Köksbordsmaterial 15A Grovfoderodling

Transkript

1 Köksbordsmaterial 15A Grovfoderodling Framtaget av Linda af Geijersstam HS i samarbete med Greppa Näringen Uppdaterad 2019

2 Grovfoderkvalitet

3 Önskemål för en foderstat till mjölkko Om endast vallfoder Minst 11 MJ/kg ts Minst 6,4 Nettoenergi MJ/kg ts 150 g råprotein/kg ts 500 g NDF/kg ts g indf/kg NDF < 27 g kalium/kg ts >2 g magnesium/kg ts >2 g fosfor/kg ts Om Majs eller HP-massa MJ/kg ts Minst 6,4 Nettoenergi MJ/kg ts Minst 170 g råprotein/ kg ts Ca 500 g NDF/kg ts Ca 100 g indf/kg NDF om majs Ca 150 g indf/kg NDF om HP-massa Mineraler samma som till vänster Källa: Carin Clason, Linda Dahlberg, Växa Sverige

4 Foderkvaliteten har stor betydelse Enheter per kg ts Tidig skörd: 11,7 MJ 160 g råprotein Medel skörd: 10,9 MJ 110 g råprotein Sen skörd: 10,2 MJ 90 g råprotein 25 kg ECM/ko Antal kor Tidig Medel Sen Tidig Medel Sen skörd skörd skörd skörd skörd skörd Kraftfoderåtgång 139,5 350, kg/dag Kraftfoderkostnad 362,7 911,3 1166,4 725,4 1822,6 2332,8 kr/dag Kraftfoderkostnad kr/år Skillnaden mellan tidig och sen skörd för 25 kg ECM och 50 kor är kr och motsvarar en mjölkprissänkning på 64 öre! Källa: Linda Dahlberg, Växa Sverige

5 Rätt kvalitet till rätt produktion (källa: Taurus) Per kg ts MJ Prot, g NDF, g Ts, % Dikor, sin 8,5-9, Dikor, lakt 10-10, Kvigor 10-10, Stutar 10-10, Mjölkkor/ungtjur 11-11,

6 Lämpligt vallfoder häst Avelshästar Högprest. Sporthäst Rid/sport Underhåll Energi MJ/kg ts , Råprotein g/kg ts minst Smältbart råprotein g/kg ts g smb rp/mj Källa: Justina Olsson, Hushållningssällskapet

7 Hygienisk kvalitet Mått Värde Innebär ph < 4,2 vid ts < 35% ts (>35% ts är ph-värdet inte ett intressant mått) Ammoniumkväve < 8% 80g/kg N Smörsyra <0,1% 1 g/kg ts Mjölksyra 3-12% g/kg ts Ättiksyra <3% 30 g/kg ts Propionsyra <1% 10 g/kg ts Etanol <1% 10 g/kg ts Socker > 0 Källa: Skånesemin

8 Låg ts-halt ger risk för sporer Eller bild Perstorp Ts-haltens

9 Effekter av olika tillsatsmedel Se Ensileringsmedel Februari 2015 Thomas Pauly SLU.pdf DLG-testade preparat.

10 Ensileringsförluster Förlustorsak Ungefärlig förlust (%) Cellandning Aeroba bakterier Pressvatten (vid direktskörd) Fältförluster (vid förtorkning) Feljäsning Aerob nedbrytning under lagring Aerob nedbrytning vid uttagning 1 2 (oundviklig) 2 4 (oundviklig) 5 >7 (kan ev. undvikas) 2 >5 (oundviklig) 0 >5 (kan undvikas) 0 >10 (kan undvikas) 0 >15 (kan undvikas) Totalt: 7 >40 Källa: Zimmer, 1980

11

12 Källa: Ensilering av vallfoder, Svensk mjölk 2003 Inläggningstid

13

14 Grovfodersystem

15 För- och nackdelar med baljväxter Fördelar Billigt protein Flack energikurva Snabb nedbrytning Konsumtionshöjande Förfrukt Nackdelar Svårreglerade Lågt fiberinnehåll Smakfel Svårensilerade Låg ts Buffrande förmåga Låg sockerhalt Källa: Foderanalys till Foderstat Viktoria Bawelin

16 31 % klöver, 5400 kg/ha återväxt 60 kg N/ha

19 Rajsvingel Rajsvingel Rörsvingelhybrid Engelskt rajgräs Rörsvingel Engelskt rajgräs Timotej Hundäxing Rödklöver Rödklöver Ängssvingel Blålusern Ängsgröe Foderlosta Vitklöver Alsikeklöver Avkastning olika arter i sortförsök Vall I Vall II Medel I-II Felopa Achilles Hykor Kentaur Swaj Birger Switch Luxor Titus Nancy Minto Nexus Kupol Kesto Bombus Frida Källa: Sortförsök mellersta och södra Sverige Hundäxing, ängsgröe, foderlosta, alsikeklöver äldre försök.

