9. Vektorrum (linjära rum)
|
|
- Gustav Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 9. Vektorrum (linjär rum) 43. Vektorrum (linjärt rum) : definition och xiom 44. Exempel på vektorrum v funktioner. 45. Hur definierr mn subtrktion i ett vektorrum? 46. Underrum 47. Linjärkombintioner, linjärt beroende, bs och dimension. 48. Beskriv hur mn, när mn vlt en bs för ett (ändligtdimensionellt) vektorrum V, kn identifier det med R n, där n dimv. 49. Oändligtdimensionell vektorrum. 5. En följd v linjärt oberoende vektorer i ett ändligtdim. vektorrum V kn lltid kompletters till en bs. 5. För två underrum, U och U, i ett vektorrum V gäller dim U +dimu dimu U +dimu U 5. Vilk egenskper tr mn som definition för sklärprodukt i ett bstrkt vektorrum? 53. Exempel på sklärprodukt på ett funktionsrum. 54. Cuchy-Schwrz olikhet och tringelolikheten i funktionsrum med sklärprodukt. 55. Ortogonlt komplement. Ortogonl projektion. Minst kvdrtmetoden. 56. Legendrepolynom 57. Bsbyte: Hur ändrs koordintern v en vektor, då mn övergår från en bs till en nnn? Om båd bsern är ortonormerde? 58. Ortogonl mtris Kolonnern i en n n-mtris utgör en ON-bs för R n om och endst om rdern hr smm egenskp. Adrien-Mrie Legendre, frnsk mtemtiker Polynomen återfinns i en vhndling från 784. Linjär rum: kommentrer Homogen linjär ekvtionssystem 59. Om vi försöker skriv upp ll lösningr till så är en möjlighet x y z 3x y +z x godtycklig s z godtycklig t y 3x +z 3s +t eller ekvivlent s 3 + t s, t godtycklig Tolkr mn ekvtionen som en beskrivning v ett pln i rummet, så bildr (, 3, ) och (,, ) en bs för vektorern i dett pln. 6. Löser vi systemet ½ x + x + x 3 + x 4 x +x x 3 +3x 4 genom tt exempelvis eliminer x ur den ndr ekvtionen, får vi x 3 x x 3 s + t x 4 s, t gidtycklig Mn kn säg tt ( 3,,, ) och (,,, ) utgör en bs för lösningrn. 6. Allmänt: Utför successiv elimintion på ett linjärt ekvtionssystem, så fås lösningr på en form som i KGA, sid., Exempel.5. (Prmetrrn, som får väljs godtyckligt, kn vr fler än.) På mtrisform kn lösningen i Ex..5 skrivs x x x 3 x 4 x s s, t godtycklig + t 8 6 Hde systemet vrit homogent, hde ing konstnt termer funnits den först kolonnmtrisen i högerledet bortfller. Återstående två vektorer i högerledet kn sägs utgör en bs för lösningrn. 8
2 Homogen linjär differentilekvtioner y (t)+y (t) m y (t) Ce t C godtycklig y +5y +6y m y C e t + C e 3t C,C godtycklig y +4y +4y m y C e t + C te t 65. Persson&Böiers, sid.365 C,C godtycklig y (4) y (3) +y y m y C e t + C te t + C 3 t e t + C 4 e t C,C,C 3,C 4 godtycklig 66. Frågr mn Mthemtic om lösningen till (n tänker vi oss vr ett givet heltl) x y (x)+xy (x)+ x n y (x) Exemplen visr tt begreppet bs på ett nturligt sätt uppträder i fler olik smmnhng i ll fllen ovn kn lösningsmängden uppftts som ett slgs pln som spänns upp v ett ntl bsfunktioner. Så snrt mn hr en mängd v objekt som kn dders och multiplicers med tl, så tt de vnlig räknereglern gäller, så kn mn definier degreppen bs och dimension. Först måste mn emellertid preciser vd som vses med de vnlig räknereglern det är där xiomen på sid.6 kommer in! Fst, även om KGA ställer upp xiom och genomför en bstrkt härledning på sid.8, så är det ldrig ktuellt med linjär rum nnt än v följnde tre typer: Geometrisk vektorer: riktde sträckor i ett pln eller i 3 dimensioner, som dders och multiplicers medtl,somisprr,kp. Tlmultiplr, d.v.s. element i R n, som dders och multiplicers med tl, som i KGA, sid.75. (En mängd v mtriser kn t.ex. också betrkts som en mängd v tlmultiplr, fst ordnde på ett nnt sätt.) Funktioner som dders och multiplicers med tl, på det nturlig sättet, som i KGA, Exempel 9. Att dditionen och multipliktionen med tl i ll de tre fllen ovn uppfyller xiomen på sid.6, inser mn en gång för ll. Frågn om en viss mängd med dess opertioner utgör ett linjärt rum, reducers då till frågn om dditionen och multipliktionen med tl ger tlmultiplr / funktioner i smm mängd eller om mn kn komm utnför i det först fllet föreligger ett linjärt rum, nnrs inte. Se exempel på näst sid. genom tt mt in DSolve[ x y [x]+x y [x]+(x -n )y[x], y[x], x ] så får mn svret BesselJ[-n, x] C[] + BesselJ[n, x] C[] vilket skll tolks som så tt lösningrn är linjärkombintionern v två funktioner de s.k. Besselfunktionern J n (x) och J n (x) som inte kn uttrycks med de elementär, utn fått ett eget nmn. 9
