Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, Uppsala E-post:

Transkript

1 Försök med vllfröblndningr Av Nill Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, Uppsl E-post: Smmnfttning Målsättningen med försöksserien hr vrit tt sök erhåll vllfröblndningr för intensiv skördesystem med stbil vkstning och jämn näringskvlitet över åren. I stort sett ll undersökt blndningr uppfyllde dess kriterier. Energiinnehållet vrierde melln 9,8 och 11,5 MJ/kg torrsubstns (ts). Vitklöver och enbrt engelskt rjgräs hr oft gett mindre vkstning än ll övrig led och vitklöver- smt proteininnehåll hr blivit reltivt hög med åren. Jämnst fördelning melln skördr erhölls dock med denn blndning. Led med rjsvingel hr vkstt signifiknt mer än led med engelskt rjgräs i vll II. En tendens finns till tt led med engelskt rjgräs och/eller hybridrjgräs eller rjsvingel hr gett större vkstning och mer blnserd proteinhlt än led med enbrt engelskt rjgräs. Någon signifiknt skillnd melln led med hybridrjgräs och led med rjsvingel eller melln led med engelskt rjgräs v en sort och med två olik sorter kunde inte säkerställs. Från och med det ndr vllåret hr den trditionell blndningen med timotej och ängssvingel vkstt signifiknt mer än blndningr utn timotej men med rjgräs/rjsvingel. Blndningr utn timotej hävdde sig bättre i återväxten jämfört med blndningr med timotej. Inblndning v timotej ökr fiberinnehållet. Någon signifiknt skillnd i totlvkstning melln led med enbrt rödklöver och led med både röd- smt vitklöver kunde vre sig viss under enskild vllår eller i delskördr men vitklöver vr en uthålligre bljväxt. Bljväxtndelen blev signifiknt större i skörd 1 2 under vll I med en blndning, men därefter syntes ing skillnder. I led med enbrt vitklöver ökde bljväxtndelen med åren och mer energi erhölls än från övrig led i tidig skördr. Inledning Försöksplnen L hr ingått i en stsning finnsierd v Animliebältet, Försök i Väst och Skåneförsöken (tbell 1). Avsikten med försöksserien vr tt undersök vllfröblndningens betydelse för kvlitet, vkstning respektive uthållighet. Undersökningen är en utveckling v tidigre studier med fröblndningr för intensiv skördesystem där ntingen röd- eller vitklöver ingått (Hlling & Stenberg, 2001). I föreliggnde studie nvändes en för området ktuell vllfröblndning med rödklöver som end bljväxt som mätre i jämförelsen med blndningr med både rödoch vitklöver. Avseende gräs vr fokus stt på engelskt rjgräs (även sortblndningr undersöktes), hybridrjgräs och rjsvingel men även timotej och ängssvingel ingick som referenser. I ett försök undersöktes även ett led med blålusern och hundäxing. Mteril och metoder Försöksserien omfttde totlt ått försök som låg i Smålnd, Skåne, Hllnd och södr Älvsborg (tbell 1). I plnen ingick 13 respektive 14 fröblndningr som oftst skörddes tre gånger per vllår t.o.m. först skörd i vll III (tbell 2 och 3). All led gödsldes med = 200 kg N/h fördelt på tre skördr. Försöken hde tre block. Följnde sorter ingick i försöket: vitklöver Rmon, rödklöver Fnny, timotej Grindstd, ängssvingel Sigmund, medelsen engelskt rjgräs Fnd (tetrploid), hybridrjgräs Storm och rjsvingel Pulit. I led I ingick förutom Fnd sen Lei (tetrploid). I led L blnddes Fnd + Lei + tidigt engelskt rjgräs Gunne (diploid). I försöket på Ölnd (led N) ingick blålusern Pondus och hundäxing Dctus. Dett försök gödsldes endst med 130 kg N/h under ndr vllåret. All led hr hft en totl utsädesmängd på 22 kg/h.

