Repetitionsuppgifter i matematik
|
|
- Christian Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lärrprogrmmet Ingång Mtemtik och Lärnde Repetitionsuppgifter i mtemtik Inför vårterminens mtemtikstudier kn det vr r tt repeter grundläggnde räknefärdigheter. Dett mteril innehåller uppgifter inom följnde områden: Numerisk räkning Procent Alger och ekvtioner All uppgifter är vsedd tt löss utn miniräknre. Vi rekommenderr tt ni räknr igenom uppgiftern i dett häfte. För tt underlätt för den som ehöver repeter motsvrnde teorikunskper finns ett pr sidor med regler och formler i slutet v häftet. I den först kursen på Mtemtikum ingår som en del v emintionen ett test där mn får lös ett ntl uppgifter v den typ som finns i dett häfte. Vid dett test får mn inte nvänd miniräknre. Kerstin Ekstig och Ann-Lis Dyrelius
2 Numerisk räkning. Bestäm de tl på tllinjen som är mrkerde med A, B och C ) C A B ) A C 0,7 0,9 B,0. Vilket tl ligger mitt emelln ) 0, och 0, ) 0,96 och 0, 0,79 och 0,8 0,8 och 0,85?. Beräkn ) ) 5. ( + 6. ) 5. ( + 6). (5. + 6)..4 Beräkn ) 40 0 ) ( 0) 45 + ( 5) e) 65 ( 0) f) 0 ( 0).5 Beräkn ) ) 8 + ( 0) ( ) ( 0) + ( 00).6 Beräkn ) ( ). ( ). ( 4) ) 8. ( ) ( 5). ( 6) ( ). 7 + ( 4). ( 5) ( ). ( 0) 6. ( ).7 Beräkn ) 57 () ). + 5(0). () ().8 Beräkn ) 0. 0, ) 0, ,7,5 0,5. 0. (0,8 0,).9 Beräkn ) 0,. 0, ) 0,08. 0,7 0,7 0,09 0,5 0,00
3 .0 Beräkn ) 4. 0, + 0, ) 0,7. 0,5 0,5 4, 0,. 5 0,8 + 0,. 6. Beräkn ) 0, + 0,. ) 0,4 + 0,5 0,. Beräkn ) 0,5. 0,6 0,4. 0,7 ) 0,7. 0,08 + 0,04. 0,6 6 0, + 6 0, 0,7. 0, 0,. 0,6 + 0, 0, 0,06. 0,4 0,90, 0,005. Vilket tl sk tlet, multiplicers med för tt resulttet sk li ) ) 0,0?.4 Beräkn ) 0,8 + 0, ) 0, 0, 0,075 0,07 0,8 0,05.5 Summn v två tl är 0,6. Det en tlet är 0,04. Vilket är det ndr?.6 Produkten v två tl är 0,045. Det en tlet är 0,9. Vilket är det ndr?.7 Vd kostr det tt köp 0, kg köttfärs, om köttfärsen kostr 45 kr/kg?.8 För en viss kopieringsmskin är kostnden 0 öre per kopi. Hur mång kopior hr en kund tgit om hon får etl 67,50 kr?.9 Förkort så långt som möjligt ) 0 75 ) Bestäm det tl som sk stå i den tomm rutn ) = ) = = =. Hur stor del v en timme är ) 0 minuter ) 45 minuter minuter. Skriv upp de tl som i enklste råkform skrivs med nämnren.
4 . Vilket tecken sk stå melln tlen ( =, > eller < )? ) 4 8 ) Hur stor del v en timme är ) 0 sekunder ) sekunder 45 sekunder?.5 Vilket tecken sk stå melln tlen ( > eller < )? ) ) Skriv följnde tl i enklste råkform ) 0,005 ) 0,05 0,075 0, Beräkn ) ) Summn v två tl är 0. Det en tlet är 6. Vilket är det ndr?.9 Produkten v två tl är. Bestäm den ndr fktorn om den en fktorn är ) 7 ) Vilket tl sk 5 6 multiplicers med för tt produkten sk li 8?. Beräkn ) ) ( 7 ). ( + 5 ) Bestäm det råk som ligger mitt emelln ) 4 och ) 8 och. Beräkn medelvärdet v, och 4. 4
5 .4 Beräkn ) ) ( ) 5 ( ).5 Beräkn ) ) 5 4 / 5 40 Utför följnde enhetsyten.6 ) 5 m = dm ),5 dm = mm,5 m = cm 0,75 m = mm.7 ) ton = kg ) 00 kg = ton 0,8 ton = kg 500 g = kg.8 ) 4,5 liter = ml ) 8500 ml = liter 0,6 liter = ml 50 ml = liter.9 Av en tygrulle sk mn klipp till 40 cm lång stycken till dukr. Hur mång dukr får mn om tygrullen är 40 m lång?.40 Vd är kilopriset för jäst om 50 g kostr,75 kr?.4 En person är ordinerd tt t 0 ml medicin gånger per dg. Hur mycket medicin går det åt på 0 dgr? Svr i liter..4 Utför följnde enhetsyten ),5 m = dm ) 0,9 liter = cm 0,5 km = m 75 cm = liter.4 I Sverige ksts i genomsnitt 00 kg sopor per person och år. Hur stor mängd sopor lir det under ett år i ett smhälle med invånre? Svr i ton..44 Vid en regnskur föll mm regn. Hur mång liter föll på en rektngulär gräsmtt som är 5 m lång och 0 m red?.45 Vd kostr det tt dusch 0 minuter under vtten som rinner med 0 liter/minut, om vrmvtten kostr 5 kr/m? 5
6 .46 Beräkn ) ) e) 5 f) ( 5) g) 4900 h) 0, Beräkn ) 4 6 ) Beräkn ) 5 5 ) Beräkn ) ) Skriv i potensform med sen ) 8 ) Beräkn ) 0, ) 0, 5 0,5 0,.5 Beräkn ) ( ) ) ( 7) ( ) 6 ( 0) 5.5 Beräkn ) ( ) + ( ) ) 0 + ( 5) ( ) 5 + ( 5) ( 4) + ( ). ( 0).54 Beräkn ) 0, ), , , Beräkn ) ) Skriv i potensform med sen det tl som är ) duelt så stort som 0 ) hälften så stort som 0.57 Skriv som en end potens v 5 6
