x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46
|
|
- Åsa Pettersson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vilket tl sk stå i rutn så tt likheten stämmer? + Lös ekvtionen så tt likheten stämmer. = + 9 = + = + = = Det sk stå 9 i rutn. Subtrher båd leden med. r -termen sk vr kvr i vänstr ledet. Skriv rätt tl i rutn = = + 7, =, = = =, + = 7, 7 = 7 = 7 = = = = Lös ekvtionern 7 = = 7 = = + = + = = = = = = + = + + = + = 7 = = Vilket tl ftts? Oft nvänder mn en bokstv för det okänd tlet i stället för en rut. Det okänd tlet klls obeknt. Divider båd leden. = = = = = = = = = =7 =
2 Lös ekvtionen + = Subtrher båd leden med. = = Divider båd leden med. = Lös ekvtionen = = + = = = = _ = Skriv upp vrje steg i lösningen. Lös ekvtionern + = + 9 = 9 = = 9 9 _ = 7 = _ = _ = = = = = = + = + = = =7 = = = Dr streck Multiplicer båd leden med. Lös ekvtionern + = = = = + = = = 7 = 7 = = Lös ekvtionern + = = = = _ =9 _ =9 + = + = 9 + = =9 + 9 = 7 + = 9 = = + = = _ = _ = =9 _ = _ + = + = Adder till båd leden. + = = 7 9 = = = = Hur gick det?
3 + är ett uttryck. klls vribel. Gör klrt tbellen klls konstnt. y z Sofi är 7 cm lång. y + z Kim är 7 cm lång. 7 Kims längd är +. Vi kn kll Sofis längd. I uttrycket p + klls för en koefficient. eräkn värdet v uttrycken Dr streck till rätt uttryck eräkn värdet v uttrycken om p =. fyr mer än fyr mindre än fyr gånger p + = + = + = 9 _ p = = = + en fjärdedel v = = p = Räkn ut Om r = och q = så är Gör klrt tbellen Räkn ut värdet v uttrycken. p q = = r = r q = _ = q r = _ p p 7 7 Om = och b = så är + = 7 F + b = F,,, b = R b = R p + + = r + q = _ Rätt R eller fel F? 7
4 Skriv ett förenklt uttryck Skriv ett uttryck för omkretsen och förenkl. Kvdrtens omkrets är = är ett förenklt uttryck för Omkrets = p + p + p = p y y y 7z z = z y + y + y = 7y O = _ = O = _ Förenkl uttrycken z z + z + z = y y + y + y = _ + = _ p p p = _ y y y + y = _ + = b 7b b + b b = _ y y y + y + y = _ z z p p p p + p + p = p O = _ 7z z + z + 7z + z = z O = z _ Dr streck Förenkl och räkn ut p + p + p + p p + p + 9p p + p + p + 7p p + 7p + örj med tt förenkl uttrycket. Räkn sedn ut värdet v uttrycket om = och y = + 7 = + 7 = + 7 = 9 y + + y + + y + = = _ = _ Ring in Vilk uttryck kn skrivs +? = = _ = _ 7y y + + y = = _ = _ = = _ = _ + + y + + y + y = = _ = _ 9
5 Förenkl uttrycken Förenkl uttryck med prenteser y + 9 (y + ) = Addition och subtrktion med prenteser: + ( + ) = + ( ) = + = + y (y + ) = y y = y Multipliktion med en prentes: ( + ) = ( + ) = + = + Plustecken frmför en prentes: t bort prentesen. Minustecken frmför en prentes: t bort prentesen och ändr tecken i prentesen. ( ) = ( ) = = ( ) = ( ) = Räkn ut Vd sk stå i rutorn? (y + ) = y + 9 Förenkl uttrycken + + = + + ( + ) = (y + ) = 9y + ( eräkn värdet v uttrycket om p =. ) = ( ) = ( ) = ( + ) = = ( + ) = y y = y y (y + ) = = ( + ) = + = + = 9 p + = _ + = ( ) = Dr streck Skriv ett uttryck för omkretsen. y (y ) y y + (y ) y + y + ( + y) y + y (y + ) y = O = _ + = + = + = _ Förenkl uttrycket y 9 (y ) = _ Hur gick det? Förenkl och räkn ut om =.
6 Lös ekvtionen = = = = = = Lös ekvtionen + + = yt plts på vänster och höger led för tt få i vänsterledet. + + = = Adder till vrje led och förenkl. = + + = Divider vrje led med. Förenkl vänsterledet: -termer för sig och siffertermer för sig. Adder till båd leden. yt plts på leden. = = = Divider med i båd leden. Lös ekvtionern = = + = + = + = + = + = = + = = = 9 = = 7, = +, +, = 7, = = + + = = = = = = _ = + =, +, = = _ = _ = _ = _ = = = 9, + =, 9 = 9 _, =, _ = _ = _ = _ = _ 9 = = 7,, Lös ekvtionern = Ring in Vilk ekvtioner hr lösningen =,? + = 7 = +, + =,, +, =,
7 Dr streck Rätt eller fel? Rätt Fel ( ) är smm sk som =,, =, = 7 = = =, = = + = = = är lösning till ekvtionen 9 + = += = = = Ekvtionen, = + hr lösningen =, 7 = =, Ekvtionen = hr lösningen = Om p = så är (p ) = Dr streck Ekvtionern 7 = och 7 = hr smm lösning, +, = 7 9 = = 7 + = = 9 =, = 7 = = + = = = Gör klrt ekvtionern Vilket tl sk stå i rutn för tt lösningen sk bli =? = _ + = = Lös ekvtionern + 7 = = 7 = + 7 _ + 7 = _ = _ = 9 _ = = Vilk ekvtioner hr lösningen =? Ring in dem. = Hur gick det? Vilket tl sk stå i rutn för tt lösningen sk bli =? + = 7 + = 7 = = = + = _, +, = = = 7
8 Uttryck med kvdrter ² = ² = Förenkl: ² + + ² = ² + eräkn värdet v uttrycket Ett tl, eller en vribel upphöjt med två klls för en kvdrt. ² + 9² 9 = = om = + = + = 9 ²-termer för sig -termer för sig Räkn ut eräkn värdet om Förenkl uttrycken = ² + ² = b² + b + b = b + b + = + = + = _ + = + = + = b + b b² + b + b² = ² + = = = ² = _ = 9 = ² = +=+= ² + = _ + = 9 + = ² + = Dr streck ( + ) + ² ( + ) ² + ( + ) _ ² + Gör klrt tbellen ² _ + 9 ( + ) ² ² ² + + =+= = = = = = = = = + = + = Räkn ut om = och b = Ring in Vilket uttryck i rutn betyder smm som b b² _ b b b² b² b² b² _ b b² b (² + ( ) = ² + ) = ² 9 + = ² + b² = _ + = ² + b² = _ 7 + = ² + b² = _ 7 9 = b² ² = _ b b b b² _ b b² b² b² b Vd sk stå i rutorn? ² Vd sk stå i rutn? = ( + b ) = (b ) = b² + b + + ² + ² + + b + b b b + b b + + b + b + b b + + 7
