NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN MaB VT 2002 LÖSNINGAR 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN MaB VT 2002 LÖSNINGAR 3"

Transkript

1 freeleks NpMB vt00 1() Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 00 3 MB VT 00 LÖSNINGAR 3 Del I, Digitl verktyg är INTE tillåtn 3 Del I # 1 (/0) Linje med riktningskoefficienten Del I # (/0) Utveckl och förenkl Del I # 3 (3/0) Lös ekvtion Del I # 4 (1/0) Tolk grf Del I # 5 (/0) Bestäm k Del I # 6 (1/0) Sttistisk undersökning Del I # 7 (1/1) Geometriskt problem Del I # 8 (1/1) Osnnolik okokt ägg i sockerkkn Del I # 9 (1/) Linjärt ekvtionssystem Del II, Digitl verktyg är tillåtn 1 Del II # 10 (3/0) Linjär ekvtioner Del II # 11 (/1) Vem räknr rätt? Del II # 1 (1/1) Rät linje? Del II # 13 (1// ) Två tärningr Del II # 14 (1/) Geometriskt bevis Del II # 15 (0/) Sttistik Del II # 16 (1/) Pelle kstr sten Del II # 17 (3/4/ ) Linjers skärningspunkt c G Robertsson 016 buggr robertrobertsson@tele.se

2 freeleks NpMB vt00 () Förord Uppgifter till den äldre kursen MB pssr för tt öv till kursern Mtemtik 1 och Mtemtik enligt Gy 011. Lösningrn refererr till FORMELSAMLINGEN som hör till kursen M. M M Mbc Kom ihåg Mtemtik är tt vr tydlig och logisk Använd tet och inte br formler Rit figur (om det är lämpligt) Förklr införd beteckningr Du sk vis tt du kn Formuler och utvecklr problem, nvänd generell metoder/modeller vid problemlösning. Anlyser och tolk resultt, dr slutstser smt bedöm rimlighet. Genomför bevis och nlyser mtemtisk resonemng. Värder och jämför metoder/modeller. Redovis välstrukturert med korrekt mtemtiskt språk. c G Robertsson 016 buggr robertrobertsson@tele.se

3 Np MB vt 00 Denn del består v 9 uppgifter och är vsedd tt genomförs utn miniräknre. Din lösningr på denn del görs på seprt ppper som sk lämns in innn du freeleks NpMB vt00 3() får tillgång till din miniräknre. Observer tt rbetet med Del II kn påbörjs utn tillgång till miniräknre. Del I # 1 (/0) Linje med riktningskoefficienten 3 1. ) Rit i ett koordintsystem en rät linje vrs riktningskoefficient är 3. Endst svr fordrs (1/0) M 1 M b) Ange ekvtionen för den linje du ritt. Endst svr fordrs (1/0) Det finns mång linjer som hr riktningskoefficienten 3.. ) Utveckl ( + 3) y Endst svr fordrs (1/0) y = 3 b) Förenkl uttrycket + 5 ( + 4) så långt som möjligt. Endst svr fordrs (1/0) 3. Lös ekvtionern ) = 0 (/0) b) ( 3) = 0 (1/0) 4. Grfen till funktionen y = + ges i figuren. Vilket värde hr? Endst svr fordrs (1/0) Svr Se figuren ovn. c G Robertsson 016 buggr robertrobertsson@tele.se

4 1. ) Rit i ett koordintsystem en rät linje vrs riktningskoefficient är 3. Endst svr fordrs (1/0) freeleks b) Ange ekvtionen för den linje NpMB du ritt. vt00 Endst svr fordrs (1/0) 4() Del I # (/0) Utveckl och förenkl Formler till ntionellt prov i mtemtik kurs. ) Utveckl ( + 3) Endst svr fordrs (1/0) 1(4) M b) Förenkl uttrycket + 5 ( + 4) så långt som möjligt. Endst svr fordrs (1/0) Algebr I FORMELSAMLINGEN finns Regler 3. Lös ekvtionern Andrgrdsekvtioner ( + b) ) = + + b 6+ b40 = 0 + p + q = 0 (/0) ( b) = b + b b) ( 3) = 0 p p (1/0) ( + b)( b) = b = ± q ) 4. Grfen till funktionen y = + ges i figuren. Aritmetik ( + 3) = = Svr ) Vilket + värde 6 + hr 9? Endst svr fordrs (1/0) Prefi b) T G M k h d c m µ n p ter + 5 ( + 4) = + 17 gig meg } kilo {{} hekto deci centi milli mikro nno piko Svr b) + 17 Potenser y = + y y y y y = ( ) = = 1 b = ( b) b 1 = n n b = 0 = 1 Logritmer y = 10 = lg y lg + lg y = lg y lg lg y = lg y c G Robertsson 016 buggr robertrobertsson@tele.se lg p = p lg

5 . ) Utveckl ( + 3) Endst svr fordrs (1/0) freeleks b) Förenkl uttrycket + 5 NpMB ( + 4) vt00 så långt som möjligt. 5() Endst svr fordrs (1/0) Del I # 3 (3/0) Lös ekvtion M 1(4) 3. Lös ekvtionern Formler till ntionellt prov i mtemtik kurs ) = 0 (/0) b) ( 3) = 0 (1/0) Algebr ) Använd FORMELSAMLINGEN där finns pq-formeln: 4. Grfen till funktionen y = + ges i figuren. Regler Andrgrdsekvtioner Vilket värde hr? Endst svr fordrs (1/0) ( + b) = + b + b + p + q = 0 ( b) = b + b ( + b)( b) = b p = ± p q 0 = }{{}}{{} Aritmetik p=6 q= 40 Med p = 6 och q = 40 får vi Prefi 1 = 3 + ( 3) ( 40) = = = 4 T 1 = G 3 M ( 3) k ( 40) h = d 3 c 49 = m 3 7 = 10 µ n p ter gig meg kilo hekto deci centi milli mikro nno piko Svr ) 1 = 4 och = TIPS: Kontroller lltid tt lösningen uppfyller ekvtionen. }{{} 4 + }{{} = Potenser ( 10) 40 = 0 }{{}}{{} y + y y y y 1 b) Lös = ekvtionen = ( ) = = y( 3) = 0. Denn ekvtion är fktoriserd och därmed sin egen lösning. ( 3) = 0 1 }{{}}{{} b = ( b) = n n b b = 0 =0 =3 = 1 Svr b) = 0 eller = 3. Logritmer y = 10 = lg y c G Robertsson 016 buggr robertrobertsson@tele.se lg + lg y = lg y lg lg y = lg y lg p = p lg

6 3. Lös ekvtionern ) = 0 (/0) freeleks b) ( 3) = 0 NpMB vt00 6() (1/0) Del I # 4 (1/0) Tolk grf M 4. Grfen till funktionen y = + ges i figuren. Vilket värde hr? Endst svr fordrs (1/0) Då = 0 blir y = enligt den givn funktionen y = +. Ur grfen frmgår tt y = 4 då = 0. Svr =4. c G Robertsson 016 buggr robertrobertsson@tele.se

7 freeleks NpMB vt00 7() Del I # 5 (/0) Bestäm k Np MB vt Punkten (, 5) ligger på linjen y = k + 4. Bestäm värdet på k. (/0) M 1 M Stopp in = och y = 5 i ekvtionen för linjen 6. Vid en sttistisk undersökning erhölls ett gnsk stort bortfll. y=5hur kn dett = {}}{{}}{ bortfll påverk tolkningen v resulttet? (1/0) y = }{{} k +4 k= 1 ut trillr 7. Punktern A, B och C ligger på en cirkel. k O = är cirkelns 1 medelpunkt.. Bestäm vinklrn i tringeln ABC. Svr k = 1. Mätning i figur ccepters ej (1/1) 8. Ås sk bk en sockerkk och tr två ägg från en krtong med se ägg. Vd hon inte vet är tt hennes son hr vrit busig och bytt ut två v äggen till kokt ägg. ) Vd är snnolikheten tt det först ägget som Ås tr är okokt? Endst svr fordrs (1/0) b) Vd är snnolikheten tt de båd äggen som Ås tr är okokt? (0/1) 9. Figuren nedn kn nvänds för tt grfiskt lös ett linjärt ekvtionssystem. ) Ange lösningen till ekvtionssystemet. Endst svr fordrs (1/0) b) Vilket är ekvtionssystemet? Endst svr fordrs (0/) c G Robertsson 016 buggr robertrobertsson@tele.se

