Bokstavsräkning. Regler och knep vid bokstavsräkning
|
|
- Ann-Marie Pålsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mtemtik Bokstvsräkning Du står nu inför en ny kurs i mtemtik, där meningen är tt du sk tillgodogör dig ny teorier, som smtlig leder frm till övningr och uppgifter. Även om du förstått vd teorin sk nvänds till och hur den sk tillämps, är det inte säkert tt din lösningr leder frm till ett korrekt svr. Oft eror dett på tt du inte är speciellt vältränd på tt hnter de uttryck, som du stt upp på ppperet. Du är inte tillräckligt säker på hur du förenklr ett lgeriskt uttryck eller löser en ekvtion. Denn färdighet är inte direkt koppld till mtemtik, vd vser strktionsförmåg och prolemlösning. Därför måste det vr speciellt tråkigt och frustrernde tt snul på tröskeln och inte lyckts vis, tt mn egentligen förstått vd mn håller på med. Med hjälp v de löst och väl kommenterde uppgifter som finns här, är det tänkt tt du sk finslip din förmåg tt räkn med okstäver. Det är tillåtet tt tyck tt dett är en tråkig disciplin, men tänk då på hur mycket glädje du kn få ut v någr timmrs tråkig träning. Att verkligen kunn vis tt mn förstått ett vsnitt i mtemtiken genom tt lös tillhörnde uppgifter. Jämför det gärn med sport. Styrke- och konditionsträning hör inte till det det roligste, men är nödvändig inslg, för tt nå toppen i mång grenr. Det torde vr omöjligt tt förvärv denn färdighet utn träning. Tidigre genertioner, som lnd ndr din lärre tillhör, hr räknt sid upp och sid ned med denn typ v förenklingsuppgifter. Läs först igenom de regler och knep som presenters här nedn. De utgör de kunskper du ehöver för tt lös de 0 uppgiftern. Vrje uppgift går ut på tt förenkl ett lgeriskt uttryck, så lång det går och det går här lltid väldigt långt. Oft är svret ett heltl eller en end okstv. Se dett som en ledtråd, som inte kn sägs gäll för uttryck i llmänhet. Lös en uppgift i tget och kontroller sedn ditt svr i den kommenterde lösningen. Även om du lyckts få rätt svr, kn det vr idé tt titt igenom lösningen. Är din lösning likdn, smrtre eller för omständlig? Om du misslyckdes i ditt först försök är det viktigt tt du får med dig något från lösningen, som du kn nvänd i kommnde uppgifter. Studer därför lösningen nog och är du mitiös kn du försök tt lös den igen, en nnn dg. Mycket, när det gäller okstvsräkning, är resultt v noggrnnhet och god dministrtionsförmåg. Egenskper mn kn h nytt v inom ndr områden. Uppgiftern här nses svår och när du känner tt du ehärskr dem väl, kn du känn dig trygg. Regler och knep vid okstvsräkning I När mn vlägsnr prentesern i uttrycket ( ) ( c) ( c) kommer termern i en prentes, som föregås v ett minustecken tt ändr tecken ( ) ( c) ( c) c c Håkn Strömerg KTH STH Hninge
2 Mtemtik II För tt förenkl uttrycket ( ) ( ) 5( ) multiplicerr mn in konstnten i prentesen. Denn lg klls den distriutiv lgen, (x y) = x y. ( ) ( ) 5( ) III När vi stöter på ett uttryck liknnde ( )( c) tvings vi oft tt multiplicer smmn dess prenteser till ( )( c) c c Dett är inget nnt än distriutiv lgen i en nnn skepnd, ()(cd) = ()c()d. Antlet termer i de två prentesern kn vr godtyckligt stort. Om till exempel den en prentesen innehåller termer och den ndr, kommer multipliktionen tt ge = termer (innn eventuell smmnslgning). IV Speciellt stöter vi oft på uttrycken Först kvdreringsregeln Andr kvdreringsregeln ( ) ( ) som mn ör kunn nvänd i åd riktningr. Det vill säg det är lik viktigt tt kunn se tt som tt snt kunn utveckl Det kn vr r tt känn till även x 0xy 5y (x 5y) (0 7) ( ) ( ) 6 Dess formler lir mindre komplicerde då mn känner till inomilkoefficienter och Pscls tringel. V Konjugtregeln ( )( ) = sk kunn nvänds i åd riktningr. Mn sk snt kunn se, tt (x 7)(x 7) kn skrivs lik väl som tt kn skrivs (x 7)(x 7) 6x (0 8)(0 8) Håkn Strömerg KTH STH Hninge
3 Mtemtik VI Ser mn i dett uttryck inte, tt mn kn ryt ut 9 i täljren och nämnren 8x 9 6x 9(x ) (x ) = kn mn inte komm vidre. Dett är tt nvänd distriutiv lgen kvägen. Även dett är ett exempel på tt ryt ut: ( ) c( ) c ( )( c) c VII Bryter vi ut ( ) ur prentesen ( ) får vi ( )( ). Dett är ett vnligt återkommnde knep som till exempel i uppgiften ( ) ( )( )) VIII Att förläng ett råk är smm sk som tt multiplicer täljre och nämnre med smm uttryck ( 0). Dess råk är ll ekvivlent: ( ) ( ) x ( )(x y) x ( )(x y) IX Addition v råk. För tt kunn skriv dess termer på smm råk, måste mn först gör liknämnigt: är den minst gemensmm nämnren för de två termern. Det är inget solut krv tt mn hittr den minst gemensmm nämnren, även om det i prktiken leder till mindre räknnde. I dett exempel är ( )( ) minst gemensmm nämnren När vi skriver de tre termern på smm råkstreck får vi ( ) ( ) ( )( ) X Division v råk. En regel som oft nvänds är: Division v två råk är smm sk, som tt multiplicer täljren med det den inverterde nämnren. Att inverter ett råk är tt yt plts på täljre och nämnre. Alltså ( ) ( ) Vi hr här ett duelråk. Vi skriver om huvudråkets täljre. Inverterr råket i nämnren och multiplicerr med täljren. Håkn Strömerg KTH STH Hninge