2 Tbell 1. Smmnställning över försökspltser i försöksserien L Försöksnummer Försöksplts Jordrt ph Antl vllår F 8/2000 Tenhult, Jönköping nmh Mä S 6,2 3 (sk 1 år 3) F 17/2001 Tenhult, Jönköping nmh Mä S 5,7 3 (sk 1 år 3) G 1/2002 Ingelstd, Växjö mr Mä Mj 6,4 2 HA 114/2000 Borgholm nmh Mä mj LL 7,7 3 (sk 1 år 3) LA 36/2000 Önnestd nmh LL 6,0 2 MB 900/2001 Skurup nmh Mo 7,2 3 (sk 1 år 3) NN 677/2000 Tvååker mmh svl Mo 6,3 3 (sk 1 år 3) PS 106/2000 Rådde, Länghem mmh mo LL 5,9 3 Tbell 2. Skördedtum för respektive försöksplts. Vll I Vll II Vll III Försök Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 F 8/00 1 jun 16 jul 12 sep 4 jun 17 jul 9 sep 6 jun F 17/01 5 jun 17 jul 6 sep 10 jun 15 jul 5 sep 27 mj G 1/02 5 jun 21 jul 2 sep 3 jun 26 jul 26 ug HA 114/00 1 jun 19 jul 7 sep 29 mj 9 jul 26 ug 3 jun LA 36/00 7 jun 24 jul 4 okt 27 mj 15 jul 27 ug MB 900/01 3 jun 17 jul * 3 jun 23 jul * 26 mj NN 677/00 1 jun 11 jul 17 okt 23 mj 9 jul 2 sep 5 jun PS 106/00 14 jun 19 jul 12 sep 5 jun 17 jul 2 sep 4 jun 16 jul 9 sep * Ingen tredjeskörd p.g.. tork. Tbell 3. Fröblndningrns smmnsättning (%). Försöksled Blå- Vit- Röd- Timo- Ängs- Engelskt Hybrid- Rj- Hundlusern klöver klöver tej svingel rjgräs rjgräs svingel äxing A RTÄE B VRTÄ C VRÄE D VRÄHy E VRÄR F VRTÄE G VRTÄHy H VRTÄR I VRTÄE * J VRTÄEHy K VRTÄER L VE * M VEHyR (N Ölnd) LHu * Engelskt rjgräs består i led I v Fnd + Lei och i led L v Fnd + Lei + Gunne.