7 ) ) (5 ).58 Beräkn ) ) ( 4 ) Skriv som en end potens v ) 4. 5 ) 9 4 ( 5 ).60 Beräkn ) ) ( 4 ). ( ) 5 (0 4 ) (6 ).6 Skriv som en potens v ) ) ( 4 ). ( ) Beräkn ) 7 ) Beräkn ) 0, ) 0, 0, + 0,6 0, + 0,5.64 Beräkn och svr i grundpotensform ) ) Hur mång siffror skrivs följnde tl med om de skrivs utn potenser ), ) 8, , Beräkn och svr i grundpotensform ) )
8 . 5 0, Beräkn och svr i grundpotensform ) ( ) ) ( ) (. 0 ) (. 0 5 ).68 = och =. 0. Beräkn och svr i grundpotensform ). ) Procenträkning. Ann hr en måndslön på 000 kr. Hur stor lir hennes lön efter en höjning med 5%?. Hur mång grm slt innehåller kg 6-procentig sltlösning?. Ett lån på kr hr en räntests på 9%. Hur stor är årsräntn i kr?.4 Beräkn 0,% v Hur mång grm är, promille v 50 kg?.6 Beräkn 5 ppm v 500 kg..7 Vid en utförsäljning lämndes 5% rtt på ll vror. Vd fick mn etl för en vr vrs ordinrie pris vr 00 kr?.8 Vid en relistion sänktes ll priser med 0%. Senre såldes kvrvrnde vror för hlv repriset. Hur stor procentuell sänkning v det ordinrie priset inner dett?.9 Skriv som procent 8 7 ) ) Skriv i råkform ) 5% ) % 50% 8
9 . Ange förändringsfktorn i följnde fll ) ökning med 40% ) minskning med 5% ökning med,5% minskning med,5% e) minskning med 0,0% f) ökning med 70%. Ange den procentuell förändringen då förändringfktorn är ), ) 0,7 0,995,004 e) 0, f),4. Ett pris ökr först med 0% och sedn med 0%. Hur stor är den totl höjningen i procent?.4 Ett pris minskr först med 0% och sedn med 0%. Hur stor är den totl minskningen i procent?.5 Ett företg hr som mål tt ök produktionen med 50% under en tvåårsperiod. Det först året lev ökningen 0%. Hur stor sk ökningen vr det ndr året för tt målet sk uppnås?.6 Vilken slthlt får den lösning som erhålls om 0 g slt löses i 0 g vtten?.7 Ett iljettpris höjdes från 60 kr till 00 kr. Hur stor vr höjningen i procent?.8 Ett pris sänks från 500 kr till 400 kr. Hur stor är sänkningen i procent?.9 En persons måndslön efter sktt är 0 50 kr. Hur stor är lönen före sktt om skttevdrget är 0%?.0 Under en tioårsperiod hr priset på en vr stigit från 80 kr till 80 kr. Hur stor är höjningen i procent?. Med en rttkupong på 50 kr fick du köp en vr för 00 kr. Hur stor vr din rtt i procent?. En ffär lämnr,5% i återäring. Hur mycket hr en person hndlt för om återäringen är 50 kr?. Årsräntn på ett lån med räntestsen 8% är 00 kr. Hur stort är lånet? 9
10 .4 Ett lönepåslg med 5% inner för Peter tt hns måndslön ökde med 600 kr. Hur stor lir hns måndslön efter höjningen?.5 Efter en sänkning med 0% kostde en vr 4000 kr. Vd kostde den före prissänkningen?.6 En politisk nämnd estod v kvinnor och män. Efter tt h åkt fst för ekonomiskt fiffel tvingdes v männen tt vgå. De ersttes v kvinnor. Med hur mång procentenheter ökde ndelen kvinnor? Alger. Lös ekvtionen (5+ 8)(6 - ) - (4- )(5+ ) = 44. Lös ekvtionern ) + = ) + = = + d * ) = Lös ekvtionern - ) - = ) = = - 5 = * Lös ekvtionern ) = ) 4 - = Förenkl så långt som möjligt ) ( 4)( 5) ( ) ) ( 5)( + 5) ( 5)( + 5) ( ) ( 5)( + 5) ( + 4) ( )( 8) 0
11 .6 Fktoriser följnde uttryck så långt som möjligt ) - 49 ) Förenkl följnde uttryck så långt som möjligt ) + 9 ) Förenkl följnde uttryck så långt som möjligt + ) - ) * Förenkl följnde uttryck så långt som möjligt ) - ) * Förenkl följnde uttryck så långt som möjligt ) ) / ( - )( - ) ( + )( + ) ( )(- 4) ( + 4)( - 4). * Förenkl följnde uttryck så långt som möjligt ) /( + ) ) ( - )( - ) * Förenkl följnde uttryck så långt som möjligt
12 ) ) Lös följnde ekvtioner ) e) = 0 ) = = = = 0.4 * Fktoriser följnde uttryck så långt som möjligt ) - - ) Lös följnde ekvtioner ) ( + ) = 0 ) ( - )( + 5) = 0 ( - 5) = 0 5( - )( + 8) = 0.6 Ekvtionen = 0 hr en rot =. Bestäm och den ndr roten..7 Lös följnde ekvtioner ) - ( + )( - ) = 0 ) ( + )( + 4) = 4 c * ) - = d * ) = 7- -
