Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen

Transkript

1 Sid 1/2 Tjänsteskrivelse Dnr: LKS Kommunstyrelseförvltningen Leif Schöndell, Pln för lik rättigheter och möjligheter i rbetslivet uppdrg till kommunstyrelseförvltningen Smmnfttning Kommunrevisionen hr i en rpport Jämställdhetsrbete ur ett rbetsgivrperspektiv riktt kritik mot kommunstyrelsen för tt mn inte hr bedrivit jämställdhetsrbetet på ett ändmålsenligt sätt i enlighet med Diskrimineringslgen (2008:567). Förvltningen föreslår därför tt kommunstyrelsen ger ett uppdrg om tt en ny pln sk ts frm, men tt perspektivet vidgs till smtlig diskrimineringsgrunder i lgstiftningen. Ett uppdrg från bör därför formulers som tt t frm ett förslg till Pln för lik rättigheter och möjligheter i rbetslivet. Förslg till beslut Kommunstyrelsen ger förvltningen i uppdrg tt t frm ett förslg till Pln för lik rättigheter och möjligheter i rbetslivet för. Kommunstyrelsen översänder beslutet till revisionen som svr på revisionsrpporten Jämställdhetsrbete ur ett rbetsgivrperspektiv Ärendet Kommunrevisionen hr i en rpport Jämställdhetsrbete ur ett rbetsgivrperspektiv riktt kritik mot kommunstyrelsen för tt mn inte hr bedrivit jämställdhetsrbetet på ett ändmålsenligt sätt i enlighet med Diskrimineringslgen (2008:567). Vidre hr kommunstyrelsen inte levt upp till undertecknd CEMR-deklrtion och ndr policydokument som beslutts i kommunen. Förvltningens synpunkter Kommunstyrelseförvltningen kn br konstter tt revisorerns kritik är befogd. På kommunledningsnivå hr det de senste åren inte bedrivits något systemtiskt jämställdhetsrbete. Förvltningen föreslår därför tt kommunstyrelsen ger ett uppdrg om tt en ny pln sk ts frm. Krvet på en jämställdhetspln finns i Diskrimineringslgens (2008:567) tredje kpitel om ktiv åtgärder:, Lysekil Tel: Fx: registrtor@lysekil.se

2 Sid 2/2 Jämställdhetspln 13 Arbetsgivren sk vrt tredje år upprätt en pln för sitt jämställdhetsrbete. Plnen sk innehåll en översikt över de åtgärder enligt 4-9 som behövs på rbetspltsen och en redogörelse för vilk v dess åtgärder som rbetsgivren vser tt påbörj eller genomför under de kommnde åren. Plnen sk också innehåll en översiktlig redovisning v den hndlingspln för jämställd löner som rbetsgivren sk gör enligt 11. En redovisning v hur de plnerde åtgärdern enligt först stycket hr genomförts sk ts in i efterföljnde pln. De flest ndr kommuner hr dock numer vidgt perspektivet i sin plner till smtlig diskrimineringsgrunder som finns i lgstiftningens inlednde prgrf: Lgens ändmål 1 Denn lg hr till ändmål tt motverk diskriminering och på ndr sätt främj lik rättigheter och möjligheter ovsett kön, könsöverskridnde identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller nnn trosuppfttning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lg (2014:958). Förvltningens förslg är därför tt en ny pln sk omftt smtlig dess områden även i. Ett väl fungernde rbete vseende jämställdhets- och mångfldsfrågor är vidre ett viktigt led i tt vr en ttrktiv och intressnt rbetsgivre. Ett uppdrg från kommunstyrelsen bör därför formulers som tt t frm ett förslg till Pln för lik rättigheter och möjligheter i rbetslivet. I smmnhnget kn noters tt den krtläggning v löner vseende osklig skillnder melln kvinnor och män, som det finns krv på i lgstiftningen, redn pågår inom personlenheten. Leif Schöndell Kommunchef Bilg Revisionsrpport - Jämställdhetsrbete ur ett rbetsgivrperspektiv Beslutet skicks till: Kommunstyrelseförvltningen, Lysekil Tel: Fx: registrtor@lysekil.se