9 Lös ekvtionen eräkn längden på sidn genom tt nvänd Pythgors sts och lös ekvtionen. Andrgrdsekvtioner ² = = ± = ± ² + = ² + = ² = 9 Ekvtioner som innehåller ²-termer klls ndrgrdsekvtioner. =± = 9 + Lös ekvtionern ² = 9 ² = ± = ± 9 = ± = ± = ±7 = ± = ² + = ² = ² + = 9 = _ = + _ = 9 _ = ± _ = ± _ = ± _ =± _ 9 =± _ Pythgors sts gäller för ll rätvinklig tringlr: ² + b² = c² För sträckor gäller br positiv värden. = + = ± är cm (cm) + = = = ± =±9 _ b ktet ² = + Svr: är cm (cm) ² = ² = + = = ± = ± 9 åde och är en lösning till ekvtionen ² = (cm) hyptenus c ktet är cm Förenkl följnde uttryck b + b b² b b² + b = _ = _ + ( ) + = ² = 7 ² = 7 7 = _ 7 = _ = ± _ = ± _ =± _ =± _ ² = ² = _ =± =± Räkn ut uttryckets värde om = och b = Hur gick det? 9 + = 9 ² + b = = = b = _ Lös ekvtionen ² = 9 = ± _ = ± _ 9
10 y-eln eller den lodrät eln eller den vertikl eln y Punkten A hr -koordinten och y-koordinten. Det skrivs A (,) De övrig punktern är (, ) (, ) D (, ) Vikt (kg) Pris (kr) D -eln eller den vågrät eln eller den horisontell eln Origo hr koordintern (, ) Gör klrt tbellern y (, ) (, ) A 7 D E Q (, ) S (, ) Punktern kn binds ihop till en linje. Vikt kg Q Morötter Äpplen Vikt (kg) Pris (kr) Vikt (kg) Pris (kr) Kostnd Vikt Vd kostr det tt hyr knoten i timmr? S kr Digrmmet visr vd det kostr tt hyr en knot. P kg Läs v i digrmmet y Mrker punktern R (, ) Dr de två linjern (, ) E P (, ) Mrker punktern i digrmmet Sätt ut punktern P S i koordintsystemet. Morötter kostr kr per kilo. Äpplen kostr kr per kilo. Vilk koordinter hr punktern A E? (, ) D Vrje rd i tbellen motsvrr en punkt i digrmmet. Kostnd Från tbell till digrm Skriv koordintern (7, ) A kg pottis kostr kr. Smbndet melln vikt och pris kn viss i en tbell eller i ett digrm. A Origo kr R kr kr Vd är kostnden per timme? kr Kostnd h
11 kr Kostnd körsbär Digrmmet visr smbndet melln pris och vikt för körsbär, pelsiner och äpplen. Smbndet melln kostnden och vikten för äpplen kn skrivs kilopris kostnd K = vikt i kilo där K kr är kostnden för kg K = klls för en formel. äpplen pelsiner Att ring till utlndet från Pers mobil kostr kr/min. Strtvgiften är 9 kr. Kostnden kn skrivs K = 9 + t där K kr är kostnden för smtlet och t är tiden i minuter Ett smtl på minuter kostr: K = 9 + = 9 + = 9 Ett smtl på minuter kostr 9 kr. Vikt kg Från digrm till formel Använd digrmmet i rutn. kr Vd kostr kg körsbär? Skriv formeln för smbndet melln kostnden K och vikten för körsbär. Hstighet i digrm km Sträck Kostnd (kr) min Gör klrt tbellen. Rit sedn linjen för den först formeln. Använd digrmmet här på sidn. Strtvgift s = t _ (min) Räkn med ndr mobiler En joggre springer med hstigheten km/h. Rit in linjen för joggren i digrmmet. Mrker de tre punktern i digrmmet. Dr linjen som visr smbndet. tid Skriv en formel för smbndet melln sträckn och tiden för joggren. 7 Gör klrt tbellen. K = Vd betyder t? Använd formeln i rutn och räkn ut vd ett smtl på minuter kostr. K = 9 + = 9 Skriv formeln för smbndet kostnd/vikt för pelsiner. sträck Vd betyder s? kr Kostnd K = Smbndet melln sträck och tid beror på hstigheten. För Ann på mopeden i digrmmet kn smbndet skrivs s = t. betyder hstigheten i km/h, kilometer per timme. Från formel till digrm h Kostnd per min Formel kr 9 kr K = 9t kr kr K= + t 7, kr, kr K = 7, +, t
12 Linjär smbnd finns v olik slg. Ett linjärt smbnd kn rits som en rät linje i ett digrm. All linjer i digrmmet visr linjär smbnd. km Sträck Läs v digrmmet En linje eller kurv i ett koordintsystem klls för grf. A A km på timmr? _ km på, timmr? D Ett proportionellt smbnd rits som en rät linje som går genom origo. Linjern A och visr proportionell smbnd, proportionliteter. Hur långt hinner tåg Hur lång tid tr det för tåg A h ( min) tt kör 7 km?,,, h D km Hur långt hinner tåg på timme? Formeln för tåg är s = t Olik slgs smbnd E Vilk grfer visr ett linjärt smbnd? F Skriv formlern för tåg och D. G s = t Tåg H s = t Tåg D E, G, H och I _ Välj rätt digrm Vilk visr ett proportionellt smbnd? Digrmmen visr höjden v vttnet i en swimmingpool. Vilket digrm hör ihop med vilket påstående? I E och H _ Välj rätt grf Välj rätt grf till rätt påstående. Timpriset är hel P tiden detsmm. _ För de först timmrn gäller fst pris. Därefter betlr mn per timme. Q _ Timpriset för de först timmrn är högre än vd det blir sedn. R _ Kostnd Poolen är hlvfull och töms. Poolen är tom och fylls. D Poolen är full och töms. A Poolen är hlvfull och fylls. P R Höjd Q Höjd Höjd A Höjd D