3 67. Avgör vilk v följnde mängder som, försedd med de nturlig räkneopertionern, utgör linjär rum. Ange i förekommnde fll även en bs, smt rummets dimension. () (b) (x,x,x 3 ) R 3 : x + x + x 3 ª (x,x,x 3 ) R 3 : x + x + x 3 ª Svr: ) J, eftersom x + x + x 3 y + y + y 3 (x + y )+(x + y )+(x 3 + y 3 ) och för ll reell λ : λx + λx + λx 3 b) Nej : ¾ (c) (d) (e) (f) (g) (h) (i) {n n-mtriser A med det A } {n n-mtriser A med sp A } {polynom v grd n (exkt)} {polynom p v grd n med p () } {polynom p v grd n med p () } {f C [, ] : f () + f () } f C (R) :f (), f () ª x + x + x 3 x +x +x 3 6 c) Nej det kn mycket väl gäll det A det B, men det (A + B) 6 d) J, eftersom (kontroller med definitionen!) sp (A + B) sp A + sp B sp (λa) λ sp A så gäller tt vrje summ och vrje multipel v mtriser med spår hr spår också. e)nej summnvtvåpolynomvgrdn kn h grd <n(när x n -koeff. är motstt tl) f) Nej p () (p)()6 g) J, summor v polynom och multiplr v polynom, som är v grd n och är för x, är också v grd n och för x. (j) f C (R) :f f ª (k) ½ f C [, ] : ¾ f (x) dx
4 h-k) Kontinuitets- och deriverbrhetsvillkoren gäller för vrje summ f + g och vrje multipel λf, λ reellt tl, om de gäller för f och g : Är f och g två gånger deriverbr, så är f + g det också, etc. Återstår då tt kontroller villkoren efter :-tecknet. h) J : ½ f () + f () g () + g () ½ (f + g)()+(f + g)() (λf)()+(λg)() Rummet är oändligtdimensionellt t.ex. innehåller det följnde oändlig följd v lin. oberoende funktioner: f n (x) x n ( x) n, n,, 3,... (En följd v polynom v olik grdtl måste vr linjärt oberoende kontroller med definitionen!) i) Nej, p.g.. tt f () (f) () 6 j) J summn v två lösningr och vrje multipel v en lösning är också lösning. I och med tt f (x) C e x + C e x så är rummet -dimensionellt och en bs är e x,e xª k) J: om f och g är kontinuerlig på x med integrl, så är även f + g och λf kontinuerlig, för vrje reellt tl λ, och (f + g)(x) dx (f (x)+g (x)) dx f (x) dx + + λ λ (λf)(x) dx λf (x) dx f (x) dx g (x) dx Sklärprodukt : kommentrer Definitionen på sid.4 säkerställer tt det skll gå tt räkn som i LTHs övn.smling, övn.4. : (u v) (3u + v) u (3u) v (3u)+u v v v 3u u 6v u + u v v v 3u u 5u v v v smt tt sklärprodukten v en vektor med sig själv skll vr, så tt vi nu kn utnyttj sklärprodukten till tt räkn ut något motsvrnde längder : u u u Återigen är det egentligen inte fler än tre typer v sklärproudkter, som mn behöver h i åtnke: Den ursprunglig sklärprodukten för geometrisk vektorer, definierd utifrån längder och vinklr. Sklärprodukter för tlmultiplr : x y + x y x n y n x y +x y nx n y n (KGA, sid.5)... I kp., sid.87, skll vi se tt de här sklärproduktern hr ll formen x x x... x n Q x. x n där Q är en symmetrisk mtris, med egenskpen tt mtrisprodukten ovn är > (den är ett tl!) för ll (x,x,.., x n ) 6, eller ekvivlent: ll egenvärden till Q är >. Sklärprodukter för funktioner : Integrler v typen f (x) g (x) w (x) dx där w (x) > för ll x, så tt sklärprodukten v en funktion med sig själv säkert blir : (f,f) f (x) w (x) dx eftersom f (x) w (x)
5 Övningr 9 9 Ekvivlent formulering: Vis tt det till vrje trippel v tl (, b, c) går tt hitt en och endst en trippel (x, y, z) sådn tt xp (t)+yp (t)+zp 3 (t) t + bt + c för ll t smt bestäm den trippel (x, y, z) som svrr mot (, b, c) (,, ). Denn leder till ekvtionssystemet x + y + z x +4y +6z b x +4y +9z c b c b c (b ) vrv syns tt lösning finns och en entydig. Speciellt för (, b, c) (,, ) fås y 3,z,x3. 93 Illustrerr idén på specilfllet: m 3,n. Obs. tt b c d + b + e f +c + d + +e + f 93b Underrum därför tt A, B symmetrisk A + B symmetrisk λa symmetrisk De symmetrisk mtrisern är helt bestämd v sin element på och ovnför huvuddigonlen och dess kn väljs oberoende v vrndr. En bs i fllet n 3är t.ex.,,,,, Allmänt: En bs fås genom tt för vrje pr v index j, k, j k n, t den mtris som hr en ett på pltser j, k och k, j smt resten nollor. Totlt blir det n n (n +) mtriser i bsen, vilket lltså är dimensionen v Sym(n) 93c Som för de symmetrisk mtrisern, fst digonlelementenkninteväljsfritt demåstevr. En bs får vi genom tt för vrje pr v index j, k, j<k n, t den mtris som hr Totlt blir det på plts j, k, på plts k, j smt resten nollor. n (n ) (n ) mtriser i bsen, vilket således är dimensionen. och tt tlen, b, c, d, e, f i högerledet inte kn byts ut mot ndr och ändå h summn lik med vänsterledet. En bs utgörs lltså v de mtriser som hr en end ett någonstns och resten nollor. Rummets dimension mn.