8 Np MB vt 00 freeleks NpMB vt00 8() 5. Punkten (, 5) ligger på linjen y = k + 4. Bestäm värdet på k. (/0) Del I # 6 (1/0) Sttistisk undersökning 6. Vid en sttistisk undersökning erhölls ett gnsk stort bortfll. Hur kn dett bortfll påverk tolkningen v resulttet? (1/0) M Svr Utn bortfll finns ingen osäkerhet. Med ett stort bortfll finns en stor osäkerhet 7. Punktern A, B och C ligger på en cirkel. eftersom det O är inte cirkelns går medelpunkt. tt vet vd bortfllsgruppen Np MB vt 00 tycker. Om bortfllsgruppen, v eempelvis protestskäl, vägrt svr blir undersökningens resultt direkt missvisnde. Bestäm vinklrn i tringeln ABC. Kommentr I Skolverkets rättningsnorm står följnde: Mätning i figur ccepters ej Uppg. Bedömningsnvisningr Poäng 6. M: 1/0 Godtgbr förklring (Resulttet blir missvisnde om bortfllsgruppens åsikter vviker från åsiktern hos de som svrt.) +1 g (1/1) 7. M 1/1 8. Ås sk Redovisd bk en godtgbr sockerkk beräkning och tr två v ägg en från vinkel en i krtong tringeln med ABC se ägg. Vd hon inte vet Redovisd är tt hennes godtgbr son hr beräkning vrit busig v och ytterligre bytt ut två v vinklr äggen i till kokt ägg. +1 g tringeln ABC (70º, 50º och 60º) +1 vg ) Vd är snnolikheten tt det först ägget som Ås tr är okokt? Endst svr fordrs (1/0) 8. b) Vd är snnolikheten tt de båd äggen som Ås tr är okokt? M 1/1 (0/1) ) 4 Godtgbrt svr ( ) 6 +1 g 9. Figuren nedn kn nvänds för tt grfiskt lös ett linjärt ekvtionssystem. 1 b) Godtgbrt svr ( ) +1 vg ) Ange lösningen till 30ekvtionssystemet. Endst svr fordrs (1/0) 9. b) Vilket är ekvtionssystemet? Endst svr fordrs (0/) M 1/ ) Korrekt lösning till ekvtionssystemet ( =, y = ) +1 g b) En ekvtion korrekt +1 vg y = 4 med ytterligre en korrekt ekvtion y = + +1 vg c G Robertsson 016 buggr robertrobertsson@tele.se

9 Np MB vt Punkten (, 5) ligger på linjen y = k + 4. Bestäm värdet på k. (/0) freeleks NpMB vt00 9() 6. Vid en sttistisk undersökning erhölls ett gnsk stort bortfll. Hur kn dett bortfll påverk tolkningen v resulttet? (1/0) Del I # 7 (1/1) Geometriskt problem M 7. Punktern A, B och C ligger på en cirkel. O är cirkelns medelpunkt. Bestäm vinklrn i tringeln ABC. Mätning i figur ccepters ej (1/1) 4(4) Börj med bestämm vinkeln BAC. Använd FORMELSAMLINGEN där finns rndvinkelstsen. 8. Ås sk bk en sockerkk och tr två ägg från en krtong med se ägg. Vd hon inte vet är tt hennes son hr vrit busig och bytt ut två v äggen till kokt ägg. Kordstsen Rndvinkelstsen ) Vd är snnolikheten tt det först ägget som Ås tr är okokt? b = cd u = v Endst svr fordrs (1/0) b) Vd är snnolikheten tt de båd äggen som Ås tr är okokt? (0/1) Enligt 9. rndvinkelstsen Figuren nedn kn är nvänds medelpunktsvinkeln för tt grfiskt lös BOC ett dubbelt linjärt ekvtionssystem. så stor som rndvinkeln Pythgors sts Trigonometri BAC. Vi får ) Ange lösningen till ekvtionssystemet. Endst svr fordrs (1/0) c = + b vinkel BOC vinkel BAC = = 140 sin v = b) Vilket är ekvtionssystemet? = 70. c Endst svr fordrs (0/) En vinkel i tringeln ABC är nu känd. Då återstår två b vinklr i tringeln ABC tt cos v = bestämm. Tringeln OBC är likbent. Dett betyderctt vinklrn OBC och OCB är lik stor. En tringels vinkelsumm är 180. Vi får: tn v = vinkel OBC = vinkel OCB = = 0b Vinkeln ABC blir nu: vinkel ABC = = 50 Avståndsformeln Mittpunktsformeln Den sist okänd vinken kn beräkns genom (vinkelsumm 180 i tringel). d = vinkel ( ACB 1) + ( y= y180 1) vinkel 1 + y1 + y }{{ BAC} vinkel } m{{ = ABC} = 60 och ym = Svr Vinklrn är 70, 60 och 50. Sttistik och snnolikhet c G Robertsson 016 buggr robertrobertsson@tele.se Stndrdvvikelse ( 1 ) + ( ) ( n ) s = (stickprov) n 1

10 Bestäm vinklrn i tringeln ABC. Mätning i figur ccepters ej freeleks NpMB vt00 10() Del I # 8 (1/1) Osnnolik okokt ägg i sockerkkn (1/1) M 1 8. Ås sk bk en sockerkk och tr två ägg från en krtong med se ägg. Vd hon inte vet är tt hennes son hr vrit busig och bytt ut två v äggen till kokt ägg. ) Vd är snnolikheten tt det först ägget som Ås tr är okokt? Endst svr fordrs (1/0) b) Vd är snnolikheten tt de båd äggen som Ås tr är okokt? (0/1).) 9. Snnolikheten Figuren nedn tt kn först nvänds ägget för tt är grfiskt okokt lös ett linjärt ekvtionssystem. ntl okokt ägg ) totl Ange ntlet lösningen ägg till i krtongen ekvtionssystemet. 6 67% Endst svr fordrs (1/0) Svr.) b) Snnolikheten Vilket är ekvtionssystemet? är 4 lterntivt cirk 67%. 6 Endst svr fordrs (0/) b) Snnolikheten tt det först ägget är okokt är 4. När först ägget är tget återstår 6 5 ägg vrv 3 är okokt. Snnolikheten tt ndr ägget är okokt är ntl kvrvrnde okokt ägg totl ntlet kvrvrnde ägg = 3 5 Snnolikheten tt båd äggen är okokt är = 1 30 = 40% Alterntiv lösning b) Gör en grfiskt inspirerd lösning. Rit ett träddigrm. Det finns totlt 6 ägg vrv 4 är Okokt och är Kokt. 4O K P (O) = 4 6 P (K) = 6 3O K 4O 1K P (O) = 3 5 P (K) = 5 P (O) = 4 5 P (K) = 1 5 P (OO) = = 1 30 P (OK) = = 8 30 P (KO) = = 8 30 P (KK) = = 30 Svr b) Snnolikheten för två okokt ägg är 1 30 = 5 = 0,4 = 40%. c G Robertsson 016 buggr robertrobertsson@tele.se

11 8. Ås sk bk en sockerkk och tr två ägg från en krtong med se ägg. Vd hon inte vet är tt hennes son hr vrit busig och bytt ut två v äggen till kokt ägg. ) Vd är snnolikheten tt det först ägget som Ås tr är okokt? freeleks NpMB vt00 Endst svr fordrs (1/0) 11() b) Vd är snnolikheten tt de båd äggen som Ås tr är okokt? (0/1) Del I # 9 (1/) Linjärt ekvtionssystem M 9. Figuren nedn kn nvänds för tt grfiskt lös ett linjärt ekvtionssystem. ) Ange lösningen till ekvtionssystemet. Endst svr fordrs (1/0) b) Vilket är ekvtionssystemet? Endst svr fordrs (0/) ) Linjern skär vrndr där = och y =. Svr ) Lösningen är = och y =. b) Linjen som hr positiv lutning är y = 1 4 Linjen som hr negtiv lutning är y = + Svr b) + y = 4 + y = Kommentr Det räcker om du nger de två ekvtionern på någon form. c G Robertsson 016 buggr robertrobertsson@tele.se