4 Mtemtik Uppgiftern Här följer så de 0 uppgifter, som ll sk förenkls så långt möjligt. Uppgiftern kn nses svår. Hv tålmod och ret koncentrert. Ingen nnn än du själv kn lär dig dett! Uppgift Uppgift Uppgift Uppgift Uppgift 5 Uppgift 6 ( 5)(8 8) ( 6)( ) ( 8) ( 6) (5 7)(5 7) ( ) ( ) ( ) ( c) d( c) (d )( c) ( )( ) ( )( ) Uppgift 7 Uppgift 8 Uppgift 9 Uppgift 0 Uppgift Uppgift (6 9) ( 9) ( 6) ( )( c) ( c)( ) (c )(c ) ( c) c c ( )( ) Håkn Strömerg KTH STH Hninge
5 Mtemtik Uppgift Uppgift Uppgift 5 Uppgift 6 Uppgift 7 Uppgift 8 Uppgift 9 Uppgift 0 Uppgift Uppgift Uppgift Uppgift c c c c c 5 ( ) 9 6 ( ) 9 ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Håkn Strömerg 5 KTH STH Hninge
6 Mtemtik Uppgift 5 Uppgift 6 Uppgift 7 Uppgift 8 Uppgift 9 Uppgift 0 ( d cd )( c cd ) ( cd) c d c d (c d) ( ) ( ) ( / ) Uppgift Uppgift Kommenterde lösningr ( 5)(8 8) ( 6)( ) (6 6 0) ) Vi inleder med tt multiplicer smmn de två pren v prenteser (). Eftersom det finns ett minustecken frmför det ndr pret, tr vi det försiktigt och ehåller först prentesern (). När vi sedn tr ort dem, kommer smtlig termer inuti prentesen tt yt tecken (). Återstår tt slå smmn termer som hör ihop (). Svr: ( 8) ( 6) (5 7)(5 7) (5 9) I tur och ordning nvänder vi här först kvdreringsregeln, ndr kvdreringsregeln, och konjugtregeln (). När vi slår smmn de ått termern är det r de konstnt som inte tr ut vrndr (). Svr: 9 Håkn Strömerg 6 KTH STH Hninge
7 Mtemtik Uppgift Uppgift ( ) ( ) ( ) (9 ) (9 6 ) ( 6 ) När den först prentesen kvdrers får vi före smmnslgning 9 termer. I den ndr nvänder vi ndr kvdreringsregeln (). För tt se hur de olik typern v termer tr ut vrndr sorterr vi dem efter exponentens storlek och ser tt nästn ll tr ut vrndr () Svr:. ( c) d( c) ( d)( c) ( c)( d) (d )( c) ( )( c)( d) ( )(d )( c) Uppgift 5 ( c)( d) ( d)( c) Vi inleder med tt ryt ut ( c) i täljren (). Täljre och nämnre är lik, så när som på ( d) i täljren och (d ) i nämnren (). Om vi utför multipliktionen ( )(d ) övergår prentesen till ( d). Dett kn vi åstdkomm genom tt förläng råket med ( ) (). i täljren kn lik väl skrivs frmför råket (). Vi kn nu förkort åd prentesern och kvr lir Svr:. ( )( ) ( )( ) ( ) ( ) När mn multiplicerr en prentes med termer med en med termer får mn totl = 6 termer. Totl sk vi här lltså hnter termer (). I () hr vi smlt ihop liknde termer. Den som hr en dministrtiv vn kn gå direkt från () till svret. Svr: Håkn Strömerg 7 KTH STH Hninge
8 Mtemtik Uppgift 6 Uppgift 7 Vi strtr med tt gör de liknämnigt i täljren och nämnren oeroende v vrndr. Nu råkr åd h smm minst gemensmm nämnre (). Nu kn vi skriv termern på smm råkstreck (). Division v två råk är smm sk som tt multiplicer det först med det ndr invertert (). Efter förkortning får vi Svr: (6 9) ( 9) ( 6) (6 6 8) ( 8 6)) ( 5) 5 8 Två gånger först kvdreringsregeln i täljren och en gång i nämnren ger (). Smmnslgning v termer ger (). I () ser vi tt det är möjligt tt ryt ut 8 i täljren som ger (). Svr: 8 Håkn Strömerg 8 KTH STH Hninge
9 Mtemtik Uppgift 8 ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 5 ( ) ( ) ( ) ( ) Uppgift 9 6 Vi strävr nu efter tt kunn skriv de tre råken på smm råkstreck. ( ) är en gemensm nämnre (för övrigt den minst). Vi förlänger råken med lämplig uttryck (). Nu hr vi nått först målet (). I () förenklr vi täljren till resulttet i (). I () ser vi tt det är möjligt tt ryt ut. Efter förkortning v (5) för vi Svr: ( )( c) ( c)( ) (c )(c ) ( )( c) ( ) ( )( c)( ) ( )( )( c)( c) c ( )( c)( c) c ( c)( c)( ) ( )( c)( c) 5 ( c) ( c) ( ) ( )( c)( c) c c ( )( c)( c) 0 ( )( c)( c) 6 0 Vi strtr med tt försök finn en gemensm nämnre. Det ser ut som vi kn få en estående v tre fktorer om vi på tre ställen nvänder knepet (x y) = ( )(y x), (). I ndr ter- Håkn Strömerg 9 KTH STH Hninge
10 Mtemtik Uppgift 0 men förlänger vi med ( ). Oserver tt i tredje termen ryter vi ut ( ) två gånger och får ( )( ) =. Dett är lltså ingen förlängning. I () förlänger vi de tre råken med det uttryck som inte redn finns i nämnren. Vi kn skriv llt på smm råkstreck (). Efter förenkling får vi 0 i täljren (5). Svr: 0 ( c) c c ( c) c ( ) ( c) c ( ) ( c) c c c 5 Först identifierr vi huvudråkstrecket som det längst v ll råkstreck. Sedn ser vi tt i täljren hr de två råken redn smm nämnre och kn därför enkelt skriv dem på smm råkstreck. I nämnren gör vi för enkelhetens skull ett råk v genom tt lägg till nämnren, se (). Vi håller oss fortfrnde innnför prentesern. Vi vet hur vi sk hnter division v två råk (). Vi kn förkort () och multiplicerr till sist de två prentesern () och förkortr och får Svr: Figur : Håkn Strömerg 0 KTH STH Hninge
11 Mtemtik Uppgift ( )( ) ( )( ) ( ) ( ) ( )( ) ( ) ( ) ( )( ) ( ) ( ) 5 Vi sk multiplicer en prentes med termer med en nnn som innehåller termer vilket kommer tt ge oss 6 termer med lite olik nämnre. Dett är en frmkomlig väg, men vi väljer istället tt reducer uttrycken i vrje prentes för sig. Vi gör liknämnigt genom förlängning (). Vi skriver de åd prentesern på gemensmm råkstreck (). Reducerr och ryter ut () och (). Till sist får vi Svr:. Figur : Håkn Strömerg KTH STH Hninge
12 Mtemtik Uppgift ( ) ( ) ( ) ( ) 8 6 ( ) = Uppgift Ett duelråk igen. Vi strtr med tt skriv om huvudråkets täljre och nämnre på gemensmt råkstreck (). I täljren är den gemensmm nämnren 6 och i nämnren (). Vi skriver om råken från en division till en multipliktion () och reducerr så långt vi kn (). Svr: c c c c c ( )( ) c ( c)( c) (c )(c ) c c c c c c c Här gäller det tt tänk en liten stund innn mn sätter igång tt hitt en gemensm nämnre. Håkn Strömerg KTH STH Hninge