6 94 Skriver kort summ för det gemensmm värdet v ll rd-, kolonn- och digonlsummor. 94 Om M och M är kvdrter med summor s resp. s, och λ, λ är godtycklig tl, så är λ M + λ M en kvdrt med summ λ s + λ s. Därför underrum. 94b Det räcker tt undersök följnde ekvtionssystem x + +y + z [titt på först rden först] x z x + y + z x y... x y z Alltså är mtrisern linjärt oberoende. 94c Tittr mn litet närmre på mtrisern i b) och observerr tt de två senre hr summ och mittenelement m, så kn mn leds till följnde tnkegång: Om vi hr en mgisk kvdrt med summ s och från den subtrherr en multipel v en mtris med idel ettor, som den först i b), såfårvienmgiskkvdrtmedsumm. Kn vi hitt ll mgisk kvdrter med summ, så hr vi ll mgisk kvdrter! En 3 3-mgisk kvdrt med summ skll h summn v huvuddigonlen summn v den ndr digonlen summn v ndr rden summn v ndr kolonnen Adderr vi dess fyr ekvtioner, får vi vrv följer tt summn v ll element +3m m Om nu m och summn, så ser mn tt, om mn fixerr värden på två element i hörnet, så blir hel mtrisen bestämd : b b b + b + b b Vi ser tt det går br tt välj och b godtyckligt, oberoende v vrndr. Därmed hr vi vist tt vrje element i MAG 3 kn skrivs på formen s 3 + +b där tlen s, och b får vrierr fritt. Alltså är dim MAG 3 3. (Andr mtrisen här ovn differensen melln bokens ndr och tredje.) 3
7 94d I c) konstterdes tt mtris och 3 hr summ, så vi kn direkt skriv upp den först koordinten : (Den givn A hr summ 5, medn först bsmtrisen hr summ 3, därv 5/3 5) y +z Nu kn vi vläs (rd, kol. 3 : y 3 (rd, kol. : z och kontroller tt det stämmer även på övrig positioner. 94e En n n-mtris A ( jk ) bestäms v värden på sin n element jk, j, k n. De mgisk kvdrtern svrr mot lösningrn till ett ekvtionssystem med n st. obeknt jk : r r r r 3... r n r n k k k k 3... k n k n r k d r d d där vi, för överskådlightens skull, infört r j summn v elementen på rd j j + j jn k j summn v elementen i kolonn j d summn v huvuddigonlelementen d summn v elem. i den ndr digonlen n +,n n Obs. tt ekvtionssystemet är linjärt och homogent. Antlet ekvtioner är (n ) + 3 n +, ntlet obeknt är n. Lösningrn bildr lltså ett linjärt underrum i R n och dett underrum är ortogonl komplementet till rummet som systemmtrisens n + rder spänner upp. Rdrummets dimension är nturligtvis ntlet rder n +, så dimensionen v dess ortogonl komplement måste vr n (n +) Inte riktigt lik br uppskttning som i problemtexten knske beror det på tt ekvtionern inte är oberoende? Jvisst: Om vi vet tt ll rdsummor är lik sinsemelln, r, och likså tt ll kolonnsummor, k, så måste r k, ty nr summn v mtrisens ll element nk. Alltså är ekvtionen r k överflödig och vi kn ersätt n +med n i vår uppskttning. 95 Räcker med t.ex. cos t cos t sin t t 6 + t + t 4 t + ln t 6 + ln t + +ln t 4 t + 4
8 96 T.ex. så här: 9 Alt.. Utnyttj de trigonometrisk formlern (Persson&Böiers, sid.75) e t + be t + ce t3 för ll t Divider med (den för stor t dominernde funktionen) e t3 och låt t, så fås ++c Divider sedn med e t och låt t, så fås Då måste även 96b Antg b sin t + b cos t + c sin t + d cos t för ll t Deriver 4 gånger, så fås sin t + b cos t + 4 (c sin t + d cos t) för ll t Kombinerr mn dess två, fås tt sin t + b cos t för ll t och c sin t + d cos t för ll t Sätt in t,t π/ i den först, så fås genst tt b. Anlogt med den ndr. Eller tänk på hjälpvinkelomskrivningen Det finns φ : sin t + b cos t p + b sin (t + φ) cos x cos y (cos (x + y)+cos(x y)) sin x sin y (cos (x + y) cos (x y)) cos x sin y (sin (x + y) sin (x y)) Alt.. Av Eulers formler cos t e it + e it sin t e it e it i följer tt ll produkter v typen kn skrivs på formen cos kt cos nt sin ktcos nt sin ktsin nt konstnt e ikt ± e ikt e int ± e int Multilicerr vi ihop prentesern fås e i(k+n)t ± e i(n k)t ± e i(k n)t + e i(k+n)t Nu är k,n och om dessutom k 6 n, så är ll koefficientern i exponentern 6 och en primitiv funktion är e i(k+n)t i (k + n) ± ei(n k)t i (n k) ± ei(k n)t i (k n) + e i(k+n)t i (k + n) För vrje heltl är e imπ e µ im( π) ½, om m jämn, om m udd så efter insättning kommer termern tt t ut vrndr. Glöm dock inte ett fll med k n : sin kt cos kt, k > Då hr vi tt undersök e ikt + e ikt e ikt e ikt e ikt e ikt så även här fås en primitiv funktion v smm typ. (Det hde inte vrit fllet om k!) 5
9 9 ) (u u,u ) (u, u ) (u,u ) 98 I och med tt smtlig element är ntingen eller, så hr ll rder/kolonner längden q (±) +(±) (±) n 96 (u, u ) ³u, X (u, e j ) e j X (u, (u, e j ) e j ) X (u, e j )(u, e j ) X (u, e j ) (u,u ) X (u, e j ) e j, X (u, e k ) e k j k X X (u, e j )(u, e k )(e j,e k ) j b) Pythgors sts 93 k X (u, e j )(u, e j ) j X (u, e j ) u u +(u u ) u och u u ortogonl (u, u) (u,u )+(u u,u u ) (u,u )[enl.)] X (u, e j ) Därmed kommer n H tt vr en ortogonl mtris. 98b En sklärprodukt v typ (±) (±) + (±) (±) +.. +(±) (±) ± ± ±... ± kn inte bli, om ntlet termer i summn är udd! 99 Observer tt sklärprodukten v vektorern Ax och x kn skrivs som en mtrisprodukt på två olik sätt: (Ax) T x x T Ax Den först kn för skrivs om (Ax) T x x T A T x Om nu A är skevsymmetrisk, så är Därmed hr vi fått End möjligheten är tt x T A T x x T Ax x T Ax x T Ax 97 (AB) T (AB) B T A T AB B T EB B T B E A T A E det A det A T dete (det A) det A ± x T Ax d.v.s. x och Ax är ortogonl. 99b Enl. dimensionsstsen räcker det tt vis tt (E A) x endst hr den trivil lösningen x. Likheten är ekvivlent med x Ax och enl. ) skulle dess två vr ortogonl. End möjligheten är tt x Ax 6