12 Np MB vt 00 Del II freeleks NpMB vt00 1() Denn del består v 8 uppgifter och är vsedd tt genomförs med miniräknre. Observer tt rbetet med Del II kn påbörjs utn tillgång till miniräknre Del II # 10 (3/0) Linjär ekvtioner M 10. Johnn och Michel köper CD-skivor i London. CD-skivorn hr färgmrkeringr som kod för priset. Johnn betlr 3 pund för två röd och en blå skiv. Michel betlr 36 pund för en röd och tre blå skivor. Johnns köp kn beskrivs med ekvtionen + y = 3. ) Beskriv Michels köp med en liknnde ekvtion. (1/0) b) Använd ekvtionern för tt beräkn priset på en röd respektive en blå skiv. (/0) Johnn betlr 3 pund för två röd och en blå skiv. Johnns ekvtion är + y = 3 Dett betyder tt röd= och blå=y. 11. Hugo, Ludvig och Fredrik hr ll löst smm olikhet, men de hr fått olik svr. Michel betlr 36 pund för en röd och tre blå skivor. Michels ekvtion blir 18 4 > > > y = > > 8 18 > De två ekvtionern 10 > 10 blir: 10 > > y 1 > = 36 1: > ekvtionen 1 (Michel) 1 > + svr y : = < 3 1 svr :: ekvtionen > 1 (Johnn) svr : < 1 Hugo Ludvig Fredrik Strtegi: Behåll 1: ekvtionen och eliminer (t bort) koefficienten (tlet) frmför i ndr) ekvtionen. Vilken lösning Subtrher är korrekt? 1: ekvtionen från Endst :svr ekvtionen. fordrs Vi får då: (1/0) + 3 y = 36 1: ekvtionen b) Vilk fel gör de ndr? 5 y = 40 ny : ekvtionen utn ger y = 8 (1/1) + 3 y = 36 med y = 8 blir = 1 5 y = I ett koordintsystem finns de tre punkter som mrkerts i figuren. Wilm nser, tt dess tre Svr punkter = 1 och ligger y på = 8. en rät linje. Mdeleine menr, tt punktern inte lls ligger på en rät Kommentr linje utn Du tt det kn br t ekvtionern ser ut så. i vilken ordning du vill. Räknr du rätt blir svret rätt. Undersök vem som hr rätt. (1/1) c G Robertsson 016 buggr robertrobertsson@tele.se

13 blå skiv. Michel betlr 36 pund för en röd och tre blå skivor. Johnns köp kn beskrivs med ekvtionen + y = 3. ) Beskriv Michels köp med en liknnde ekvtion. (1/0) b) Använd ekvtionern för tt beräkn priset freeleks NpMB vt00 13() på en röd respektive en blå skiv. (/0) Del II # 11 (/1) Vem räknr rätt? 11. Hugo, Ludvig och Fredrik hr ll löst smm olikhet, men de hr fått olik svr. M > > > > > > 8 18 > > > 10 1 > > 1 1 > svr : < 1 svr : > 1 svr : < 1 Hugo Ludvig Fredrik ) Vilken lösning är korrekt? Endst svr fordrs (1/0) b) Vilk fel gör de ndr? (1/1) Hugo gör rätt 18 4 > I ett koordintsystem > 8 + finns 10 de tre ddition punkter som v 4 till bägge sidor mrkerts i figuren. Wilm nser, tt dess tre 10 > 10 subtrktion v 8 från sidor punkter ligger på en rät linje. Mdeleine menr, 1 tt > punktern inte lls ligger division på en rät med 10 v bägge sidor linje utn tt det br ser ut så. Ludvig gör fel 18 Undersök 4 > vem 8 som + hr rätt > 8 subtrktion v 6 till bägge sidor 10 > 10 subtrktion v 10 till bägge sidor (1/1) > 1 FEL division/multipliktion v bägge sidor med 1 Fredrik gör fel 18 4 > > ddition v 4 till bägge sidor 10 > 10 TECKENFEL Svr Se ovn. c G Robertsson 016 buggr robertrobertsson@tele.se

14 1 > > 1 1 > svr : < 1 svr : > 1 svr : < 1 Hugo Ludvig Fredrik ) Vilken lösning är korrekt? Endst svr fordrs (1/0) freeleks NpMB vt00 14() b) Vilk fel gör de ndr? (1/1) Del II # 1 (1/1) Rät linje? 1. I ett koordintsystem finns de tre punkter som mrkerts i figuren. Wilm nser, tt dess tre punkter ligger på en rät linje. Mdeleine menr, tt punktern inte lls ligger på en rät linje utn tt det br ser ut så. M 1 M Undersök vem som hr rätt. (1/1) (4) Riktningskoefficienten Funktioner k för en linje genom två punkter finns i FORMELSAMLINGEN. Rät linjen y = k + m 1 Andrgrdsfunktioner y y1 k = y = + b + c 0 Vi Potensfunktioner hr tre punkter Eponentilfunktioner A ( 10, 8) B y = ( C 3, 4) y = C > 0 och 1 C ( 6, 1) Melln punktern A och B är riktningskoefficienten k AB = = 4 7 0,5714 och Geometri melln punktern A och C är riktningskoefficienten k AC = 8 ( 1) Tringel 10 ( 6) = 9 16 = 0,565 Prllellogrm De två riktningskoefficientern är olik. De tre punktern kn inte ligg på en linje. bh A = bh A = Svr De tre punktern ligger inte på smm linje. Kommentr Om du vlt tt räkn riktningskoefficenter melln B och C hde du nturligtvis fått smm resultt, lltså tt punktern inte ligger på en rät linje. För punktern Prllelltrpets B och C gäller kh BC ( + b) = 4 ( 1) A = 3 ( 6) = 5 9 0,5556. Cirkel d π A = πr = 4 O = πr = πd c G Robertsson 016 buggr robertrobertsson@tele.se Cirkelsektor v b = πr 360 v br Prism V = Bh

15 freeleks NpMB vt00 15() Del II # 13 (1// ) Två tärningr Np MB vt 00 M Per ger sin klsskmrter en chns tt vinn pengr. Spel mitt spel! Sts en kron och kst sedn två sesidig tärningr. Högst tre prickr smmnlgt ger tio kronor tillbk." ) Vd är snnolikheten tt få högst tre prickr när mn kstr två tärningr? (1/0) b) Vem tjänr på spelet, klsskmrtern eller Per? Motiver ditt svr (0// ) ) I tbellen viss ll möjlig utfll vid kst med två tärningr. 14. För tt vis tt vinkelsummn ntl i en tringel kombintioner är 180º kn mn prickr nvänd figuren här bredvid. 1+1 Linjen L är prllell med 3 tringelsidn AB. Då är t.e. lterntvinklrn u och + lik 3+1 stor Vis med hjälp v tet 8 och bild +6 här ovn 3+5 hur 4+4 mn 5+3 kn komm 6+ frm till tt vinkelsummn i en tringel 9 är (1/) När Stins lärre meddelr klssens resultt på ett prov i mtemtik skriver lärren på tvln: snnolikheten tt få högst 3 prickr är = ntl utfll med högst 3 prickr = 3 totl ntlet utfll 36 Miml poäng: 40p Medelvärde: 5p Medin: 1p Antl elever som deltog: 9 Svr ) Snnolikheten tt få högst 3 prickr är 3 Stin hr 5 poäng på provet. Hon påstår tt ntlet klsskmrter som hr bättre resultt på provet än hon hr är lik mång som ntlet klsskmrter som hr sämre resultt än vd hon hr. c G Robertsson 016 buggr robertrobertsson@tele.se Avgör om Stins påstående är snt eller flskt. Motiver vrför. (0/) 36.

