Potatisbladmögel 2017

Transkript

1 Av Lrs Wiik, Ann Gerdtsson b, Erlnd Liljeroth Hushållningssällskpet Skåne, Bjärred b Jordbruksverket, Växtskyddscentrlen, Alnrp Av NAMN, titel titelsson, c och Louise Aldén epost@epost b Av c NAMN, titel titelsson, epost@epost SLU, Alnrp Pottisbldmögel SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Under utfördes en fältförsöksserie med två försök, ett på Mosslund gård när Kristinstd och ett på Lill Böslid när Hlmstd. Syftet är tt undersök effekten v olik bekämpnings progrm mot pottisbldmögel och brunröt som ett led i rbetet med integrert växtskydd (IPM). I årets försök ingick totlt sex försöksled. Förutom ett obehndlt försöksled och ett mätrled med tre effektiv och godkänd fungicider med hel doser ingick i försöksplnen ytterligre fyr försöksled med reducerde doser, kombintioner med fosfit och behndlingr enligt beslutsstödsystemet Skimmelstyring. Totlt gjordes elv behndlingr i de flest försöksleden, dvs. en behndling per veck från och med måndsskiftet juni/juli till och med börjn på september då försöken blstdöddes. Det först beräknde ngreppet v bldmögel uppträdde 66 dgr efter sättningen på Mosslund och 70 dgr efter sättningen på Lill Böslid. Angreppen börjde 13 dgr respektive nio dgr senre på Mosslund respektive Lill Böslid under än det genomsnittlig först ngreppet under perioden Men då skll noters tt inte nvändes i försöken utn i stället stärkelsepottissorten Kurs på Mosslund och mtpottissorten Beln på Lill Böslid. Bldmöglets utveckling vrierr under växtodlingssäsongen. Så kn ett tiofldignde v ngreppet under olik delr v bldmöglets utvecklingskurv t lltifrån en dg upp till 38 dgr. Bekämpning med ll de fem bekämpningsprogrmmen hde mycket god effekt mot bldmöglet, 98,7 %. Reducerde doser medförde en något lite försämrd effekt mot bldmöglet. Vid tillsts v fosfit i kombintion med reducerde doser bibehölls motsvrnde god effekt som vid full dos. Med bibehålln effekter på bldmögelngreppen kunde dosern reducers med Skimmelstyring och minsk den totl preprtmängden med drygt 30 % i båd försöken. Det finns risk för teknisk problem med koppling till väderdt vid nvändning v beslutsstödsystem. För tt undvik teknisk problem med vädersttioner, nvändes i år griddt från SMHI. Det är viktigt tt brukren nvänder modellen som ett stöd, tillsmmns med sin egn erfrenheter och sund förnuft. Skördeökningen ovsett bekämpningsprogrm i stärkelsepottissorten Kurs blev cirk 17 ton okorrigerd totl knölskörd på Mosslund och i mtpottissorten Beln cirk 10 ton på Lill Böslid. För tt finn smbnd melln väder och bldmögel behöver vi lär mer och dt grnsks på en nnn detljnivå, knske på timbsis snrre än under längre perioder. I ny mtpottissorter som är mindre mottglig för bldmögel och brunröt än finns det nledning tt återkomm med ekonomisk beräkningr. Snnolikt kn dosern minsks något, dock ännu inte lik mycket som i stärkelsepottis. Bkgrund och syfte Inom rmen för IPM (integrert växtskydd) undersöks och utvärders olik beslutsstödsystem för behovsnpssd bekämpning v pottisbldmögel och brunröt. Sedn någr år hr beslutsstödsystemet Skimmelstyring testts i Sverige. Vädret spelr en vgörnde roll för pottisbldmöglets utveckling, något som nvänds i mång beslutsstödsystem. För Skimmelstyring innebär det tt