20 Källa: SW Seed Tidighet & härdighet

21 Rajsvingel Rajsvingel Rörsvingelhybrid Engelskt rajgräs Rörsvingel Engelskt rajgräs Timotej Hundäxing Rödklöver Rödklöver Ängssvingel Blålusern Ängsgröe Foderlosta Vitklöver Alsikeklöver Vinterhärdighet sortförsök Skillnad i avkastning mellan vall 1 och vall Felopa Achilles Hykor Kentaur Swaj Birger Switch Luxor Titus Nancy Minto Nexus Kupol Kesto Bombus Frida -4 Källa: Sortförsök mellersta och södra Sverige Hundäxing, ängsgröe, foderlosta, alsikeklöver äldre försök.

22 Breddat skördefönster 10 dagars skillnad i tidighet Källa: SW Seed

23 Fiberinnehåll i olika arter Källa: SW Seed

24 Små frön kräver grund sådd!

25 105 Skörd vall I efter olika såmetoder. Försommartorka. Vältat före+efter sådd Vältat bara efter sådd Radsått var för sig Vall bredsådd, korn radsådd Radsått blandat 105 Skörd vall I efter olika såmetoder. Ej försommartorka. Vältat före+efter sådd Vältat bara efter sådd Radsått var för sig Vall bredsådd, korn radsådd Radsått blandat Källa: Frankow-Lindberg & Kohrner 1982

26 Skörd vall I efter olika insåningsgrödor Renbestånd Baljväxtgrönfoder Korn Havre Havregrönfoder Westerwoldiskt Källa: SLU, figur: Linda af Geijersstam, Hushållningssällskapet Kalmar

27 Källa: BASF

28 Stärkelsehalt % Skördetidpunkt majs Ts-halt % Källa: Sortförsök södra Sverige

29 Majsodling, kostnader och åtgärder Kr/ha Kr/kg ts Miljönytta Medelkostnad ,00 Höjd utsädesmängd ,03 J Sådd ,01 Rätt kvävegiva ,03 JJ Mindre flytgödsel ,03 J Minska startgiva ,01 J Billigare ogräsprep ,02 K Mekanisk ogräsbek ,02 JJ Fånggröda & vårbearb ,05 JJ SUMMA ,79 SUMMA åtgärder ,21

30 Lönsam ogräsbekämpning i ensilagemajs

31 Växtnäringsutnyttjande

32 Gödslingsrekommendationer kväve 2019 Vall Avkastning kg ts/ha 3 skördar Gräsvall Blandvall 20 % klöver Blandvall 40 % klöver skördar Gräsvall Blandvall 20 % klöver Blandvall 40 % klöver Källa: Rekommendationer för gödsling och kalkning 2019, Jordbruksverket

33 Kvävegödslingsstrategier till blandvall Ekonomisk jämförelse kvävestrategi till blandvall L Färjestaden Beräkning Ola Hallin Kvävegiva Vall I-III Gödsel Produktions- Netto Arealbehov Råprotein kg ts/ha N kr/kg kostnad avkastning Kg N/ha 80% 10 kr/kg ts kr/(ha* år) Rel tal ha ha , , , , , , , , , Fast kostnad kr/ha (anläggning 500 kr/ha & år + K & P 1500 kr/ha & år + Slåtter & strängläggning 400 kr/ha * 3 skördar/år), rörlig kost 0,50 kr/kg ts, gödningsspridning 130 kr/ha & tillfälle, värde vall 1,30 kr/kg ts

34 äs+klöver äs+klöver äs+klöver äs+klöver rs+klöver rs+klöver rs+klöver rs+klöver äs äs äs äs rs rs rs rs Avkastning kg ts/ha Baljväxtvall avkastar mer med mindre kväve Kväve till ängssvingel eller rörsvingel med och utan klöver rs=rörsvingelhybrid äs=ängssvingel Källa: L Figur: Linda af Geijersstam HS Kalmar

35 Gödsla sig till klöverhalt lätt Gödsla sig till proteinhalt svårt Baljväxthalt % kg N/ha 90 kg N/ha 180 kg N/ha 270 kg N/ha Råproteinhalt g/kg ts Skörd Skörd Försöksserie: L6-472