16 freeleks NpMB vt00 16() b) väntd vinst = vinst snnolikhet för vinst väntd vinst = 10 kronor 3 = 0,83 kronor 36 Den väntde vinsten, 0,83 kronor, är mindre än instsen 1 kron. Dett är dåligt för spelrn men br för Per. Svr b) Per tjänr på spelet. c G Robertsson 016 buggr robertrobertsson@tele.se

17 Likformighet Skl Tringlrn ) ABC Vd är snnolikheten tt få högst tre prickr Areskln när mn = kstr (Längdskln) två tärningr? (1/0) freeleks och DEF är b) Vem tjänr på spelet, klsskmrtern NpMB vt00 Volymskln = (Längdskln) 3 eller Per? 17() likformig. Motiver ditt svr (0// ) b c Del= d eii = f# 14 (1/) Geometriskt bevis M 14. För tt vis tt vinkelsummn i en tringel är 180º kn mn nvänd figuren här Topptringel- bredvid. och Bisektrisstsen trnsverslstsen Linjen L är prllell med tringelsidn AB. Om DE är prllell Då är t.e. lterntvinklrn u och lik AD AC med AB gäller = stor. BD BC DE CD CE = = och AB AC BC Vis med hjälp v tet och bild här ovn hur mn kn komm frm till tt CD CE = vinkelsummn i en tringel är 180. (1/) AD BE Använd FORMELSAMLINGEN där finns: Vinklr 15. När Stins lärre meddelr klssens resultt på ett prov i mtemtik skriver lärren på tvln: u + v = 180 Sidovinklr Miml poäng: 40p Medelvärde: 5p Medin: 1p Antl elever som deltog: 9 w = v Vertiklvinklr L 1 skär två prllell linjer L och L 3 v = w Likbelägn vinklr u = w Stin hr Alterntvinklr 5 poäng på provet. Hon påstår tt ntlet klsskmrter som hr bättre resultt på provet än hon hr är lik mång som ntlet klsskmrter som hr sämre resultt än vd hon hr. Enligt uppgiften så är linjen L och tringelsidn AB prllell. Vinklrn u och är Avgör om Stins påstående är snt eller flskt. Motiver vrför. (0/) lterntvinklr och därmed lik stor, lltså gäller u = Vinklrn v och y är också lterntvinklr och därmed också lik stor, lltså gäller: v = y Skolverket För vinklrn u, z och v vid punkten C på linjen L gäller u + z + v = 180 Byt u mot och v mot y, då får vi: + z + y = 180 men + z + y är vinkelsummn i tringeln ABC. Alltså är vinkelsummn i tringeln ABC lik med 180. Svr Se ovn. c G Robertsson 016 buggr robertrobertsson@tele.se

18 Linjen L är prllell med tringelsidn AB. Då är t.e. lterntvinklrn u och lik stor. freeleksvis med hjälp v tet och bild NpMB här ovn vt00 hur mn kn komm frm till tt 18() vinkelsummn i en tringel är 180. (1/) Del II # 15 (0/) Sttistik M 15. När Stins lärre meddelr klssens resultt på ett prov i mtemtik skriver lärren på tvln: Miml poäng: 40p Medelvärde: 5p Medin: 1p Antl elever som deltog: 9 Stin hr 5 poäng på provet. Hon påstår tt ntlet klsskmrter som hr bättre resultt på provet än hon hr är lik mång som ntlet klsskmrter som hr sämre resultt än vd hon hr. Avgör om Stins påstående är snt eller flskt. Motiver vrför. (0/) Medinen är det tl som ligger i mitten. Eempel 11 1 }{{} 13 medin Tlen måste vr ordnde i storleksordning när mn beräknr medinen. Medelvärdet är summn v tlen delt med ntlet tl medelvärde = = 13, 5 Här är skillnden liten. För ndr siffror kn skillnden vr stor. Eempel 11 1 }{{} 13 medin Det stor tlet 1600 påverkr inte medinen men medelvärdet blir påverkt medelvärde = = 13, 5 Här är skillnden melln medin och medelvärde stor. Stin hr blndt smmn medin och medelvärde, hon hr fel. Svr Stin hr fel, motiv se ovn. c G Robertsson 016 buggr robertrobertsson@tele.se

19 freeleks NpMB vt00 19() Del II # 16 (1/) Pelle kstr sten Np MB vt Pelle står på en klipp invid en sjö, och kstr en sten ut över sjön. Efter t sekunder är stenens höjd över vttenytn h(t) meter där h( t) = 8,5 + 9,8t 4,9t M 1(4) ) När befinner sig stenen på höjden 10 meter över vttenytn? (1/1) Formler till ntionellt prov i mtemtik kurs b) Bestäm stenens högst höjd över vttenytn. (0/1) ) För tt bestämm när när stenen befinner sig 10 meter över vttenytn löser vi ekvtionen 10 = 8,5 + 9,8 t 4,9 t Algebr Dett är en ndrgrdsekvtion, nvänd pq-formeln som finns i FORMELSAMLINGEN. Regler ( + b) = + b + b ( b) = b + b ( + b)( b) = b Andrgrdsekvtioner + p + q = 0 p = ± p q Vi börjr med tt städ 0 = 1,5 + 9,8 t 4,9 t Aritmetik 0 = t t + 1,5 4,9 Nu hr ekvtionen koefficienten (tlet) 1 frmför ndrgrdstermen och vi kn nvänd Prefi pq-formeln. 0 = t t + 1,5/4,9 T G } M {{}} k {{} h d c m µ n p p= q=0,31 ter gig meg kilo hekto deci centi milli mikro nno piko t = ,31 = 1 + 0,83 = 1, t = 1 1 0,31 = 1 0,83 = 0,17 Svr ) Stenen befinner sig 10 meter över vttenytn när t = 0,17 sekunder eller t = Potenser 1,83 sekunder. y + y y y y 1 b) En= ndrgrdsfunktion = ( ) = = y hr sitt etremvärde (mimum eller minimum) på symmetrilinjen (mitt emelln t 1 och t ) som här är t = 1. h(1) = 8,5 + 9,8 1 4,9 1 = 13,4 1 b = ( b) = n n b b = 0 = 1 Svr b) Högst punkten är 13,4 meter c G Robertsson 016 buggr robertrobertsson@tele.se Logritmer y = 10 = lg y lg + lg y = lg y lg lg y = lg y lg p = p lg

20 freeleks NpMB vt00 0() Del II # 17 (3/4/ ) Linjers skärningspunkt Np MB vt 00 Vid bedömning v ditt rbete med uppgift nummer 17 kommer lärren tt t hänsyn till: Hur väl du beräknr och jämför tringlrns reor Hur väl du motiverr din slutstser Hur väl du beskriver hur ren beror v k Hur väl du redovisr ditt rbete Hur väl du nvänder det mtemtisk språket M 1 M 17. Linjern y = k + 13 och y = + 1 skär vrndr i en punkt som ligger i 1: kvdrnten om k väljs på lämpligt sätt. Då är skärningspunktens koordinter positiv. Låt k = 0 och rit upp de båd linjern. Bestäm skärningspunkten melln linjern. Linjern y = k + 13, y = + 1 smt y-eln bildr en tringel då k = 0. Linjern y = k + 13, y = + 1 smt y-eln bildr en nnn tringel då k = 1. Beräkn och jämför tringlrns reor. Aren v den tringel som begränss v linjern y = k + 13, y = + 1 smt y-eln är beroende v värdet på k. Undersök och beskriv hur ren beror v k, under förutsättningen tt linjern skär vrndr i först kvdrnten. (3/4/ ) c G Robertsson 016 buggr robertrobertsson@tele.se

21 freeleks NpMB vt00 1() Delfråg ett Beräkn skärningspunkten för linjern y = + 1 y = 13. Använd substitutionsmetoden + 1 = 13 ger = 1 som instt i 1: ekvtionen ger =1 {}}{ +1 y = }{{} y=13 Skärningspunkten är (1, 13). Aren blir A = bs höjd = 1 1 = 7. bs 13 1 y = 13 y = höjd (1, 13) Svr Då k = 0 skär linjern vrndr i punkten (1, 13). Se också figuren. (Tips: Kontroller lltid tt du svrr på det frågn gäller. Rätt svr på någon nnn fråg ger ing poäng.) Delfråg två Beräkn skärningspunkten för linjern y = + 1 y = Använd substitutionsmetoden + 1 = + 13 ger = 6 som instt i 1: ekvtionen ger =6 {}}{ +1 y = }{{} y=7 Skärningspunkten är (6, 7). Aren blir A = bs höjd = 1 6 = 36. bs 13 1 y = + 1 y = höjd (6, 7) Svr Tringelns yt för fllet k = 0 är A = 7 och för fllet k = 1 är A = 36. c G Robertsson 016 buggr robertrobertsson@tele.se