om vädret är gynnsmt för bldmögel rekommenders en högre dos bekämpningsmedel än om vädret är ogynnsmt. Förutom Skimmelstyring tests även i årets försök om trditionell fungicider delvis kn ersätts med fosfit, ett växtstärknde medel. Syftet med dess fältförsök är tt t frm ett underlg som möjliggör tt nvändningen v kemisk bekämpningsmedel (bldmögelfungicider) kn optimers, vilket med den förhärsknde rutinmässig bekämpningen i pottis snnolikt kommer tt medverk till minskde instser. Mteril och metoder Försöksserien L finnsierdes v den regionl fältförsöksverksmheten (SLF), Prtnerskp Alnrp (SLU), Växtskyddscentrlen (Jordbruksverket) och Hushållningssällskpet. Två fältförsök genomfördes vrv ett försök i Skåne på Mosslund gård utnför Kristinstd (L) och ett i Hllnd på Lill Böslid när Hlmstd (N). Försöksrbetet De två fältförsöken dministrerdes, utfördes, grderdes och smmnställdes v Hushållningssällskpet Skåne. Beslutstödsystemet Skimmelstyring sköttes v Växtskyddscentrlen i Alnrp. Vrje försök bestod v fyr rndomiserde block. Prcellstorlek vr 5 rder x 8 10 m och melln prcellern sttes tre rder som inte besprutdes med bldmögelfungicider, så kllde infektorrder, dvs. obehndlde pottisrder som medverkde till en jämn spridning v bldmögelsporer i försöken. För tt begräns inverkn v ndr skdegörre som groddbränn, torrfläcksjuk (Alter-nri solni), bldlöss, stritr och ndr skdegörnde insekter bekämpdes dess med bekämpningsmedel som inte hr någon omtld effekt mot pottisbldmögel och brunröt. Försöken bevttndes med 20 mm per tillfälle efter behov på båd försökspltsern, vilket blev fyr gånger på Mosslund och tre gånger på Lill Böslid. De veckovis behndlingrn T1 T11 utfördes i stort sett enligt försöksplnen med T1 den 3 juli på Mosslund i BBCH 40 och den 28 juni i BBCH 21 på L: Böslid. T2 T11 på Mosslund behndldes den 10 jul, 17 jul, 25 jul, 31 jul, 7 ug, 14 ug, 21 ug, 28 ug, 4 sep och 11 sep. T2 T11 på Lill Böslid behndldes den 5 jul, 11 jul, 19 jul, 26 jul, 1 ug, 8 ug, 15 ug, 22 ug, 29 ug och 5 sep. På Lill Böslid behndldes inte försöksleden med Skimmelstyring (04 och 06) den elfte gången (T11). Grderingr v bldmögel och nedvissning gjordes ett flertl gånger motsvrnde en gång per veck med strt i god tid före det först ngreppet på båd försökspltsern. I resultten nvänds begreppet ADES, Antl Efter Sättning. Först ngreppet, dvs. när först sporern uppträder i försöket, beräkns utifrån resulttet från den först grderingen. 102 SKÅNEFÖRSÖK SVERIGEFÖRSÖKEN SVERIGEFÖRSÖKEN SKÅNEFÖRSÖK 103

2 Av NAMN, titel titelsson, Av NAMN, titel titelsson, Tbell 1. Försökspln, Sverigeförsökens försöksserie L i sortern Kurs och Beln Led/Beteckning Behndling Dos kg, l/h Intervll Behndlingstillfällen T 01/Obeh Obehndlt Revus 250 EC 0,6 7 T /Mät 1,0 Infinito 1,6 7 T Rnmn Top 0,5 7 T Revus 250 EC 0,42 7 T /Mät 0,7 Infinito 1,12 7 T Rnmn Top 0,35 7 T Enligt Skimmelstyring b 100 % dos = 04/DSSS Revus 250 EC 0,6 7 T: Infinito 1,6 7 T: Rnmn Top 0,5 7 T: (11) Revus 250 SC 0,6 7 T: 1 3 Revus 250 EC+Prolexin 0,3+2,5 7 T: 2 05/Mät ± Infinito+Prolexin 0,8+2,5 7 T: 4 6 Infinito 1,6 7 T: 5 Rnmn Top 0,5 7 T: Rnmn Top+Prolexin 0,25+2,5 7 T: 8 10 Enligt Skimmelstyring b 100 % dos = Revus 0,6 7 T: 1 3 Revus 250 EC + Prolexin 0,6+2,5 7 T: 2 06/DSSS ± Infinito+Prolexin 1,6+2,5 