vall I-III Klöverandel % % % % % % % % % VI sk1 VI sk2 VI sk3 VII sk1 VII sk2 VII sk3 VIII sk1 VIII sk2 VIII sk3 Råproteinhalt 4-jun 19-jul 6-sep 7-jun 11-jul 3-aug 26-maj 3-jun 18-aug VI sk1 VI sk2 VI sk3 VII sk1 VII sk2 VII sk3 VIII sk1 VIII sk2 VIII sk

13 Ekonomisk jämförelse kvävestrategi till blandvall L6-571 Färjestaden Vall I-III Gödsel Produktions- Netto Arealbehov kg ts/ha N kr/kg kostnad avkast. råprotein 8% 1 kr/kg ts kr/ha & år Rel tal ha ha , , 1, , ,99 1, , ,94 1, , ,97, , ,91, , ,93, , ,9, , ,8 1, , ,86,87 Fast kost 3 2 kr/ha (anläggning 5 kr/ha & år + K & P 15 kr/ha & år + Slåtter & strängl 4 kr/ha * 3 skördar/år), rörlig kost,5 kr/kg ts, gödningsspridning 13 kr/ha & tillfälle, värde vall 1,3 kr/kg ts

14 Ekonomisk jämförelse kvävestrategi till blandvall L6-571 Länghem Vall I-III Gödsel Produktion s- Netto Arealbehov kg ts/ha N kr/kg kostnad avkast. råprotein kr/ha & 8% 1 kr/kg ts år Rel tal ha ha , , 1, , ,95, , ,92, , ,92, , ,86, , ,86, , ,84, , ,86, , ,82,85 Fast kost 3 2 kr/ha (anläggning 5 kr/ha & år + K & P 15 kr/ha & år + Slåtter & strängl 4 kr/ha * 3 skördar/år), rörlig kost,5 kr/kg ts, gödningsspridning 13 kr/ha & tillfälle, värde vall 1,3 kr/kg ts

15 Foderberäkning individram, Länghem kvävegödslingsstrategi till blandvall Emelie Wickström, Rådgivarna i Sjuhärad Låg 4 N 4++ Låg 19 N Hög 19 N Hög 22 N Låg 4 N -,13 kr/kg ts Ensilage Kr/kg ts Ensilage kg ts/dag Råprotein g/kg ts Opt. Kostnad kr/dag Dagar 1,5 12, , ,5 11, , ,5 11, , ,5 11, , ,37 12, ,48 616

16 Strategi Medelavkastning Arealbehov Prod kostn Skillnad Nedjusterat 15% kg ts/ha ha kr/kg ts produktionskostnad kr/ha , , , , , Beräkning med Grovfoderverktyget rundbalsskörd försök Färjestaden

17 Strategi Medelavkastning Arealbehov Prod kostn Skillnad Nedjusterat 15% kg ts/ha ha kr/kg ts produktionskostnad kr/ha , , , , , Skillnaden mellan strategier kan användas i en strategi med högavkastande vall nära gården och lägre avkastande på avstånd. Strategi Areal Prod.kostn 1 km , ha 1,9 kr/kg 2 km , ha 1,9 kr/kg 3 km , ha 1,1 kr/kg 4 km , ha 1,1 kr/kg Beräkning med Grovfoderverktyget försök Färjestaden

18 Kväverespons och baljväxtandel Färjestaden Kväveresponsen avtar med vallålder Gödsling med bästa respons gulmarkerad Bra respons i skörd 2 Men inte år Kg DM kg N -1 Clover, % of DM H1 H2 H3 H1 H2 H , , ,6 18-2, ,8 16,5 1, Kg DM kg N -1 Clover, % of DM H1 H2 H3 H1 H2 H , ,6 11,1 9, ,2 11,4 7, Kg DM kg N -1 Clover, % of DM H1 H2 H3 H1 H2 H , , ,9 7,1 9, ,8 8, 12,

19 Kväverespons och baljväxtandel Färjestaden Ekonomi C C C 212 H1 H2 H3 H , , ,91 11,11-15, ,29 11,14-7, H1 H2 H3 H , , ,9 2,14 -, ,41 4,51 -, H1 H2 H3 H , , ,59-3,4, ,23,9 5,62