3 t./' I J!--Y\J r_ i.., Í\. '.; n ( r: t:. ri\ "r L, t- [ T rèt U?, l I U ï1 t-\ t- e i'.j N Revisionsrpport LKs 2üî6 -r4- t 8 \r" 'Jr Doi. / riâru; H J ärns t illdhe t s rb e t e ur ett srb et s g iu ørp er sp ektiu Kristinø Hermnsson Per Lrsson Mrs zot6 pwc

4 Jämställdhetsrbete ur ett rbetsgivrperspektiv InnehAII 1.1. L L t Ð 2.L. tt r. 4.r.r. 4.r.2. 4.r r þ Bþrund... Syfte och Revisionsfråg... Revisionskriterier... Kontrollmål Diskrimineringslgen och CEMR-dekIrtionen... 5 Diskrimineringslgen (zoo866z)...5 CEMR-deHrtionen Kommunens personl och ärenden från DO...6 Personlredovisning och nyckeltl lirenden från diskrimineringsombudsmnnen...7 Ikttgelser ochbedömningr Jämställdhetspln och uppföljning v jämställdhetsrbetet...8 Jämställdhetsplner och styrdokument relterde till jämstäildhet... 8 Tillämpning smt uppföljning v jämställdhetsplner o ch ndr styrdokument... 9 Bedömning v kontrollmål r, z & S... Lönekrtläggningr och indiktorer 10 Lönekrtläggningr inom kommunen och dess stöd till jämställdhetsrbetet...10 Indiktorer.....1o Bedömning v kontrollmål 4, 5 & o Revisionell bedömnin Rekommendtioner v12

5 Jämställdhetsrbete ur ett rbetsgivrperspektiv Srtntnønføttníng De förtroendevld revisorern i hr gett i uppdrg tt genomför en grnskning v kommunens jämställdhetsrbete ur ett rbetsgivrperspektiv. Grnskningen är fokuserd till kommunens jämställdhetsrbete ur ett rbetsgivrperspektiv och vser således inte tt undersök jämställdhetsrbetet gentemot brukre eller kunder. Grnskningen sk besvr revisionsfrågn huruvid kommunstyrelsens jämställdhetsrbete bedrivs på ett ändmålsenligt sätt i enlighet med CEMR-deklrtionen? Efter genomförd grnskning är vår smmnfttde bedömning tt kommunstyrelsen inte bedriver jämställdhetsrbetet på ett ändmålsenligt sätt enligt CEMR-deklrtionen. Den smmnfttnde bedömningen bsers på besvrndet v nednstående kontrollfrågor, vilk ligger till grund för besvrndet v revisionsfrågn. KontrollmåI Hr II nämnder/uerksmheter en jömstäildhetspløn? H ilr nu öni s j ms t lldhei splnet r inomuerksmhetern? Hur folj er kommunen upp j ämsttilldhetsrbetet? VíIk Iö nekr tl ög g ning r h qr gjorts? Ger lönekrtltig g níng rn releu nt informtíon till stödþr kommunens j timsttilld-het s rb ete? Vilk indiktorer pö. j timsttilldhetsutu e ckling en finns (t ex utu eckling melln kön och yrken ud gtiller Iön o ch chefsb eftt ning r )? Kommentr Ej uppfullt - Kommunen sknr jämställdhetsplner Ej upp$llt - Jämställdhetsplner nvänds inte inom verksmhetern. Ej uppfrtlt - Det går inte tt följ upp kommunens jämställdhetsrbete mot någon j ämställdhetspln. Ej uppfrllt - Det hr inte genomförts någr lönekrtläggningr under de senste tre åren. Ej uppfrllt - Då det inte genomförts någr lönekrtläggningr hr sådn inte nvänts inom kommunens j ämställdhetsrbete. Ej uppfullt - Det finns ing indiktorer som visr utvecklingen melln kön och olik yrken kopplt till lönenivåer och chefsbefttningr. Vi rekommenderr kommunstyrelsen tt utred hur kommunens jämställdhetsrbete sk bedrivs och därmed o t ställning till fortstt rbete enligt CEMR-deklrtion och jämställt Västr Götlnd. säkerställ följsmhet v lgstiftning. säkerställ tt fortsttjämställdhetsrbete bedrivs systemtiskt o med tydlig nsvrs- och rbetsfördelning o med tydlig och uppföljningsbr mål o med tydlig plner som blnd nnt innehåller åtgärder, resurser, tidsåtgång o med regelbundn uppföljningr och revideringr v styrnde dokument. säkerställ tt jämställdhetsrbetet integrers i hel kommunen 2v12