22 freeleks NpMB vt00 () Delfråg tre Beräkn skärningspunkten för linjern y = + 1 y = k Använd substitutionsmetoden + 1 = k + 13 ger 1 = 1 k som instt i 1: ekvtionen ger y }{{} y= 13 k 1 k = = 1 1 k {}}{ +1 Skärningspunkten är ( 1 blir bs höjd A =, 13 k 1 k 1 k ). Aren = 7 1 k bs 13 1 y = k + 1 y = k höjd ( 1 1 k, 13 k ) 1 k Om k = 1 är linjern prllell vilket betyder tt skärningspunkt skns. Alltså gäller k 1. För först kvdrnten gäller tt > 0 y > 0. Av krvet på tt skärningspunkten sk ligg i först kvdrnten får vi 1 1 k > 0 13 k > 0. 1 k För tt dett sk gäll måste k < 1. Svr Linjern skär vrndr i först kvdrnten då k < 1. Aren blir då 7 1 k. c G Robertsson 016 buggr robertrobertsson@tele.se

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter utan miniräknare 5

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter utan miniräknare 5 freeleaks NpMaB vt00 1(8) Innehåll Förord 1 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 00 Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3 Del II, 8 uppgifter utan miniräknare 5 Förord Uppgifter till den äldre

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN NpMaB HT 2006 LÖSNINGAR 3

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN NpMaB HT 2006 LÖSNINGAR 3 freeleks NpMB ht006 1(31) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN 006 3 NpMB HT 006 LÖSNINGAR 3 Del I: Digitl verktg är INTE tillåtn 3 Del 1 # 1 (/0) Lös ekvtionen....................

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2005 3. Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2005 3. Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6 Kurs plnering.se NpMC vt005 (5) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 005 Del I, 0 uppgifter utn miniräknre 4 Del II, 8 uppgifter med miniräknre 6 Förslg på lösningr till uppgifter

Läs mer

Np MaB vt 2002 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2002

Np MaB vt 2002 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2002 Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap. 3 sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen fram till utgången av juni 00. Anvisningar Provtid

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2011 3. Kravgränser 4. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 5. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 8

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2011 3. Kravgränser 4. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 5. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 8 Kurs plnering.se NpMC vt011 1(9) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 011 Krvgränser 4 Del I, 8 uppgifter utn miniräknre 5 Del II, 9 uppgifter med miniräknre 8 Förslg på lösningr

Läs mer

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen... Trigonometri Innehåll 1 Rätvinklig tringlr 1 Godtyklig tringlr oh enhetsirkeln 3 Tringelstsern 4 3.1 restsen.............................. 4 3. Sinusstsen.............................. 5 3.3 Kosinusstsen.............................

Läs mer

Sfärisk trigonometri

Sfärisk trigonometri Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller

Läs mer

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46 Vilket tl sk stå i rutn så tt likheten stämmer? + Lös ekvtionen så tt likheten stämmer. = + 9 = + = + = = Det sk stå 9 i rutn. Subtrher båd leden med. r -termen sk vr kvr i vänstr ledet. Skriv rätt tl

Läs mer

Np MaB vt 2002 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2002

Np MaB vt 2002 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2002 Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap. 3 sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen fram till utgången av juni 00. Anvisningar Provtid

Läs mer

MA002X Bastermin - matematik VT16

MA002X Bastermin - matematik VT16 MA00X Bstermin - mtemtik VT6 Något om trigonometri Mikel Hindgren februri 06 Cirkelns ekvtion Exempel Beräkn vståndet melln punktern (4, 6) och (, ). 7 6 5 4 d (, ) 4 = (4, 6) 6 = 4 4 5 6 Pythgors sts:

Läs mer

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00 Kursnummer: Moment: Progrm: Rättnde lärre: TENTAMEN HF00 Mtemtik för bsår I TENA / TEN Tekniskt bsår Mssimilino Colrieti-Tosti, Nicls Hjelm & Philip Köck Nicls Hjelm 0-0-6 08:00-:00 Emintor: Dtum: Tid:

Läs mer

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007 SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Kvlifieringstävling den oktober 007 Förslg till lösningr 1 I en skol hr vr oh en v de 0 klssern ett studieråd med 5 ledmöter vrder Per är den ende v

Läs mer

Matte KONVENT. Ma te ma tik. Länktips: Mattecentrum.se Matteboken.se Formelsamlingen.se Pluggakuten.se. Innehåll: Pluggtips Formelsamling Kursprov

Matte KONVENT. Ma te ma tik. Länktips: Mattecentrum.se Matteboken.se Formelsamlingen.se Pluggakuten.se. Innehåll: Pluggtips Formelsamling Kursprov Mtte KONVENT Plgg tillsmmns inför de ntionell proen i mtemtik M te m tik Länktips: Mttecentrm.se Mtteoken.se Formelsmlingen.se Plggkten.se 5 Innehåll: Plggtips Formelsmling Krspro I smrete med retsgirorgnistionen

Läs mer

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00 Tentmen i Mtemtik, HF9 9 dec 6, kl. 8:-: Emintor: Armin Hlilovic Undervisnde lärre: Erik Melnder, Jons Stenholm, Elis Sid För godkänt betyg krävs v m poäng. Betygsgränser: För betyg A, B, C, D, E krävs,

Läs mer

a sin 150 sin 15 BC = BC AB 1.93 D C 39º 9.0

a sin 150 sin 15 BC = BC AB 1.93 D C 39º 9.0 18 Trigonometri Övning 18.1 I tringeln är sidorn och lik lång. Tringelns störst vinkel är 10. eräkn förhållndet melln sidorn och. Svr med tre gällnde siffror. Mätning i figur godts ej. Tringeln är likbent.

Läs mer

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1 UPPSALA UNIVERSITET Svr till tent i mtemtik Mtemtisk institutionen Anlys MN Distns Jons Elisson 7-- Skrivtid: - 5. Observer tt problemen inte står i svårighetsordning. All svr sk motivers. Det kn krävs

Läs mer

Finaltävling den 20 november 2010

Finaltävling den 20 november 2010 SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Finltävling den 20 november 2010 Förslg till lösningr Problem 1 Finns det en tringel vrs tre höjder hr måtten 1, 2 respektive 3 längdenheter? Lösning

Läs mer

KONVENT. Plugga tillsammans inför de nationella proven i matematik. Pluggtips Formelsamlingen.se

KONVENT. Plugga tillsammans inför de nationella proven i matematik. Pluggtips Formelsamlingen.se Mtte KONVENT Plugg tillsmmns inför de ntionell proven i mtemtik M te m Länktips: tikcinnehåll: Mttecentrum.se Pluggtips Formelsmlingen.se Formelsmling Mtteboken.se Ntionell prov från tidigre år Pluggkuten.se

Läs mer

KONVENT. Plugga tillsammans inför de nationella proven i matematik. Pluggtips Formelsamlingen.se

KONVENT. Plugga tillsammans inför de nationella proven i matematik. Pluggtips Formelsamlingen.se Mtte KONVENT Plugg tillsmmns inför de ntionell proven i mtemtik M te m Länktips: tikbinnehåll: Mttecentrum.se Pluggtips Formelsmlingen.se Formelsmling Mtteboken.se Ntionell prov från tidigre år Pluggkuten.se

Läs mer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Thoms Erlndsson RÄTA LINJER, PLAN, SKALÄRPRODUKT, ORTOGONALITET MM VERSION MER OM EKVATIONSSYSTEM Linjär ekvtionssystem och den geometri mn kn härled ur dess är

Läs mer

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. v 6 Någr v de storheter som förekommer inom nturvetenskp kn specificers genom tt ders mätetl nges med ett end reellt tl. Exempel på sådn storheter, som klls sklär

Läs mer

KONVENT. Plugga tillsammans inför de nationella proven i matematik. Pluggtips Formelsamlingen.se

KONVENT. Plugga tillsammans inför de nationella proven i matematik. Pluggtips Formelsamlingen.se Mtte KONVENT Plugg tillsmmns inför de ntionell proven i mtemtik M te m Länktips: tikainnehåll: Mttecentrum.se Pluggtips Formelsmlingen.se Formelsmling Mtteboken.se Ntionell prov från tidigre år Pluggkuten.se

Läs mer

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT. Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR v Vektorer oh koordinter i D-rummet ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM LÄNGDEN AV EN VEKTOR AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER MITTPUNKT TYNGDPUNKT SFÄR OCH KLOT INLEDNING För tt bild

Läs mer

Inledande kurs i matematik, avsnitt P.6. Vi ritar upp enhetscirkeln och vinkeln 2π 3.