10 99c 99d Vi sk vis tt (E + A)(E A) E + A A A (E A)(E + A) E A + A A TT t E Vi utnyttjr bl.. tt det llmänt gäller A t A t och får TT t (E A) (E + A) 9 ³ (E A) t (E + A) ³ (E A) (E + A)(E + A) t (E A) t ³ (E A) (E + A)(E A) (E A) t [enl. c)] (E A) (E A)(E + A)(E + A) EE E Vi sk vis tt A t A : A t ³(T E)(T + E) t ³ (T + E) t (T E) t ³ (T + E) t T t E T t + E T t E T + T T T T T T (E + T ) T (E T ) (E + T ) T T (E T ) (T + E) (T E) Återstår tt kontroller tt 9 9 Den först uppfyller inte riktigt positivitetsvillkoret : (f,f) f (x) dx även för ll funktioner som är konstnt på x b. Endst nollfunktionen skulle ge här! Den ndr uppfyller (f,f) f (x) dx + f () med likhet om och endst om f (f,g) (f + f,g) (g,f) (λf,g) + f (x) g (x) dx + f () g () g (x) f (x) dx + g () f () (f + f ) g dx +(f ()+f ()) g () f g dx + f () g () (f,g)+(f,g) f g dx + f () g () (λf) g dx +(λf)() g () λ f gdx + λf () g () Ã Z! b λ f gdx + f () g () λ (f,g) så den uppfyller krven på en sklärprodukt. (T E)(T + E) (T + E) (T E) Sätt S T + E så ntr den påstådd likheten formen (S E) S S (S E) SS S S S S snt 7
11 93 95 u v u v (u, u) (v,v) (u v,u v) (u, u) (u, v)+(v,v) (u, v) (u, u) (v,v) (u, v) p (u, u) p (v, v) 96 Vinkeln θ definiers ur reltionen cos θ (u, v) p (u, u) p (v, v) lltså cos θ θ π 3 94 Vi visr två inklusioner: (U + U ) U U är klrt, eftersom en vektor som är ortogonl mot ll vektorer v typen u + u, u j U j är också ortogonl mot ll vektorer i U och mot ll vektorer i U vi behöver endst t u eller u i summn u + u. Åndrsidn (U + U ) U U eftersom en vektor v som är ortogonl mot ll u U och ll u U också är ortogonl mot summn v två sådn: (u + u,v) (u,v)+(u,v) + 8
LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1
LINJÄR ALGEBRA II LEKTION JOHAN ASPLUND INNEHÅLL. VEKTORRUM OCH DELRUM Hel kursen Linjär Algebr II hndlr om vektorrum och hur vektorrum (eller linjär rum, som de iblnd klls) beter sig. Tidigre hr mn ntgligen
Läs merMat-1.1510 Grundkurs i matematik 1, del III
Mt-.50 Grundkurs i mtemtik, del III G. Gripenberg TKK december 00 G. Gripenberg TKK) Mt-.50 Grundkurs i mtemtik, del III december 00 / 59 Vribelbyte F gx))g x) dx = d F gx)) dx dx = / b F gx)) = F gb))
Läs merInduktion LCB 2000/2001
Indution LCB 2/2 Ersätter Grimldi 4. Reursion och indution; enl fll n 2 En tlföljd n nturligtvis definiers genom tt mn nger en explicit formel för uträning v n dess 2 element, som till exempel n 2 () n
Läs merPASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL
PASS. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL. Tl, bråktl och decimltl Vd är ett tl för någonting? I de finländsk fmiljern brukr det vnligtvis finns två brn enligt Sttistikcentrlen (http://www.tilstokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vesto_sv.html).
Läs merFinaltävling den 20 november 2010
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Finltävling den 20 november 2010 Förslg till lösningr Problem 1 Finns det en tringel vrs tre höjder hr måtten 1, 2 respektive 3 längdenheter? Lösning
Läs merAnalys o 3D Linjär algebra. Lektion 16.. p.1/53
Anlys o 3D Linjär lgebr Lektion 16. p.1/53 . p.2/53 v 3D Linjär lgebr Hr betrktt vektorer v typen etc resp dvs ordnde triplr v typen. reell tl 3D Linjär lgebr Punkt-vektor dulismen En ordnd tripel v typen
Läs merEtt förspel till Z -transformen Fibonaccitalen
Ett förspel till Z -trnsformen Fibonccitlen Leonrdo Pisno vnligen klld Leonrdo Fiboncci, den knske störste mtemtiker som Europ frmburit före renässnsen skrev år 10 en bok (Liber bci) i räknelär. J, fktiskt.
Läs merUppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1
Uppgiftssmling 5B1493, lektionern 1 6 Lektion 1 4. (Räkning med oändlig decimlbråk) Låt x = 0, 1 2 3 n och y = 0,b 1 b 2 b 3 b n ( i och b i siffror 0, 1,, 9).. Kn Du beskriv något förfrnde som säkert
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Thoms Erlndsson RÄTA LINJER, PLAN, SKALÄRPRODUKT, ORTOGONALITET MM VERSION MER OM EKVATIONSSYSTEM Linjär ekvtionssystem och den geometri mn kn härled ur dess är
Läs merMatris invers, invers linjär transformation.
Mtris invers, invers linjär trnsformtion. Påminnelse om mtris beräkningr: ddition, multipliktion med sklärer och mtrisprodukt Algebrisk egenskper hos mtrisddition och multipliktion med ett tl (Ly Sts..,
Läs merSammanfattning, Dag 9
Smmnfttning, Dg 9 Idg studerde vi begrepp sklärprudokt (eller innerprodukt), norm och ortogonlitet på ett llmänt vektorrum. Vi börjde med en kort repetition på smm begrep för vektorrummet R 3. I rummet
Läs merSF1625 Envariabelanalys
SF1625 Envribelnlys Föreläsning 13 Institutionen för mtemtik KTH 27 september 2017 SF1625 Envribelnlys Anmäl er till tentn Anmäl er till tentn nu. Det görs vi min sidor. Om det inte går, mejl studentexpeditionen
Läs merTATA42: Tips inför tentan
TATA42: Tips inför tentn John Thim 25 mj 205 Syfte Tnken med dett kort dokument är tt ge lite extr studietips inför tentn. Kursinnehållet definiers så klrt fortfrnde v kursplnen och kurslitterturen så
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Bo Styf LAoG I, 5 hp ES, KndM, MtemA -9-6 Smmnfttning v föreläsningrn 5-7. Föreläsningrn 5 7, 7/9 6/9 : Det kommer, liksom i lärooken, inte tt finns utrymme för
Läs merEGENVÄRDEN och EGENVEKTORER
EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER Definition. (Linjär vbildning) En funktion T från R n (n-dimensionell vektorer) till R m (m-dimensionell vektorer) säges vr en linjär vbildning ( linjär funktion eller linjär
Läs merKvalificeringstävling den 2 oktober 2007
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Kvlifieringstävling den oktober 007 Förslg till lösningr 1 I en skol hr vr oh en v de 0 klssern ett studieråd med 5 ledmöter vrder Per är den ende v
Läs merLäsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS
Läsnvisningr för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningrn är tänkt i först hnd för dig som läser kursen mtemtik I på distns, och de sk vägled dig på din res genom nlysen. Stoffet är i stort sett portionert på
Läs merTrigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...
