Approximativ beräkning af den tid, som efter vunnen adjunktskompetens under de

Transkript

1 Bilg 1. Approximtiv beräkning f den tid, som efter vunnen djunktskompetens under de senre åren erfordrts för förvärivndet f lektorskompetens. En jämförelsevis tillförlitlig och rättvis uppskttning f det rbete, som under de senre åren erfordrts för förvärfvndet f den speciell lektorskompetensen, och f den tid, dett rbete kräft, torde mn nå genom tt beräkn den genomsnittstid, lektorern efter flgd filosofie kndidtexmen måst nvänd för förvärfvndet f filosofie doktorsgrden. Felkällor finns visserligen äfven i denn metod, men ojämförligt mcket större äro dess i den ej sälln nvänd, tt beräkn å en sidn de lektorskompetentes studietid efter flgd mogenhetsexmen, å ndr sidn smm tid för de enbrt djunktskompetent och sedn subtrher den senre från den förr. E. Kö[grens Läroverksmtrikel (den år 1909 utgifn ndr upplgn) äro upptgn 96 lektorer, som utnämnts efter den 1 jnuri Af dess hr 1 flgt filosofie licentitexmen och promoverts utn föregående kndidtexmen; 9 äro lektorer i kristendom, och för dem gäll srskild kompetensfordringr. De återstående 86 hfv i medeltl för sin licentitexmen och grduldisputtion nvändt 7 3 / 4 år efter flgd kndidtexmen. Därvid är dock tt märk, tt någr bedrifvit sin studier smtidigt med nnn ssselsättning (skolrbete, mnuenstjänstgöring o. d.). Om denn frånräkns, torde genomsnittstiden kunn sätts till omkring 6 1 / 2 år. Och denn beräkning vinner ett godt stöd i det förhållndet, tt f nämnd 86 lektorer 28 fullgjort prestnd för filosofie doktorsgrden under 6-7 år (efter kn didtexmen), under det tt endst 20 nvitndt mindre än 6 år; de öfrig hfv behöft längre tid än 7 år. Nu hr visserligen dess lektorers kndidtexmen i mång fll ej vrit sådn, tt den utn komplettering lämnt djunktskompetens. l huru stor utsträckning dett vrit förhållndet, frmgår dock icke f läroverksmtrikeln. Men nslår mn en tid f i medeltl 1 1 / 2 år för dlik komplettering, lärer beräkningen svårligen kunn beteckns såsom prtisk till lektorerns förmån, utn snrre till ders nckdel. Lågt beräkndt, torde lltså den tid, hvr och en f dess 86 lektorer nvändt för förvärfvndet f den speciell lektorskompetensen, kunn nslås till i medeltl 5 år.

2 Bilg 2. Jämförelse, melln en djunkts och en lektors löneförmåner., åsom studiern numer ordnts, måste ll, som vilj vinn lärrkompetens vid de llmänn läroverken, fägg filosofisk ämbetsexmen, hvilken berättigr till djunktur, hvrjämte de, som vilj vinn lektorskompetens, hfv tt därutöfver undergå tterligre lärdomsprof, Om de beräkningr, mn uppgjort, vis sig håll streck, så skulle medelåldern vid vunnen djunktskompetens, d, v. s. vid bsolverd mgisterexmen och genomgånget profår, vr 25 år. för tt vinn en fst utgångspunkt för jämförelsen f 'en lektors och en djunkts löneförmåner, ntges, tt en smling 2-åringr med djunktskompetens hfv tt träff' sitt vl. omlig ingå genst på lärrbnn för tt efter tt h vrit extrlärre, befordrs till djunkter. Enligt sttistik för åren är medelåldern för sgd befordrn 36 år. De ndr åter bestämm sig för tt fortsätt sin studier för vinnnde f lektorskompetens, hvilket med stöd f sttistik från de senre åren ntges inträff vid 30 års ålder, hvrefter de ingå på lärrbnn smt vinn lektorsbefordrn vid 35 års ålder, hvilket är medelbefordringsåldern från extr- eller vikriernde lärre till lektor under de sist 5 åren. Hänsn hr också tgits till fgången på grund f dödsfll, hvilken nses vr den för årtiondet för svenske män gällnde. Med en räntefot f 4 % hr engångsvärdet f sttens löneförmåner och pensioner beräknts för en 25-åring, som tänker bli djunkt, ocn för en 25-åring, som tänker bli lektor. Betecknr Dx de lefvnde x-åringrnes diskonterde tl och Nx summn diskonterde tl, finner mn, tt värdet f 1 kr. om året, utgående under en viss åldersperiod, -x, är vid 25 års ålder Beteckns lönen minus pensionsbidrget i motsvrnde lönegrd (efter 65 års ålder pensionen) med x, finner mn, tt vid 25 års ålder är kpitlvärdet f det i denn.lönegrd uppburn beloppet