7 T: 4 6 Infinito 1,6 7 T: 5 Rnmn Top 0,5 7 T: 7 9 (11) Rnmn Top + Prolexin 0,5+2,5 7 T: 8 10 Aktiv substnser: Revus 250 SC (mndipropmid 250 g/l), Infi nito (propmokrb 524 g/l + fluopicolide 62,5 g/l), Rnmn Top (cyzofmid 160 g/l) och Prolexin (kliumfosfit, KPO3). b I försöksleden med Skimmelstyring (04 och 06) motsvrs mxdosen 100 % v 0,6 Revus, 1,6 Infinito och 0,5 Rnmn Top. Dosen npsss efter infektionstrycket enligt rekommendtion från Skimmelstyring, dvs. med 50 %, 75 % eller 100 % i mtpottis och 0 %, 25 %, 50 %, 75 % eller 100 % i stärkelsepottis. Sortvl Tidigre år hr mtpottissorten nvänts i bldmögelförsöken eftersom är mycket mottglig mot både bldmögel och brunröt. Under vldes en nnn sort till försöken med tnke på tt llt mindre odls och dessutom är mång sorter som odls idg inte är lik mottglig som. De båd försöken sttes därför i stället med mtpottissorten Beln på båd försökspltsern. Försöket på Mosslund fick dock flytts till ett överblivet försök med stärkelsepottissorten Kurs eftersom Belns uppkomst vr utdrgen och ojämn. De olik försöksleden Ett obehndlt försökled ingick i försöksserien (led 01 som beteckns Obeh i tbellern). I mätrledet 02 (som beteckns Mät 1,0 i tbellern) nvändes rekommenderd dos v de för närvrnde bäst bldmögelfungicidern på den svensk mrknden till skillnd från försöksled 03 (Mät 0,7) där ll behndlingrn gjordes med 70 % v rekommenderd dos. I försöksled 04 (DSSS) och 06 (DSSS ±) behndldes enligt Skimmelstyrings dosrekommendtioner. I försöksled 05 (Mät ±) ingår fosfit (Prolexin) vid vrtnnt behndlingstillfälle. I försöksled 05 och 06 står i beteckningen Mät ± och DSSS ± för tillsts v Prolexin (+) och reducerd dos (-) då Prolexin ingår. Se även tbell 1. Det som skiljer Skimmelstyring från mång ndr bldmögelprognoser är tt modellen utgår från ett fst sprutintervll på sju dgr, där preprtdosen npsss efter det ktuell infektionstrycket. Progrmmet beräknr ett dgligt riskvärde bsert på historisk väderdt och ktuell väderprognos. Det finns två olik modeller tt nvänd inom Skimmelstyring, modell A och B. Modell B är npssd för stärkelsepottis som under smm förutsättningr ger lägre dosrekommendtion än modell A, ntingen med 0 %, 25 %, 50 %, 75 % eller 100 % v den full dosen. Då Skimmelstyring är utveckld för stärkelsepottisodling i Dnmrk hr modell A npssts till mtpottis som normlt är mer känslig för bldmögel, ntingen med 50 %, 75 % eller 100 % v den full dosen. Under nvändes A-modellen i försöket på Lill Böslid med mtpottis, medn B-modellen nvändes i försöket på Mosslund med stärkelsepottis. Beslutsstödsystemet Skimmelstyring är tillgängligt vi Jordbruksverkets hemsid, där ytterligre informtion ges. Först behndlingen (T1) i leden med Skimmelstyring (04 och 06) gjordes när det fnns ngrepp i området (25 50 km från försöken) och infektionstrycket nådde över 40, vilket överensstämde med T1 i övrig försöksled (02, 03 och 05). Vädret På båd försökspltsern nvändes SMHI:s väderdt (grid) för tt minsk risken för teknisk problem som de lokl vädersttionern gett upphov till tidigre år. Sttistik P-värden nger snnolikheten för tt skillnden melln olik behndlingr är sttistiskt säkr. P-värdet skll då vr mindre än 0,05 vilket innebär tt snnolikheten då är större än eller lik med 95 % [100*(1 0,05)]. Vi säger