13 SVAR. ) A = 0,75 B = 0,05 C = 0,55 ) A = 0,98 B =,05 C = 0,995. ) 0,5 ) 0,98 0,795 0,85. ) 8 ) ) -50 ) e) 85 f) -0.5 ) -0 ) ) -4 ) ) -4 ) -8.8 ) 0 ) ) 0,06 ) 0, ) 0,9 ) 0,,. ) 0,9 ) 50 0,0. ) 0,0 ) 7 0,08. ) ) 0,00.4 ) 0,58 ) 0, 0,005 0, ,56.6 0,05.7,50 kr ) ) ) 5 ) 4 5. ) 6 ) ) = ) > > <.4 ) ) ) > ) > < >.6 ) ) ) ) ) 7 ) ) ) 8. 6 ) 6 5 )
14 .4 ) ) ) 9 ) Os! Se upp så tt du löser uppgifter v det här slget på enklste sätt. Mn sk lltid förkort så mycket det går innn mn multiplicerr: = = (förkort med 7) = (förkort med 4) 9 = Om mn örjr med tt multiplicer = får mn det esvärligt med 5 0 tt förkort svret. Mn råkr ut för en mss etr jo lldeles i onödn!.6 ) 50 ) ) 000 ), 800,5.8 ) 4500 ) 8, , kr.4, liter.4 ) 50 ) , ton liter.45,50 kr.46 ) 7 ) e) 5 f) 5 g) 70 h) 0,09.47 ) 0 ) ) 00 ) ) 500 ) ) ) ) 0,09 ) 0, ) -7 ) ) ) ) 000 ) ) 9900 ) ) ) 9.57 ) 5 4 ) ) 5 ) 4.59 ) -9 ) ) 49 ) ) -0 ) ) 6 ) ) 5 ) ), ). 0 0, ) 9 ) ). 0 8 ) , ), ),
15 .68 ), ) , kr kr ,5 g.7 55 kr.8 65%.9 ) 6% ) % 0,7%.0 ) ) ),4 ) 0,85,05 0,975 e) f),7. ) +,% ) -8% -0,5% +0,4% e) -80% f) +40%. 56%.4 44%.5 5%.6 0%.7 5%.8 0% kr %. 000 kr kr kr kr.6. =. ) = 5 ) = / = 7 = / Os! Se upp så tt du löser uppgifter v det här slget på enklste sätt. När mn löser ekvtioner med nämnre är det enklste sättet tt mn örjr med tt multiplicer ekvtionen med något lämpligt (minst gemensmm nämnren) så tt mn lir v med ll nämnre. I ) örjr mn med tt multiplicer ekvtionen med 45: ( + 5) = Efter förkortning får mn ( + 5) + 5 = 5 som är lätt tt lös. Ekvtioner med nämnre kn mn lltid hnter på dett sätt. Ekvtionens lösningr ändrs ju inte om åd leden multiplicers med smm tl. När mn däremot sk förenkl ett uttryck kn mn inte gör sig v med nämnre. Om mn multiplicerr med något ändrr mn ju dess värde. + 5 Om uppg. ) i stället hde vrit: Förenkl uttrycket + så hde mn 5 9 gjort så här: ( + 5) 5 ( + 5) = = = Håll lltså nog isär lös en ekvtion och förenkl ett uttryck!. ) = -8 ) = = = -5.4 ) = 9 ) = /6.5 ) 0-5 )
16 .6 ) ( + 7)( - 7) ) ( + )( - ) ( + )( - ) ( - 5).7 ) 5 - ) I uppgifter v det här slget gäller det tt först fktoriser täljre och nämnre och sedn förkort. Vid förkortning ryter mn först ut eventuell gemensmm fktorer och sedn nvänder mn t e konjugtregeln eller kvdreringsregeln..8 ) ) ) ) ) ) ( - )( - ) ) ) ) - ) ) = -5, = -9 ) =, = - = 4, = -7/ = /, = -5/ e) =, = 4/.4 ) ( - )( + ) ) 5( + 4)( + ) ( - /)( + 7) -( - )( + 8).5 ) = 0, = - ) =, = -5 = 0, = 5/ = /, = -8 Os! Se upp så tt du löser uppgifter v det här slget på enklste sätt. När en ekvtion hr formen v en produkt = 0 måste en v fktorern vr 0. I ) får mn direkt ( + ) = 0 => = 0 eller + = 0 dvs röttern är 0 och -. Om mn örjr med tt multiplicer ihop uttrycket i vänsterledet får mn en mss onödigt etrrete..6 = -, = 7.7 ) = 4, = - ) =, = -0 = 7, = - = 7/, = - 6
17 Någr regler och formler Bråkräkning Addition och sutrktion Regel: gör liknämnigt E: Minst gemensmm nämnre är 0. Förläng vrje råk så tt det får denn nämnre = + = + = = = Multipliktion Regel: c = c d d E: = (Os! Förkort före multipliktionen) = = Division d d d Regel: c c = = = c c d c d d c E: = = = (förkortning) 7 = = 5 5 Potenser Regler: m n m n = + 0 = m m n = ( m ) n = m n n n = n = Konjugt- och kvdreringsreglern ( + )( ) = ( + ) = + + ( ) = + 7
18 Andrgrdsekvtion Ekvtion utn -term Ekvtionen = där 0 hr röttern =± Ekvtion utn konstntterm Ekvtionen + = 0 löses genom tt ryt ut : ( + ) = 0 Därv följer tt = 0 eller + = 0 Röttern är = 0 eller = Fullständig ndrgrdsekvtion Ekvtionen + p+ q= 0 hr röttern p p ( ) = ± q 8
PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL
PASS. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL. Tl, bråktl och decimltl Vd är ett tl för någonting? I de finländsk fmiljern brukr det vnligtvis finns två brn enligt Sttistikcentrlen (http://www.tilstokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vesto_sv.html).