3 värden f en djunkts och en lektors f vensk lärrsällskpet ifrågstt löneförmåner också uträknts vid 25 års ålder och återfinns, den förres i tbell kolumn 15, den senres i tbell kolumn 15. Till sist hr också uträknts värdet f lektorns löneförmåner, om hn blefve likställd med en tjänstemn i ndr normlgrden, hvrvid, i likhet med hvd nu är fllet, pensionsfdrget stts till ungefär 3,9 % f grundlönen. Dess värden återfinns i tbell kolumn 20. TABELL. Kpitlvärdet f en djunkts löneförmåner. Nuvrnde förhållnden. Under 1890-tlet (före 1899). x x ' ,6391 2,000 17, ,5938 1,800 10, ,6894 2,935 7, ,4884 2,500 1, ,1197 3,425 7, ,1197 3,000 6, ,6568 3,910 6, ,6568 3,500 5, ,2780 4,400 5, ,8262 3,750 10, ,5482 4,885 7, ,1597 3,000 3, ,1597 3,400 3,943 umm kr. 37,525 umm kr. 56,038 vensk lärrsällskpets petitionsförslg. x l ,6391 2,000 17, ,6894-3,635 9, ,1197 4,110 :' 8, ,6568 4,595 7, ,8262 5,080 14, , ,700 4,291.., umm kr. 62,027 (TABELL l. Kpitlvärdet f en lektors löneförmåner..,.. Nuvrnde förhållnden. - Under 1890-tlet (före 1899). \

4 ... Af ofvnstående tbeller erhålls följnde tl, som ngifv förhållndet q melln kpitlvärden f en lektors och en djunkts löneförmåner, diskonterde till 25 års ålder. q enre hälften f 1890-tlet ,192 Tiden ; ,045 vensk lärrsällskpets petitionsförslg ,044 Om en lektor får ndr normlgrds och en djunkt först normlgrds lön ,133 Anm. Om lektorslönen sättes 1,100 kr. högre än djunktslönen i motsvrnde lönegrd, hvilket i vensk lärrsällskpets petition frmställes såsom en eventulitet, erhålles i stället för 1,044 tlet 1,060, emedn kpitlvärdet f lektorns löneförmåner då blir.65,765 kr. Under tidigre rådnde förhållnden vr det således för den, som hde fllenhet för studier,-ekonomiskt sed! en lockelse tt förvärfv sig lektorskompetens, enär de förmåner, som med blifvnde lek- ; torsbeställning voro förknippde, för en 25-åring voro när l/g högre än de, som medföljde enblif- ' vnde djunktsbefttning. Annorlund gestltr sig sken med inträdnde ndr befordringsförhållnden. Numer kn den blifvnde lektorn knppst påräkn mer, än tt de ökde löneförmåner, hn får frmför djunkten, täck den öfverränt öf:ver här nvänd 4 %, hn säkerligen får betl, i fll hn är ' nodskd studer på lånt medel. vensk lärrsällskpets förslg bjuder i det hänseendet ingen ändring. Blefve däremot lektorern likställd med ndr grdens tjänstemän, för hvilket ders utbildning n'ärmst tlr, och djunktern med först grdens, ställ sig den blifvnde lektorns löneförmåner 13 % högre än den blifvnde djunktens, en ' proportion, som dock ligger under den tidigre rådnde. änkes djunkterns utnämningsålder endst obetdligt, något som under nuvrnde konjunkturer är mcket snnolikt, då är det för den unge lärren ekonomiskt fördelktigre tt ge sig ut på lärrbnn som djunkt i stället för tt förvärfv sig lektorskompetens. smbnd med den n läroverksorgnistionens införnde hr flere gånger uttlts den meningen, tt extrlärrsstemet med dess sen befordringr skulle tillhör, en svunnen tid. Riksdgen hr också vist sig redobogen tt bevilj nslg till n mdinrie befttningr, när de med extr-ordinrie lärrkrfter uppehålln vist sig blifv permnent. Det torde därför icke vr förmätet tt hopps på ett förverklignde f ett oft nfördt ttrnde f dåvrnde ecklesistikministern, tt ingen skulle behöfv tjänstgör som extrlärre mer än 5 år. Med den nu införd orgnistionen f exmen för förvärfvnde f djunktskompetens skulle således i regeln åldern vid befordrn till djunkt icke öfverstig 30 år, hvdn den sänkning f sgd befordringsålder, som pågått sedn 1904, snnolikt kommer tt fortfr., Med nledning härf är en uträkning gjord f kpitlvärdet vid 25 års ålder f en djunkts löne-. förmåner, om hn då inträder som extrlärre och vid 30 års ålder befordrs till ordinrie. Resulttet f räkningen' återfinnes i tbell kolumnern 5 och t

