temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

Transkript

1 temung.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T n n u k k s g n u r All e d u t s r e l l e b job EUROPEISKA UNIONEN Europeisk socilfonden

2 »GÅ UT GYMNASIET«Mång ung upplever stress och tjt från omvärlden om tt först plugg till br betyg inför gymnsievlet, sedn tt välj»rätt«gymnsium och tt därefter gå ut gymnsieskoln. Det är inte ett uttryck för vuxenvärldens poänglös eller meningslös tjt, utn forskning och kunskp visr tt det är viktigt. På riktigt. För tt få ett jobb. Att gå ut gymnsiet är det bäst du kn gör som ung för tt få jobb. Aktuell forskning visr tt ung utn fullständig gymnsiebetyg är en v de tre grupper som hr svårt tt komm in på rbetsmrknden (de två ndr är ung med funktionsvrition och ung med utländsk bkgrund). En nnn studie visr tt blnd ung född 1981 så vr en stor ndel som inte hde fått slutbetyg från gymnsiet rbetslös när de vr 29 år. Risken tt bli rbetslös vr 86 procent större för 29-åringrn utn slutbetyg. En tjugoåring med gymnsiebetyg och god kunskper i svensk sk inte på något sätt se det som hopplöst tt etbler sig på rbetsmrknden. Inte lls. men större svårigheter hr den som inte hr fullföljt gymnsiet. Men vd gör när motivtionen för tt gå ut gymnsiet inte finns? Eller när motivtionen tt komm tillbk till studier efter ett vbrott skns? När risken för skolvhopp finns? Ung nger fler orsker till studievbrott. Trksserier och mobbning från jämnårig eller personl i skoln är de vnligste orskern, 46 procent uppger det.

3 10 ORSAKER TILL AVHOPP TIO SKÄL TILL VARFÖR UNGA HOPPAR AV 1. Mobbning, socilt utnförskp 2. Brist på pedgogiskt stöd i skoln 3. Vuxn som inte bryr sig 4. Dåligt bemötnde i skoln 5. Bristfälligt pedgogiskt stöd i skoln efter en långvrig frånvro (på grund v sjukdom eller missbruk) DU SOM JOBBAR I SKOLAN SÅ HÄR KAN DU MOTVERKA AVHOPP Br bemötnde är vgörnde för hur elever trivs och kn tillgodogör sig utbildningen. Br bemötnde hndlr blnd nnt om tt tro på eleverns förmåg och se dem som unik individer. Tydlig mål och betoning på resultt ger effekt. Att mät och nlyser vbrott är viktigt, och tt rbet för tt så mång elever som möjligt sk klr v sin utbildningr. Att vr på rätt utbildning betyder mycket för tt elever känner motivtion för gymnsiestudiern. Ett flexibelt utbud, en br introduktion och tillgång till kvlificerd studie- och yrkesvägledning hjälper elevern tt hitt rätt studieväg. Kvlitet i rbetet är en frmgångsfktor ovsett i vilket smmnhng det sker på skolorn. Genom delktighet och kvlitet i smrbetet beskriver personlen hur de lär v vrndr, hur de involverr elever i utvecklingsrbetet och ger exempel på välutveckld smverkn med rbetslivet. 6. Behov v mer prktik och mindre teori 7. Stökig skolmiljö 8. Fel progrmvl 9. Neuropsykitrisk funktionsnedsättningr som inte upptäcks under utbildningen 10. Dålig hemförhållnden Förmågn tt upptäck och tillgodose elevers behov är centrl i det systemtisk kvlitetsrbete som frmgångsrik skolor bedriver. Rutiner säkerställer en noggrnn uppföljning v eleverns resultt smtidigt som kompetensen hos elevhälsns personl utnyttjs effektivt. DU SOM MÖTER UNGA 10 EXEMPEL PÅ ETT BRA BEMÖTANDE Att sätt upp mål, väck intresse och motiver ingår i det som brukr klls ett cochnde förhållningssätt. Det ingår också tt tro på tt individen hr de resurser som behövs för sin egen utveckling. Ett br bemötnde kn stärk självkänsln och hjälp individen tt se ny möjligheter. 1. Se till tt h tid och vr närvrnde för den du möter 2. Hitt ditt eget sätt för tt möt individen förutsättningslöst och för tt låt den känn sig hörd och sedd 3. Vis empti och tt du genuint bryr dig om personen vr nyfiken, vis intresse och enggemng