36 Kaliumgödsling 2019 Gröda Avkastning ton ts/ha Kaliumklass I II III IV V Slåttervall ts, vall I Slåttervall ts, vall II Slåttervall ts, vall I Slåttervall ts, vall II Fodermajs ts Fodermajs ts Kaliuminnehållet i vallfodret bör vara > 20 g/kg ts för att inte vara skördesänkande. För varje ton ts som skörden ökar/minskar justera givan med 20 kg K/ton ts för vall och med 10 kg för majs, upp till 150 kg K Källa: Rekommendationer för gödsling och kalkning 2019, Jordbruksverket

37 Kaliumgödsling Källa: Linda af Geijersstam, Mindre kalium räcker gott för majsen, Arvensis nr 1, 2014

38 Kaliumgödsling Kaliumbehovet motsvarar ton flytgödsel/ha enl. Avkastning vall 8 och majs 12 ton/ha nedan Markklass I II III IV V Nötflyt med 4 kg K/ton Vall Vall Majs Nötflyt med 3 kg K/ton Vall Vall Majs Beräkning: Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

39 Fosforgödsling 2019 Gröda Avkastning ton ts/ha Fosforklass P-AL I II III IVa IVb V Slåttervall ts Slåttervall ts Fodermajs ts Fodermajs ts För varje ton ts som skörden ökar/minskar justera givan med 3 kg P/ton ts för vall och majs Källa: Rekommendationer för gödsling och kalkning 2019, Jordbruksverket

40 Ammoniakförluster vid stallgödselspridning Ammoniakförluster (%) Temperatur Bredspridning, 6 m/s Bredspridning, vindstilla Släpslang, 6 m/s Släpslang, vindstilla Ytmyllning, 6 m/s Ytmyllning, vindstilla Källa: ALFAM, 2002

41 Stallgödseleffekten varierar Kväveeffekt kg N/ha vid 20 resp. 30 ton nötflytgödsel/ha 2,7 kg N/ton 4,5 kg N/ton Effekt % Vall vår Vall sommar Vall höst Vårbruk Höstsäd Beräkning: Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

42 Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från fossil energi Kol i mark Lustgas från kväve Metan från djurhållningen Utsläpp från inköpta varor

43 Koldioxidekvivalenter (CO 2 -ekv) - gemensam valuta för växthusgaser 1 kg koldioxid = 1 kg CO 2 -ekv 1 kg metan = 25 kg CO 2 -ekv 1 kg lustgas = 298 kg CO 2 -ekv

44 Metan Bildas om gammal gödsel som bakterieymp mycket lättillgängligt kol gödsel lagrad länge över 10 grader varmt ph över 5,5 syrefritt Flytgödsel- & kletgödsellager

45 Lustgas bildas om omväxlande syrefria och syrerika miljöer mycket nitratkväve mycket lättillgängligt kol fukt Ammoniak ger indirekt lustgas omrörning / vind hög temp högt ph Lustgas Gödslad mark! Mark utan gröda Packad/vattenmättad mark Gödselspridning Fastgödsel & djupströ Poröst svämtäcke

46 Stallgödsellager Töm brunnen inför sommaren Kort lagringstid Nedgrävd/skuggad brunn Täck helst med plast. Särskilt fastgödsel. Undvik poröst svämtäcke

47 Stallgödselspridning Gröda som kan ta upp kvävet Undvik höstgödsling Fördela fastgödsel Sprid inte på vattenmättad mark Snabb jordkontakt Svalt och fuktigt väder

48 Metan från flytgödsellager, vad påverkar?

49 Utlakning och denitrifikation beroende på jordart Utlakning (kg N/ha) Denitrifikation Sand Lättlera Styv lera

50 Ammoniak (NH 3 ) och lustgas (N 2 O) Bandspridning jämfört med täckt ytmyllning Dessutom: NH 3 indirekt N 2 O, påverkan tillverkning min-n, min-n i mark N 2 O-N i % av tot-n: Bandspridn 0,3%, täckt ytmyllning 1,1% (Rodhe & Pell, 2005)

51 Ammoniak från djurproduktionen Stall Lagring Spridning Flyt Fast Djup kvar till grödan % Foderstat Byggnad Täckning behållare Fyllning under täcke Torv i ströbädd Snabb nedbrukning Bandspridning Nedmyllare Spridningstidpunkt

52 Mjölkkvalitet och tidpunkt för stallgödselspridning Gårdar med sämre mjölkkvalitet p.g.a. Stallgödsel, % Ingen stallgödsel Vårspridning Efter 1a skörd Höstspridning Källa Ensilering av vallfoder. Svensk mjölk 2003

53 Kör-/ packningsskador i gräs eller klöver

54 Rekommendation (källa SJV): Engångsgiva kg/ha Stor del stallgödsel - mindre behov