Sidor i boken
Sidor i boken -5 Vi räknr en KS För tt ni sk få en uppfttning om hur en KS kn se ut räknr vi här igenom den end KS som givits i denn kurs! Totlt kn mn få poäng. Om mn lycks skrp ihop 7 poäng eller mer
definitioner och begrepp
0 Cecili Kilhmn & Jokim Mgnusson Rtionell tl Övningshäfte Avsnitt definitioner och egrepp DEFINITION: Ett rtionellt tl är ett tl som kn skrivs som en kvot melln två heltl och där 0. Mängden rtionell tl
x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46
Vilket tl sk stå i rutn så tt likheten stämmer? + Lös ekvtionen så tt likheten stämmer. = + 9 = + = + = = Det sk stå 9 i rutn. Subtrher båd leden med. r -termen sk vr kvr i vänstr ledet. Skriv rätt tl
Repetitionsuppgifter inför Matematik 1. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2013
Repetitionsuppgifter inför Matematik Matematiska institutionen Linköpings universitet 0 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Facit 4 Repetitionsuppgifter inför Matematik Repetitionsuppgifter
Rationella uttryck. Förlängning och förkortning
Sidor i boken 8-9, 0- Rtionell uttryck. Förlängning och förkortning Först någr begrepp. Aritmetik eller räknelär är den mest grundläggnde formen v mtemtik. Ett ritmetiskt uttryck innehåller tl, men ing
Övningsuppgifter i matematik
Yrkeshögskoln Hlmstd Repetitionsuppgifter mtemtik Övningsuppgifter i mtemtik Oserver! Multipliktion skrivs med Bokstven x med x Prefix. Omvndl följnde enheter ), dm till cm (centimeter) ) m till km (kilometer)
Repetitionsuppgifter inför Matematik 1-973G10. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014
Repetitionsuppgifter inför Matematik - 7G0 Matematiska institutionen Linköpings universitet 04 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Funktioner 4 Facit Repetitionsuppgifter inför
Bokstavsräkning. Regler och knep vid bokstavsräkning
Mtemtik Bokstvsräkning Du står nu inför en ny kurs i mtemtik, där meningen är tt du sk tillgodogör dig ny teorier, som smtlig leder frm till övningr och uppgifter. Även om du förstått vd teorin sk nvänds
Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.2
Lösningr och kommentrer till uppgifter i.2 202 d) t t 2 25 t (t 5)(t + 5) Med hjälp v konjugtregeln kn vi fktoriser nämnren. Eftersom nämnren inte får bli noll är ej t 5 eller t 5 tillåtn. 206 Först presenterr
Addition och subtraktion
Sidor i boken 35-39 Addition och subtrktion Vi börjr med lite ritmetik. Heltlsddition innebär ing som helst problem. Här tr vi lämpligen räknedosn till hjälp. Eempel. 3+00+5 = 7 Så länge ll nämnre är lik
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Thoms Erlndsson RÄTA LINJER, PLAN, SKALÄRPRODUKT, ORTOGONALITET MM VERSION MER OM EKVATIONSSYSTEM Linjär ekvtionssystem och den geometri mn kn härled ur dess är
H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.
H009, Introuktionskurs i mtemtik Armin Hlilovi LINJÄRA OCH ANDRAGRADSEKVATIONER Inlening: Definition. Mängen v ll lösningr till en ekvtion klls ekvtionens lösningsmäng. Eemelvis är {-, } lösningsmängen
SF1625 Envariabelanalys
SF1625 Envribelnlys Föreläsning 13 Institutionen för mtemtik KTH 27 september 2017 SF1625 Envribelnlys Anmäl er till tentn Anmäl er till tentn nu. Det görs vi min sidor. Om det inte går, mejl studentexpeditionen
Exponentiella förändringar
Eonentiell förändringr Eonentilfunktionen - llmänt Eonentilfunktionen r du tidigre stött å i åde kurs oc 2. En nyet är den eonentilfunktion som skrivs y = e. (Se fig. nedn) Tlet e, som är mycket centrlt
Studieplanering till Kurs 3b Grön lärobok
Studieplnering till Kurs 3b Grön lärobok Den här studieplneringen hjälper dig tt häng med i kursen. Plneringen följer lärobokens uppdelning i kpitel och vsnitt. Iblnd får du tips på en inspeld genomgång
============================================================
H0009, Introuktionskurs i mtemtik Armin Hlilovi LINJÄRA OCH ANDRAGRADSEKVATIONER Någr eemel me linjär ekvtioner oh ekvtioner som kn förenkls till linjär ekvtioner. Mn kn förenkl en ekvtion me hjäl v följne
RÄKNEOPERATIONER MED VEKTORER. LINJÄRA KOMBINATIONER AV VEKTORER. ----------------------------------------------------------------- Låt u vr en vektor med tre koordinter u. Vi säger tt u är tredimensionell
14. MINSTAKVADRATMETODEN
4 MINTAKADRATMETODEN Nu sk vi gå igenom någr olik sätt tt lös ekvtionssystemet Ax Om A är m n mtris med m n så sägs systemet vr överestämt och det sknr då i llmänhet lösningr Istället söker mn en pproximtiv
SF1625 Envariabelanalys
Modul 5: Integrler Institutionen för mtemtik KTH 30 november 4 december Integrler Integrler är vd vi sk håll på med denn veck och näst. Vi kommer tt gör följnde: En definition v vd begreppet betyder En
MATEMATISKT INNEHÅLL UPPGIFT METOD. Omvandla mellan olika längdenheter. METOD BEGREPP RESONEMANG. Ta reda på omkrets. 5 Vilken omkretsen har figuren?