då tt skillnden är sttistiskt säkerställd. LSD 1 i tbellern beräkndes med ll försöksleden inkluderde och nger den minst skillnd som måste uppnås melln obehndlt och behndlde led för tt betrkts som sttistiskt säker. Råder en sttistisk säker skillnd är värden mrkerde med kursiv stil och dessutom understrukn. LSD 2 i tbellern är beräknde med enbrt de behndlde försöksleden, dvs. utn det obehndlde försöksledet och nger den minst skillnd som måste uppnås melln mätrledet och övrig behndlde led för tt betrkts som sttistiskt säker. Råder en sttistisk säker skillnd är värden mrkerde med kursiv stil och dessutom understrukn. N nger det ntl block som nvänts i den sttistisk berbetningen. N-1 r ntlet frihetsgrder, dvs. det ntl oberoende observtioner som nvänds för skttning i den sttistisk nlysen. 104 SKÅNEFÖRSÖK SVERIGEFÖRSÖKEN SVERIGEFÖRSÖKEN SKÅNEFÖRSÖK 105

3 Av NAMN, titel titelsson, Av NAMN, titel titelsson, Resultt Dt från försöken De två försöken är stt, behndlde först gången (T1) och blstdöddes vid ungefär smm tidpunkt, ± en veck som genomsnittet för de motsvrnde fältförsök som utfördes under perioden Antlet dgr melln först behndlingen och först ngreppet är väl tilltget i Hllnd vilket snnolikt beror på tt rådgivrn där rekommenderr en tidig strt på bldmögelbekämpningen, tbell 2. Uppgifter och dt L 1 f. Kurs I försöket på Lill Böslid utfördes 70 % v behndlingrn enligt Skimmelstyring med reducerd dos, sex gånger med 50 % dos, en gång med 75 % dos och tre gånger med 100 % dos. På Mosslund utfördes 90 % v behndlingrn med reducerd dos, 50 % dos fyr gånger, 75 % sex gånger och en behndling gjordes med 100 % dos. Det innebär tt på Lill Böslid minskdes preprtmängden med 33 % och på Mosslund med 32 %, jämfört med mätrledets behndlingr med smm preprt med full doser. Tbell 2. Dt från fältförsök (f.) utförd i Kristinstdsområdet (L) och Hlmstdsområdet (N) under år i försöksserien L i sortern Kurs och Beln smt under perioden i sorten L 15 f. N 1 f. Beln N 16 f. Sättning, dtum 11-mj 16-mj 16-mj 15-mj T1, dtum 03-juli 26-juni 28-juni 24-juni Blstdödning, dtum 11-sep 06-sep 05-sep 07-sep Knölskörd, dtum 05-okt - 11-okt - T1 till först ngreppet, dgr Sättning till T1, dgr Sättning till blstdödning, dgr Pottisbldmöglets utveckling Först ngreppet uppträdde senre än genomsnittet under perioden på båd försökspltsern, 13 dgr på Mosslund och nio dgr på Lill Böslid, tbell 3. Men då skll noters tt inte nvändes i försöken utn i stället den mot bldmögel något mer motståndskrftig stärkelsepottissorten Kurs på Mosslund och mtpottissorten Beln på Lill Böslid, tbell 2. Det tog längre tid för grödn i obehndlde försöksled tt totlt vissn ner under, speciellt på Mosslund med stärkelsepottissorten Kurs, än genomsnittet under perioden Det vr nedvissningen under senre delen v växtodlingssäsongen som dröjde jämfört med tidigre år, tbell 3. Det ntl dgr det tog för ngreppet tt tiofldigs, dvs. från 0,001 % till 0,010 %, 0,010 % till 0,1 %, 0,1 % till 1,0 %, 1,0 % till 10,0 % och 10,0 % till 100 % skilde väsentligt under olik delr v ngreppets utveckling, minst en dg upp till 38 dgr. Med stor snnolikhet beror dess skillnder på vädrets skiftningr, tbell 3. Tbell 3. Beräknt först ngrepp i obehndlt försöksled ngivet som ntl dgr efter sättning (ADES), ntl