13 Mtemtik Uppgift Genom tt nvänd konjugtregeln inte mindre än tre gånger kn vi skriv om uttrycket som i (). Efter möjlig förkortningr får vi ett etydligt enklre uttryck (). De två termern med nämnre tr ut vrndr och kvr lir Svr: c 5 ( ) ( )( ) 5 ( )( ) ( ) ( )( ) ( )( ) ( )( ) ( 5 )( ) ( )( ) ( ) ( )( ) ( 5 )( ) ( )( ) ( ) ( 5 )( ) ( )( ) 5 5 ( )( ) 5 5 ( )( ) ( )( ) 9 En riktigt joig uppgift. Till tt örj med ser vi tt minst gemensmm nämnren är ( ) ( ) (). Med utgångspunkt från det förlänger vi de tre råken med lämplig uttryck () och kn slå smmn hel uttrycket till ett råk (). Vi står nu inför en mängd eräkningr vrs frmgång prägls v noggrnnhet och en dministrtiv känsl. Håller vi tungn rätt i mun kommer vi så småningom hit (7). Om vi inte visste tt smtlig svr lnd dess 0 uppgifter vr etydligt mindre komplicerde knske vi skulle stnn här. Vår end chns är nu tt utveckl nämnren (8) och se det gv frukt! Svr: Håkn Strömerg KTH STH Hninge
14 Mtemtik Uppgift ( ) 9 ( ) 5 6 ( ) ( ) ( )( ) ( ) ( ) ( )( ) ( )( )( ) ( ) ( ) ( ) ( 8 7 ) ( ) ( 7 7 ) ( 6 9 ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 0 ( ) ( ) 7 0 Åter en uppgift som kräver precision. För tt finn en lämplig gemensm nämnre ehöver mn se tt 9 6 ( ) och tt 9 = ( )() (). När väl dett är genomskådt får vi den minst gemensmm nämnren ( ) ( ) som leder till en del förlängningr innn vi kn skriv hel uttrycket på gemensmt råkstreck (). På två ställen i den ny nämnren sk tre prenteser multiplicers smmn. Med tålmod och noggrnnhet får vi först (), sedn () och (5), för tt till slut upptäck tt hel nämnren lir 0. Svr: 0. Figur : Håkn Strömerg KTH STH Hninge
15 Mtemtik Uppgift 6 ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Division v två råk, som vi också kllr duelråk. Vi inleder med tt skriv de tre termern i täljren på gemensmt råkstreck (). Vi går över från division till multipliktion på ett numer känt sätt (). Vi upptäcker tt ( ) i () och vslutr med tt förkort. Svr: Figur : Håkn Strömerg 5 KTH STH Hninge
16 Mtemtik Uppgift 7 ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( )( ) Den här gången kräver åde täljre och nämnre i duelråket förerednde rete (). Vi övergår från division till multipliktion (). Först kvdreringsregeln och konjugtregeln ger oss möjlighet till fktorisering v två uttryck (). Återstår sedn endst tt förkort. Svr: Figur 5: Håkn Strömerg 6 KTH STH Hninge
17 Mtemtik Uppgift 8 ( ) ( ) ( )( ) ( ) ( )( ) ( ) ( )( ) ( ) ( )( ) 5 ( ) ( ( )( ) ) 6 ( ) 7 ( ) Åter ett duelråk. Vi reducerr täljre och nämnre för sig (). Inverterr nämnren och multiplicerr med täljren (). Använder konjugtregeln för tt fktoriser först råkets täljre (). Förlänger ndr råket med ( ) (). Multiplicerr in ( ) i ( ) och får ( ) i (5). Kn nu förkort en del i (6) och får till slut Svr: ( ) Håkn Strömerg 7 KTH STH Hninge
18 Mtemtik Uppgift 9 ( ) Uppgift 0 Två råk som redn hr smm nämnre kn direkt skrivs på smm råkstreck (). Efter reducering, lämplig utrytning () och förkortning återstår Svr: ( ) 5 6 ( ) ( )( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( )( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( )( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( )( ) ( )( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( )( ) 7 Med hjälp v först och ndr kvdreringsregeln smt med konjugtregeln fktoriserr vi de fyr nämnrn (). Vi föreslår sedn den gemensmm nämnren ( ) ( ) och förlänger på vnligt sätt sedn råken för tt erhåll denn nämnre (). I (), () och (5) retr vi sedn med tt reducer täljren, som vi sedn fktoriserr i (6). Eftersom ( ) ( ) får vi ing prolem med tt förkort uttrycket för tt till sist erhåll Svr: Håkn Strömerg 8 KTH STH Hninge
19 Mtemtik Figur 6: Uppgift ( ) ( 5) ( ) 5 ( ) ( ) ( 5) ( )( 5) ( 5) ( 5) ( ) ( 5) 5 6 Här gäller det tt se tt ( ), vilket är lite ovnligre än de två ndr uttrycken som vi identifierr som uttryck i först och ndr kvdreringsregeln (). I () och () fixr vi till prentesen i ndr termens nämnre så tt det går tt förkort. Svr: 6. Håkn Strömerg 9 KTH STH Hninge
20 Mtemtik Uppgift ( ) ( ) ( ) ( ) ( )( ) ( )( ) ( )( )( ) ( )( ) 5 ( )( ) Ett duelråk där vi först hnterr täljre och nämnre för sig () och (). Nu är det dgs tt skriv om råket som en multipliktion i stället för en division. Förkortning v prentesern är ej direkt möjlig innn vi nvänder tt (x y) ( )(y x). Svr: Håkn Strömerg 0 KTH STH Hninge
21 Mtemtik Uppgift ( ) ( )( ( ) ) ( )( ) ( )( ) ( )( ) ( )( ) ( )( ( ) ) ( )( ) ( )( ) ( ) ( ) ( )( ) ( )( ) ( ) ( ) ( )( ) ( )( )( ) ( )( ) ( )( ) ( )( ) 5 Med den vn vi nu hr, ser vi direkt tt minst gemensmm nämnren är ( )( ). Vi förlänger de tre råken () och eftersom nämnrn redn från örjn är gnsk komplicerde får vi en del jo i (), (). I () kn det dock li stopp eftersom vi hr svårigheter tt fktoriser. Vi delr upp uttrycket i två delr och kn till sist ryt ut (). Efter förkortning får vi Svr:. Figur 7: Håkn Strömerg KTH STH Hninge