20 Råpro tein g kg ts Sk 1 Råpro tein g kg ts Sk 2 Viktat medel Råpro tein g kg ts Sk 3 Öland * * Rådde Råpro tein g kg ts Sk 1 Råpro tein g kg ts Sk 2 Råprotein viktat Råpro tein g kg ts Sk * 9 9 * Vallinsådd med hö.. Vallinsådd med låg.. Hög proteinhalt i förstaskörd gav hög N-giva 16, 12 - eller kg N. Hög proteinhalt i andraskörd gav hög N-giva - eller låg giva i både första och andraskörd Minskande total N-giva gav lägre proteinhalt i förstaskörd och högre i tredje

21 Slutsatser Hög kvävegiva gav högre ts-avkastning Låg kvävegiva kunde ge 9 % av avkastning vid hög giva Både hög och låg kvävegiva kan vara intressant, anpassa gödsling efter marktillgång Hög kvävegiva tryckte ner baljväxthalten Återhållsam återväxtgödsling gav baljväxten ny chans Det var mer lönsamt att gödsla andraskörden än tredjeskörden

22 Fröblandningar med blålusern R Bodil Frankow-Lindberg Institutionen för växtproduktionsekologi

23 Försöksupplägg Fröblandning A. Rödklöver (Nancy, 2 kg/ha) + timotej (Grindstad, 11 kg/ha) + ängssvingel (Sigmund, 4 kg/ha) + engelskt rajgräs (Birger, 3 kg/ha) B. Blålusern (Nexus, 1 kg/ha) + hundäxing (Luxor, 9 kg/ha) C. Blålusern (Nexus, 1 kg/ha) + rörsvingel (Swaj, 14 kg/ha) D. Blålusern (Nexus, 1 kg/ha) + rörsvingelhybrid (Hykor, 15 kg/ha) E. Blålusern (Nexus, 1 kg/ha) + rajsvingel (Felopa, 18 kg/ha) Två N-nivåer: och 13 kg/ha

24 Provtagning och analyser Avkastning Botanisk analys Kvalitet enl. NorFor

25 Försöksplatser Försök Jordart ph K-AL klass P-AL klass Datum E-7-21 mmh mo LL 6.2 IV III Ej redovisat H-8-21 mf Sa 6. II IVA 15 juli H nmh svl Sa 6.2 I III 11 juli N mmh Sa 6.3 III IVA 23 augusti N Mmh mo LL 6.4 III II 28 augusti R mr moll 7.3 IV III 1 september

26 Avkastning Vall 1 Vall 2 Vall 3 RKL+GRÄS L+ HÄX L+RSV L+RSVH L+RAJSV kg N 13 kg N kg N 13 kg N kg N 13 kg N

27 Avkastning RKL HÄX RSV RSVH RAJSV 1 8 kg N 13 kg N Vall 1 Vall 2 Vall 3 Vall 1 Vall 2 Vall 3 Vall 1 Vall 2 Vall 3 Vall 1 Vall 2 Vall 3 Vall 1 Vall 2 Vall 3

28 Kvalitet, Vall I, 2 försök Led MJ Sk 1 MJ Sk2 MJ Sk3 Råprot Sk1 Råprot Sk2 Råprot Sk3 Baljväxt Sk1 Baljväxt Sk2 Datum 2/6 1/7 26/8 kg N ha -1 Rödklöver L+Hundäxing L+Rörsvingel L+Rörsv. hybrid L+Rajsvingel kg N ha -1 Rödklöver L+Hundäxing L+Rörsvingel L+Rörsv. hybrid L+Rajsvingel Baljväxt Sk3

29 Kvalitet, Vall I, 2 försök Led NDF Sk1 NDF Sk2 NDF Sk3 indf Sk1 indf Sk2 indf Sk3 Rödklöver L+Hundäxing L+Rörsvingel L+Rörsv. hybrid L+Rajsvingel

30 Slutsatser Lusern är en potentiellt mer högavkastande baljväxt än rödklöver, men kan vara svår att etablera noggrant val av odlingsplats och skonsam anläggningsteknik är nödvändig för framgång Lusern kan samodlas med hundäxing och rörsvingelhybrid Kvävegödsling av en bra lusernvall ger ett måttligt torrsubstansutbyte, men kan användas för att vidmakthålla en viss gräsandel, vilket i sin tur håller efter ogräs För att lusern inte ska konkurreras ut bör kvävegivan understiga 13 kg N per ha Värt att notera är att samodling med rörsvingelhybrid leder till något högre värden på indf jämfört med hundäxing som samodlingskomponent