dgr från först ngrepp till och med totl nedvissning smt ntl dgr som behövdes för tt tiofldig ngreppet i fältförsök (f.) utförd på Mosslund Kristinstd (L) och Lill Böslid Hlmstd (N) under i försöksserien L och motsvrnde genomsnittet under perioden Angreppsutveckling, från från först ngrepp (0,001 %) till totl nedvissning (100 %) L 1 f. L 15 f. N 1 f. N 16 f. Kurs Beln Först ngrepp 0,001 %, ADES Från 0,001 % till 100 %, dgr Från 0,001 % till 0,01 %, dgr Från 0,01 % till 0,1 %, dgr Från 0,1 % till 1 %, dgr Från 1 % till 10 %, dgr Från 10 % till 100 %, dgr Bekämpningsprogrmmens effekt mot pottisbldmögel inklusive nedvissning De olik bekämpningsprogrmmen hde ll mycket god effekt mot bldmögel, 98,7 %. På Mosslund vr effektern något lite sämre när dosern reducerdes, dvs. i mätrledet med 70 % dos (Mät 0,7) och det en ledet med Skimmelstyring (DSSS), tbell 4 och 5. Däremot vr effekten mot bldmögel på denn försöksplts i leden med tillsts v fosfit (DSSS ± och Mät ±) lik br som mätrledets (Mät 1,0). Tbell 4 och 5. På båd försökspltsern vr bldmögelngreppen i leden behndlde enligt Skimmelstyring vid slutgrdering i nivå med mätrledet som behndldes med full dos. Cirk 30 % preprtsreducering i försöksleden med Skimmelstyring med bibehålln bldmögeleffekter ligger i nivå med 2015 års resultt. Nedvissningen fördröjdes lik mycket med ll bekämpningsprogrmmen, tbell SKÅNEFÖRSÖK SVERIGEFÖRSÖKEN SVERIGEFÖRSÖKEN SKÅNEFÖRSÖK 107

4 Av NAMN, titel titelsson, Av NAMN, titel titelsson, Tbell 4. Genomsnittligt ngrepp v bldmögel (%), medeltl v resultten från de sist säkr grderingstillfällen, två försök i försöksserien L i södr Sverige Bldmögel % Behndling Mosslund Lill Böslid Mosslund Lill Böslid 1 ug 3 sep 6 ug 20 ug 1 ug 3 sep 6 ug 20 ug Obeh 47,8 38,9 - - Mät 1,0 0,2 0,01 0,2 0,009 Mät 0,7 0,6 0,01 0,6 0,006 DSSS 0,6 0,01 0,6 0,013 Mät ± 0,4 0,01 0,4 0,008 DSSS ± 0,2 0,01 0,2 0,013 P-värde 0,0001 0,0001 0,0087 0,2336 LSD LSD ,3 0,007 Antl grd N Tbell 6. Nedvissning (%), grderingr gjord vid fler tillfällen i de två försöken i försöksserien L i södr Sverige Nedvissning % Behndling Mosslund 3 sep 10 sep Lill Böslid 27 ug 2 sep Mosslund 3 sep 10 sep Lill Böslid 27 ug 2 sep Obeh Mät 1, Mät 0, DSSS Mät ± DSSS ± P-värde 0,0001 0,0001 0,359 0,4291 LSD LSD Antl grd N Tbell 5. Effekten (%) mot bldmögel i jämförelse med obehndlt då den beräkns utifrån värden i tbell 4 Behndling Effekt mot bldmögel, % Mosslund Lill Böslid Mät 1,0 99,6 99,98 Mät 0,7 98,7 99,98 DSSS 98,8 99,97 Mät ± 99,1 99,98 DSSS ± 99,5 99,97 Avkstning/brunrötefri knölskörd Den ökde vkstning som normlt följer v behndling mot bldmögel och brunröt kn bli mycket stor i sorten, speciellt år då bldmögel uppträder tidigt. Skördeökningen ovsett bekämpningsprogrm i stärkelsepottissorten Kurs på Mosslund gård blev cirk 17 ton okorrigerd totl knölskörd. På Lill Böslid med fördröjd uppkomst i mtpottissorten Beln blev skörden i obehndlt försöksled låg och skördeökningen för de olik bekämpningsprogrmmen cirk 10 ton okorrigerd totl knölskörd. Tbell 7 och 8. I försöket på Mosslund med stärkelsepottissorten Kurs vr det främst i de större storleksfrktionern (> 65 mm och mm) som knölskörden ökde, tbell 7. I försöket på Lill Böslid med mtpottissorten Beln ökde knölskörden främst i storleksfrktionen mm, tbell 8. Skörderesulttet från båd försöken presenters i tbell 9 men då skll konstters tt två olik pottistyper, en stärkelsepottis och en mtpottis, är smmnslgn. I jämförelse hr Kurs på Mosslund gård gett nästn lik stor okorrigerd totl knölskörd. Däremot hr Beln på Lill Böslid inte gett lik stor merskörd för olik bekämpningsprogrm som i under perioden Tbell SKÅNEFÖRSÖK SVERIGEFÖRSÖKEN SVERIGEFÖRSÖKEN SKÅNEFÖRSÖK 109