22 Mtemtik Uppgift ( ) Uppgift 5 Borde nu efter ll träning vr gnsk enkelt. Den gemensmm nämnren lir. Vi förlänger och skriver uttrycket på gemensmt råkstreck () och (). Vi reducerr sedn nämnren i () och får efter förkortning Svr:. ( ) ( ) ( )( ) Uppgift 6 Smm knep som vi nvände i slutfsen v uppgift. Del upp nämnre i två lämplig delr så tt vi till sist kn ryt ut ( ) (). Därmed är täljren fktoriserd och en v fktorern visr sig finns även i nämnren (). Återstår endst tt förkort och Svr: ( )( ) ( ) ( )( )( ) ( )( ) Håkn Strömerg KTH STH Hninge
23 Mtemtik Uppgift 7 Aningen svårre än i tidigre uppgifter tt känn igen kojugtuttrycket och det som härrör från först kvdreringsregeln (). När det väl är gjort är det r tt förkort Svr: ( )( ) ( ) ( ) ( ) ( )( )( ) ( )( ) Uppgift 8 Åter en uppgift där det gäller tt fktoriser täljre och nämnre. Uttrycket ( ) är vi inte lik vn vid, som de två ndr (). När vi förkortt råket återstår Svr: ( d cd )( c cd ) ( cd) c d c d (c d) cd d( cd) c d c( cd) c d ( cd) ( cd) (c d) (c d) cd d( cd) c d c( cd) c d cd(c d) d( cd) c( cd) c d c d cd d cd c c d c d 5 c d c d (c d) c d 6 De två prentesern måste multiplicers smmn. Vi kn redn nu se tt en v de då fyr ildde termern återfinns som sist term i uttrycket, med omvänt tecken (). Återstår tre termer, med målet tt skriv på smm råkstreck (). Den gemensmm nämnren är förstås (c d). I () och () retr vi med tt reducer täljren. Efter tt h rutit ut och förkortt i (5) får vi Svr: Håkn Strömerg KTH STH Hninge
24 Mtemtik Uppgift 9 ( ) ( ) ( ) ( ) ( ( ) ( ) ) ( ) ( ) ( ) ( ( ) )( )( ( ) ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 5 Den som här direkt sätter igång tt utveckl prentesern som de ser ut får en lång väg frm till målet. Vår strtegi lir då istället, som så mång gånger tidigre, tt skriv termern i de två först prentesern på smm råkstreck (). Efter reducering ser det ännu ättre ut (). Nu kn vi låt exponentern verk på prenteserns innehåll (). Efter tt h fktorisert nämnren i den mitterst prentesern, ( ) ( ) ( ) (övertyg dig om det), är det dgs tt förkort och få Svr: Håkn Strömerg KTH STH Hninge
25 Mtemtik Uppgift 0 / / ( )/ ( ) ( ) 5 6 Här måste mn håll red på vd som är huvudråkstreck de som ligger i linje med -tecknet. För tt förtydlig tt det hndlr om fyr duelråk inne i prentesen förstärker vi dem genom tt skriv till nämnren på någr (). I () låter vi råken gå över från division till multipliktion med nämnrens inverterde värde. De två först termern i prentesen tr ut vrndr. Återstår tt skriv de två ndr på gemensmt råkstreck (), () och (5). Efter förkortning återstår Svr: Tänk på tt det tr tre gånger så lång tid tt konstruer ett prolem, v den typ du sett ovn, än det tr tt lös det! Håkn Strömerg 5 KTH STH Hninge
Rationella uttryck. Förlängning och förkortning
Sidor i boken 8-9, 0- Rtionell uttryck. Förlängning och förkortning Först någr begrepp. Aritmetik eller räknelär är den mest grundläggnde formen v mtemtik. Ett ritmetiskt uttryck innehåller tl, men ing
Läs merSidor i boken
Sidor i boken -5 Vi räknr en KS För tt ni sk få en uppfttning om hur en KS kn se ut räknr vi här igenom den end KS som givits i denn kurs! Totlt kn mn få poäng. Om mn lycks skrp ihop 7 poäng eller mer
Läs merLösningar och kommentarer till uppgifter i 1.2
Lösningr och kommentrer till uppgifter i.2 202 d) t t 2 25 t (t 5)(t + 5) Med hjälp v konjugtregeln kn vi fktoriser nämnren. Eftersom nämnren inte får bli noll är ej t 5 eller t 5 tillåtn. 206 Först presenterr
Läs merAddition och subtraktion
Sidor i boken 35-39 Addition och subtrktion Vi börjr med lite ritmetik. Heltlsddition innebär ing som helst problem. Här tr vi lämpligen räknedosn till hjälp. Eempel. 3+00+5 = 7 Så länge ll nämnre är lik
Läs merPASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL
PASS. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL. Tl, bråktl och decimltl Vd är ett tl för någonting? I de finländsk fmiljern brukr det vnligtvis finns två brn enligt Sttistikcentrlen (http://www.tilstokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vesto_sv.html).
Läs merdefinitioner och begrepp
0 Cecili Kilhmn & Jokim Mgnusson Rtionell tl Övningshäfte Avsnitt definitioner och egrepp DEFINITION: Ett rtionellt tl är ett tl som kn skrivs som en kvot melln två heltl och där 0. Mängden rtionell tl
Läs merRepetitionsuppgifter i matematik
Lärrprogrmmet Ingång Mtemtik och Lärnde Repetitionsuppgifter i mtemtik Inför vårterminens mtemtikstudier kn det vr r tt repeter grundläggnde räknefärdigheter. Dett mteril innehåller uppgifter inom följnde
Läs mer14. MINSTAKVADRATMETODEN
4 MINTAKADRATMETODEN Nu sk vi gå igenom någr olik sätt tt lös ekvtionssystemet Ax Om A är m n mtris med m n så sägs systemet vr överestämt och det sknr då i llmänhet lösningr Istället söker mn en pproximtiv
Läs merSidor i boken V.L = 8 H.L. 2+6 = 8 V.L. = H.L.
Sidor i boken 119-11 Andragradsekvationer Dagens tema är ekvationer, speciellt andragradsekvationer. Men först några ord om ekvationer i allmänhet. En ekvation är en likhet som innehåller ett (möjligen
Läs merAssociativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.
Rtionell tl Låt oss skiss hur mn definierr de rtionell tlen utifrån heltlen. Förutom tt det ger en inblick i hur mtemtiken är uppbyggd, är dett är ett br exempel på ekvivlensreltioner och ekvivlensklsser.