Kn du dett? Uppgiftern här är tänkt tt nvänds för utvärdering v hur elevern tillägnt sig kpitlets mtemtisk innehåll. Låt elevern, prvis eller i mindre grupper, lös uppgiftern tillsmmns och förklr för vrndr
Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj
Kontrollskrivning 3 till Diskret Mtemtik SF60, för CINTE, vt 209 Emintor: Armin Hlilovic Dtum: 2 mj Version B Resultt: Σ p P/F Etr Bonus Ing hjälpmedel tillåtn Minst 8 poäng ger godkänt Godkänd KS nr n
Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.
Rtionell tl Låt oss skiss hur mn definierr de rtionell tlen utifrån heltlen. Förutom tt det ger en inblick i hur mtemtiken är uppbyggd, är dett är ett br exempel på ekvivlensreltioner och ekvivlensklsser.
Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...
Trigonometri Innehåll 1 Rätvinklig tringlr 1 Godtyklig tringlr oh enhetsirkeln 3 Tringelstsern 4 3.1 restsen.............................. 4 3. Sinusstsen.............................. 5 3.3 Kosinusstsen.............................
freeleaks Funktioner, inverser och logaritmer 1(17)
freeleks Funktioner, inverser och logritmer (7) Innehåll Förord Funktioner och inverser Multipliktion och division........................ Kvdrer och kvdrtrot......................... Eponentilfunktion
1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1
UPPSALA UNIVERSITET Svr till tent i mtemtik Mtemtisk institutionen Anlys MN Distns Jons Elisson 7-- Skrivtid: - 5. Observer tt problemen inte står i svårighetsordning. All svr sk motivers. Det kn krävs
Mat-1.1510 Grundkurs i matematik 1, del III
Mt-.50 Grundkurs i mtemtik, del III G. Gripenberg TKK december 00 G. Gripenberg TKK) Mt-.50 Grundkurs i mtemtik, del III december 00 / 59 Vribelbyte F gx))g x) dx = d F gx)) dx dx = / b F gx)) = F gb))
Facit - Tänk och Räkna 6a
Fit - Tänk oh Räkn I tlens värl - - - - - - Åttiosextusen trehunrfem Åttiosextusen trehunrfem 8 0 9 089 8 8 8 0 9 80 9 9 9 80 0 99 098 99 099 99 00 89 899 89 900 89 90 008 009 00 9 999 0 000 0 00 90 988
Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014
Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår Matematiska institutionen Linköpings universitet 04 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Funktioner 7 Logaritmer 9 6 Facit 0 Repetitionsuppgifter
Sfärisk trigonometri
Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller
Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen
Ett förspel till Z -trnsformen Fibonccitlen Leonrdo Pisno vnligen klld Leonrdo Fiboncci, den knske störste mtemtiker som Europ frmburit före renässnsen skrev år 10 en bok (Liber bci) i räknelär. J, fktiskt.
Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer
Lösningsförslg Högskoln i Skövde SK, JS) Preliminär version juni 0, reservtion för fel. Tentmen i mtemtik Kurs: MA5G Mtemtisk Anlys MAG Mtemtisk nlys för ingenjörer Tentmensdg: 0-05- kl.0-9.0 Hjälpmedel
Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Kvlifieringstävling den oktober 007 Förslg till lösningr 1 I en skol hr vr oh en v de 0 klssern ett studieråd med 5 ledmöter vrder Per är den ende v
MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR
MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS 905 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningr v svrens innehåll och poängsättningr som ges här är inte bindnde för studentexmensnämndens bedömning Censorern beslutr om de kriterier
Finaltävling den 20 november 2010
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Finltävling den 20 november 2010 Förslg till lösningr Problem 1 Finns det en tringel vrs tre höjder hr måtten 1, 2 respektive 3 längdenheter? Lösning
Sammanfattningar Matematikboken Y
Sammanfattningar Matematikboken Y KAPitel 1 TAL OCH RÄKNING Numeriska uttryck När man beräknar ett numeriskt uttryck utförs multiplikation och division före addition och subtraktion. Om uttrycket innehåller
NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2011 3. Kravgränser 4. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 5. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 8
Kurs plnering.se NpMC vt011 1(9) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 011 Krvgränser 4 Del I, 8 uppgifter utn miniräknre 5 Del II, 9 uppgifter med miniräknre 8 Förslg på lösningr
============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.
GENERALISERADE INTEGRALER ============================================================ När vi definierr Riemnnintegrl ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,
V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].
Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl f ( ) d ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,
Evighetskalender. 19 a) nyårsdagen var år 2000 b) julafton kommer att vara på år 2010 c) de första människorna landade på månen, 20 juli 1969
Evighetsklender Vilken veckodg vr det när du föddes? På vilken veckodg fyller du 18 år? Med den här evighetsklendern kn du t red på det. Gör så här när du sk t red på veckodgen: Lägg ihop följnde fyr tl:
Rektangulär kanal, K. Produktbeteckning. Beteckningsexempel. Sida A (se storlekstabell) Sida B (se storlekstabell)
K Rektngulär knl, K Produkteteckning Produkt K c d Sid A (se storlekstell) Sid B (se storlekstell) Längd 1=2000 mm 2= 1250 mm 3= 1000 mm 4= 600 mm 5= Löpnde längd nges i klrtext (mx 2500 mm) 1= Skrv i
V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].
Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl f ( ) d ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,
Inledande kurs i matematik, avsnitt P.6. Vi ritar upp enhetscirkeln och vinkeln 2π 3.