13 Rätt eller fel? Smbnd kn beskrivs på olik sätt. Med ord Fst vgift kr och timkostnd kr. K = + t (h) Kostnd (kr) kr Med en formel Om den fst kostnden är kr och kostnden per timme är kr, så blir formeln för kostnden K = + Kostnd Formeln K = + är ett proportionellt smbnd. Med ett digrm En grf går lltid genom origo. Med en tbell En linje som går genom punkten (, ) kn inte vis en proportionlitet. En joggre som springer km/h hinner km på 9 min. h De två formlern K = + t och P = + t ger smm kostnd för timmr. Smbnd och formel Skriv en formel för vrje smbnd där K kr är kostnden för t timmr. A kr/tim A: : : Grundvgift kr kr/tim kr Strtvgift kr kr/tim Kostnd Vilk koordinter hr punktern? (,) P _ t K = + t K = h Till vilket smbnd hör punkten P? K = K = + Städfirmn Hållrent tr kr Se digrmmet till höger. Hur långt hinner Ann på timmr? S R km Sträck K = + t Kostnd Pr ihop P i grundvgift och sedn kr/tim. Skriv en formel för kostnden K tt nlit firmn i t timmr. Vilket smbnd A, eller visr linjen i digrmmet? Pr ihop vrje formel med rätt linje. Q (,) Q _ Mrker punktern R (, ) och S (, ) kr y P + t K = K = + Rätt Fel h Hur gick det? km _ Vilken hstighet hr hon? km/h _ timmr 7
14 Lös problemen med hjälp v en ekvtion. Lös problemen med hjälp v en ekvtion. Alice och Luks vinner tillsmmns kr på ett lotteri. Eftersom de betlde olik mycket för lotten, så bestämmer de tt Alice sk få gånger mer än Luks. Hur mycket pengr får Alice? Vd är? Skriv svr: + + = Luks får kr. Alice får kr Teckn ekvtionen: Lös ekvtionen: En rektngel hr omkretsen cm. Den en sidn är cm längre än den ndr sidn. Hur lång är sidorn? + = + = Svr: Sidorn är cm och cm 7 = kr Alice får _ Ett tl är större än ett nnt tl. Summn v de två tlen är 7. Vilk är tlen? + + = 7 = Svr: Tlen är och = En fmilj består v ppp och tre döttrr. Det skiljer fyr år melln vrje dotter. Pppn är tio gånger äldre än den yngst dottern. Tillsmmns är fmiljen 77 år. Hur gmml är pppn? = Ett kvdrtiskt rum hr ren m². Hur lång är vrje sid i rummet? _ = Svr: Vrje sid är m _ estäm ktetens längd. + = _ Svr: Kteten är m _ (cm) = 77 = Svr: Ppp är år = + _ m = ± _ m Svr: 7 kr Svr: Stigen är m _ En liten dmm hr ren 79 dm². Hur långt är det tvärs över dmmen? r = 79 Aren = π r, = r = Lönen är kr Svr ungefär m ( dm) Pythgors sts, se sidn 9. estäm stigens längd. Skorn kostde kr. Teckn ekvtionen: _, = Krro betlr % v sin lön i sktt. % v lönen går till hyr och % v lönen går till mt och ndr inköp. Efter det hr hon kr kvr v lönen. Hur stor måndslön hr Krro? = Erko köper ett pr skor. Hn får % rbtt. Rbtten vr på kr. Hur mycket kostde skorn innn rbtten? 9
15 Förenkl följnde uttryck. Ord s 7s + 9 s = etydelse Sidn ndrgrdsekvtion En ekvtion som innehåller en term v ndr grden, t.e.. +s=s ( s) = digrm Figur som visr ett sttistiskt mteril eller ett smbnd. Ett koordintsystem som hr nmn på lrn t.e. längd, tid, ntl kn också klls för digrm. Skriv uttrycken multiplicert med summn v och. ekvtion En likhet som innehåller minst ett obeknt tl, oft nvänds. formel Ett uttryck som beskriver ett smbnd med hjälp v symboler, t.e. eller U. förenkl Att förkort ett bråk eller utför en beräkning, så tt uttrycket kn skrivs på ett enklre sätt. grf En linje eller kurv i ett digrm eller koordintsystem klls för grf. koefficient Fktorn som multiplicers med vribeln i en term. Om termen är, så är koefficienten. 7 konstnt Ett värde som inte ändrs. Den term i ett uttryck som inte innehåller en vribel. koordint Ett v de tl som nvänds för tt nge en punkts läge i ett koordintsystem. kvdrt En fyrhörning med ll sidor lik och ll vinklr 9º, eller ett tl eller en vribel som upphöjts med t.e. eller. likhet Två olik uttryck som är värd lik mycket. I mtemtiken nvänds likhetstecken för tt vis en likhet. Vänster led = Höger led linjärt smbnd Ett smbnd melln två storheter som kn viss som en rät linje i ett koordintsystem. obeknt Det obeknt tlet i en ekvtion vrs värde mn sk bestämm. proportionellt smbnd Ett smbnd som kn viss som en rät linje genom origo i ett koordintsystem. Kilopris är ett eempel på en proportionlitet. Mn säger tt kostnden ökr proportionellt med vikten. smbnd Ett mtemtiskt smbnd kn viss med en formel, med en grf, med en tbell eller beskrivs med ord., tbell En uppställning fkt som är ordnd i rder och kolumner., term En del i en ddition eller subtrktion. Additionen + innehåller termern och. uttryck Innehåller tl och vribler smt tecken för räknesätt. vribel eteckning för ett tl som kn vrier, oft. s + + s = s (s ) + ( + s)= b Skillnden melln kvdrten på och kvdrten på b. _ ( + ) Multiplicer summn v och med. + Adder till produkten v och. En rät linje går genom punktern (, ) och (, ). En nnn rät linje går genom origo och punkten (,). Ge koordintern för (,) skärningspunktern. y Firm A kostr kr i strtvgift och sedn kr/tim. Firm kostr kr/tim. Skriv en formel för K = + t Firm A: _ K = z Firm : _ timmr Vid vilken tid kostr de lik mycket? _ Skriv två olik uttryck som innehåller vribeln p. Uttryckens värde sk vr, om p =. T.e. p p 9 Skriv två olik ekvtioner som vrder innehåller en prentes i en ledet och som båd hr lösningen = 7. T.e. ( ) = ( + ) =
PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL
PASS. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL. Tl, bråktl och decimltl Vd är ett tl för någonting? I de finländsk fmiljern brukr det vnligtvis finns två brn enligt Sttistikcentrlen (http://www.tilstokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vesto_sv.html).