Läs merx 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46
Vilket tl sk stå i rutn så tt likheten stämmer? + Lös ekvtionen så tt likheten stämmer. = + 9 = + = + = = Det sk stå 9 i rutn. Subtrher båd leden med. r -termen sk vr kvr i vänstr ledet. Skriv rätt tl
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Thoms Erlndsson RÄTA LINJER, PLAN, SKALÄRPRODUKT, ORTOGONALITET MM VERSION MER OM EKVATIONSSYSTEM Linjär ekvtionssystem och den geometri mn kn härled ur dess är
Läs merTrigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...
Trigonometri Innehåll 1 Rätvinklig tringlr 1 Godtyklig tringlr oh enhetsirkeln 3 Tringelstsern 4 3.1 restsen.............................. 4 3. Sinusstsen.............................. 5 3.3 Kosinusstsen.............................
Läs merExponentiella förändringar
Eonentiell förändringr Eonentilfunktionen - llmänt Eonentilfunktionen r du tidigre stött å i åde kurs oc 2. En nyet är den eonentilfunktion som skrivs y = e. (Se fig. nedn) Tlet e, som är mycket centrlt
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Bo Styf LAoG I, 5 hp ES, KndM, MtemA -9-6 Smmnfttning v föreläsningrn 5-7. Föreläsningrn 5 7, 7/9 6/9 : Det kommer, liksom i lärooken, inte tt finns utrymme för
Läs merH1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.
H009, Introuktionskurs i mtemtik Armin Hlilovi LINJÄRA OCH ANDRAGRADSEKVATIONER Inlening: Definition. Mängen v ll lösningr till en ekvtion klls ekvtionens lösningsmäng. Eemelvis är {-, } lösningsmängen
Läs merGEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.
GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. v Någr v de storheter som förekommer inom nturvetenskp kn specificers genom tt ders mätetl nges med ett end reellt tl. Exempel på sådn storheter, som klls sklär
Läs merMatematik för sjöingenjörsprogrammet
Mtemtik för sjöingenjörsprogrmmet Mtemtisk Vetenskper 29 ugusti 202 Innehåll Aritmetik och lger. Räkning med nturlig tl och heltl.................... Nturlig tl.......................... 2..2 Negtiv tl...........................
Läs merByt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.
LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,
Läs merTATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler
TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 5 november 28 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn
Läs merListor = generaliserade strängar. Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 8: Listor. Fler listor. Listindexering.
1 Introduktion till progrmmering SMD180 Föreläsning 8: Listor 2 Listor = generliserde strängr Strängr = sekvenser v tecken Listor = sekvenser v vd som helst [10, 20, 30, 40] # en list v heltl ["spm", "ungee",
Läs merMATEMATISKT INNEHÅLL UPPGIFT METOD. Omvandla mellan olika längdenheter. METOD BEGREPP RESONEMANG. Ta reda på omkrets. 5 Vilken omkretsen har figuren?
Kn du dett? Uppgiftern här är tänkt tt nvänds för utvärdering v hur elevern tillägnt sig kpitlets mtemtisk innehåll. Låt elevern, prvis eller i mindre grupper, lös uppgiftern tillsmmns och förklr för vrndr
Läs merRÄKNEOPERATIONER MED VEKTORER. LINJÄRA KOMBINATIONER AV VEKTORER. ----------------------------------------------------------------- Låt u vr en vektor med tre koordinter u. Vi säger tt u är tredimensionell
Läs merTATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler
TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 29 mrs 27 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn om
Läs merf(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.
Föreläsning. Integrl En förenkl efinition Antg tt f(x) å x b och tt f(x) är kontinuerlig är. Den bestäm integrlen b f(x)x efiniers som ren v ytn som begränss v y = f(t), y =, t = och t = b, se figur. Insättningsformeln
Läs merKontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj
Kontrollskrivning 3 till Diskret Mtemtik SF60, för CINTE, vt 209 Emintor: Armin Hlilovic Dtum: 2 mj Version B Resultt: Σ p P/F Etr Bonus Ing hjälpmedel tillåtn Minst 8 poäng ger godkänt Godkänd KS nr n
Läs merSfärisk trigonometri
Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller
Läs merKan det vara möjligt att med endast
ORIO TORIOTO yllene snittet med origmi ed endst någr få vikningr kn mn få frm gyllene snittet och också konstruer en regelbunden femhörning. I ämnren nr 2, 2002 beskrev förfttren hur mn kn rbet med hjälp
Läs merGEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.
GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. v 6 Någr v de storheter som förekommer inom nturvetenskp kn specificers genom tt ders mätetl nges med ett end reellt tl. Exempel på sådn storheter, som klls sklär
Läs merV1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].
Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl f ( ) d ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,
Läs merEtt förspel till Z -transformen Fibonaccitalen
Ett förspel till Z -trnsformen Fibonccitlen Leonrdo Pisno vnligen klld Leonrdo Fiboncci, den knske störste mtemtiker som Europ frmburit före renässnsen skrev år 10 en bok (Liber bci) i räknelär. J, fktiskt.
Läs merFORMELLA SPRÅK, AUTOMATER OCH BERÄKNINGSTEORI ÖVNINGSUPPGIFTER PÅ REGULJÄRA SPRÅK
FORMELLA SPRÅK, AUTOMATER OCH BERÄKNINGSTEORI ÖVNINGSUPPGIFTER PÅ REGULJÄRA SPRÅK Förord Dett kompendium innehåller övningr inom reguljär språk för kursen Formell språk, utomter och eräkningsteori som
Läs mer============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.
GENERALISERADE INTEGRALER ============================================================ När vi definierr Riemnnintegrl ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,
Läs merV1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].
Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl f ( ) d ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,
Läs merPreliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer
Lösningsförslg Högskoln i Skövde SK, JS) Preliminär version juni 0, reservtion för fel. Tentmen i mtemtik Kurs: MA5G Mtemtisk Anlys MAG Mtemtisk nlys för ingenjörer Tentmensdg: 0-05- kl.0-9.0 Hjälpmedel
Läs merFinaltävling den 20 november 2010
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Finltävling den 20 november 2010 Förslg till lösningr Problem 1 Finns det en tringel vrs tre höjder hr måtten 1, 2 respektive 3 längdenheter? Lösning
Läs merSlutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär
Slutrpport Jordruksverket Dnr. 25-125/ Kontroll v sniglr i ekologisk produktion v grönsker och är Projektledre: Birgitt Svensson, Område Hortikultur, SLU Innehåll sid Smmnfttning 3 Bkgrund / Motivering
Läs merSF1625 Envariabelanalys
SF1625 Envribelnlys Föreläsning 13 Institutionen för mtemtik KTH 27 september 2017 SF1625 Envribelnlys Anmäl er till tentn Anmäl er till tentn nu. Det görs vi min sidor. Om det inte går, mejl studentexpeditionen
Läs merTATA42: Tips inför tentan
TATA42: Tips inför tentn John Thim 25 mj 205 Syfte Tnken med dett kort dokument är tt ge lite extr studietips inför tentn. Kursinnehållet definiers så klrt fortfrnde v kursplnen och kurslitterturen så
Läs merLäsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS
Läsnvisningr för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningrn är tänkt i först hnd för dig som läser kursen mtemtik I på distns, och de sk vägled dig på din res genom nlysen. Stoffet är i stort sett portionert på
Läs merBilaga 1. Beskrivning av uppgifterna och provresultaten
Bilg 1. Beskrivning v uppgiftern oh provresultten 1997-00 I det följnde redoviss lydelsen på de olik uppgifter som ingår i testet oh resulttet för de fyr år som testet hittills hr nvänts. Härigenom kn
Läs merInternetförsäljning av graviditetstester
Internetförsäljning v grviditetstester Mrkndskontrollrpport från Enheten för medicinteknik 2010-05-28 Postdress/Postl ddress: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsl, SWEDEN Besöksdress/Visiting ddress: Dg Hmmrskjölds
Läs merMateriens Struktur. Lösningar
Mteriens Struktur Räkneövning 1 Lösningr 1. I ntriumklorid är vrje N-jon omgiven v sex Cl-joner. Det intertomär vståndet är,8 Å. Ifll tomern br skulle växelverk med Coulombväxelverkn oh br med de närmste
Läs mer1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1
UPPSALA UNIVERSITET Svr till tent i mtemtik Mtemtisk institutionen Anlys MN Distns Jons Elisson 7-- Skrivtid: - 5. Observer tt problemen inte står i svårighetsordning. All svr sk motivers. Det kn krävs
Läs merTentamen Programmeringsteknik II Skrivtid: Skriv läsligt! Använd inte rödpenna! Skriv bara på framsidan av varje papper.
Tentmen Progrmmeringsteknik II 014-10-4 Skrivtid: 1400 1900 Tänk på följnde Skriv läsligt! Använd inte rödpenn! Skriv r på frmsidn v vrje ppper. Börj lltid ny uppgift på nytt ppper. Lägg uppgiftern i ordning.
Läs merMat-1.1510 Grundkurs i matematik 1, del III
Mt-.50 Grundkurs i mtemtik, del III G. Gripenberg TKK december 00 G. Gripenberg TKK) Mt-.50 Grundkurs i mtemtik, del III december 00 / 59 Vribelbyte F gx))g x) dx = d F gx)) dx dx = / b F gx)) = F gb))
Läs merMEDIA PRO. Introduktion BYGG DIN EGEN PC
BYGG DIN EGEN PC MEDIA PRO Introduktion Dett är Kjell & Compnys snguide till hur Dtorpketet MEDIA PRO monters. Att ygg en dtor är idg myket enkelt oh kräver ingen tidigre erfrenhet. Det ehövs ing djupgående
Läs merBilaga 1. Beskrivning av uppgifterna och provresultaten
Bilg 1. Beskrivning v uppgiftern oh provresultten 1997-003 I det följnde redoviss lydelsen på de olik uppgifter som ingår i testet oh resulttet för de fyr år som testet hittills hr nvänts. Härigenom kn
Läs merInduktion LCB 2000/2001
Indution LCB 2/2 Ersätter Grimldi 4. Reursion och indution; enl fll n 2 En tlföljd n nturligtvis definiers genom tt mn nger en explicit formel för uträning v n dess 2 element, som till exempel n 2 () n
Läs merIntegraler och statistik
Föreläsning 8 för TNIU Integrler och sttistik Krzysztof Mrcinik ITN, Cmpus Norrköping, krzm@itn.liu.se www.itn.liu.se/krzm ver. 4 - --8 Inledning - lite om sttistik Sttistik är en gren v tillämpd mtemtik
Läs merÖvningsuppgifter i matematik
Yrkeshögskoln Hlmstd Repetitionsuppgifter mtemtik Övningsuppgifter i mtemtik Oserver! Multipliktion skrivs med Bokstven x med x Prefix. Omvndl följnde enheter ), dm till cm (centimeter) ) m till km (kilometer)
Läs merLöpsedel: Integraler. Block 4: Integraler. Lärobok. Exempel (jfr lab) Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab
Löpsedel: Integrler Block : Integrler Grundidé, numerisk kvdrtur Noggrnnet, teoretiskt Prktisk feluppskttning med ricrdsonextrpoltion Adptiv kvdrtur Noggrnnet, inverkn v mätfel/vrundningsfel Lärook Kp
Läs merTentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13
LINKÖPINGS UNIVERSITET Mtemtisk Institutionen Jokim Arnlind Tentmen i Anlys B för KB/TB (TATA9/TEN 5-6- kl 8 3 Ing hjälpmedel är tillåtn. Vrje uppgift kn ge mximlt 3 poäng. Betygsgränser: 8p för etyg 3,
Läs mer9. Vektorrum (linjära rum)
9. Vektorrum (linjär rum) 43. Vektorrum (linjärt rum) : definition och xiom 44. Exempel på vektorrum v funktioner. 45. Hur definierr mn subtrktion i ett vektorrum? 46. Underrum 47. Linjärkombintioner,
Läs merAlgebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )
Intrduktinskurs i mtemtik 1 v 5 Algerisk uttrk: Räknelgr: lgen distriutiv lgr ssitiv lgr kmmuttiv, Ptenser: 1 n L n gånger --------------------------------------- n udd tl, jämnt tl n, n n n 4 4.. ---------------------------------------
Läs merInledande kurs i matematik, avsnitt P.6. Vi ritar upp enhetscirkeln och vinkeln 2π 3.
Inlednde kurs i mtemtik, vsnitt P6 P6 eräkn sin P61 eräkn os 4 Vi ritr upp enhetsirkeln oh vinkeln Vi sk nvänd enhetsirkeln oh symmetrier i denn för tt estämm os 4 Den punkt på enhetsirkeln med vinkeln
Läs merTentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 4/1 2017
Tentmen i ETE5 Ellär och elektronik, 4/ 07 Tillåtn hjälpmedel: Formelsmling i kretsteori. Oserver tt uppgiftern inte är sorterde i svårighetsordning. All lösningr skll ges tydlig motiveringr. v 0 i 0 Beräkn
Läs merVilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?
Vilken rät linje pssr bäst till givn dtpunkter? Anders Källén MtemtikCentrum LTH nderskllen@gmil.com Smmnfttning I det här dokumentet diskuterr vi minst-kvdrtmetoden för skttning v en rät linje till dt.