Trigonometri Innehåll 1 Rätvinklig tringlr 1 Godtyklig tringlr oh enhetsirkeln 3 Tringelstsern 4 3.1 restsen.............................. 4 3. Sinusstsen.............................. 5 3.3 Kosinusstsen.............................
Läs merSF1625 Envariabelanalys
Modul 5: Integrler Institutionen för mtemtik KTH 30 november 4 december Integrler Integrler är vd vi sk håll på med denn veck och näst. Vi kommer tt gör följnde: En definition v vd begreppet betyder En
Läs mer0 a. a -Â n 2 p n. beskriver på sedvanligt sätt en a-periodisk utvidgning av f. Nedanför ritas en partialsumma av Fourierserien.
Sinus- och cosinusserier I slutet v kursen där vi skll lös differentilekvtioner på ändlig intervll v typen H, L, behöver vi konstruer Fourierserier med en viss typ v uppförnde i intervllens ändpunkter.
Läs mer1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1
UPPSALA UNIVERSITET Svr till tent i mtemtik Mtemtisk institutionen Anlys MN Distns Jons Elisson 7-- Skrivtid: - 5. Observer tt problemen inte står i svårighetsordning. All svr sk motivers. Det kn krävs
Läs merx 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46
Vilket tl sk stå i rutn så tt likheten stämmer? + Lös ekvtionen så tt likheten stämmer. = + 9 = + = + = = Det sk stå 9 i rutn. Subtrher båd leden med. r -termen sk vr kvr i vänstr ledet. Skriv rätt tl
Läs merRÄKNEOPERATIONER MED VEKTORER. LINJÄRA KOMBINATIONER AV VEKTORER. ----------------------------------------------------------------- Låt u vr en vektor med tre koordinter u. Vi säger tt u är tredimensionell
Läs merAssociativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.
Rtionell tl Låt oss skiss hur mn definierr de rtionell tlen utifrån heltlen. Förutom tt det ger en inblick i hur mtemtiken är uppbyggd, är dett är ett br exempel på ekvivlensreltioner och ekvivlensklsser.
Läs merTentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00
Tentmen i Mtemtik, HF9 9 dec 6, kl. 8:-: Emintor: Armin Hlilovic Undervisnde lärre: Erik Melnder, Jons Stenholm, Elis Sid För godkänt betyg krävs v m poäng. Betygsgränser: För betyg A, B, C, D, E krävs,
Läs merMat Grundkurs i matematik 1, del II
Mt-1.1510 Grundkurs i mtemtik 1, del II G. Gripenberg TKK 12 november 2009 G. Gripenberg (TKK) Mt-1.1510 Grundkurs i mtemtik 1, del II 12 november 2009 1 / 44 Mx och min Om A R så är mx A det störst elementet
Läs merLösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017
KTH, Mtemtik Mri Sprkin Lösningsförslg till tentmen i SF683 och SF629 (del ) 23 oktober 207 Tentmen består v sex uppgifter där vrder uppgift ger mximlt fr poäng. Preliminär betgsgränser: A 2 poäng, B 9,
Läs merEnhetsvektorer. Basvektorer i två dimensioner: Basvektorer i tre dimensioner: = i. Enhetsvektor i riktningen v: v v. Definition: Vektorprodukt
Vektorddition u v u + v u + v = + = u 2 v 2 u 2 + v 2 u v u + v u + v = u 2 + v 2 = u 2 + v 2 u 3 v 3 u 3 + v 3 Multipliktion med sklär u α u α u = α = u 2 α u 2 u α u α u = α u 2 = α u 2 u 3 α u 3 Längden
Läs merPreliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer
Lösningsförslg Högskoln i Skövde SK, JS) Preliminär version juni 0, reservtion för fel. Tentmen i mtemtik Kurs: MA5G Mtemtisk Anlys MAG Mtemtisk nlys för ingenjörer Tentmensdg: 0-05- kl.0-9.0 Hjälpmedel
Läs mer13 Generaliserade dubbelintegraler
Nr 3, 4 pril -5, Ameli 3 Generliserde dubbelintegrler 3. Generliserde enkelintegrler Integrerbrhet är definiert för funktioner som är begränsde och definierde på ett ändligt intervll. ett kn i mång fll
Läs merSfärisk trigonometri
Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller
Läs merMatematiska uppgifter
Element Årgång 59, 976 Årgång 59, 976 Först häftet 3020. Lös på enklste sätt ekvtionssystemet (Svr: x = v = 2 och y = u = 2) x + 7y + 3v + 5u = 6 8x + 4y + 6v + 2u = 6 2x + 6y + 4v + 8u = 6 5x + 3y + 7v
Läs mer19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3
Nr9,3mj-5,Ameli 9 Integrlkurvor, potentiler och kurvintegrler i R och R 3 9. Integrlkurvor En integrlkurv r(t) ((t), (t)) till ett vektorfält F(, ) är en kurv där vektorfältet är en tngent till kurvn i
Läs mer14. MINSTAKVADRATMETODEN
4 MINTAKADRATMETODEN Nu sk vi gå igenom någr olik sätt tt lös ekvtionssystemet Ax Om A är m n mtris med m n så sägs systemet vr överestämt och det sknr då i llmänhet lösningr Istället söker mn en pproximtiv
Läs merTATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler
TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 5 november 28 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn
Läs merTATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler
TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 29 mrs 27 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn om
Läs merSamling av bevis som krävs på tentan MVE465, 2018
Smling v bevis som krävs på tentn MVE5, 8 Meelväresstsen för integrler. Det är Theorem, på si. i Ams. Lecture, si. -8 Om f är en kontinuerlig funktion på intervllet [; b], så nns et en punkt c [; b] sån
Läs merSidor i boken
Sidor i boken -5 Vi räknr en KS För tt ni sk få en uppfttning om hur en KS kn se ut räknr vi här igenom den end KS som givits i denn kurs! Totlt kn mn få poäng. Om mn lycks skrp ihop 7 poäng eller mer
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen T Erlndsson TENTAMEN 5--4 Anlys MN SVAR OCH ANVISNINGAR FRÅGOR... 4. 5. x-xeln 6. y = x + x + 7. y = sin x + 8. y = xe x + 9. y = e x. y = x +.. + x. x = 4. 5.