6 Jämstäl ldhetsrbete ur ett rbetsgivrperspektiv r. Inledníng r.r. Bkgrund Jämställdhet innebär tt kvinnor och män är jämlik och dârmed hr smm möjligheter, rättigheter och sþldigheter. Enligt dislimineringslgen g kp gs skll rbetsgivren inom rmen för sin verksmhet bedriv ett målinrilitt rbete för tt ktir,t främj lik rättigheter och möjligheter i rbetslivet ovsett kön. Vidre skll rbetsgivren upprätt en pln för jämställdhetsrbetet smt vrt tredje år krtlägg och nþer löneskillnder melln kvinnor och män som utför rbete som är tt betrkt som lik eller likvärdigt. En jämställd verksmhet tr tillvr smhällets resurser på ett demokrtiskt och effektivt sätt. Som rbetsgivre kn kommunen h ett system för tt förebygg, upptäck och åtgärd ojämställdhet. Det kn hndl om relevnt jämställdhetsplner, lönekrtläggningr och dylikt som nvänds i prktiken. Två v fullmäktiges beslutde politisk mål inom målområdet orgnistion är: Ökd kunskp och förståelse om jämställdhet med fokus på tt bekämp stereotyper och könsreltert våld. Smt ktivt jämställdhetsrbete sk genomsyr kommunens verksmhet. I årsredovisningen för zot4frmgår tt kommunen inte kommer tt nå upp till de politisk målen för jämställdhet. Kommunens revisorer hr i sin risk- och väsentlighetsnþ utifrån kommunens måluppftltelse vseende jämställdhetsmålen funnit skäl tt genomför en grnskning v kommunens j ämställdhetsrbete Sgfte oehreuisíonsfr&g Bedrivs kommunstyrelsens jämställdhetsrbete på ett ändmålsenligt sätt i enlighet med CEMR-deklrtionen? 7.3. Reuísionskríteríer Diskrimineringslgen (zoo8 :S6Z) CEMR-deklrtionen Fullmäktiges visionsdokument Lokl styrnde dokument 3v12

7 Jämstäl ldhetsrbete ur ett rbetsg ivrperspektiv o Kontrolbn&I Hr ll nämnder/verksmheter en jämställdhetspln? Hur nvänds jämställdhetsplner inom verksmhetern? Hur följ er kommunen upp j ämställdhetsrbetet? Vilk lönekrtläggningr hr gjorts? Ger lönekrtläggningrn relevnt informtion till stöd för kommunens jämställdhetsrbete? 6. Vilk indiktorer på jämställdhetsutvecklingen finns (t ex utveching melln kön och yrken vd gäller lön och chefsbefttningr) 7.5. Augränsn;ín:g Grnskningen vgränss till tt omftt kommunens jämställdhetsrbete ur ett rbetsgivrperspektiv och vser således inte tt undersök jämställdhetsrbetet gentemot brukre eller kunder. Grnskningen är vidre begränsd till tt berör kommunens övergriplig jämställdhetsrbete och berör därmed inte enskild verksmheters jämställdhetsrbete. r.6. Metod Vi hr för grnskningen tgit del v och grnskt de styrnde dokument som finns i kommunen inom området. Sttistikuppgifter rörnde ktuliserde nmälningr mot som rbetsgivre hr begärts in. Intervju hr genomförts med: o Kommunchef. Personlchef o Tjänstemn på kommunstyrelseförvltningen r Tjänstemn påutbildningsförvltningen KontLrt med fckföreningrn Vision, Kommunl och Lärrförbundet hr tgits för tt t del v ders uppfttning i frågn. t.7. Begrepp ochftrkortníngsr SKL CEMR KS KF DO Sveriges kommuner och lndsting Förkortningen står för Council of Europen Municiplities nd Regions. Det är en europeisk smmnslutning v förbund såsom Sveriges kommuner och lndsting. Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Diskrimineringsombudsmnnen 4v12