Inledande kurs i matematik, avsnitt P.6. Vi ritar upp enhetscirkeln och vinkeln 2π 3. Inlednde kurs i mtemtik, vsnitt P6 P6 eräkn sin P61 eräkn os 4 Vi ritr upp enhetsirkeln oh vinkeln Vi sk nvänd enhetsirkeln oh symmetrier i denn för tt estämm os 4 Den punkt på enhetsirkeln med vinkeln

Läs mer

Föreläsning 7: Trigonometri

Föreläsning 7: Trigonometri ht06 Föreläsning 7: Trigonometri Trigonometrisk identiteter En identitet är en likhet som håller för ll värden på någon vriel. Tex så gäller tt ( + ) + + för ll,. Dett skrivs ilnd som ( + ) + +, men vi

Läs mer

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL PASS. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL. Tl, bråktl och decimltl Vd är ett tl för någonting? I de finländsk fmiljern brukr det vnligtvis finns två brn enligt Sttistikcentrlen (http://www.tilstokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vesto_sv.html).

Läs mer

Gör slag i saken! Frank Bach

Gör slag i saken! Frank Bach Gör slg i sken! Frnk ch På kppseglingsbnn ser mn tävlnde båtr stgvänd lite då och då under kryssrn. En del v båtrn seglr för styrbords hlsr och ndr för bbords. Mn kn undr vem som gör rätt och hur mn kn

Läs mer

freeleaks Funktioner, inverser och logaritmer 1(17)

freeleaks Funktioner, inverser och logaritmer 1(17) freeleks Funktioner, inverser och logritmer (7) Innehåll Förord Funktioner och inverser Multipliktion och division........................ Kvdrer och kvdrtrot......................... Eponentilfunktion

Läs mer

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS 905 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningr v svrens innehåll och poängsättningr som ges här är inte bindnde för studentexmensnämndens bedömning Censorern beslutr om de kriterier

Läs mer

Sidor i boken

Sidor i boken Sidor i boken -5 Vi räknr en KS För tt ni sk få en uppfttning om hur en KS kn se ut räknr vi här igenom den end KS som givits i denn kurs! Totlt kn mn få poäng. Om mn lycks skrp ihop 7 poäng eller mer

Läs mer

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 5 november 28 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn

Läs mer

TENTAMEN HF0021 TEN1. Program: Examinator: Datum: Tid: :15-17:15. , linjal, gradskiva. Lycka till! Poäng

TENTAMEN HF0021 TEN1. Program: Examinator: Datum: Tid: :15-17:15. , linjal, gradskiva. Lycka till! Poäng TENTMEN Kursnummer: Moment: Progrm: Rättnde lärre: Emintor: Dtum: Tid: Hjälpmedel: Omfttning oc etgsgränser: H Mtemtik för sår I TEN Tekniskt sår Nicls Hjelm Nicls Hjelm -8- :-7: ormelsmling: ISBN 78--7-77-8

Läs mer

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 29 mrs 27 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn om

Läs mer

Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför?

Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför? Geometri 1. Linjen är isektris till vinkeln. Sträkorn, oh är lik lång. Hur stor är vinkeln? vgör utn mätningr! 4. Fyr kopior v en rätvinklig tringel kn lltid sätts ihop till en kvdrt med hål som i följnde

Läs mer

Uttryck höjden mot c påtvåolikasätt:

Uttryck höjden mot c påtvåolikasätt: Sinusstsen Beviset i PB gger å tre resultt som nog få gmnsieelever är förtrogn med. Vrje tringel hr en s.k. omskriven cirkel en cirkel som går genom ll tre hörnen : C Uttrck höjden mot c åtvåoliksätt:

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN Del I, 10 kortsvarsuppgifter med miniräknare 4

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN Del I, 10 kortsvarsuppgifter med miniräknare 4 freeleaks NpMaB ht000 () Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN 000 Del I, 0 kortsvarsuppgifter med miniräknare 4 Del II, 9 uppgifter med miniräknare, fullständiga lösningar 7 Del

Läs mer

Rationella uttryck. Förlängning och förkortning

Rationella uttryck. Förlängning och förkortning Sidor i boken 8-9, 0- Rtionell uttryck. Förlängning och förkortning Först någr begrepp. Aritmetik eller räknelär är den mest grundläggnde formen v mtemtik. Ett ritmetiskt uttryck innehåller tl, men ing

Läs mer

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR 1 v 1 Ortonormerde bser oh koordinter i 3D-rummet ORTONORMERADE BASER I PLAN D OCH RUMMET 3D ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM Vi säger tt en bs i rummet e r, e r, e r z e r,

Läs mer

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter? Vilken rät linje pssr bäst till givn dtpunkter? Anders Källén MtemtikCentrum LTH nderskllen@gmil.com Smmnfttning I det här dokumentet diskuterr vi minst-kvdrtmetoden för skttning v en rät linje till dt.

Läs mer

Evighetskalender. 19 a) nyårsdagen var år 2000 b) julafton kommer att vara på år 2010 c) de första människorna landade på månen, 20 juli 1969

Evighetskalender. 19 a) nyårsdagen var år 2000 b) julafton kommer att vara på år 2010 c) de första människorna landade på månen, 20 juli 1969 Evighetsklender Vilken veckodg vr det när du föddes? På vilken veckodg fyller du 18 år? Med den här evighetsklendern kn du t red på det. Gör så här när du sk t red på veckodgen: Lägg ihop följnde fyr tl:

Läs mer

Matris invers, invers linjär transformation.

Matris invers, invers linjär transformation. Mtris invers, invers linjär trnsformtion. Påminnelse om mtris beräkningr: ddition, multipliktion med sklärer och mtrisprodukt Algebrisk egenskper hos mtrisddition och multipliktion med ett tl (Ly Sts..,

Läs mer

Repetitionsuppgifter i matematik

Repetitionsuppgifter i matematik Lärrprogrmmet Ingång Mtemtik och Lärnde Repetitionsuppgifter i mtemtik Inför vårterminens mtemtikstudier kn det vr r tt repeter grundläggnde räknefärdigheter. Dett mteril innehåller uppgifter inom följnde

Läs mer

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013 TMV151/TMV181 Fredrik Lindgren Mtemtisk vetenskper Chlmers teknisk högskol och Göteborgs universitet 19 november 2013 F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 1 / 24 Outline 1 Mss, moment

Läs mer

Integraler och statistik

Integraler och statistik Föreläsning 8 för TNIU Integrler och sttistik Krzysztof Mrcinik ITN, Cmpus Norrköping, krzm@itn.liu.se www.itn.liu.se/krzm ver. 4 - --8 Inledning - lite om sttistik Sttistik är en gren v tillämpd mtemtik

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN Del I, 10 kortsvarsuppgifter med miniräknare 12

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN Del I, 10 kortsvarsuppgifter med miniräknare 12 freeleaks NpMaB ht000 (40) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN 000 3 Del I, 0 kortsvarsuppgifter med miniräknare 4 Del II, 9 uppgifter med miniräknare, fullständiga lösningar

Läs mer

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd. LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,

Läs mer

Plugga inför nationella provet med Mattecentrum. Pluggtips Formelsamlingen.se

Plugga inför nationella provet med Mattecentrum. Pluggtips Formelsamlingen.se +RELEASE THE MATH IN YOU+ Mttekonvent Plugg inför ntionell provet med Mttecentrum M te m Länktips: tikcinnehåll: Mttecentrum.se Pluggtips Formelsmlingen.se Formelsmling Mtteoken.se Ntionell prov från tidigre

Läs mer

Grundläggande matematisk statistik

Grundläggande matematisk statistik Grundläggnde mtemtisk sttistik Diskret och kontinuerlig slumpvribler Uwe Menzel, 208 uwe.menzel@slu.se; uwe.menzel@mtstt.de www.mtstt.de Diskret och kontinuerlig slumpvribler Slumpvribel (s.v.): vribel

Läs mer

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1 LINJÄR ALGEBRA II LEKTION JOHAN ASPLUND INNEHÅLL. VEKTORRUM OCH DELRUM Hel kursen Linjär Algebr II hndlr om vektorrum och hur vektorrum (eller linjär rum, som de iblnd klls) beter sig. Tidigre hr mn ntgligen

Läs mer

Matematiska uppgifter

Matematiska uppgifter Element Årgång 59, 976 Årgång 59, 976 Först häftet 3020. Lös på enklste sätt ekvtionssystemet (Svr: x = v = 2 och y = u = 2) x + 7y + 3v + 5u = 6 8x + 4y + 6v + 2u = 6 2x + 6y + 4v + 8u = 6 5x + 3y + 7v

Läs mer

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p)

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p) 1(1) IF1611 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 1 Tentmen Gäller även studenter som är registrerde på B1116 Torsdgen den 1 okt, 1, kl. 14.-19. Skriv tydligt! Skriv nmn och personnummer på ll inlämnde ppper!