Sfärisk trigonometri
Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Thoms Erlndsson RÄTA LINJER, PLAN, SKALÄRPRODUKT, ORTOGONALITET MM VERSION MER OM EKVATIONSSYSTEM Linjär ekvtionssystem och den geometri mn kn härled ur dess är
Repetitionsuppgifter i matematik
Lärrprogrmmet Ingång Mtemtik och Lärnde Repetitionsuppgifter i mtemtik Inför vårterminens mtemtikstudier kn det vr r tt repeter grundläggnde räknefärdigheter. Dett mteril innehåller uppgifter inom följnde
definitioner och begrepp
0 Cecili Kilhmn & Jokim Mgnusson Rtionell tl Övningshäfte Avsnitt definitioner och egrepp DEFINITION: Ett rtionellt tl är ett tl som kn skrivs som en kvot melln två heltl och där 0. Mängden rtionell tl
Rationella uttryck. Förlängning och förkortning
Sidor i boken 8-9, 0- Rtionell uttryck. Förlängning och förkortning Först någr begrepp. Aritmetik eller räknelär är den mest grundläggnde formen v mtemtik. Ett ritmetiskt uttryck innehåller tl, men ing
TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00
Kursnummer: Moment: Progrm: Rättnde lärre: TENTAMEN HF00 Mtemtik för bsår I TENA / TEN Tekniskt bsår Mssimilino Colrieti-Tosti, Nicls Hjelm & Philip Köck Nicls Hjelm 0-0-6 08:00-:00 Emintor: Dtum: Tid:
Algebra. Kapitel 5 Algebra
Algebr Kpitel Algebr Kpitlet inleds med tt elevern ges möjlighet tt tolk och skriv lgebrisk uttrck. De räknr också ut värdet v olik uttrck. Elevern får sedn rbet med mönster. De ritr mönstren smt beskriver
Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...
Trigonometri Innehåll 1 Rätvinklig tringlr 1 Godtyklig tringlr oh enhetsirkeln 3 Tringelstsern 4 3.1 restsen.............................. 4 3. Sinusstsen.............................. 5 3.3 Kosinusstsen.............................
ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.
Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR v Vektorer oh koordinter i D-rummet ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM LÄNGDEN AV EN VEKTOR AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER MITTPUNKT TYNGDPUNKT SFÄR OCH KLOT INLEDNING För tt bild
Sidor i boken
Sidor i boken -5 Vi räknr en KS För tt ni sk få en uppfttning om hur en KS kn se ut räknr vi här igenom den end KS som givits i denn kurs! Totlt kn mn få poäng. Om mn lycks skrp ihop 7 poäng eller mer
UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION
OLIVI KVRNLÖ UPPTÄCK OCH DEINIER SMNDET MELLN TVÅ OMRÅDEN SOM DELS V GREN TILL EN POTENSUNKTION Konsultudrg rågeställning I den här ugiften sk vi undersök smbndet melln reorn i en kvdrt med sidn l.e. i
Exponentiella förändringar
Eonentiell förändringr Eonentilfunktionen - llmänt Eonentilfunktionen r du tidigre stött å i åde kurs oc 2. En nyet är den eonentilfunktion som skrivs y = e. (Se fig. nedn) Tlet e, som är mycket centrlt
Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför?