Läs merSERIER OCH GENERALISERADE INTEGRALER
SERIER OCH GENERALISERADE INTEGRALER MARTIN TAMM. Inledning Då och då hr vi i tidigre urser ställts inför problemet tt hnter summor med oändligt mång termer, t e Eempel. () eller Eempel. () = ( ) = + +
Läs merRationella uttryck. Förlängning och förkortning
Sidor i boken 8-9, 0- Rtionell uttryck. Förlängning och förkortning Först någr begrepp. Aritmetik eller räknelär är den mest grundläggnde formen v mtemtik. Ett ritmetiskt uttryck innehåller tl, men ing
Läs merNågra integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1
F r å g L u n d o m m t e m t i k Mtemtikcentrum Mtemtik NF Någr integrler Kjell Elfström Invers funktioner Om f är en funktion, och ekvtionen f() = till vrje V f hr en entdigt bestämd lösning D f, så
Läs merVilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?
Vilken rät linje pssr bäst till givn dtpunkter? Anders Källén MtemtikCentrum LTH nderskllen@gmil.com Smmnfttning I det här dokumentet diskuterr vi minst-kvdrtmetoden för skttning v en rät linje till dt.
Läs merInternetförsäljning av graviditetstester
Internetförsäljning v grviditetstester Mrkndskontrollrpport från Enheten för medicinteknik 2010-05-28 Postdress/Postl ddress: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsl, SWEDEN Besöksdress/Visiting ddress: Dg Hmmrskjölds
Läs merÏ x: 0 Æ 1 Ì [ ] y > 0, 0 < y <1 y växande, 0 < y < 1
Tentmensskrivning i Mtemtik IV, 5B2 Fredgen den 2 ugusti 24, kl 4-9 Hjälmedel: BETA, Mthemtics Hndook Redovis lösningrn å ett sådnt sätt tt eräkningr och resonemng är lätt tt följ Svren skll ges å reell
Läs merVolum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3
Volum v rottionskroppr. Båglängd, rottionsytor. Adms 7., 7., 7.3 Volum v rottionskroppr. Båglängd, rottionsytor. Integrtion v rtionell uttryck, prtilbråksuppdelning. Exempel med invers substitutioner.
Läs merIntegralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna
CTH/GU STUDIO TMVb - / Mtemtisk vetenskper Integrlen Anlys och Linjär Algebr, del B, K/Kf/Bt Inledning Mn kn inte lltid bestämm integrler f() d ekt utn mn får nöj sig med tt beräkn pproimtioner. T.e. e
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 16-17, 2010:
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Bo Styf Envribelnlys, 0 hp STS, X 00-0-7 Föreläsning 6-7, 00: Genomgånget på föreläsningrn 6-0. Här gick vi inte igenom något nytt mteril, utn räknde igenom Blndde
Läs merFöreläsning 7: Trigonometri
ht06 Föreläsning 7: Trigonometri Trigonometrisk identiteter En identitet är en likhet som håller för ll värden på någon vriel. Tex så gäller tt ( + ) + + för ll,. Dett skrivs ilnd som ( + ) + +, men vi
Läs merMängder i R n. Funktioner från R n till R p
Kpitel 1 Mängder i R n. Funktioner från R n till R p 1.1. Euklidisk rummet R n : geometri Som vnligt betecknr vi med R n mängden v ll reell n-tiplr = ( 1, 2,..., n ) med origo (nollvektorn) = (,,...,)
Läs merGrundläggande matematisk statistik
Grundläggnde mtemtisk sttistik Diskret och kontinuerlig slumpvribler Uwe Menzel, 208 uwe.menzel@slu.se; uwe.menzel@mtstt.de www.mtstt.de Diskret och kontinuerlig slumpvribler Slumpvribel (s.v.): vribel
Läs merTentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13
LINKÖPINGS UNIVERSITET Mtemtisk Institutionen Jokim Arnlind Tentmen i Anlys B för KB/TB (TATA9/TEN 5-6- kl 8 3 Ing hjälpmedel är tillåtn. Vrje uppgift kn ge mximlt 3 poäng. Betygsgränser: 8p för etyg 3,
Läs merSats 3: Egenskaper. (a) (b) f(x) dx = 2 f(x) dx. (c) (Af(x) + Bg(x))dx. g(x) dx = A. (d) (e) Om a b och f(x) g(x) (f) Triangelolikheten: Om a b
Sts 3: Egenskper () f(x) dx = 0 (b) f(x) dx = b f(x) dx (c) (Af(x) + Bg(x))dx = A f(x) dx + B g(x) dx (d) f(x) dx + c c f(x) dx = b f(x) dx (e) Om b och f(x) g(x) f(x) dx g(x) dx (f) Tringelolikheten:
Läs merGEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.
GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. v 6 Någr v de storheter som förekommer inom nturvetenskp kn specificers genom tt ders mätetl nges med ett end reellt tl. Exempel på sådn storheter, som klls sklär
Läs merIntegraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper
CTH/GU LABORATION MVE6 - / Mtemtisk vetenskper Inledning Integrler Iblnd kn mn inte bestämm integrler exkt utn mn får nöj sig med tt beräkn pproximtioner. T.ex. e x dx kn inte beräkns exkt, eftersom det
Läs merMat Grundkurs i matematik 1, del III
Mt-1.1510 Grundkurs i mtemtik 1, del III G. Gripenberg TKK 2 december 2010 G. Gripenberg (TKK) Mt-1.1510 Grundkurs i mtemtik 1, del III 2 december 2010 1 / 59 Vribelbyte b F (g(x))g (x) dx = b d F (g(x))
Läs merAnalys grundkurs B lab 1. Stefan Gustafsson Per Jönsson Fakulteten för Teknik och Samhälle, 2013
Anlys grundkurs B lb 1 Stefn Gustfsson Per Jönsson Fkulteten för Teknik och Smhälle, 13 1 Viktig informtion om lbortionern Lbortionsdelen på kursen i kursen Anlys grundkurs B exminers genom tt mn gör två
Läs merNATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2005 3. Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6
Kurs plnering.se NpMC vt005 (5) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 005 Del I, 0 uppgifter utn miniräknre 4 Del II, 8 uppgifter med miniräknre 6 Förslg på lösningr till uppgifter
Läs merLösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Teoridel
Lösningsförslg till deltentmen i IM601 Fst tillståndets fysik Gitter och bs i dimensioner Fredgen den 18 mrs, 011 Teoridel 1. ) Den primitiv enhetscellen är den minst enhetscell som ger trnsltionssymmetri
Läs merORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.
Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR v Vektorer oh koordinter i D-rummet ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM LÄNGDEN AV EN VEKTOR AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER MITTPUNKT TYNGDPUNKT SFÄR OCH KLOT INLEDNING För tt bild
Läs merMATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR
MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS 905 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningr v svrens innehåll och poängsättningr som ges här är inte bindnde för studentexmensnämndens bedömning Censorern beslutr om de kriterier
Läs merCHECKLISTA FÖR PERSONALRUM
CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM Checklistn är ett hjälpmedel både vid plnering v ny personlrum och vid genomgång v befintlig personlutrymmen. Den innehålller bl frågor om klädrum, torkskåp och torkrum, tvätt-
Läs merf(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.
Föreläsning. Integrl En förenkl efinition Antg tt f(x) å x b och tt f(x) är kontinuerlig är. Den bestäm integrlen b f(x)x efiniers som ren v ytn som begränss v y = f(t), y =, t = och t = b, se figur. Insättningsformeln
Läs merGEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.
GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. v Någr v de storheter som förekommer inom nturvetenskp kn specificers genom tt ders mätetl nges med ett end reellt tl. Exempel på sådn storheter, som klls sklär
Läs mer23 mars 2006, kl.9.00-13.00 Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 15p. för Godkänd, 22p. för Väl Godkänd av max. 35p.
HH / Georgi Tchilikov GEOMETRI och LINJÄR ALGEBRA, 5p. 3 mrs 6, kl.9.-3. Ing hjälpmedel, förutom skrivmteriel. Betygsgränser: 5p. för Godkänd, p. för Väl Godkänd v mx. 35p. Om ej nnt säges, gäller tt ll
Läs merVektorgeometri för gymnasister
Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Vektorer i planet och i rummet III Innehåll
Läs merVolym och dubbelintegraler över en rektangel
Volym oh dubbelintegrler över en rektngel All funktioner nedn nts vr kontinuerlig. Om f (x i intervllet [, b], så är ren v mängden {(x, y : y f (x, x b} lik med integrlen b f (x dx. Låt = [, b] [, d] =
Läs merIntegraler och statistik
Föreläsning 8 för TNIU Integrler och sttistik Krzysztof Mrcinik ITN, Cmpus Norrköping, krzm@itn.liu.se www.itn.liu.se/krzm ver. 4 - --8 Inledning - lite om sttistik Sttistik är en gren v tillämpd mtemtik
Läs mery > 0, 0 < y <1 y växande, 0 < y < 1
Lösningsförslg till tentmensskrivning i Diff & Trns I, 5B12 och Diff & Trns I för LV, 5B122 Fredgen den 2 ugusti 24, kl 14-19 DEL1: 1 Betrkt differentilekvtionen y y (y -1)(y - 3), där y y(t) och t nger
Läs mer============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.
GENERALISERADE INTEGRALER ============================================================ När vi definierr Riemnnintegrl ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,
Läs merTENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00
Kursnummer: Moment: Progrm: Rättnde lärre: TENTAMEN HF00 Mtemtik för bsår I TENA / TEN Tekniskt bsår Mssimilino Colrieti-Tosti, Nicls Hjelm & Philip Köck Nicls Hjelm 0-0-6 08:00-:00 Emintor: Dtum: Tid:
Läs merV1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].
Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl f ( ) d ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,
Läs merGeneraliserade integraler
Generliserde integrler Mtemtik Breddning 2.5 Frm till denn punkt hr vi endst studert integrler där funktionen som skll integrers vrit begränsd. Dessutom hr det intervll över vilket vi integrerr vrit begränst
Läs mer6 Formella språk. Matematik för språkteknologer (5LN445) UPPSALA UNIVERSITET
UPPSALA UNIVERSITET Mtemtik för språkteknologer (5LN445) Institutionen för lingvistik och filologi VT 2014 Förfttre: Mrco Kuhlmnn 2013 (mindre revision Mts Dhllöf 2014) 6 Formell språk Det mänsklig språket
Läs merSF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag
SF166 Flervribelnlys Tentmen 8 juni 11, 8. - 13. Svr och lösningsförslg Del A (1 estäm en ekvtion för tngentplnet till ytn z + y z 3 1 i punkten (, y, (1, 1,. (3p b Punkten (, y, z (1.1,.9, t ligger på
Läs merTentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 25/8 2015
Tentmen i ETE5 Ellär och elektronik, 5/8 05 Tillåtn hjälpmedel: Formelsmling i kretsteori. Oserver tt uppgiftern inte är sorterde i svårighetsordning. All lösningr skll ges tydlig motiveringr. Bestäm Thévenin-ekvivlenten
Läs merV1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].
Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl f ( ) d ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,
Läs merSjälvkoll: Ser du att de två uttrycken är ekvivalenta?
ANTECKNINGAR TILL RÄKNEÖVNING 1 & - LINJÄR ALGEBRA För att verkligen kunna förstå och tillämpa kvantmekaniken så måste vi veta något om den matematik som ligger till grund för formuleringen av vågfunktionen
Läs merUttryck höjden mot c påtvåolikasätt:
Sinusstsen Beviset i PB gger å tre resultt som nog få gmnsieelever är förtrogn med. Vrje tringel hr en s.k. omskriven cirkel en cirkel som går genom ll tre hörnen : C Uttrck höjden mot c åtvåoliksätt:
Läs merGauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson
Föreläsning 14/9 Guss och tokes nlog stser och fältsingulriteter: källor och virvlr Mts Persson 1 tser nlog med Guss och tokes stser 1.1 tser nlog med Guss sts Det finns ett pr stser som är mycket när
Läs merDiskreta stokastiska variabler
Definitioner: Diskret stokstisk vribler Utfllet i ett slumpmässigt försök i form v ett reellt tl, betrktt innn försöket utförts, klls för stokstisk vribel eller slumpvribel (oft betecknd ξ, η ) Ett resultt
Läs merFORMELLA SPRÅK, AUTOMATER OCH BERÄKNINGSTEORI ÖVNINGSUPPGIFTER PÅ REGULJÄRA SPRÅK
FORMELLA SPRÅK, AUTOMATER OCH BERÄKNINGSTEORI ÖVNINGSUPPGIFTER PÅ REGULJÄRA SPRÅK Förord Dett kompendium innehåller övningr inom reguljär språk för kursen Formell språk, utomter och eräkningsteori som
Läs merMateriens Struktur. Lösningar
Mteriens Struktur Räkneövning 1 Lösningr 1. I ntriumklorid är vrje N-jon omgiven v sex Cl-joner. Det intertomär vståndet är,8 Å. Ifll tomern br skulle växelverk med Coulombväxelverkn oh br med de närmste
Läs merMonteringsanvisning. Bakåtvänd montering. Godkänd höjd 61-105 cm. Maximal vikt 18 kg. UN regulation no. R129 i-size. Ålder 6 mån - 4 år. 1 a.