8 Jämställdhetsrbete u r ett rbetsgivrperspektiv 2. Dískrítníneríngsløgen och CEMRdeklqrøtíone t 2.7. Dískrfuníneríngsløgen (zoo8:s6z) Lgen syftr till tt motverk diskriminering och främj lik räüigheter och möjligheter ovsett kön, könsöverskridnde identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller nnn trosuppfttning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lgen omfttr direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trksserier, sexuell trksserier, smt instruktioner tt diskriminer. Diskrimineringslgen vser tt sþdd individer (och inte till exempel orgnistioner och företg). Förbudet mot diskriminering innebär till exempel tt rbetsgivre inte får diskriminer nställd, tt skoln inte får diskriminer elever och tt personl i en ffár inte får diskriminer sin kunder. Om en händelse sk betrkts som diskriminering beror på den enskild situtionen och är därmed ett fll för utredning. För tt något sk vr direkt diskriminering måste det också finns ett smbnd melln missgynnndet och diskrimineringsgrunden. Det är rbetsgivren som hr nsvr för tt individer inte diskriminers eller missgynns på rbetspltsen. Diskrimineringslgen beskriver även hur rbetsgivre sk rbet för tt främj lik rättigheter och möjligheter på rbetspltsen, så kllde litiv åtgärder. Arbetsgivren hr även ett nsvr tt förebygg och förhindr sexuell trksserier och trksserier som hr smbncl me<lkön, etnisk tillhörighet, religion eller nnn trosuppfttning CEMß-deklø:rø:tíonen CEMR-deHrtionenr är ett verktyg för kommuner, lndsting och regioner tt integrer jämställdhetsperspektivet i det politisk beslutsfttndet och i den prktisk verksmheten. Avsikten är tt se till tt diskrimineringslgstiftningen efterlevs och tt principer reglerde i interntionell vtl omsätts i prktik på lokl och regionl nivå. Deklrtionen uppmnr Europs kommuner och regioner tt nvänd sin befogenheter och prtnerskp för tt uppnå jämställdhet för sin invånre. Som ett hjälpmedel i genomförndet v dess åtgnden förbinder sig vrje undertecknre tt upprätt en hndlingspln för jämställdhet där prioriteringr, åtgärder och de resurser som sk tilldels respektive ändmål nges. Vidre förbinder sig vrje undertecknre tt smrbet med ll institutioner och orgnistioner inom sin kommun eller region för tt främj tt reell jämställdhet skps i prktiken. Deklrtionen utrbetdes zoo5-zoo6 inom rmen för ett projekt som genomfördes v CEMR och ett ntl smrbetsprtners. 1 Trots tt CEMR rbetr med mång frågor hr ktuell deklrtion fått vrdgsbenämningen CEMR-deklrtionen. 5v12