Läs merSF1625 Envariabelanalys
Modul 5: Integrler Institutionen för mtemtik KTH 30 november 4 december Integrler Integrler är vd vi sk håll på med denn veck och näst. Vi kommer tt gör följnde: En definition v vd begreppet betyder En
Läs merKvalificeringstävling den 2 oktober 2007
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Kvlifieringstävling den oktober 007 Förslg till lösningr 1 I en skol hr vr oh en v de 0 klssern ett studieråd med 5 ledmöter vrder Per är den ende v
Läs merSats 3: Egenskaper. (a) (b) f(x) dx = 2 f(x) dx. (c) (Af(x) + Bg(x))dx. g(x) dx = A. (d) (e) Om a b och f(x) g(x) (f) Triangelolikheten: Om a b
Sts 3: Egenskper () f(x) dx = 0 (b) f(x) dx = b f(x) dx (c) (Af(x) + Bg(x))dx = A f(x) dx + B g(x) dx (d) f(x) dx + c c f(x) dx = b f(x) dx (e) Om b och f(x) g(x) f(x) dx g(x) dx (f) Tringelolikheten:
Läs merAvsnitt 3. Determinanter. Vad är en determinant? Snabbformler för små determinanter
Avsnitt Determinnter Vd är en determinnt? Snbbformler för små determinnter Kofktorutveckling Minorer Utveckling längs en rd Utveckling längs en kolumn Rd- och kolumnopertioner Rdopertioner Kolumnopertioner
Läs merTENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00
Kursnummer: Moment: Progrm: Rättnde lärre: TENTAMEN HF00 Mtemtik för bsår I TENA / TEN Tekniskt bsår Mssimilino Colrieti-Tosti, Nicls Hjelm & Philip Köck Nicls Hjelm 0-0-6 08:00-:00 Emintor: Dtum: Tid:
Läs merORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.
Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR v Vektorer oh koordinter i D-rummet ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM LÄNGDEN AV EN VEKTOR AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER MITTPUNKT TYNGDPUNKT SFÄR OCH KLOT INLEDNING För tt bild
Läs merUttryck höjden mot c påtvåolikasätt:
Sinusstsen Beviset i PB gger å tre resultt som nog få gmnsieelever är förtrogn med. Vrje tringel hr en s.k. omskriven cirkel en cirkel som går genom ll tre hörnen : C Uttrck höjden mot c åtvåoliksätt:
Läs merLINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1
LINJÄR ALGEBRA II LEKTION JOHAN ASPLUND INNEHÅLL. VEKTORRUM OCH DELRUM Hel kursen Linjär Algebr II hndlr om vektorrum och hur vektorrum (eller linjär rum, som de iblnd klls) beter sig. Tidigre hr mn ntgligen
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 16-17, 2010:
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Bo Styf Envribelnlys, 0 hp STS, X 00-0-7 Föreläsning 6-7, 00: Genomgånget på föreläsningrn 6-0. Här gick vi inte igenom något nytt mteril, utn räknde igenom Blndde
Läs merProgrammeringsguide ipfg 1.6
Progrmmeringsguide ipfg 1.6 Progrmmeringsklr i-ört pprter (CIC, knl, fullonh) Progrmmeringsklr kom-ört pprter CS-44 Phonk-version Progrmmeringsklr miropprter CS-44 Phonk-version 1 2 1 2 1 2 ipfg 1.6 stndrd
Läs merIE1204 Digital Design
IE1204 Digitl Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles lgebr, Grindr MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombintorisk kretsr F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multipleor KK2 LAB2 Låskretsr, vippor, FSM F10 F11 Ö6
Läs mer============================================================
H0009, Introuktionskurs i mtemtik Armin Hlilovi LINJÄRA OCH ANDRAGRADSEKVATIONER Någr eemel me linjär ekvtioner oh ekvtioner som kn förenkls till linjär ekvtioner. Mn kn förenkl en ekvtion me hjäl v följne
Läs mer1. (6p) (a) Använd delmängdskonstruktionen för att tillverka en DFA ekvivalent med nedanstående NFA. (b) Är den resulterande DFA:n minimal? A a b.
UPPSAA UNIVERSITET Mtemtisk institutionen Slling (070-6527523) PROV I MATEMATIK AUTOMATATEORI 18 okt 2012 SKRIVTID: 8-13. HJÄPMEDE: Ing. MOTIVERA AA ÖSNINGAR NOGGRANT. BETYGSGRÄNSER: För etygen 3, 4 respektive
Läs merTentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00
Tentmen i Mtemtik, HF9 9 dec 6, kl. 8:-: Emintor: Armin Hlilovic Undervisnde lärre: Erik Melnder, Jons Stenholm, Elis Sid För godkänt betyg krävs v m poäng. Betygsgränser: För betyg A, B, C, D, E krävs,
Läs merNATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2005 3. Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6
Kurs plnering.se NpMC vt005 (5) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 005 Del I, 0 uppgifter utn miniräknre 4 Del II, 8 uppgifter med miniräknre 6 Förslg på lösningr till uppgifter
Läs mer1. Tvätta händerna och abborrens yttre samt använd rent material. Lägg abborren på skärbrädan framför dig. Studera dess utseende.
1 st färsk orre - Denn kn du köp i en livsmedelsutik som hr fiskdisk. Koll så tt den inte livit rensd (men hr de oftst inte livit). Aorren ör helst väg 250 g eller mer, nnrs kn det li lite pilligt. 1 st
Läs merMatris invers, invers linjär transformation.
Mtris invers, invers linjär trnsformtion. Påminnelse om mtris beräkningr: ddition, multipliktion med sklärer och mtrisprodukt Algebrisk egenskper hos mtrisddition och multipliktion med ett tl (Ly Sts..,
Läs merSLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING
SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING FOC_SLING_1107 Introduktion Dett är en ruksnvisning för det dynmisk rmstödet SLING som monters på rullstol, stol eller nnn nordning. SLING tillverks v FOCAL Meditech,
Läs merUppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1
Uppgiftssmling 5B1493, lektionern 1 6 Lektion 1 4. (Räkning med oändlig decimlbråk) Låt x = 0, 1 2 3 n och y = 0,b 1 b 2 b 3 b n ( i och b i siffror 0, 1,, 9).. Kn Du beskriv något förfrnde som säkert
Läs merGOLV. Norgips Golvskivor används som underlag för golv av trä, vinyl, mattor och andra beläggningar. Här de tre viktigaste konstruktionerna
GOLV Norgips Golvskivor nvänds som underlg för golv v trä, vinyl, mttor och ndr beläggningr. Här de tre viktigste konstruktionern 1. Ett lg golvskivor på träunderlg 2. Flytnde golv med två lg golvskiv
Läs merLångtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7.