Inlednde kurs i mtemtik, vsnitt P6 P6 eräkn sin P61 eräkn os 4 Vi ritr upp enhetsirkeln oh vinkeln Vi sk nvänd enhetsirkeln oh symmetrier i denn för tt estämm os 4 Den punkt på enhetsirkeln med vinkeln
TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00
Kursnummer: Moment: Progrm: Rättnde lärre: TENTAMEN HF00 Mtemtik för bsår I TENA / TEN Tekniskt bsår Mssimilino Colrieti-Tosti, Nicls Hjelm & Philip Köck Nicls Hjelm 0-0-6 08:00-:00 Emintor: Dtum: Tid:
Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.
LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,
TATA42: Tips inför tentan
TATA42: Tips inför tentn John Thim 25 mj 205 Syfte Tnken med dett kort dokument är tt ge lite extr studietips inför tentn. Kursinnehållet definiers så klrt fortfrnde v kursplnen och kurslitterturen så
Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 25/8 2015
Tentmen i ETE5 Ellär och elektronik, 5/8 05 Tillåtn hjälpmedel: Formelsmling i kretsteori. Oserver tt uppgiftern inte är sorterde i svårighetsordning. All lösningr skll ges tydlig motiveringr. Bestäm Thévenin-ekvivlenten
Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p)
1(1) IF1611 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 1 Tentmen Gäller även studenter som är registrerde på B1116 Torsdgen den 1 okt, 1, kl. 14.-19. Skriv tydligt! Skriv nmn och personnummer på ll inlämnde ppper!
Avsnitt 3. Determinanter. Vad är en determinant? Snabbformler för små determinanter
Avsnitt Determinnter Vd är en determinnt? Snbbformler för små determinnter Kofktorutveckling Minorer Utveckling längs en rd Utveckling längs en kolumn Rd- och kolumnopertioner Rdopertioner Kolumnopertioner
GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.
GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. v 6 Någr v de storheter som förekommer inom nturvetenskp kn specificers genom tt ders mätetl nges med ett end reellt tl. Exempel på sådn storheter, som klls sklär
GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.
GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. v Någr v de storheter som förekommer inom nturvetenskp kn specificers genom tt ders mätetl nges med ett end reellt tl. Exempel på sådn storheter, som klls sklär
UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION
OLIVI KVRNLÖ UPPTÄCK OCH DEINIER SMNDET MELLN TVÅ OMRÅDEN SOM DELS V GREN TILL EN POTENSUNKTION Konsultudrg rågeställning I den här ugiften sk vi undersök smbndet melln reorn i en kvdrt med sidn l.e. i
NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2005 3. Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6
Kurs plnering.se NpMC vt005 (5) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 005 Del I, 0 uppgifter utn miniräknre 4 Del II, 8 uppgifter med miniräknre 6 Förslg på lösningr till uppgifter
Räkneövning 1 atomstruktur
Räkneövning 1 tomstruktur 1. Atomerns lägen i grfen (ett mteril som består v endst ett end tomlger v koltomer och vrs upptäckt gv Nobelpriset i fysik, 010) ligger i de gitterpunkter som viss i figuren
Matematik för sjöingenjörsprogrammet
Mtemtik för sjöingenjörsprogrmmet Mtemtisk Vetenskper 29 ugusti 202 Innehåll Aritmetik och lger. Räkning med nturlig tl och heltl.................... Nturlig tl.......................... 2..2 Negtiv tl...........................
Induktion LCB 2000/2001
Indution LCB 2/2 Ersätter Grimldi 4. Reursion och indution; enl fll n 2 En tlföljd n nturligtvis definiers genom tt mn nger en explicit formel för uträning v n dess 2 element, som till exempel n 2 () n
Grundläggande matematisk statistik
Grundläggnde mtemtisk sttistik Diskret och kontinuerlig slumpvribler Uwe Menzel, 208 uwe.menzel@slu.se; uwe.menzel@mtstt.de www.mtstt.de Diskret och kontinuerlig slumpvribler Slumpvribel (s.v.): vribel
Bilaga 1. Beskrivning av uppgifterna och provresultaten
Bilg 1. Beskrivning v uppgiftern oh provresultten 1997-00 I det följnde redoviss lydelsen på de olik uppgifter som ingår i testet oh resulttet för de fyr år som testet hittills hr nvänts. Härigenom kn
Mat Grundkurs i matematik 1, del III
Mt-1.1510 Grundkurs i mtemtik 1, del III G. Gripenberg TKK 2 december 2010 G. Gripenberg (TKK) Mt-1.1510 Grundkurs i mtemtik 1, del III 2 december 2010 1 / 59 Vribelbyte b F (g(x))g (x) dx = b d F (g(x))
9. Vektorrum (linjära rum)
9. Vektorrum (linjär rum) 43. Vektorrum (linjärt rum) : definition och xiom 44. Exempel på vektorrum v funktioner. 45. Hur definierr mn subtrktion i ett vektorrum? 46. Underrum 47. Linjärkombintioner,
Bilaga 1. Beskrivning av uppgifterna och provresultaten
Bilg 1. Beskrivning v uppgiftern oh provresultten 1997-003 I det följnde redoviss lydelsen på de olik uppgifter som ingår i testet oh resulttet för de fyr år som testet hittills hr nvänts. Härigenom kn
Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1
Uppgiftssmling 5B1493, lektionern 1 6 Lektion 1 4. (Räkning med oändlig decimlbråk) Låt x = 0, 1 2 3 n och y = 0,b 1 b 2 b 3 b n ( i och b i siffror 0, 1,, 9).. Kn Du beskriv något förfrnde som säkert
Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )
Intrduktinskurs i mtemtik 1 v 5 Algerisk uttrk: Räknelgr: lgen distriutiv lgr ssitiv lgr kmmuttiv, Ptenser: 1 n L n gånger --------------------------------------- n udd tl, jämnt tl n, n n n 4 4.. ---------------------------------------
LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1
LINJÄR ALGEBRA II LEKTION JOHAN ASPLUND INNEHÅLL. VEKTORRUM OCH DELRUM Hel kursen Linjär Algebr II hndlr om vektorrum och hur vektorrum (eller linjär rum, som de iblnd klls) beter sig. Tidigre hr mn ntgligen
Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1
F r å g L u n d o m m t e m t i k Mtemtikcentrum Mtemtik NF Någr integrler Kjell Elfström Invers funktioner Om f är en funktion, och ekvtionen f() = till vrje V f hr en entdigt bestämd lösning D f, så
Guide - Hur du gör din ansökan
Guide - Hur du gör din nsökn För tt komm till nsökningswebben går du in på www.gymnsievlsjuhärd.se och klickr på Ansökningswebb. Men innn du går dit läs igenom informtion under Ansökn och Antgning. Ansökningswebben
Komplexa tal. j 2 = 1
Komplex tl De komplex tlen nvänds när mn behndlr växelström inom elektroniken. Imginär enheten beteckns i elektroniken med j (i, som nvänds i mtemtiken, är ju upptget v strömmen). Den definiers v j = 1
Föreläsning 10, Numme K2, GNM Kap 6 Integraler & GNM 8:3C Richardsonextrapolation
Föreläsning, Numme K2, 72 GNM Kp 6 Integrler & GNM 8:C Richrdsonextrpoltion yc yd y y y2 yb H c d b A = H ( ) y +y 2 = H 2 { h 2 y + } A = A +A 2 +A = 2 y 2 = h 2 y +y c +y d + 2 y b 2 (y +y c )+ h 2 (y
Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?
Vilken rät linje pssr bäst till givn dtpunkter? Anders Källén MtemtikCentrum LTH nderskllen@gmil.com Smmnfttning I det här dokumentet diskuterr vi minst-kvdrtmetoden för skttning v en rät linje till dt.
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Bo Styf LAoG I, 5 hp ES, KndM, MtemA -9-6 Smmnfttning v föreläsningrn 5-7. Föreläsningrn 5 7, 7/9 6/9 : Det kommer, liksom i lärooken, inte tt finns utrymme för
Lösningar basuppgifter 6.1 Partikelns kinetik. Historik, grundläggande lagar och begrepp
Lösningr bsuppgifter 6.1 Prtikelns kinetik. Historik, grundläggnde lgr och begrepp B6.1 1-2) Korrekt 3) elktig (Enheten skll inte vr med här; om exempelvis m 2 = 10 kg, så är m 2 g = 98,1. Uttrycket m
Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär
Slutrpport Jordruksverket Dnr. 25-125/ Kontroll v sniglr i ekologisk produktion v grönsker och är Projektledre: Birgitt Svensson, Område Hortikultur, SLU Innehåll sid Smmnfttning 3 Bkgrund / Motivering
I, II, III, IV, V, VI, VII, VIII, IX, X, XI...
Olik typer v tl Vi sk se hur vi utgående från de nturlig tlen kn konstruer de hel tlen, de rtionell tlen och de reell tlen och diskuter räknereglern som de uppfyller. Nturlig tl Vi påminner lite om nturlig
Matematiska uppgifter
Element Årgång 59, 976 Årgång 59, 976 Först häftet 3020. Lös på enklste sätt ekvtionssystemet (Svr: x = v = 2 och y = u = 2) x + 7y + 3v + 5u = 6 8x + 4y + 6v + 2u = 6 2x + 6y + 4v + 8u = 6 5x + 3y + 7v
Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg
Måndsrpport september 2013 Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 5 Individ- och fmiljeomsorg,
Matris invers, invers linjär transformation.
Mtris invers, invers linjär trnsformtion. Påminnelse om mtris beräkningr: ddition, multipliktion med sklärer och mtrisprodukt Algebrisk egenskper hos mtrisddition och multipliktion med ett tl (Ly Sts..,
Internetförsäljning av graviditetstester
Internetförsäljning v grviditetstester Mrkndskontrollrpport från Enheten för medicinteknik 2010-05-28 Postdress/Postl ddress: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsl, SWEDEN Besöksdress/Visiting ddress: Dg Hmmrskjölds
Mekanik för I, SG1109, Lösningar till problemtentamen,
KTH Meknik 2008 05 20 Meknik för I, SG09, Lösningr till probletenten, 2008 05 20 Uppgift : En bo ed ssn och längden är i sin en ände onterd i en kulled på en vertikl vägg. I den ndr änden A är fäst två
Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00
Tentmen i Mtemtik, HF9 9 dec 6, kl. 8:-: Emintor: Armin Hlilovic Undervisnde lärre: Erik Melnder, Jons Stenholm, Elis Sid För godkänt betyg krävs v m poäng. Betygsgränser: För betyg A, B, C, D, E krävs,
13.9.2006 Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser
FÖRESRIFT 13.9.2006 Dnr 6/002/2006 Till pensionsstiftelser som edriver tilläggspensionsskydd och är underställd lgen om pensionsstiftelser FÖRSÄRINGSTENIS BERÄNINGR OCH DERS BERÄNINGSGRUNDER FÖR PENSIONSSTIFTELSER
Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13
LINKÖPINGS UNIVERSITET Mtemtisk Institutionen Jokim Arnlind Tentmen i Anlys B för KB/TB (TATA9/TEN 5-6- kl 8 3 Ing hjälpmedel är tillåtn. Vrje uppgift kn ge mximlt 3 poäng. Betygsgränser: 8p för etyg 3,
TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013
TMV151/TMV181 Fredrik Lindgren Mtemtisk vetenskper Chlmers teknisk högskol och Göteborgs universitet 19 november 2013 F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 1 / 24 Outline 1 Mss, moment
19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3
Nr9,3mj-5,Ameli 9 Integrlkurvor, potentiler och kurvintegrler i R och R 3 9. Integrlkurvor En integrlkurv r(t) ((t), (t)) till ett vektorfält F(, ) är en kurv där vektorfältet är en tngent till kurvn i
1. (6p) (a) Använd delmängdskonstruktionen för att tillverka en DFA ekvivalent med nedanstående NFA. (b) Är den resulterande DFA:n minimal? A a b.