Geometri 1. Linjen är isektris till vinkeln. Sträkorn, oh är lik lång. Hur stor är vinkeln? vgör utn mätningr! 4. Fyr kopior v en rätvinklig tringel kn lltid sätts ihop till en kvdrt med hål som i följnde
Föreläsning 7: Trigonometri
ht06 Föreläsning 7: Trigonometri Trigonometrisk identiteter En identitet är en likhet som håller för ll värden på någon vriel. Tex så gäller tt ( + ) + + för ll,. Dett skrivs ilnd som ( + ) + +, men vi
Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Kvlifieringstävling den oktober 007 Förslg till lösningr 1 I en skol hr vr oh en v de 0 klssern ett studieråd med 5 ledmöter vrder Per är den ende v
Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna
CTH/GU STUDIO TMVb - / Mtemtisk vetenskper Integrlen Anlys och Linjär Algebr, del B, K/Kf/Bt Inledning Mn kn inte lltid bestämm integrler f() d ekt utn mn får nöj sig med tt beräkn pproimtioner. T.e. e
ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM
Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR 1 v 1 Ortonormerde bser oh koordinter i 3D-rummet ORTONORMERADE BASER I PLAN D OCH RUMMET 3D ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM Vi säger tt en bs i rummet e r, e r, e r z e r,
LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1
LINJÄR ALGEBRA II LEKTION JOHAN ASPLUND INNEHÅLL. VEKTORRUM OCH DELRUM Hel kursen Linjär Algebr II hndlr om vektorrum och hur vektorrum (eller linjär rum, som de iblnd klls) beter sig. Tidigre hr mn ntgligen
Finaltävling den 20 november 2010
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Finltävling den 20 november 2010 Förslg till lösningr Problem 1 Finns det en tringel vrs tre höjder hr måtten 1, 2 respektive 3 längdenheter? Lösning
Övningsuppgifter i matematik
Yrkeshögskoln Hlmstd Repetitionsuppgifter mtemtik Övningsuppgifter i mtemtik Oserver! Multipliktion skrivs med Bokstven x med x Prefix. Omvndl följnde enheter ), dm till cm (centimeter) ) m till km (kilometer)
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Bo Styf LAoG I, 5 hp ES, KndM, MtemA -9-6 Smmnfttning v föreläsningrn 5-7. Föreläsningrn 5 7, 7/9 6/9 : Det kommer, liksom i lärooken, inte tt finns utrymme för
Nautisk matematik, LNC022, Lösningar
Nutisk mtemtik, LN022, 2012-05-21 Lösningr 1. () För vilken eller vilk vinklr v melln 0 oh 180 är sin v = 0, 25? Räknren ger oss v 14, 5, då finns okså lösningen 180 14, 5 = 165, 5 i det givn intervllet.
MA002X Bastermin - matematik VT16
MA00X Bstermin - mtemtik VT6 Något om trigonometri Mikel Hindgren februri 06 Cirkelns ekvtion Exempel Beräkn vståndet melln punktern (4, 6) och (, ). 7 6 5 4 d (, ) 4 = (4, 6) 6 = 4 4 5 6 Pythgors sts:
IE1204 Digital Design
IE1204 Digitl Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles lgebr, Grindr MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombintorisk kretsr F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multipleor KK2 LAB2 Låskretsr, vippor, FSM F10 F11 Ö6
9. Vektorrum (linjära rum)
9. Vektorrum (linjär rum) 43. Vektorrum (linjärt rum) : definition och xiom 44. Exempel på vektorrum v funktioner. 45. Hur definierr mn subtrktion i ett vektorrum? 46. Underrum 47. Linjärkombintioner,
TATA42: Tips inför tentan
TATA42: Tips inför tentn John Thim 25 mj 205 Syfte Tnken med dett kort dokument är tt ge lite extr studietips inför tentn. Kursinnehållet definiers så klrt fortfrnde v kursplnen och kurslitterturen så
Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?
Vilken rät linje pssr bäst till givn dtpunkter? Anders Källén MtemtikCentrum LTH nderskllen@gmil.com Smmnfttning I det här dokumentet diskuterr vi minst-kvdrtmetoden för skttning v en rät linje till dt.
Evighetskalender. 19 a) nyårsdagen var år 2000 b) julafton kommer att vara på år 2010 c) de första människorna landade på månen, 20 juli 1969
Evighetsklender Vilken veckodg vr det när du föddes? På vilken veckodg fyller du 18 år? Med den här evighetsklendern kn du t red på det. Gör så här när du sk t red på veckodgen: Lägg ihop följnde fyr tl:
SF1625 Envariabelanalys
SF1625 Envribelnlys Föreläsning 13 Institutionen för mtemtik KTH 27 september 2017 SF1625 Envribelnlys Anmäl er till tentn Anmäl er till tentn nu. Det görs vi min sidor. Om det inte går, mejl studentexpeditionen
24 Integraler av masstyp
Nr, mj -5, Ameli Integrler v msstyp Kurvintegrler v msstyp Vi hr hittills studert en typ v kurvintegrl, R F dr, där vi integrerr den komponent v ett vektorfält F som är tngentiell till kurvn ( dr) i punkter
NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2011 3. Kravgränser 4. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 5. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 8
Kurs plnering.se NpMC vt011 1(9) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 011 Krvgränser 4 Del I, 8 uppgifter utn miniräknre 5 Del II, 9 uppgifter med miniräknre 8 Förslg på lösningr
Integraler och statistik
Föreläsning 8 för TNIU Integrler och sttistik Krzysztof Mrcinik ITN, Cmpus Norrköping, krzm@itn.liu.se www.itn.liu.se/krzm ver. 4 - --8 Inledning - lite om sttistik Sttistik är en gren v tillämpd mtemtik
Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1
F r å g L u n d o m m t e m t i k Mtemtikcentrum Mtemtik NF Någr integrler Kjell Elfström Invers funktioner Om f är en funktion, och ekvtionen f() = till vrje V f hr en entdigt bestämd lösning D f, så
Mat-1.1510 Grundkurs i matematik 1, del III
Mt-.50 Grundkurs i mtemtik, del III G. Gripenberg TKK december 00 G. Gripenberg TKK) Mt-.50 Grundkurs i mtemtik, del III december 00 / 59 Vribelbyte F gx))g x) dx = d F gx)) dx dx = / b F gx)) = F gb))
RÄKNEOPERATIONER MED VEKTORER. LINJÄRA KOMBINATIONER AV VEKTORER. ----------------------------------------------------------------- Låt u vr en vektor med tre koordinter u. Vi säger tt u är tredimensionell
Kan det vara möjligt att med endast
ORIO TORIOTO yllene snittet med origmi ed endst någr få vikningr kn mn få frm gyllene snittet och också konstruer en regelbunden femhörning. I ämnren nr 2, 2002 beskrev förfttren hur mn kn rbet med hjälp
Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen
Ett förspel till Z -trnsformen Fibonccitlen Leonrdo Pisno vnligen klld Leonrdo Fiboncci, den knske störste mtemtiker som Europ frmburit före renässnsen skrev år 10 en bok (Liber bci) i räknelär. J, fktiskt.
MATEMATISKT INNEHÅLL UPPGIFT METOD. Omvandla mellan olika längdenheter. METOD BEGREPP RESONEMANG. Ta reda på omkrets. 5 Vilken omkretsen har figuren?