5 q Med nuvrnde löner ,907 Enligt vensk lärrsällskpets förslg ,891 Om en lektor får ndr normlgrds och en djunkt först normlgrds lön ,967 Anm. ättes lektorslönen 1,100 kr. högre än djunktslönen i motsvrnde lönegrd, erhålles i stället för 0,891 tlet 0,905. Om således en 25-årig person kn bli djunkt senst vid 30 års ålder, därest hn vid 25 års ålder går in på lärrbnn, men om hn fortsätter sin studier för lektorskompetens, kn påräkn lektort först vid 35 års ålder, så kommer hn tt lid en ekonomisk förlust, därest hn väljer det senre lterntivet. Denn förlust uppgår med nuvrnde löner till 9 %, med de f vensk lärrsällskpet föreslgn till 11 %, men om lektorn får ndr, djunkten först normlgrds löneförmåner, inskränkes förlusten till 3 % f kpitlvärdet f djunktens löneförmåner. Det kn till sist vr f ett visst intresse tt undersök, hur lång studietid en 25-åring med djunktskompetens får nslå för förvärfvnde f lektorskompetens för tt icke genom dett vl lid någon nnn förlust än eventuell ränteförlust, därest vensk lärrsällsk~ pets förslg skulle vinn Riksdgens bifll. Det visr sig f nednstående utredning, tt licentitexmen och disputtionsprofvet måste, för tt dett mål skll nås, vr flgd på tre år. TABELL V. Kpitlvärdet f en lektors löneförmåner, om lektorskompetens ntges förvärfvd vid 28 års ålder. - - Med nuvrnde löner. Enligt vensk lärrsällskpets petitionsförslg. x 2 '1 3. x ' ,8943 2,000 7, ,8943 2,000 7, ,0937 3,900 12, ,0937 4,600 14, ,4470 4,385 10, ,4470 5,060 12, ,9232 4,870 9, ,9232 5,540 10,655 l q

6 q Med nuvrnde löner ,020 Enligt vensk lärrsällskpets förslg ,001 Om en lektor får ndr normlgrds och en djunkt först normlgrds lön... 1,085 Anm. ättes lektorslönen 1,100 kr. högre än djunktslönen i motsvrnde lönegrd, erhålles i stället för 1,001 tlet 1,016, emedn kpitlvärdet f lektorslönen nu blir 73,861 kr. Härf frmgår, tt äfven vid en så kort tid för förvärfvnde f lektorskompetens utöfver djunktskompetens som 3 år, en genomsnittstid, på hvilken mn i universitetskretsr inglund nser sig kunn hopps, kommer den, som väljer tt bli lektor i stället för tt gå ut som djunkt, tt få vidkänns en ränteförlust, om vensk lärrsällskpets förslg genomföres. Därest lektorn finge ndr normlgrdens lön, blefve denns kpitlvärde, äfven om tre års längre studietid vore tillräcklig för förvärfvndet f lektorskompetens, endst 8 1/2 % större än djunktslönens, under det tt för icke länge sedn lektorns löneförmåner hde ett kpitlvärde, som vr 19 % högre än djunktens. q