5 Av NAMN, titel titelsson, Av NAMN, titel titelsson, Tbell 7. Avkstning (knölr ton/h) på Mosslund i försöksserien L i S Sverige Behndling Knölskörd ton/h i olik storleksfrktioner, sort Kurs Mosslund gård < 42 mm mm mm > 65 mm All Obeh 2,4 13,7 11,7 7,9 35,7 Mät 1,0 2,4 10,7 17,9 22,5 53,5 Mät 0,7 2,1 10,1 16,7 23,2 52,2 DSSS 2,4 9,4 16,3 25,8 53,9 Mät ± 2,5 10,8 18,1 22,6 54,0 DSSS ± 2,2 10,9 16,4 22,2 51,7 P-värde 0,8385 0,1864 0,0761 0,0014 0,0001 LSD 1 6,6 3,4 4,5 7,3 3,8 N Avkstningen är ännu inte korrigerd för ruttn knölr och knölr ngripn v brunröt. Tbell 9. Avkstning (knölr ton/h), två försök i försöksserien L i S Sverige Behndling Knölskörd ton/h i olik storleksfrktioner, Mosslund gård och Lill Böslid < 42 mm mm mm > 65 mm All Obeh 4,7 13,2 7,9 4,1 29,9 Mät 1,0 3,4 14,5 13,6 11,7 43,1 Mät 0,7 4 14,8 12,7 11,8 43,4 DSSS 3,9 15,3 13,1 13,3 45,6 Mät ± 3,8 14,7 13,8 11,6 43,9 DSSS ± 3,7 15,2 13,1 11,3 43,3 P-värde 6 led 0,2618 0,8752 0,0023 0,0054 0,0001 LSD 1 1,1 3,7 3 4,7 5,4 P-värde 5 led 0,6247 0,9756 0,9569 0,8209 0,8603 LSD 2 0,8 2,9 3,1 3,7 5,3 N Avkstningen är ännu inte korrigerd för ruttn knölr och knölr ngripn v brunröt. Tbell 8. Avkstning (knölr ton/h) på Lill Böslid i försöksserien L i S Sverige Behndling Knölskörd ton/h i olik storleksfrktioner, sort Beln Lill Böslid < 42 mm mm mm > 65 mm All Obeh 7 12,7 4,2 0,3 24,2 Mät 1,0 4,5 18,3 9,2 0,8 32,8 Mät 0,7 5,9 19,5 8,8 0,4 34,7 DSSS 5,4 21,2 10 0,8 37,4 Mät ± 5 18,7 9,5 0,6 33,9 DSSS ± 5,2 19,5 9,7 0,5 34,9 P-värde 0,203 0,0494 0,1604 0,8019 0,2116 LSD 1 2,1 5,2 4,9 0,9 10,8 N Avkstningen är ännu inte korrigerd för ruttn knölr och knölr ngripn v brunröt. Tbell 10. Avkstning ton/h i sortern Kurs och Beln i försöksserien L i jämförelse med års resultt med i fältförsök (f.) utförd i Kristinstdsområdet (L) och i Hlmstdsområdet (N) Uppgifter och dt L 1 f. Kurs L 15 f. N 1 f. Beln N 16 f. Brunröt, vikts-% - 4,9-1,3 Skörd b i obehndlt led, ton/h 35,7 32,2 24,2 38,5 Merskörd b mätre, ton/h +17,8 +20,6 +8,6 21,7 Merskörd b sämst strtegi, ton/h +16,0 +17,3 +8,6 19,1 Merskörd b bäst strtegi, ton/h +18,3 +26,1 +13,2 25,5 Brunröt är ännu inte grderde i de uttgn i rutvis provern från års två försök. b Vrken skörd eller merskörd i års skörd är ännu korrigerd för knölr som är ruttn eller ngripn v brunröt. 110 SKÅNEFÖRSÖK SVERIGEFÖRSÖKEN SVERIGEFÖRSÖKEN SKÅNEFÖRSÖK 111