3 Rutvis prover för bestämning v ts uttogs vid vrje skörd. Försökens botnisk smmnsättning bestämdes i llmänhet genom visuell rutvis grdering i fält på rtnivå. I viss skördr och försök grderdes endst ett block med en reducering till huvudgruppern bljväxter/ gräs. I försöket på Rådde kompletterdes fältuppskttningen med uttgning v ledvis prover för nlys v botnisk smmnsättning på lbortorium (insådd bljväxter och gräs smt ej insådd rter (ogräs). Det botnisk utvecklingsstdiet vid skörd bestämdes rtvis i merprten v försöken. Näringsinnehållet bestämdes genom ledvis nlyser gällnde råprotein, sk, VOS-tl för bestämning v omsättbr energi (MJ/kg ts) och fiberinnehåll (NDF, våtkemisk metod). I denn smmnställning hr ledmedeltl från enskild försök nvänts i den sttistisk nlysen. Procedur Mixed i progrmpketet SAS hr nvänts för de sttistisk beräkningrn. Plts inom pln hr nlyserts som block (upprepning) och som en slumpmässig fktor. Resultt och diskussion Torrsubstnsvkstning Den totl vkstningsnivån i dett treskördesystem vr mycket hög; kg ts/ h i vll I och kg ts/h i vll II. Signifiknt effekter v fröblndning på vkstningen kunde noters såväl totlt sett som i respektive delskörd. En tendens finns till tt led med engelskt rjgräs och/eller hybridrjgräs eller rjsvingel hr gett större vkstning än led med enbrt engelskt rjgräs. Skillnden är signifiknt gällnde led L och M i både vll I och vll II. Vidre hr led med rjsvingel (led E) vkstt signifiknt mer än led med engelskt rjgräs (led C) i vll II. Ledet med vitklöver och engelskt rjgräs (led L) hr gett signifiknt mindre vkstning än ll övrig led utom led B, C och I under först vllåret smt gett säkerställt minst vkstning under ndr vllåret. Under ndr vllåret hr den trditionell blndningen med timotej och ängssvingel (led B) vkstt signifiknt mer än blndningr utn timotej men med rjgräs/rjsvingel (led C, D, E, L och M). De flest försöken hr endst skördts en gång under vll III. Skillnden i vkstning melln blndningr med och utn timotej blir än större i först skörd det året, då det engelsk rjgräset utvintrt i större utsträckning än timotej och då det strtr sin vårtillväxt senre än timotej. Någon signifiknt skillnd i totlvkstning melln led med enbrt rödklöver (led A) och led med både röd- smt vitklöver (led F) med i övrigt smm gräskomponenter kunde dock inte viss under de enskild vllåren. Inte heller blev det någon signifiknt skillnd melln led med hybridrjgräs (led D, G och J) och led med rjsvingel (led E, H och K) eller melln led med engelskt rjgräs v en sort (led F) och med två olik sorter (led I). Det vr signifiknt skillnder i vkstning melln fröblndningrn också i delskördrn (tbell 5). Avkstningen vr störst i först skörd under ll vllåren. Blndningr utn timotej hävdde sig bättre i återväxten jämfört med blndningr med timotej. Jämnst fördelning melln skördr erhölls i led L med vitklöver och rjgräs. Led L utmärkte sig dock med signifiknt mindre vkstning än de flest övrig led i först skörd under ll vllår. Blndning H med rjsvingel gv under först vllårets först skörd signifiknt större vkstning än en blndning v engelskt rjgräs, hybridrjgräs och rjsvingel (led M). I ndr vllårets först skörd blev dock vkstningen signifiknt större i led M än i led med engelskt rjgräs v en, två eller tre sorter (led F, I respektive L) och även större än led A, B och C. Någon skillnd vseende med och utn vitklöver (led F jämfört med led A) kunde inte heller noters i de olik delskördrn.

4 Tbell 4. Effekt v fröblndning på totlvkstning (ts kg/h och reltivtl). Tre skördr per år. Vll I Vll II Vll III Försöksled Avkstning Rel.tl Avkstning Rel.tl Avkstning Rel.tl A RTÄE B VRTÄ C VRÄE *** *** D VRÄHy *** E VRÄR *** F VRTÄE G VRTÄHy H VRTÄR I VRTÄE J VRTÄEHy K VRTÄER L VE ** *** *** M VEHyR ** *** N LHu Antl 8 (1 ) 8 (1 ) 6 (1 ) Prob 0,0009 0,0001 0,0001 LSD 0, Gäller endst led N. Tbell 5. Effekt v fröblndning på vkstningen (ts kg/h) i skörd 1 3 under tre vllår. Vllår I Vllår II Vllår III Försöksled Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 A RTÄE B VRTÄ C VRÄE D VRÄHy E VRÄR F VRTÄE G VRTÄHy H VRTÄR I VRTÄE J VRTÄEHy K VRTÄER L VE M VEHyR N LHu Antl 8 (1 b ) 8 (1 b ) 7 (1 b ) 8 (1 b ) 8 (1 b ) 7 (1 b ) 6 (1 b ) 1 1 Prob 0,0031 0,0001 0,0051 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 LSD 0, Gäller endst försöket på Rådde. b Gäller endst led N.