31 Tack till. Stiftelsen Lantbruksforskning som finansierat serien

32 Mikronäringsämnen i vall Docent Anne-Maj Gustavsson, SLU, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap

33 Koppar Mangan Molybden Zink Järn

34 Skara 5, Skara 7 och Umeå 5 Förstaårsvallar Blandningar Käringtand + timotej Rödklöver + ängssvingel Rödklöver + timotej Vårtillväxten 1 v före stadium 45 Vid stadium 45 1 v efter stadium 45 Skörd 2 6 veckor efter skörd 1 (även 8v - ej här) Skara hög baljväxthalt 8 % i sk 1 sk 2-5 % Umeå låg baljväxthalt i skörd 1 1 % - sk 2 4 % Anne-Maj.Gustavsson@slu.se

35 Koppar - gräs Skörd 1 Skörd 2 Skörd 1 Skara > Umeå TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) * * * Skara 5 Skara 7 Umeå 5 TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) v före Vid v efter 2 2 TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) Anne-Maj.Gustavsson@slu.se

36 Koppar - baljväxter Skörd Ca 9 för alla Skörd 2 Skara 5 Skara Umeå TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) v före Vid 45 1 v efter TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) Bara Skara TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) Bara rödklöver TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) Anne-Maj.Gustavsson@slu.se

37 Mangan - gräs Skörd 1 Skörd TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) Skara 5 Skara 7 Umeå 5 Umeå > Skara TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) 1 v före Vid 45 1 v efter Anne-Maj.Gustavsson@slu.se

38 Mangan baljväxter lägre än gräsen Skörd 1 TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) Skörd 2 inga skillnader TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) Skara 5 Skara 7 Umeå TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) Bara Skara TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) Bara rödklöver TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) 1 v före Vid 45 1 v efter Anne-Maj.Gustavsson@slu.se

39 Molybden - gräs Skörd 1 Skörd Skara Skara 7 Umeå 5 TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) Ingen skillnad v före Vid 45 1 v efter TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) Anne-Maj.Gustavsson@slu.se

40 Molybden - baljväxter Skörd 1 Skörd Ingen skillnad Skara 5 Skara 7 Umeå 5 TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) Ingen skillnad v före Vid 45 1 v efter TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) Bara Skara TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) Bara rödklöver TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) Anne-Maj.Gustavsson@slu.se

41 Zink - gräs Skörd 1 Skörd Skara 5 Skara Umeå TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) v före Vid v efter 1 1 TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) Anne-Maj.Gustavsson@slu.se

42 Zink - baljväxter Skörd 1 Skörd Ingen skillnad Skara 5 Skara 7 Umeå TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) Ingen skillnad 1 v före Vid v efter TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) Bara Skara TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) Anne-Maj.Gustavsson@slu.se

43 Järn gräs järnbrist är inte vanligt vid vallfoderkons. Skörd 1 Skörd Skara 5 Skara 7 Umeå TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) v före Vid 45 1 v efter 2 2 TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) Anne-Maj.Gustavsson@slu.se

44 Järn - baljväxter Tvärt emot Skörd 1 gräsen Skörd Skara 5 Skara 7 Umeå TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) TI(RK) ÄS(RK) TI(KT) TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) Bara Skara TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) Bara rödklöver TI (med RK) ÄS (med RK) TI (med KT) 1 v före Vid 45 1 v efter Anne-Maj.Gustavsson@slu.se

45 Tack till SLF och RJN! Cu Gräs - kan vara risk för brist för mjölkko Cu Gräs Umeå till o med risk för brist hos växt Cu Baljväxt - Mer Cu i återväxten Cu - Rödklöver > Käringtand Mn Gräs Umeå > Skara Mn Gräs > Baljväxt Mo Båda Skara > Umeå Mo Båda återväxt > skörd 1 Zn Båda risk för brist utom återväxt I Umeå Fe Gräs Skara > Umeå Fe Baljväxt Umeå > Skara Skördetid liten numerisk skillnad ibland sign. minskning Anne-Maj.Gustavsson@slu.se

46 Billig och enkel bestämning av klöverhalt i vallförsök med hjälp av NIR-analys Bo Stenberg Anna Nyberg Jan Jansson

47 Varför NIR-analys i vallförsök? + Mycket snabb och reproducerbar metod + Tekniken finns på de flesta lantbrukslabb + Vallförsöken analyseras normalt redan med NIR Syftet är att utnyttja detta för rationell analys Kalibrering krävs Kommer sannolikt inte att kunna sortera i alla förekommande fraktioner Vårt fokus var klöverandel, men testade även i mindre utsträckning gräs- och klöverarter