1 6 d c e Monteringsnvisning f h g i j k l m 7 8 10 2 3 9 c e d Bkåtvänd montering Godkänd höjd 61-105 cm 4 5 11 12 Mximl vikt 18 kg Ålder 6 mån - 4 år UN regultion no. R129 i-size 8 9 Tck för tt du vlde
Läs merTentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 4/1 2017
Tentmen i ETE5 Ellär och elektronik, 4/ 07 Tillåtn hjälpmedel: Formelsmling i kretsteori. Oserver tt uppgiftern inte är sorterde i svårighetsordning. All lösningr skll ges tydlig motiveringr. v 0 i 0 Beräkn
Läs mer24 Integraler av masstyp
Nr, mj -5, Ameli Integrler v msstyp Kurvintegrler v msstyp Vi hr hittills studert en typ v kurvintegrl, R F dr, där vi integrerr den komponent v ett vektorfält F som är tngentiell till kurvn ( dr) i punkter
Läs merInför tentamen i Analys I och II, TNA008
Inför tentmen i Anlys I och II, TNA008. Gränsvärden () Definition v gränsvärde då x ± ; se Definition.2 och.29 i F.A. (b) Definition v gränsvärde då x. Höger och vänster gränsvärde. Se Definition.9,.2
Läs merSIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION 1. Fredrik Andréasson. Department of Mathematics, KTH
SIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION Fredrik Andrésson Deprtment of Mthemtics, KTH Lplcetrnsformen. I förr delkursen studerde vi fouriertrnsformen v en funktion h(t) H(iω) F[h(t)] Vi definierr
Läs merKOMPLETTERANDE MATERIAL TILL KURSEN MATEMATIK II, MATEMATISK ANALYS DEL A VT 2015
KOMPLETTERANDE MATERIAL TILL KURSEN MATEMATIK II, MATEMATISK ANALYS DEL A VT 2015 ANDRZEJ SZULKIN 1. Supremum, infimum och kontinuerlig funktioner I ppendix A3 i [PB2] definiers begreppen supremum och
Läs merFunktioner som punkter/vektorer i ett funktionsrum
Funktioner som punkter/vektorer i ett funktionsrum Ett v de stor sprången frmåt i mtemtiken inträffde när Descrtes (96-60) introducerde det rätvinklig koordintsystemet Det blev möjligt tt ngrip geometrisk
Läs merListor = generaliserade strängar. Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 8: Listor. Fler listor. Listindexering.
1 Introduktion till progrmmering SMD180 Föreläsning 8: Listor 2 Listor = generliserde strängr Strängr = sekvenser v tecken Listor = sekvenser v vd som helst [10, 20, 30, 40] # en list v heltl ["spm", "ungee",
Läs merFöreläsningsmanus i matematisk statistik för lantmätare, vecka 3 och 4 HT07
Föreläsningsmnus i mtemtisk sttistik för lntmätre, veck 3 och 4 HT07 Bengt Ringnér September 5, 2007 Inledning Dett är preliminärt undervisningsmteril. Synpunkter är välkomn. 2 Stokstisk vribler En stokstisk
Läs merORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM
Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR 1 v 1 Ortonormerde bser oh koordinter i 3D-rummet ORTONORMERADE BASER I PLAN D OCH RUMMET 3D ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM Vi säger tt en bs i rummet e r, e r, e r z e r,
Läs merExponentiella förändringar
Eonentiell förändringr Eonentilfunktionen - llmänt Eonentilfunktionen r du tidigre stött å i åde kurs oc 2. En nyet är den eonentilfunktion som skrivs y = e. (Se fig. nedn) Tlet e, som är mycket centrlt
Läs merKomplexa tal. j 2 = 1
Komplex tl De komplex tlen nvänds när mn behndlr växelström inom elektroniken. Imginär enheten beteckns i elektroniken med j (i, som nvänds i mtemtiken, är ju upptget v strömmen). Den definiers v j = 1
Läs merFÖRELÄSNING 1 ANALYS MN1 DISTANS HT06
FÖRELÄSNING ANALYS MN DISTANS HT06 JONAS ELIASSON Detta är föreläsningsanteckningar för distanskursen Matematik A - analysdelen vid Uppsala universitet höstterminen 2006. Förberedande material Här har
Läs mer9. Bestämda integraler
77 9. Bestämd integrler Låt f vr en icke-negtiv, begränsd funktion på [,b]. Vi hr lltså 0 f(x) ll x [,b] för någon konstnt B. B för Problem: Beräkn ren A v den yt som begränss v kurvn y = f(x), x b, x-xeln
Läs merN atom m tot. r = Z m atom
Räkneövning fri elektroner och reciprok gittret 1. Silver, Ag, hr fcc-struktur, tomnummer 47, tomvikten 17,87 u, yttre elektronkonfigurtionen 4d 1 5s 1 och densiteten 149 kg/m 3. ) Beräkn tätheten n v
Läs mer8. Euklidiska rum 94 8 EUKLIDISKA RUM
94 8 EUKLIDISKA RUM 8. Euklidiska rum Definition 8.. En skalärprodukt på vektorrummet V är en funktion som till varje par av element u och v i V ordnar ett reellt tal u v eller u v med följande egenskaper:.
Läs merLösningsförslag till finaltävlingen den 19 november 2005
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Lösningsförslg till finltävlingen den 19 novemer 2005 1 Vi utvecklr de åd leden och får ekvtionen vilken efter förenkling kn skrivs x 3 + xy + x 2 y
Läs mer