4 4. Möt ll med respekt och behndl individer likvärdigt 5. H ett lösningsfokusert förhållningssätt, fokuser på personens styrkor och se bortom dignoser 6. Stött deltgren tt bli nsvrig för sin egen res för tt nå målet 7. Inge hopp genom tt h individnpssde förväntningr, ställ krv och tro på deltgre 8. Skp förtroende för dig och din orgnistion 9. Vis tålmod och uthållighet stå kvr då ndr fller 10. Vr medveten och reflekter över fördomr och normer som kn påverk ditt bemötnde DU SOM KAN FATTA BESLUT OM SKOLAN - SÅ HÄR KAN EN BRA SKOLA FUNGERA Genom olik ESF-projekt för ung och från MUCF:s Fokusrpporter så vet vi tt det finns mycket kunskp om vd som är en br skol. En br skol hr metoder och förhållningssätt som kn nvänds för tt förhindr vhopp och ge fler ung möjligheter tt upptäck sin styrkor och förmågor. 1. Grundskoln och gymnsieskoln är till för tt elever sk utveckls kognitivt och kunskpsmässigt, och är en viktig ren för socil utveckling. 2. Lärrn rbetr med ämnesundervisning och är br på tt entusismer och motiver elevern.

5 3. Grundskoln ser till tt studie- och yrkesvägledningen fungerr. 4. Skolpolitiker och rektorer inser hur viktigt det är tt nställ ndr professioner som kn ge elevern psykosocilt stöd. 5. Det finns multikompetent personl med en gemensm värdegrund som är genuint intresserde v tt rbet med ung. 6. Det finns möjligheter tt ge elever individuellt stöd i mindre grupper så tt de kn klr utbildningsmålen efter förmåg. 7. All som rbetr i skoln hr hög förväntningr på elevern och vet hur mn på ett respektfullt sätt bemöter vrndr; vuxn som ung. 8. Det finns medvetenhet, kunskp och vilj tt bemöt psykisk ohäls, mobbning och trksserier. Målet är nolltolerns. All i skoln vet vd som gäller om någon skulle bli utstt för trksserier, härskrtekniker, våld eller diskriminering. 9. Skolledning och personl ser föräldrrn som en resurs och informerr dem snbbt om eleverns frånvro. 10. Arbetsmiljön är ett prioritert område och ungs eget inflytnde genomsyrr verksmheten. 14. Kommunern hr lterntiv utbildningsmöjligheter för ung som behöver mer lärrstöd och mindre grupper. 15. Skolnärvro är inte br en ngelägenhet för skoln utn det finns en tydlig smverkn med ndr verksmheter och ktörer. VILL DU VETA MER? All informtion är hämtd ur Temgruppens rpporter Möt mig där jg och är, 10 orsker till skolvhopp och Tid för cochning. Smtlig går tt ldd ned på Mer om ktuell forskning om ungs etblering på rbetsmrknden kn du läs på vår webbplts under rubriken Om läget för ung 2015 kris på rbetsmrknden? Där hr vi smlt rtiklr från vårt seminrium med forskre och experter som från olik perspektiv och kunskp gick igenom läget på rbetsmrknden för ung år På webbpltsen kn du också ldd ned mgsinen DropOuts som hndlr om ung som hoppr v gymnsiet och vd som görs för tt hjälp dem tt klr sig igenom skoln. 11. Skoln hr god kontkter med rbetslivet i regionen. 12. Föreningslivet och skoln smrbetr och ung vet vilk vägr och möjligheter som finns. 13. Om någon elev känner sig väldigt omotiverd tt vr i skoln så finns det möjlighet tt prktiser eller rbet och komm tillbk till studier.

6 Myndigheten för ungdoms- och civilsmhällesfrågor Arbetsförmedlingen Nordens Välfärdscenter Försäkringskssn Tillväxtverket Kronofogden Sveriges Kommuner och Lndsting Skolverket EUROPEISKA UNIONEN Europeisk socilfonden