48 Tidigare studier Wachendorf, M., Ingwersen, B., Taube, F Grass and forage science. 54(1): 87-9 Intern validering Locher, F.; Heuwinkel, H., Gutser, R. and Schmidhalter, U. 25. Agron J. 97: Intern validering med blandade prov Post, CJ; DeGloria, SD; Cherney, JH, et al. 27. Journal of plant nutrition. 3: Intern validering

49 Visible, Near Infrared and Mid Infrared 4 nm (25, cm -1 ) 78 nm (12,82 cm -1 ) 78 nm (12,82 cm -1 ) 2,5 nm (4, cm -1 ) 2,5nm (4, cm -1 ) 25, nm (4 cm -1 ) Fundamentals Overtones Combinations

50 Reflectance spectrum of dry plant material high and low in N 231nm Var. C-H fat, oil 158nm O-H strech Starch, cellulose 26nm N=H bend protein 1nm O-H strech Starch Hög N Låg N 12nm O-H bend Water, Cellulose, Starch, Lignin 1375nm 121nm C-H strech Starch C-H / Ar-OH 168nm C-H strech lignin nm Water ass. to cellulose, starch, protein, lignin 172nm Var. C-H Sugars 192nm Water ass. to cellulose, starch 216nm Var. protein 29nm Var. C-O, O- H Starch, cell., sugar 227nm Var. C-O, O-H, C-H Starch, cell., sugar

51 NIR prediction of residue quality Plant N Cellulose C Lignin C r 2 =.96 r 2 =.93 r 2 =.78 r 2 =.97 r 2 =.97 r 2 =.83 cross-validation (n=113) internal validation (n=29) ND-soluble N r 2 =.94 r 2 =.95 ND-soluble C r 2 =.82 r 2 =.82 In conclusion, NIR calibrations performed very well on simple, well-defined properties as plant N, soluble N and cellulose C. good for soluble C, but less so with independent and external validation. relatively poorly for lignin C and all structural N fractions

52 Tabell 1. Vallförsök från vilka prover till den botaniska analysen och kemiska analysen samlades in. De botaniska proven är insamlade ledvis och de kemiska rutvis År Serie Försök Region Kalibreringsprov Antal skördar Bot. analys Kem. analys Projekt: Kraftsamling växtodling Botanisk sammansättning vall Gårdsprover Sjuhärad 3 43 L PS Länghem 3 3 L6-472 H Kalmar PS Länghem Valideringsprov Bot. analys L F-5-26 Jönköping 1 14 H-8-26 Kalmar 1 14 I Gotland 1 14 NN Halland 1 13 RÅNU 1 Demo N-vall Länghem Totalt antal prover:

53 Kalibreringsmetoder Grundsstrategi: Enkel PLS Försöksvis förstärkning: A. 3 prov med högst, lägst respektive genomsnittlig klöverandel enligt referensmetod B. 3 prov med högst, lägst respektive genomsnittlig klöverandel enligt grundstrategin C. Som B viktade med en faktor 1 D. Som B plus en artificiell klöverstege (-1% i 5% steg)

54 Resultat Enkel PLS D; viktad spiking

55 Principen för spiking

56 Resultasammanställning RMSEP R 2 (% klöver) Generell 9,4,88 A 8,,89 B 8,,89 C 6,8,92 D 8,5,88

57 Gräsarter med generell PLS-modell Art R 2 RMSEP Timotej,5 22, Engelskt rajgräs,4 16,7 Ängsvingel 21,5 Rajsvingel 32,7

58 Hur funkar det att använda kemproverna? RMSECV=8,3% R 2 =,87 RMSEP=13,5% R 2 =,64 Korsvaliderad kalibrering på prov för botanisk analys Prediktion av motsvarande prov för kemanalys

59 Hur fungerar det att använd Ca istället? RMSEP= 13,3% R 2 =,7 Ca vs Klöver Artturimodellen

60 Slutsatser Lovande resultat för klöver Försöksvis förstärkning ger bättre resultat Uppgradera kalibreringen med fler årsmåner och platser rekommenderas Tidsvinst trots förstärkning Rutvis resultat Ingen extra kostnad för NIR-analysen Fortsätta med kemproven Räcker noggrannheten hur bra är den nu? Proven finns kvar