UPPSAA UNIVERSITET Mtemtisk institutionen Slling (070-6527523) PROV I MATEMATIK AUTOMATATEORI 18 okt 2012 SKRIVTID: 8-13. HJÄPMEDE: Ing. MOTIVERA AA ÖSNINGAR NOGGRANT. BETYGSGRÄNSER: För etygen 3, 4 respektive
Tentamen ellära 92FY21 och 27
Tentmen ellär 92FY21 och 27 201-08-22 kl. 8 13 Svren nges på seprt ppper. Fullständig lösningr med ll steg motiverde och eteckningr utstt sk redoviss för tt få full poäng. Poängen för en helt korrekt löst
Lamellgardin. Nordic Light Luxor INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING
INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING Se till tt lmellgrdinen fästes i ett tillräckligt säkert underlg. Ev motor och styrutrustning skll instllers v behörig elektriker. 1 Montering Luxor monters med de
Planering för kurs A i Matematik
Planering för kurs A i Matematik Läromedel: Holmström/Smedhamre, Matematik från A till E, kurs A Antal timmar: 90 (80 + 10) I nedanstående planeringsförslag tänker vi oss att A-kursen studeras på 90 klocktimmar.
Kan det vara möjligt att med endast
ORIO TORIOTO yllene snittet med origmi ed endst någr få vikningr kn mn få frm gyllene snittet och också konstruer en regelbunden femhörning. I ämnren nr 2, 2002 beskrev förfttren hur mn kn rbet med hjälp
NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN MaB VT 2002 LÖSNINGAR 3
freeleks NpMB vt00 1() Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 00 3 MB VT 00 LÖSNINGAR 3 Del I, Digitl verktyg är INTE tillåtn 3 Del I # 1 (/0) Linje med riktningskoefficienten 3............
Integraler och statistik
Föreläsning 8 för TNIU Integrler och sttistik Krzysztof Mrcinik ITN, Cmpus Norrköping, krzm@itn.liu.se www.itn.liu.se/krzm ver. 4 - --8 Inledning - lite om sttistik Sttistik är en gren v tillämpd mtemtik
Facit - Tänk och Räkna 4a
Vår tl Fit Tänk oh Räkn 9 9 69 996, 997, 998 998, 999, 000 6 6699, 6700, 670, 670, 670, 670 67 m, 67 m, 67 m 800 m, 900 m, 000 m 900 m, 90 m, 90 m NAF 06 7 9 d 6 8 e 7 76 f 8 8 d 6 e 0 f 8 9 7 8 88 d 80
TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler
TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 29 mrs 27 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn om
TentamensKod:
ENEGITEKNIK 7,5 högskoleoäng rovmoment: Ldokkod: Tentmen ges för: Tentmen 4ET07 Bt TentmensKod: ------------------------------------------------------------------------------------------------------- Tentmensdtum:
Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017
KTH, Mtemtik Mri Sprkin Lösningsförslg till tentmen i SF683 och SF629 (del ) 23 oktober 207 Tentmen består v sex uppgifter där vrder uppgift ger mximlt fr poäng. Preliminär betgsgränser: A 2 poäng, B 9,
Materiens Struktur. Lösningar
Mteriens Struktur Räkneövning 1 Lösningr 1. I ntriumklorid är vrje N-jon omgiven v sex Cl-joner. Det intertomär vståndet är,8 Å. Ifll tomern br skulle växelverk med Coulombväxelverkn oh br med de närmste
Tentamen i Databasteknik
Tentmen i Dtsteknik lördgen den 22 oktoer 2005 Tillåtn hjälpmedel: Allt upptänkligt mteril Använd r frmsidn på vrje ld. Skriv mx en uppgift per ld. Motiver llt, dokumenter egn ntgnden. Oläslig/oegriplig
HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER
DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER Den trigonometrisk enhetscirkeln är en cirkel med rdie = och mittpunkt i origo B(0,) C(,0) O D(0,) I en rätvinklig tringel definierr vi
Listor = generaliserade strängar. Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 8: Listor. Fler listor. Listindexering.
1 Introduktion till progrmmering SMD180 Föreläsning 8: Listor 2 Listor = generliserde strängr Strängr = sekvenser v tecken Listor = sekvenser v vd som helst [10, 20, 30, 40] # en list v heltl ["spm", "ungee",
Uttryck höjden mot c påtvåolikasätt:
Sinusstsen Beviset i PB gger å tre resultt som nog få gmnsieelever är förtrogn med. Vrje tringel hr en s.k. omskriven cirkel en cirkel som går genom ll tre hörnen : C Uttrck höjden mot c åtvåoliksätt:
a sin 150 sin 15 BC = BC AB 1.93 D C 39º 9.0
18 Trigonometri Övning 18.1 I tringeln är sidorn och lik lång. Tringelns störst vinkel är 10. eräkn förhållndet melln sidorn och. Svr med tre gällnde siffror. Mätning i figur godts ej. Tringeln är likbent.