9 Jämställdhetsrbete ur ett rbetsgivrperspektiv 3. I(ornrntntens p erson,øl och ärenden.fr&ndo Nedn redoviss den könsuppdelde sttistiken som finns vseende personl i kommunens senst f?irdigställd årsredovisning, den från zor4. Vidre redoviss de ärenden som ktuliserts hos Diskrimineringsombudsmnnen (DO) de senste tio åren Personø,lredouísníng oehniyekeltø,l Enligt årsredovisningen zor4 är ntlet nställd i kommunen totlt r 434 stycken vrv r3o är visstidsnställd. Av de tillsvidrenställd vr 85,3 procent kvinnor och r4,7 procent män. Andelen heltidsnställd kvinnor hr enligt årsredovisningen ökt under året från 53,8 procent till56,8 procent. Vidre är medelåldern blnd de nställd ár 4T,g år för kvinnor och 49,r år för män. Sjukfrånvron ökde enligt årsredovisningen ftãn 6,4 procent v den totl rbetstiden under zor3 till 7,8 procent under zor4. Enligt uppgifter från SKL:s sjuldrånvroredovisning ligger sjukfrånvron på 7,9 procent under zor5. Enligt sttistiken från SKL hr nställd kvinnor i Lysekilunder 2ot5 en sjulúånvro på 8,5 procent medn mäns sjuldrånvro ligger på S,r procent. Kvinnor hr en högre sjukfrånvro än män generellt sett i hel lndet vilket viss v digrmmet nedn dár jämförs med rikssnittet, länssnittet smt snittet med ndr kommuner inom smm kommungrupp2: Sjukfrånvro 2015 (Yo) 9,0 8,5 8,0 7,5 7,6 7,7 7,0 6,0 5,0 4,0 4.', 3,9 4,3 5,1 3,0 Kvinnor Mån Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män All kommuner Kommungrupp Västr Götlnds län Lysekil Det kn konstters tt sjuldrånvron är högre både för män och kvinnor i jämfört med genomsnittet i Sverige, kommungruppen och kommunern i Västr Götlnds län. Skillnden melln kvinnor och män är dock något lägre. 2 Den totl sjukfrånvrotiden, ckumulerd under året, som ndel (%) v den tillgänglig ordinrie rbetstiden. Avser smtlig kommunlt nställd personl. Avser den obligtorisk sjukfrånvroredovisningen. Kåll: SKL. 6v12

10 Jämställdhetsrbete u r ett rbetsgivrperspektiv S.z. Ärendenfr&n dískrbníneríngsotnbudsrnstttteít Enligt informtion från Diskrimineringsombudsmnnen (DO) hr såsom rbetsgivre vrit föremål för nmäln, som ktuliserts, tre gånger under de senste 10 åren. TVå nmälningr gjordes under år zoog och en under är zot4 Registreringsår O9 2O14 Anmäln om diskriminering Anmäln om diskriminering vid tjänstetillsättning Anmäln om diskrimirà "à på utbetspltsen Avslutsgrund tillfcket Ej diskrimínering AnmäInbrisffiUig Som frmgår v tbellen ovn hr två v nmälningrn vslgits. Den en vslogs med motivtionen tt det inte vr ett fll v diskriminering. I det ndr fllet vr nmäln bristfìillig. En nmäln överlämndes till fcket. Med nledning v tt den nmäln som inte vslgits gjordes för cirk sju år sedn hr den inte följts upp inom rmen för denn grnskning. Det kn konstters tt det inte är ett stort ntl nmälningr mot kommunen rörnde diskriminering på grund v kön som ktuliserts de senste tio åren. 7v12