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 5

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 5 freeleaks NpMaB ht2002 1(7) Innehåll Förord 1 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN 2002 2 Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 3 Del II, 8 uppgifter med miniräknare 5 Förord Skolverket har endast

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN freeleaks NpMaD vt001 för Ma4 1(7) Innehåll Förord 1 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 001 Förord Utformningen av de nationella proven i matematik har varierat över tid. Uppgifter till den äldre

Läs mer

Matte KONVENT. Ma te ma tik. Länktips: Mattecentrum.se Formelsamlingen.se Matteboken.se Pluggakuten.se

Matte KONVENT. Ma te ma tik. Länktips: Mattecentrum.se Formelsamlingen.se Matteboken.se Pluggakuten.se Mtte KONVENT Plugg tillsmmns inför de ntionell proven i mtemtik M te m tik Länktips: Mttecentrum.se Formelsmlingen.se Mtteoken.se Pluggkuten.se 4 Innehåll: Pluggtips Formelsmling Ntionell prov från tidigre

Läs mer

3BInnehåll: Matte KONVENT. Ma te ma tik. Länktips: Mattecentrum.se. Pluggtips Formelsamlingen.se. Formelsamling Nationella prov från tidigare år

3BInnehåll: Matte KONVENT. Ma te ma tik. Länktips: Mattecentrum.se. Pluggtips Formelsamlingen.se. Formelsamling Nationella prov från tidigare år Mtte KONVENT Plugg tillsmmns inför de ntionell proven i mtemtik M te m tik Länktips: BInnehåll: Mttecentrum.se Pluggtips Formelsmlingen.se Formelsmling Ntionell prov från tidigre år Mtteoken.se Pluggkuten.se

Läs mer

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj Kontrollskrivning 3 till Diskret Mtemtik SF60, för CINTE, vt 209 Emintor: Armin Hlilovic Dtum: 2 mj Version B Resultt: Σ p P/F Etr Bonus Ing hjälpmedel tillåtn Minst 8 poäng ger godkänt Godkänd KS nr n

Läs mer

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer Lösningsförslg Högskoln i Skövde SK, JS) Preliminär version juni 0, reservtion för fel. Tentmen i mtemtik Kurs: MA5G Mtemtisk Anlys MAG Mtemtisk nlys för ingenjörer Tentmensdg: 0-05- kl.0-9.0 Hjälpmedel

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN 2006 3. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 7

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN 2006 3. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 7 JENSEN vu utbildning NpMaB ht006 1(41) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN 006 3 Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 4 Del II, 9 uppgifter med miniräknare 7 NpMaB HT 006 LÖSNINGAR

Läs mer

HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER

HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER Den trigonometrisk enhetscirkeln är en cirkel med rdie = och mittpunkt i origo B(0,) C(,0) O D(0,) I en rätvinklig tringel definierr vi

Läs mer

Kan det vara möjligt att med endast

Kan det vara möjligt att med endast ORIO TORIOTO yllene snittet med origmi ed endst någr få vikningr kn mn få frm gyllene snittet och också konstruer en regelbunden femhörning. I ämnren nr 2, 2002 beskrev förfttren hur mn kn rbet med hjälp

Läs mer

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister Mtemtisk sttistik för B, K, N, BME och Kemister Föreläsning 2 John Lindström 3 ugusti 217 John Lindström - johnl@mths.lth.se FMSF7/MASB2 F1 1/22 Grundläggnde begrepp Stokstisk vribel Snnolikhetsfunktion

Läs mer

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. v Någr v de storheter som förekommer inom nturvetenskp kn specificers genom tt ders mätetl nges med ett end reellt tl. Exempel på sådn storheter, som klls sklär

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6 freeleaks NpMaD ht2007 för Ma4 1(10) Innehåll Förord 1 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN 2007 2 Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3 Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6 Förord Kom ihåg Matematik

Läs mer

SF1625 Envariabelanalys

SF1625 Envariabelanalys SF1625 Envribelnlys Föreläsning 13 Institutionen för mtemtik KTH 27 september 2017 SF1625 Envribelnlys Anmäl er till tentn Anmäl er till tentn nu. Det görs vi min sidor. Om det inte går, mejl studentexpeditionen

Läs mer

Exponentiella förändringar

Exponentiella förändringar Eonentiell förändringr Eonentilfunktionen - llmänt Eonentilfunktionen r du tidigre stött å i åde kurs oc 2. En nyet är den eonentilfunktion som skrivs y = e. (Se fig. nedn) Tlet e, som är mycket centrlt

Läs mer

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.2

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.2 Lösningr och kommentrer till uppgifter i.2 202 d) t t 2 25 t (t 5)(t + 5) Med hjälp v konjugtregeln kn vi fktoriser nämnren. Eftersom nämnren inte får bli noll är ej t 5 eller t 5 tillåtn. 206 Först presenterr

Läs mer

SF1625 Envariabelanalys

SF1625 Envariabelanalys Modul 5: Integrler Institutionen för mtemtik KTH 30 november 4 december Integrler Integrler är vd vi sk håll på med denn veck och näst. Vi kommer tt gör följnde: En definition v vd begreppet betyder En

Läs mer

Studieplanering till Kurs 3b Grön lärobok

Studieplanering till Kurs 3b Grön lärobok Studieplnering till Kurs 3b Grön lärobok Den här studieplneringen hjälper dig tt häng med i kursen. Plneringen följer lärobokens uppdelning i kpitel och vsnitt. Iblnd får du tips på en inspeld genomgång

Läs mer

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3 Volum v rottionskroppr. Båglängd, rottionsytor. Adms 7., 7., 7.3 Volum v rottionskroppr. Båglängd, rottionsytor. Integrtion v rtionell uttryck, prtilbråksuppdelning. Exempel med invers substitutioner.

Läs mer

MA2003 Tillämpad Matematik I, 7.5hp,

MA2003 Tillämpad Matematik I, 7.5hp, MA Tillämpd Mtemtik I,.hp, 8-- Hjälpmedel: Penn, rdergummi och rk linjl. Vrken räknedos eller formelsmling är tillåtet! Tentmen består v frågor! Endst vrsblnketten sk lämns in! Inget tentmensomslg! vrslterntiv

Läs mer

Materiens Struktur. Lösningar

Materiens Struktur. Lösningar Mteriens Struktur Räkneövning 1 Lösningr 1. I ntriumklorid är vrje N-jon omgiven v sex Cl-joner. Det intertomär vståndet är,8 Å. Ifll tomern br skulle växelverk med Coulombväxelverkn oh br med de närmste

Läs mer

Nautisk matematik, LNC022, Lösningar

Nautisk matematik, LNC022, Lösningar Nutisk mtemtik, LN022, 2012-05-21 Lösningr 1. () För vilken eller vilk vinklr v melln 0 oh 180 är sin v = 0, 25? Räknren ger oss v 14, 5, då finns okså lösningen 180 14, 5 = 165, 5 i det givn intervllet.