5 Bljväxtndel Vritionen i bljväxthlt brukr vr ett problem i ll vllodling. I denn försöksserie höll sig bljväxthlten på melln 10 och 30 procent t.o.m. det ndr vllåret, vilket kn sägs vr en reltivt liten men stbil ndel. Ett undntg utgjorde ledet med blålusern och hundäxing, där hlten vrierde melln 36 och 66 procent. Allmänt kn sägs tt vitklöver med tiden täpper till de luckor som uppstår när det engelsk rjgräset utvintrr. Tydligst syns denn ökning i vitklöverndel i led L som gett signifiknt större bljväxtndel än ll övrig led i skörd 3 under vll II och större än de flest ndr led i först skörd under vll III. Bljväxtndelen blev signifiknt större med både röd- och vitklöver (led F) än med endst rödklöver (led A) i skörd 1 2 under vll I. Därefter syntes ing skillnder i dett vseende, vilket tyder på tt vitklövern till viss del ersätter även utvintrd rödklöver. Tbell 6. Effekt v fröblndning på botnisk smmnsättning (insådd bljväxter i % v totlskörd). Tre skördr per år. Vllår I Vllår II Vllår III Försöksled Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 A RTÄE B VRTÄ C VRÄE D VRÄHy E VRÄR F VRTÄE G VRTÄHy H VRTÄR I VRTÄE J VRTÄEHy K VRTÄER L VE M VEHyR N LHu Antl 8 (1 b ) 8 (1 b ) 7 (1 b ) 8 (1 b ) 8 (1 b ) 7 (1 b ) 6 (1 b ) 1 1 Prob 0,0001 0,0001 0,0001 0,0104 0,0040 0,0002 0,0001 LSD 0, Gäller endst försöket på Rådde. b Gäller endst led N.

6 Näringsinnehåll I tbell 7 9 redoviss innehållet v energi, råprotein och NDF. Fröblndningrn hde en signifiknt effekt på energiinnehållet i skörd 1 i vll I och skörd 1 2 i vll II. Energiinnehållet vrierde i vll I III:1 enligt följnde: 9,8 11,1; 10,1 11,0; 10,7 11,5 MJ/kg ts. Grönmssn från först skörd innehöll de störst energimängdern, vilket kn förklrs v högre gräshlter då. Energihlten i först skörd i vll III vr nmärkningsvärt hög, vilket tyder på skörd i tidigt utvecklingsstdium. Leden utn rödklöver utmärker sig även gällnde denn prmeter, men här på ett positivt sätt; led L gv signifiknt mer energi än övrig led skörd 1 i vll I II. Energiinnehållet vr signifiknt mindre i blndningr med rjsvingelinslg (led E och K) än med enbrt engelskt rjgräs (led C och I) i vll II skörd 2. Innehållet v råprotein låg i llmänhet inom det rekommenderde intervllet g råprotein per kg ts med undntg från först skörd i vll I som hde ett något lågt värde. Att proteininnehållet ökr senre på säsongen beror på en högre bljväxtndel då än tidigre under säsongen. Dett syns tydligt gällnde led L med vitklöver och tre olik sorters engelskt rjgräs. Denn blndning gv hög eller mycket hög råproteinvärden fr.o.m. tredje skörd i vll I. En blndning v engelskt rjgräs, hybridrjgräs och rjsvingel stbiliserde proteinhlten betydligt. Signifiknt effekter på NDF-hlten i de olik fröblndningrn kunde noters i ll skördr utom i vll I skörd 3. Generellt sett låg fiberinnehållet väl smlt inom de rekommenderde gränsern g/kg ts. Någr undntg finns dock: det blev mycket hög NDFvärden i ndr skörd på Rådde under vll III, blndningen med hundäxing gv hög värden i skörd 1 under vll I II och led L med tre sorters engelskt rjgräs gv låg värden fr.o.m. tredje skörd i vll I. Vid en jämförelse melln led med och utn timotej, visr det sig tt timotej ökde fiberinnehållet i blndningen. Vid en jämförelse melln de olik fröblndningrns energivkstning visr det sig tt led L med enbrt vitklöver och engelskt rjgräs v olik sorter även här utmärker sig med minst energimängd per hektr(figur 1). I övrigt ger de olik blndningrn reltivt lik energiskördr. Referenser Hlling, M.A. & Stenberg, M Vllfröblndningr i intensiv slåttersystem resultt från tre fältförsöksserier. I: Rpport från Växtodlings- och växtskyddsdgr i Växjö den december Sveriges lntbruksuniversitet, Meddelnde från södr jordbruksförsöksdistriktet 54, 9:1 9:9.