11 Jämställdhetsrbete ur ett rbetsgivrperspektiv 4. Ikttgelser oehbedömníngr Nedn beskriver vi de ikttgelser vi gjort inom rmen för grnskningen. Vi hr delt upp kontrollmålen under wå rubriker för tt få en br översikt över kommunens jämställdhetsrbete. De två vsnitten vsluts med en bedömning v ikttgelsern kopplt till kontrollmålen. 4.t. Jifunställdhetspln och uppftliníng øu jitunstäildhetsø:rbetet Kontrollmålr,z&3: Hr ll nämnder/verksmheter en jämställdhetspln? Hur nvänds j ämställdhetsplner inom verksmhetern? Hur följ er kommunen upp j ämställdhetsrbetet? Dett vsnitt behndlr de tre inlednde kontrollmålen. De vser huruvid kommunen hr en beslutd jämställdhetspln inom verksmheten, hur jämställdhetsplnen nvänds i verksmheten smt hur jämställdhetsrbetet följs upp. Enligt diskrimineringslgens 3:e kpitel 3:e prgrfen sk rbetsgivren inom rmen för sin verksmhet bedriv ett målinriktt rbete för tt ktivt främj lik rättigheter och möjligheter i rbetslivet ovsett kön. Inom rmen för dett sk rbetsgivren upprätt en pln för jämställdhetsrbetet Jämställdhetsplner och styrdokument relterde tiii jämstäildhet hr ingen beslutd övergripnde jämställdhetspln. Vi hr för grnskningen tgit del v ett förslg till mångflds- och jämställdhetspln vilken blnd nnt innehåller måi, åtgärder smt former för uppföljning rörnde jämställdhetsrbetet kopplt till diskrimineringslgens krv och nvisningr. Dett förslg sk enligt en v de intervjude h lämnts till dåvrnde kommunchef och personlchef under ntingen zor4 eller zor5. Inget beslut ngående förslget hr tgits. Den dokumenttion vi hr tgit del v rörnde det övergripnde jämställdhetsbetet och som är beslutde i kommunfullmäktige eller i kommunstyrelsen är: kommunens diskrimineringspolicy (beslutd i KF zoog) kommunens undertecknnde v CEMR-deklrtionen (beslutd i KS zoo6) deltgnde i jämstöilt Västr Götlnd (beslutd i KS zor4). Det är en länsövergripnde strtegi för jämställdhetsintegrering. I diskrimineringspolicyn fstställs tt kommunstyrelsen hr ett övergripnde nsvr för policyn och dess innehåll. Rörnde kommunens jämställdhetsrbete uttrycks mål om en jämn fördelning melln män och kvinnor i ll sorters rbeten och på ll nivåer i orgnistionen. Vidre sk ett jämställdhetsperspektiv integrers i ll verksmhet. Som hndlingspln för tt uppnå målen förutsätts blnd nnt lik lön för lik rbete, likvärdig I v '12

12 Jämställdhetsrbete ur ett rbetsg ivrperspektiv utvecklings- och befordringsmöjligheter smt även tt rbetsmiljön utforms så tt vrken män eller kvinnor hindrs från nställning. Btt undertecknnde v CEMR-deklrtionen är en vsiktsförklring tt genomför det genomgripnde jämställdhetsrbete som föreskrivs. Blnd nnt sk en hndlingspln finns upprättd i enlighet med deklrtionen inom två år. En sådn hndlingspln hr inte identifierts inom rmen för grnskningen. Enligt det register över kommuner som undertecknt deklrtionen finns det inte någon hndlingspln frmtgen. Den länsövergripnde strtegin jämstäilt Västr. Götlnd är en vsiktsförklring där kommunen i och med undertecknndet förbinder sig till tt koppl sitt jämställdhetsrbete till dokumentets strtegi, utse en kontktperson gentemot länsstyrelsen smt t frm en lokl hndlingspln. Kommunledningen sk nsvr för förnkringen v dett inom orgnistionen. Ingen v intervjupersonern hr lcánnedom om beslutde jämställdhetsplner i nämndern. Vi hr tgit del v en jämställdhetspln vilken beslutdes i bildningsnämnden 2c,c,6, men den är enligt uppgift inte ett levnde dokument som nvänds i verksmheten. Den hr inte heller, vd vi kn se, uppdterts sedn zoo Tillämpning smt uppftljning ou jämstäildhetsplner och ndr styrdokument Smtlig personer som intervjuts för grnskningen, inklusive fcklig företrädre, beskriver tt kommunen inte bedrivit ett ktivt jämställdhetsrbete på en övergripnde nivå de senste åren. Kommunchefen beskriver för tt det fnns en reltivt hög mbitionsnivå i perioder melln zoo6 och 2o1o. Då underteckndes CEMR-deklrtionen och diskrimineringspolicyn togs frm. Vidre beskrevs tt rbetet till stor del stnnt v de senste åren förutom ett nytt försök i smbnd med deltgndet i. ämst illt V isff. Götlnd. De intervjude uppger tt en hög omsättning v chefer inom kommunen kn vr en förklring till tt rbetet vstnnt. Ett problem som uppkommer med nledning v hög omsättning är minskning v kpcitet när de innehr chefstjänstern behöver lägg tid på tt komm in i jobbet. Det i sin tur ger upphov till ökt behov v prioritering. Blnd det som prioriterts ner finns jåimställdhetsrbetet, däriblnd frmtgndet v jämställdhetsplner. Det är ingen v intervjupersonern som känner till tt kommunstyrelsen ktivt hr efterfrågt någon uppföljning vseende jämställdhetsrbetet, eller gett någr tydlig uppdrg inom området. Enligt en intervjuperson hr ingen uppföljning skett vseende det senst genomförd beslutet - jömstäilt Vtistr Götlnd Bedömning ou kontrollmâ 1, 2 & s Kontrollmål ett tt ll nämnder/verksmheter hr en jämställdhetspln är ej uppftllt. Kontrollmål wå och tre behndlr hur jämställdhetsplner nvänds inom verksmhetern och hur kommunen följer upp jämställdhetsrbetet. Det kn konstters tt det skns ktuell jämställdhetsplner för kommunen som helhet och i nämndern. Således nvänds inte sådn plner och det går inte tt följ upp mot den typen v pln. Kontrollmålen bedöms således som ej uppfi'lld. 9 v '12