6 Av NAMN, titel titelsson, Av NAMN, titel titelsson, Vädret Den genomsnittlig temperturen under växtodlingssäsongen (börjn på mj till börjn på september) vr på båd försökspltsern drygt 15 C. I börjn på växtodlingssäsongen, dvs. mj och först delen v juni vrierde temperturen melln de två försökspltsern men under senre delen v växtodlingssäsongen då bldmöglet uppträdde vr temperturen lik. Att först ngreppet v bldmögel under uppträdde reltivt sent i jämförelse med perioden på båd pltsern kn bero på tt jämförelsen görs med den mycket mottglig sorten men även den reltiv luftfuktigheten kn h spelt in eftersom den på båd försökspltsern under inte vr särskilt hög förrän i slutet v juli och inte förrän då börjde ngreppen sin exponentiell tillväxt. Nederbörden inklusive bevttning vr drygt 100 mm större på Lill Böslid (439 mm) än på Mosslund (315 mm). Dett bidrr säkerligen till tt förklr den snbb utvecklingen som bldmöglet hde på Lill Böslid, som på 42 dgr ökde från 0,001 % till 100 %, mot Mosslunds motsvrnde 57 dgr. Smbnden melln väderlek och pottisbldmöglets utveckling är inte helt tydligt vilket viss i tbell 11 och 12. Under hr nederbörden inklusive bevttning vrit fullt tillräcklig på Lill Böslid för tt främj ngreppsutvecklingen v pottisbldmögel. På Mosslund gård hämmdes utvecklingen v bldmögelutvecklingen under viss perioder, exempelvis under de fem dgr då ngreppet ökde (tiofldigdes) från 0,1 till 1 % (27 juli till 1 ugusti) och även när ngreppet ökde från 10 % till 100 % (4 ugusti till 11 september). Under dess två perioder vr nederbörden endst cirk 2 mm/dygn vilket i tidigre undersökningr vist sig vr för lite för tt ge bldmöglet en snbb utveckling. För tt finn smbnd melln väder och bldmögel behöver snnolikt dt grnsks på en nnn detljnivå, knske vd som sker på timbsis snrre än under längre perioder. Ekonomi I en ännu opublicerd vetenskplig uppsts hr vi noggrnnre undersökt lönsmheten v bldmögelbekämpning med olik doser v fungicider och kommit frm till tt i mtpottis med sorter som vr lönsmheten bäst vid nvändning v 100 och 75 % dos men däremot i stärkelsepottis 50 och 25 % dos. I ny mtpottissorter som är mindre mottglig för bldmögel och brunröt än finns det nledning tt återkomm med ekonomisk beräkningr när försöksunderlget är större, men snnolikt kn dosern reducers något, dock inte lik mycket som i stärkelsepottis. Hur god effektern v bekämpningen blir beror v fler fktorer som exempelvis sprututrustningens skick, körsätt, grödns tillstånd, bekämpningsmedlets effektivitet med mer. Tbell 11. Mosslund gård. Beräknt först ngrepp i obehndlt försöksled ngivet som ntl dgr efter sättning (ADES) som behövdes för tt tiofldig ngreppet smt tempertur ( C), reltiv luftfuktighet (%) och nederbörd inklusive bevttning (mm/dygn) under respektive period och tre dgr dessförinnn Angreppsutvecklingen från först ngreppet (0,001 %) till totl nedvissning (100 %) ntl ADES Temp. C Rh % Nederbörd mm/dygn Från 0,001 % till 0,01 % ,2 Från 0,01 % till 0,1 % 1 16, Från 0,1 % till 1 % 5 16,8 84 1,9 Från 1 % till 10 % 3 17,1 87 2,9 Från 10 % till 100 % 38 15,7 83 2,1 Tbell 12. Lill Böslid. Beräknt först ngrepp i obehndlt försöksled ngivet som ntl dgr efter sättning (ADES) som behövdes för tt tiofldig ngreppet smt tempertur ( C), reltiv luftfuktighet (%) och nederbörd inklusive bevttning (mm/dygn) under respektive period och tre dgr dessförinnn Angreppsutvecklingen från först ngreppet (0,001 %) till totl nedvissning (100 %) ntl ADES Temp. C Från 0,001 % till 0,01 % 5 16,6 85 6,5 Från 0,01 % till 0,1 % 2 17,1 86 2,7 Från 0,1 % till 1 % 5 16,8 87 5,2 Från 1 % till 10 % 2 16,9 81 5,1 Från 10 % till 100 % Rh % Nederbörd mm/dygn 112 SKÅNEFÖRSÖK SVERIGEFÖRSÖKEN SVERIGEFÖRSÖKEN SKÅNEFÖRSÖK 113