7 Tbell 7. Effekt v fröblndning på innehåll v energi, råprotein och NDF, vllår I. Energi (MJ/kg ts) Råprotein (g/kg ts) NDF (g/kg ts) Försöksled Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 A RTÄE 10,5 10,1 10, B VRTÄ 10,4 10,1 10, C VRÄE 10,5 10,0 10, D VRÄHy 11,0 9,9 10, E VRÄR 10,6 9,9 10, F VRTÄE 10,5 10,4 10, G VRTÄHy 10,6 10,0 10, H VRTÄR 10,4 10,1 10, I VRTÄE 2 10,6 10,3 10, J VRTÄEHy 10,6 10,1 10, K VRTÄER 10,5 10,0 10, L VE 3 11,1 9,9 10, M VEHyR 11,0 9,8 10, N LHu 9,9 10,3 10, Antl 7 (1 b ) 7 (1 b ) 6 (1 b ) 7 (1 b ) 7 (1 b ) 6 (1 b ) 7 (1 b ) 7 (1 b ) 6 (1 b ) Prob 0,0119 0,0961 0,3083 0,0941 0,0001 0,3263 0,0001 0,0013 0,0585 LSD 0,05 0, Endst 6 försök. b Gäller endst led N. Tbell 8. Effekt v fröblndning på innehåll v energi, råprotein och NDF, vllår II. Energi (MJ/kg ts) Råprotein (g/kg ts) NDF (g/kg ts) Försöksled Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 A RTÄE 10,5 10,6 10, B VRTÄ 10,5 10,6 10, C VRÄE 10,8 10,8 10, D VRÄHy 10,7 10,5 10, E VRÄR 10,5 10,3 10, F VRTÄE 10,5 10,6 10, G VRTÄHy 10,4 10,5 10, H VRTÄR 10,4 10,4 10, I VRTÄE 2 10,4 10,7 10, J VRTÄEHy 10,7 10,6 10, K VRTÄER 10,6 10,3 10, L VE 3 11,0 10,6 10, M VEHyR 11,0 10,1 10, N LHu 10,2 10,1 10, Antl 8 (1 ) 8 (1 ) 7 (1 ) 8 (1 ) 8 (1 ) 7 (1 ) 8 (1 ) 8 (1 ) 7 (1 ) Prob 0,0002 0,0315 0,0808 0,0013 0,0005 0,0006 0,0001 0,0001 0,0001 LSD 0,05 0,4 0, Gäller endst led N.

8 Tbell 9. Effekt v fröblndning på innehåll v energi, råprotein och NDF, vllår III. Energi (MJ/kg ts) Råprotein (g/kg ts) NDF (g/kg ts) Försöksled Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 A RTÄE 11,1 10,0 9, B VRTÄ 11,0 9,8 10, C VRÄE 11,2 10,3 10, D VRÄHy 11,4 9,6 10, E VRÄR 11,3 9,6 9, F VRTÄE 11,2 9,8 10, G VRTÄHy 11,2 10,2 10, H VRTÄR 11,1 9,8 9, I VRTÄE 2 11,2 10,3 10, J VRTÄEHy 11,1 10,2 10, K VRTÄER 11,2 9,9 9, L VE 3 11,3 10,6 10, M VEHyR 11,5 9,8 10, N LHu 10, Antl 6 (1 b ) (1 b ) (1 b ) 1 1 Prob 0,1358 0,0001 0,0001 LSD 0, Gäller endst försöket på Rådde. b Gäller endst led N. 120,0 100,0 Energivkstning, GJ/h 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 RTÄE VRTÄ VRÄE VRÄHy VRÄR VRTÄE VRTÄHy VRTÄR VRTÄE2 VRTÄEHy VRTÄER VE3 VEHyR LHu Vll I Vll II Vll III A B C D E F G H I J K L M N Figur 1. Effekt v fröblndning på energivkstning (10 3 MJ/h), vllår I III (oftst endst en skörd i vll III).