Kn du dett? Uppgiftern här är tänkt tt nvänds för utvärdering v hur elevern tillägnt sig kpitlets mtemtisk innehåll. Låt elevern, prvis eller i mindre grupper, lös uppgiftern tillsmmns och förklr för vrndr
19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3
Nr9,3mj-5,Ameli 9 Integrlkurvor, potentiler och kurvintegrler i R och R 3 9. Integrlkurvor En integrlkurv r(t) ((t), (t)) till ett vektorfält F(, ) är en kurv där vektorfältet är en tngent till kurvn i
Appendix. De plana triangelsatserna. D c
ppendix e pln tringelstsern Pythgors sts: I en rätvinklig tringel gäller, med figurens etekningr: 2 = 2 + 2 1 2 evis: Vi utnyttjr likformigheten melln tringlrn, oh. v denn får vi, med figurens etekningr:
Inledande kurs i matematik, avsnitt P.6. Vi ritar upp enhetscirkeln och vinkeln 2π 3.
Inlednde kurs i mtemtik, vsnitt P6 P6 eräkn sin P61 eräkn os 4 Vi ritr upp enhetsirkeln oh vinkeln Vi sk nvänd enhetsirkeln oh symmetrier i denn för tt estämm os 4 Den punkt på enhetsirkeln med vinkeln
a sin 150 sin 15 BC = BC AB 1.93 D C 39º 9.0
18 Trigonometri Övning 18.1 I tringeln är sidorn och lik lång. Tringelns störst vinkel är 10. eräkn förhållndet melln sidorn och. Svr med tre gällnde siffror. Mätning i figur godts ej. Tringeln är likbent.
Studieplanering till Kurs 3b Grön lärobok
Studieplnering till Kurs 3b Grön lärobok Den här studieplneringen hjälper dig tt häng med i kursen. Plneringen följer lärobokens uppdelning i kpitel och vsnitt. Iblnd får du tips på en inspeld genomgång
MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR
MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS 905 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningr v svrens innehåll och poängsättningr som ges här är inte bindnde för studentexmensnämndens bedömning Censorern beslutr om de kriterier
GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.
GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. v Någr v de storheter som förekommer inom nturvetenskp kn specificers genom tt ders mätetl nges med ett end reellt tl. Exempel på sådn storheter, som klls sklär
SF1625 Envariabelanalys
Modul 5: Integrler Institutionen för mtemtik KTH 30 november 4 december Integrler Integrler är vd vi sk håll på med denn veck och näst. Vi kommer tt gör följnde: En definition v vd begreppet betyder En
Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )
Intrduktinskurs i mtemtik 1 v 5 Algerisk uttrk: Räknelgr: lgen distriutiv lgr ssitiv lgr kmmuttiv, Ptenser: 1 n L n gånger --------------------------------------- n udd tl, jämnt tl n, n n n 4 4.. ---------------------------------------
Gör slag i saken! Frank Bach
Gör slg i sken! Frnk ch På kppseglingsbnn ser mn tävlnde båtr stgvänd lite då och då under kryssrn. En del v båtrn seglr för styrbords hlsr och ndr för bbords. Mn kn undr vem som gör rätt och hur mn kn
SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag
SF166 Flervribelnlys Tentmen 8 juni 11, 8. - 13. Svr och lösningsförslg Del A (1 estäm en ekvtion för tngentplnet till ytn z + y z 3 1 i punkten (, y, (1, 1,. (3p b Punkten (, y, z (1.1,.9, t ligger på
Materiens Struktur. Lösningar
Mteriens Struktur Räkneövning 1 Lösningr 1. I ntriumklorid är vrje N-jon omgiven v sex Cl-joner. Det intertomär vståndet är,8 Å. Ifll tomern br skulle växelverk med Coulombväxelverkn oh br med de närmste
Tillämpning av integraler
CTH/GU LABORATION 3 MVE6 - /3 Mtemtisk vetenskper Inledning Tillämpning v integrler Vi skll se på två tillämpningr v integrler. Först ren oh volymen v rottionskropp sedn omkretsen v en ellips. Rottionskroppr
Grundläggande matematisk statistik
Grundläggnde mtemtisk sttistik Diskret och kontinuerlig slumpvribler Uwe Menzel, 208 uwe.menzel@slu.se; uwe.menzel@mtstt.de www.mtstt.de Diskret och kontinuerlig slumpvribler Slumpvribel (s.v.): vribel
Induktion LCB 2000/2001
Indution LCB 2/2 Ersätter Grimldi 4. Reursion och indution; enl fll n 2 En tlföljd n nturligtvis definiers genom tt mn nger en explicit formel för uträning v n dess 2 element, som till exempel n 2 () n
Uttryck höjden mot c påtvåolikasätt:
Sinusstsen Beviset i PB gger å tre resultt som nog få gmnsieelever är förtrogn med. Vrje tringel hr en s.k. omskriven cirkel en cirkel som går genom ll tre hörnen : C Uttrck höjden mot c åtvåoliksätt:
TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013
TMV151/TMV181 Fredrik Lindgren Mtemtisk vetenskper Chlmers teknisk högskol och Göteborgs universitet 19 november 2013 F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 1 / 24 Outline 1 Mss, moment
1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1
UPPSALA UNIVERSITET Svr till tent i mtemtik Mtemtisk institutionen Anlys MN Distns Jons Elisson 7-- Skrivtid: - 5. Observer tt problemen inte står i svårighetsordning. All svr sk motivers. Det kn krävs
NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2005 3. Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6
Kurs plnering.se NpMC vt005 (5) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 005 Del I, 0 uppgifter utn miniräknre 4 Del II, 8 uppgifter med miniräknre 6 Förslg på lösningr till uppgifter
GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.
GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. v 6 Någr v de storheter som förekommer inom nturvetenskp kn specificers genom tt ders mätetl nges med ett end reellt tl. Exempel på sådn storheter, som klls sklär
Analys o 3D Linjär algebra. Lektion 16.. p.1/53
Anlys o 3D Linjär lgebr Lektion 16. p.1/53 . p.2/53 v 3D Linjär lgebr Hr betrktt vektorer v typen etc resp dvs ordnde triplr v typen. reell tl 3D Linjär lgebr Punkt-vektor dulismen En ordnd tripel v typen
Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.2
Lösningr och kommentrer till uppgifter i.2 202 d) t t 2 25 t (t 5)(t + 5) Med hjälp v konjugtregeln kn vi fktoriser nämnren. Eftersom nämnren inte får bli noll är ej t 5 eller t 5 tillåtn. 206 Först presenterr
Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.
LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,
Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.
Rtionell tl Låt oss skiss hur mn definierr de rtionell tlen utifrån heltlen. Förutom tt det ger en inblick i hur mtemtiken är uppbyggd, är dett är ett br exempel på ekvivlensreltioner och ekvivlensklsser.
Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p)
1(1) IF1611 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 1 Tentmen Gäller även studenter som är registrerde på B1116 Torsdgen den 1 okt, 1, kl. 14.-19. Skriv tydligt! Skriv nmn och personnummer på ll inlämnde ppper!
Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)
Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor NÅGRA VIKTIGA ANDRAGRADSKURVOR: CIRKEL, ELLIPS, HYPERBEL OCH PARABEL CIRKEL Definition. En cirkel är mängden v de punkter i plnet vrs vstånd till en given
Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1
Uppgiftssmling 5B1493, lektionern 1 6 Lektion 1 4. (Räkning med oändlig decimlbråk) Låt x = 0, 1 2 3 n och y = 0,b 1 b 2 b 3 b n ( i och b i siffror 0, 1,, 9).. Kn Du beskriv något förfrnde som säkert
Matris invers, invers linjär transformation.
Mtris invers, invers linjär trnsformtion. Påminnelse om mtris beräkningr: ddition, multipliktion med sklärer och mtrisprodukt Algebrisk egenskper hos mtrisddition och multipliktion med ett tl (Ly Sts..,
Bokstavsräkning. Regler och knep vid bokstavsräkning
Mtemtik Bokstvsräkning Du står nu inför en ny kurs i mtemtik, där meningen är tt du sk tillgodogör dig ny teorier, som smtlig leder frm till övningr och uppgifter. Även om du förstått vd teorin sk nvänds
Algebra. Kapitel 5 Algebra
Algebr Kpitel Algebr Kpitlet inleds med tt elevern ges möjlighet tt tolk och skriv lgebrisk uttrck. De räknr också ut värdet v olik uttrck. Elevern får sedn rbet med mönster. De ritr mönstren smt beskriver
Facit Läxor. hur många areaenheter som får plats cm 2 cm och 12 4 cm samt 3 cm 16 cm och 6 cm 8 cm.
Läa a) b) c) a) 6,8 b) 8, c) 66 a),99,09,,8,8 b) 0,0 Hon får 9 kr tillbaka. a) 00 b) 00 c) 00 6 a) 0 längder b) 7 m c) kr 7 Decimaltecknet skiljer heltalen från decimaltalen. Placeringen avgör om siffran
Tillämpning - Ray Tracing och Bézier Ytor. TANA09 Föreläsning 3. Icke-Linjära Ekvationer. Ekvationslösning. Tillämpning.
TANA09 Föreläsning 3 Tillämpning - Ry Trcing och Bézier Ytor z = B(x, y) q o Ekvtionslösning Tillämpning Existens Itertion Konvergens Intervllhlveringsmetoden Fixpuntsitertion Newton-Rphsons metod Anlys
Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS
Läsnvisningr för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningrn är tänkt i först hnd för dig som läser kursen mtemtik I på distns, och de sk vägled dig på din res genom nlysen. Stoffet är i stort sett portionert på
9. Bestämda integraler
77 9. Bestämd integrler Låt f vr en icke-negtiv, begränsd funktion på [,b]. Vi hr lltså 0 f(x) ll x [,b] för någon konstnt B. B för Problem: Beräkn ren A v den yt som begränss v kurvn y = f(x), x b, x-xeln
Area([a; b] [c; d])) = (b a)(d c)
Aren och integrl Summor Huvudämne i föreläsningen är reor v gurer i plnet och integrler. Integrl är ett egrepp som låter de nier reor v gurer i plnet, och speciellt eräkn reor melln grfer v funktioner
Facit - Tänk och Räkna 6a
Fit - Tänk oh Räkn I tlens värl - - - - - - Åttiosextusen trehunrfem Åttiosextusen trehunrfem 8 0 9 089 8 8 8 0 9 80 9 9 9 80 0 99 098 99 099 99 00 89 899 89 900 89 90 008 009 00 9 999 0 000 0 00 90 988
freeleaks Funktioner, inverser och logaritmer 1(17)
freeleks Funktioner, inverser och logritmer (7) Innehåll Förord Funktioner och inverser Multipliktion och division........................ Kvdrer och kvdrtrot......................... Eponentilfunktion
Addition och subtraktion
Sidor i boken 35-39 Addition och subtrktion Vi börjr med lite ritmetik. Heltlsddition innebär ing som helst problem. Här tr vi lämpligen räknedosn till hjälp. Eempel. 3+00+5 = 7 Så länge ll nämnre är lik
14. MINSTAKVADRATMETODEN
4 MINTAKADRATMETODEN Nu sk vi gå igenom någr olik sätt tt lös ekvtionssystemet Ax Om A är m n mtris med m n så sägs systemet vr överestämt och det sknr då i llmänhet lösningr Istället söker mn en pproximtiv
Enhetsvektorer. Basvektorer i två dimensioner: Basvektorer i tre dimensioner: = i. Enhetsvektor i riktningen v: v v. Definition: Vektorprodukt
Vektorddition u v u + v u + v = + = u 2 v 2 u 2 + v 2 u v u + v u + v = u 2 + v 2 = u 2 + v 2 u 3 v 3 u 3 + v 3 Multipliktion med sklär u α u α u = α = u 2 α u 2 u α u α u = α u 2 = α u 2 u 3 α u 3 Längden
Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är
Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor NÅGRA VIKTIGA ANDRAGRADSKURVOR: CIRKEL, ELLIPS, HYPERBEL OCH PARABEL CIRKEL Definition. En irkel är mängden v de punkter i plnet vrs vstånd till en given punkt
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen T Erlndsson TENTAMEN 5--4 Anlys MN SVAR OCH ANVISNINGAR FRÅGOR... 4. 5. x-xeln 6. y = x + x + 7. y = sin x + 8. y = xe x + 9. y = e x. y = x +.. + x. x = 4. 5.
Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3
Volum v rottionskroppr. Båglängd, rottionsytor. Adms 7., 7., 7.3 Volum v rottionskroppr. Båglängd, rottionsytor. Integrtion v rtionell uttryck, prtilbråksuppdelning. Exempel med invers substitutioner.
1.1 Sfäriska koordinater
Föreläsning 3 Mång fysiklisk problem hr någon slgs symmetri. Mest vnligt förekommnde är sfärisk cylinisk. Det visr sig tt mn kn förenkl beräkningr betydligt om mn nvänder sfärisk /eller cylinisk koordinter..
Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017
KTH, Mtemtik Mri Sprkin Lösningsförslg till tentmen i SF683 och SF629 (del ) 23 oktober 207 Tentmen består v sex uppgifter där vrder uppgift ger mximlt fr poäng. Preliminär betgsgränser: A 2 poäng, B 9,
Lösningsförslag till fråga 5
Lösningsförslg till fråg 5 Smmnfttning Följnde lceringr för unktern, som frmgår v Tbell, är de bäst vi hr funnit. Utförligre beskrivningr v ders lägen följer i texten: Fråg ), n unkter i en kvdrt n Plcering
Tillämpad Matematik I Övning 4
HH/ITE/BN Tillämpd Mtemtik I, Övning 8 6 Tillämpd Mtemtik I Övning 6 8 Allmänt Övningsuppgiftern, speciellt Tpuppgifter i först hnd, är eempel på uppgifter du kommer tt möt på tentmen. På denn är du ensm,
Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00
Tentmen i Mtemtik, HF9 9 dec 6, kl. 8:-: Emintor: Armin Hlilovic Undervisnde lärre: Erik Melnder, Jons Stenholm, Elis Sid För godkänt betyg krävs v m poäng. Betygsgränser: För betyg A, B, C, D, E krävs,
Diskreta stokastiska variabler
Definitioner: Diskret stokstisk vribler Utfllet i ett slumpmässigt försök i form v ett reellt tl, betrktt innn försöket utförts, klls för stokstisk vribel eller slumpvribel (oft betecknd ξ, η ) Ett resultt
HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER
DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER Den trigonometrisk enhetscirkeln är en cirkel med rdie = och mittpunkt i origo B(0,) C(,0) O D(0,) I en rätvinklig tringel definierr vi
Matematiska uppgifter
Element Årgång 59, 976 Årgång 59, 976 Först häftet 3020. Lös på enklste sätt ekvtionssystemet (Svr: x = v = 2 och y = u = 2) x + 7y + 3v + 5u = 6 8x + 4y + 6v + 2u = 6 2x + 6y + 4v + 8u = 6 5x + 3y + 7v
Mängder i R n. Funktioner från R n till R p
Kpitel 1 Mängder i R n. Funktioner från R n till R p 1.1. Euklidisk rummet R n : geometri Som vnligt betecknr vi med R n mängden v ll reell n-tiplr = ( 1, 2,..., n ) med origo (nollvektorn) = (,,...,)
uppdrag: matte Gunnar Kryger Andreas Hernvald Hans Persson Lena Zetterqvist Mattespanarna
uppdrg: mtte Gunnr Kryger ndres Hernvld Hns Perssn Len Zetterqvist Mttespnrn ISN 978-9-7-0- ndres Hernvld, Gunnr Kryger, Hns Perssn, Len Zetterqvist ch Liber re d k t i n Mirvi Unge Thrsén, Mri Österlund
Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer
Lösningsförslg Högskoln i Skövde SK, JS) Preliminär version juni 0, reservtion för fel. Tentmen i mtemtik Kurs: MA5G Mtemtisk Anlys MAG Mtemtisk nlys för ingenjörer Tentmensdg: 0-05- kl.0-9.0 Hjälpmedel
Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj
Kontrollskrivning 3 till Diskret Mtemtik SF60, för CINTE, vt 209 Emintor: Armin Hlilovic Dtum: 2 mj Version B Resultt: Σ p P/F Etr Bonus Ing hjälpmedel tillåtn Minst 8 poäng ger godkänt Godkänd KS nr n
TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler
TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 5 november 28 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn
TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler
TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 29 mrs 27 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn om
REPETITION 2 A. a) Är sträckan proportionell mot tiden? b) Beräkna medelhastigheten under de fem första sekunderna.
REPETITION Hur mcket är a) 9 b) 00 0 c) 00 På en karta i skala : 0 000 är det, cm mellan två små sjöar. Hur långt är det i verkligheten? Grafen visar hur långt en bil hinner de se första sekunderna efter
Avsnitt 3. Determinanter. Vad är en determinant? Snabbformler för små determinanter
Avsnitt Determinnter Vd är en determinnt? Snbbformler för små determinnter Kofktorutveckling Minorer Utveckling längs en rd Utveckling längs en kolumn Rd- och kolumnopertioner Rdopertioner Kolumnopertioner
Sammanfattningar Matematikboken Y
Sammanfattningar Matematikboken Y KAPitel 1 TAL OCH RÄKNING Numeriska uttryck När man beräknar ett numeriskt uttryck utförs multiplikation och division före addition och subtraktion. Om uttrycket innehåller
NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN MaB VT 2002 LÖSNINGAR 3
freeleks NpMB vt00 1() Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 00 3 MB VT 00 LÖSNINGAR 3 Del I, Digitl verktyg är INTE tillåtn 3 Del I # 1 (/0) Linje med riktningskoefficienten 3............