REDOVISAR 2004:7 Långtidssjukskrivn dignos, yrke, prtiell sjukskrivning och återgång i rbete En jämförelse melln 2002 och 2003 Smmnfttning Kvinnor svrr för 65 procent v de långvrig sjukskrivningrn som
Läs merFöreläsning 7: Trigonometri
ht06 Föreläsning 7: Trigonometri Trigonometrisk identiteter En identitet är en likhet som håller för ll värden på någon vriel. Tex så gäller tt ( + ) + + för ll,. Dett skrivs ilnd som ( + ) + +, men vi
Läs merCampingpolicy för Tanums kommun
1(8) Cmpingpolicy för Tnums kommun 1. Bkgrund Strömstds och Tnums kommuner diskuterde gemensmt sin syn på cmpingverksmhetern i respektive kommun år 2003 och kunde då se ett stort behov v tt en likrtd syn
Läs merGör slag i saken! Frank Bach
Gör slg i sken! Frnk ch På kppseglingsbnn ser mn tävlnde båtr stgvänd lite då och då under kryssrn. En del v båtrn seglr för styrbords hlsr och ndr för bbords. Mn kn undr vem som gör rätt och hur mn kn
Läs merAUBER 95 9 jan LÖSNINGAR STEG 1:
AUBER 95 9 jn AR. Den finit utomten nedn ccepterr ett språk L över = {, }. A B ε Konstruer ) ett reguljärt uttryck för L. ) L = ( ( ) ) = ( ) ) en reguljär grmmtik för L S A S A c) en miniml DFA för L.
Läs merStudieplanering till Kurs 3b Grön lärobok
Studieplnering till Kurs 3b Grön lärobok Den här studieplneringen hjälper dig tt häng med i kursen. Plneringen följer lärobokens uppdelning i kpitel och vsnitt. Iblnd får du tips på en inspeld genomgång
Läs merIntegralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna
CTH/GU STUDIO TMVb - / Mtemtisk vetenskper Integrlen Anlys och Linjär Algebr, del B, K/Kf/Bt Inledning Mn kn inte lltid bestämm integrler f() d ekt utn mn får nöj sig med tt beräkn pproimtioner. T.e. e
Läs merGauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson
Föreläsning 14/9 Guss och tokes nlog stser och fältsingulriteter: källor och virvlr Mts Persson 1 tser nlog med Guss och tokes stser 1.1 tser nlog med Guss sts Det finns ett pr stser som är mycket när
Läs merKylfrysguide [Namn] Elektroskandia Sverige AB [år-månad-dag]
Kylfrysguide [Nmn] Elektroskndi Sverige AB [år-månd-dg] Kylfrysguide Vilken kyl-frys sk du välj? Nturligtvis är det utrymmet som är det först tt t hänsyn till. Vnligst instlltionsbredd är 60 cm, men även
Läs mertemaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden
temung.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T n n u k k s g n u r All e d u t s r e l l e b job EUROPEISKA UNIONEN Europeisk socilfonden »GÅ UT GYMNASIET«Mång ung upplever stress och tjt
Läs merI, II, III, IV, V, VI, VII, VIII, IX, X, XI...
Olik typer v tl Vi sk se hur vi utgående från de nturlig tlen kn konstruer de hel tlen, de rtionell tlen och de reell tlen och diskuter räknereglern som de uppfyller. Nturlig tl Vi påminner lite om nturlig
Läs merEnhetsvektorer. Basvektorer i två dimensioner: Basvektorer i tre dimensioner: = i. Enhetsvektor i riktningen v: v v. Definition: Vektorprodukt
Vektorddition u v u + v u + v = + = u 2 v 2 u 2 + v 2 u v u + v u + v = u 2 + v 2 = u 2 + v 2 u 3 v 3 u 3 + v 3 Multipliktion med sklär u α u α u = α = u 2 α u 2 u α u α u = α u 2 = α u 2 u 3 α u 3 Längden
Läs merNya regler för plåtbalkar-eurokod 3-1-5
Bernt Johnsson 008-0-5 Ny regler för plåtlkr-eurokod --5 Bkgrund Med plåtlk mens en lk som är uppyggd v smmnsvetsde plåtr på engelsk plted structure. Plåtlkr nvänds när vlsde lkr inte räcker till eller
Läs merSIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION 1. Fredrik Andréasson. Department of Mathematics, KTH
SIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION Fredrik Andrésson Deprtment of Mthemtics, KTH Lplcetrnsformen. I förr delkursen studerde vi fouriertrnsformen v en funktion h(t) H(iω) F[h(t)] Vi definierr
Läs merFinita automater, reguljära uttryck och prefixträd. Upplägg. Finita automater. Finita automater. Olika finita automater.
Finit utomter, reguljär uttryck och prefixträd Algoritmer och Dtstrukturer Mrkus Sers mrkus.sers@lingfil.uu.se Upplägg Finit utomter Implementtion Reguljär uttryck Användningr i Jv Alterntiv till inär
Läs merOperativsystemets uppgifter. Föreläsning 6 Operativsystem. Skydd, allmänt. Operativsystem, historik
Opertivsystemets uppgifter Föreläsning 6 Opertivsystem Opertivsystemets uppgifter Historik Skydd: in- oh utmtning, minne, CPU Proesser, tidsdelning Sidindelt minne, virtuellt minne Filsystem Opertivsystemet
Läs mer13 Generaliserade dubbelintegraler
Nr 3, 4 pril -5, Ameli 3 Generliserde dubbelintegrler 3. Generliserde enkelintegrler Integrerbrhet är definiert för funktioner som är begränsde och definierde på ett ändligt intervll. ett kn i mång fll
Läs merDefinition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är
Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor NÅGRA VIKTIGA ANDRAGRADSKURVOR: CIRKEL, ELLIPS, HYPERBEL OCH PARABEL CIRKEL Definition. En irkel är mängden v de punkter i plnet vrs vstånd till en given punkt
Läs merArea([a; b] [c; d])) = (b a)(d c)
Aren och integrl Summor Huvudämne i föreläsningen är reor v gurer i plnet och integrler. Integrl är ett egrepp som låter de nier reor v gurer i plnet, och speciellt eräkn reor melln grfer v funktioner
Läs merAnvändande av formler för balk på elastiskt underlag
Användnde v formler för blk på elstiskt underlg Bilg 2 Sidn 1 v 1 Formler från [ ] hr nvänts i exelberäkningr för någr geometrier och någr lstfll. Dess exempel hr också beräknts med FEM för tt kontroller
Läs mer9. Bestämda integraler
77 9. Bestämd integrler Låt f vr en icke-negtiv, begränsd funktion på [,b]. Vi hr lltså 0 f(x) ll x [,b] för någon konstnt B. B för Problem: Beräkn ren A v den yt som begränss v kurvn y = f(x), x b, x-xeln
Läs mer