Läs mer

Övningsuppgifter i matematik

Övningsuppgifter i matematik Yrkeshögskoln Hlmstd Repetitionsuppgifter mtemtik Övningsuppgifter i mtemtik Oserver! Multipliktion skrivs med Bokstven x med x Prefix. Omvndl följnde enheter ), dm till cm (centimeter) ) m till km (kilometer)

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN uppgifter med miniräknare 3

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN uppgifter med miniräknare 3 freeleaks NpMaD ht000 för Ma (8) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN 000 6 uppgifter med miniräknare 3 Förord Kom ihåg Matematik är att vara tdlig och logisk Använd tet och inte

Läs mer

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningr för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningrn är tänkt i först hnd för dig som läser kursen mtemtik I på distns, och de sk vägled dig på din res genom nlysen. Stoffet är i stort sett portionert på

Läs mer

RÄKNEOPERATIONER MED VEKTORER. LINJÄRA KOMBINATIONER AV VEKTORER. ----------------------------------------------------------------- Låt u vr en vektor med tre koordinter u. Vi säger tt u är tredimensionell

Läs mer

MA2003 Tillämpad Matematik I, 7.5hp,

MA2003 Tillämpad Matematik I, 7.5hp, MA Tillämpd Mtemtik I,.hp, 9-8- Hjälpmedel: Penn, rdergummi och rk linjl. Vrken räknedos eller formelsmling är tillåtet! Tentmen består v frågor! Endst vrsblnketten sk lämns in! Inget tentmensomslg! vrslterntiv

Läs mer

IE1204 Digital Design

IE1204 Digital Design IE1204 Digitl Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles lgebr, Grindr MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombintorisk kretsr F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multipleor KK2 LAB2 Låskretsr, vippor, FSM F10 F11 Ö6

Läs mer

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION OLIVI KVRNLÖ UPPTÄCK OCH DEINIER SMNDET MELLN TVÅ OMRÅDEN SOM DELS V GREN TILL EN POTENSUNKTION Konsultudrg rågeställning I den här ugiften sk vi undersök smbndet melln reorn i en kvdrt med sidn l.e. i

Läs mer

Räkneövning 1 atomstruktur

Räkneövning 1 atomstruktur Räkneövning 1 tomstruktur 1. Atomerns lägen i grfen (ett mteril som består v endst ett end tomlger v koltomer och vrs upptäckt gv Nobelpriset i fysik, 010) ligger i de gitterpunkter som viss i figuren

Läs mer

Analys o 3D Linjär algebra. Lektion 16.. p.1/53

Analys o 3D Linjär algebra. Lektion 16.. p.1/53 Anlys o 3D Linjär lgebr Lektion 16. p.1/53 . p.2/53 v 3D Linjär lgebr Hr betrktt vektorer v typen etc resp dvs ordnde triplr v typen. reell tl 3D Linjär lgebr Punkt-vektor dulismen En ordnd tripel v typen

Läs mer

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna CTH/GU STUDIO TMVb - / Mtemtisk vetenskper Integrlen Anlys och Linjär Algebr, del B, K/Kf/Bt Inledning Mn kn inte lltid bestämm integrler f() d ekt utn mn får nöj sig med tt beräkn pproimtioner. T.e. e

Läs mer

Induktion LCB 2000/2001

Induktion LCB 2000/2001 Indution LCB 2/2 Ersätter Grimldi 4. Reursion och indution; enl fll n 2 En tlföljd n nturligtvis definiers genom tt mn nger en explicit formel för uträning v n dess 2 element, som till exempel n 2 () n

Läs mer

Diskreta stokastiska variabler

Diskreta stokastiska variabler Definitioner: Diskret stokstisk vribler Utfllet i ett slumpmässigt försök i form v ett reellt tl, betrktt innn försöket utförts, klls för stokstisk vribel eller slumpvribel (oft betecknd ξ, η ) Ett resultt

Läs mer

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1 F r å g L u n d o m m t e m t i k Mtemtikcentrum Mtemtik NF Någr integrler Kjell Elfström Invers funktioner Om f är en funktion, och ekvtionen f() = till vrje V f hr en entdigt bestämd lösning D f, så

Läs mer

9. Vektorrum (linjära rum)

9. Vektorrum (linjära rum) 9. Vektorrum (linjär rum) 43. Vektorrum (linjärt rum) : definition och xiom 44. Exempel på vektorrum v funktioner. 45. Hur definierr mn subtrktion i ett vektorrum? 46. Underrum 47. Linjärkombintioner,

Läs mer

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7.

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7. REDOVISAR 2004:7 Långtidssjukskrivn dignos, yrke, prtiell sjukskrivning och återgång i rbete En jämförelse melln 2002 och 2003 Smmnfttning Kvinnor svrr för 65 procent v de långvrig sjukskrivningrn som

Läs mer

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13 LINKÖPINGS UNIVERSITET Mtemtisk Institutionen Jokim Arnlind Tentmen i Anlys B för KB/TB (TATA9/TEN 5-6- kl 8 3 Ing hjälpmedel är tillåtn. Vrje uppgift kn ge mximlt 3 poäng. Betygsgränser: 8p för etyg 3,

Läs mer

Lösningsförslag till fråga 5

Lösningsförslag till fråga 5 Lösningsförslg till fråg 5 Smmnfttning Följnde lceringr för unktern, som frmgår v Tbell, är de bäst vi hr funnit. Utförligre beskrivningr v ders lägen följer i texten: Fråg ), n unkter i en kvdrt n Plcering

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2005 3. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 7

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2005 3. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 7 JENSENvuutbildning NpMaB vt005 1(39) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 005 3 Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 4 Del II, 9 uppgifter med miniräknare 7 MaB VT 005 LÖSNINGAR

Läs mer

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag SF166 Flervribelnlys Tentmen 8 juni 11, 8. - 13. Svr och lösningsförslg Del A (1 estäm en ekvtion för tngentplnet till ytn z + y z 3 1 i punkten (, y, (1, 1,. (3p b Punkten (, y, z (1.1,.9, t ligger på

Läs mer

Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )

Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger ) Intrduktinskurs i mtemtik 1 v 5 Algerisk uttrk: Räknelgr: lgen distriutiv lgr ssitiv lgr kmmuttiv, Ptenser: 1 n L n gånger --------------------------------------- n udd tl, jämnt tl n, n n n 4 4.. ---------------------------------------

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 6

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 6 freeleaks NpMaB vt2001 1(8) Innehåll Förord 1 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2001 2 Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 3 Del II, 9 uppgifter med miniräknare 6 Förord Skolverket har endast

Läs mer

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper CTH/GU LABORATION MVE6 - / Mtemtisk vetenskper Inledning Integrler Iblnd kn mn inte bestämm integrler exkt utn mn får nöj sig med tt beräkn pproximtioner. T.ex. e x dx kn inte beräkns exkt, eftersom det

Läs mer

Tillämpad Matematik I Övning 4

Tillämpad Matematik I Övning 4 HH/ITE/BN Tillämpd Mtemtik I, Övning 8 6 Tillämpd Mtemtik I Övning 6 8 Allmänt Övningsuppgiftern, speciellt Tpuppgifter i först hnd, är eempel på uppgifter du kommer tt möt på tentmen. På denn är du ensm,

Läs mer

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1 Uppgiftssmling 5B1493, lektionern 1 6 Lektion 1 4. (Räkning med oändlig decimlbråk) Låt x = 0, 1 2 3 n och y = 0,b 1 b 2 b 3 b n ( i och b i siffror 0, 1,, 9).. Kn Du beskriv något förfrnde som säkert

Läs mer

markera med kryss vilka uppgifter du gjort Avsnitt: sidor ETT ETT TVÅ TVÅ TRE TRE FYRA FYRA klart

markera med kryss vilka uppgifter du gjort Avsnitt: sidor ETT ETT TVÅ TVÅ TRE TRE FYRA FYRA klart PLANERING MATEMATIK - ÅK 8 Bok: Y (fjärde upplagan) Kapitel : 3 Algebra oc mönster Kapitel : 4 Geometri Elevens namn: markera med kryss vilka uppgifter du gjort Avsnitt: sidor ETT ETT TVÅ TVÅ TRE TRE FYRA

Läs mer

MA 1202 Matematik B Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs.

MA 1202 Matematik B Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs. MA 202 Matematik B Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs. Deltagaren skall kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för tillämpningar och vald studieinriktning

Läs mer

14. MINSTAKVADRATMETODEN

14. MINSTAKVADRATMETODEN 4 MINTAKADRATMETODEN Nu sk vi gå igenom någr olik sätt tt lös ekvtionssystemet Ax Om A är m n mtris med m n så sägs systemet vr överestämt och det sknr då i llmänhet lösningr Istället söker mn en pproximtiv

Läs mer

9. Bestämda integraler

9. Bestämda integraler 77 9. Bestämd integrler Låt f vr en icke-negtiv, begränsd funktion på [,b]. Vi hr lltså 0 f(x) ll x [,b] för någon konstnt B. B för Problem: Beräkn ren A v den yt som begränss v kurvn y = f(x), x b, x-xeln

Läs mer