13 Jämställdhetsrbete ur ett rbetsgivrperspektiv 4.2. Lönekørtläggníngør ochíndíktorer KontrollmåI4,5 & 6: Vilk lönekrtläggningr hr giorts? Ger lönekrtläggningrn relevnt informtion till stöd för kommunens jämställdhetsrbete? Vilk indiktorer på jämställdhetsutvecklingen finns (till exempel utveckling melln kön och yrken vd gäller lön och chefsbefttningr) Bnligt diskrimineringslgens 3:e kpitel 3:e prgrfen sk rbetsgivren vrt tredje år krtlägg och nlyser löneskillnder melln kvinnor och män som utför rbete som är tt betrkt som lik eller likvärdigt. Nedn beskrivs kommunens rbete gällnde lönekrtläggningr. Det kn er n till kontrollmål fyr, fem och sex Lönekrtlöggningr inom kommunen och dess stöd till jämstäildhetsrbetet Kommunen hr inte gjort någon lönekrtläggning de senste tre åren. Ingen v intervjupersonern vet när den senste lönekrtläggningen gjordes. Enligt två v fcldörbunden hr lönekrtläggningr efterfrågts v dem men utn tt rbetsgivren genomfört någr. Enligt personlchefen hr ett system för lönekrtläggning köpts in. Det sk från och med zo16 görs lönekrtläggningr vrje år. Dess sk vr behjälplig i rbetet för ü kvinnor och män sk få smm lön för smm rbetsinsts Indiktorer I årsredovisning zor4 redoviss få indiktorer med bäring på jämställdhet vseende personl. Sjukfrånvron redoviss könsuppdelt smt tt ndelen män- respektive kvinnor som rbetr heltid redoviss. Enligt intervjuuppgifter rbetr inte kommunen struliturert med uppföljning och indiktorer. Vidre uppges tt informtionen troligen finns i personlsystemet. Enligt personlchefen finns det ett system som ägs v AFA-försäkring där informtion rörnde rbetsmiljöskdor eller tillbud finns. Informtionen kn dels upp per kön och ligg till underlg för jämställdhetsrbetet. Det är oklrt huruvid dett underlg sk nvänds i frmtid jämstálldhetsrbete Bedömning u kontrollmâ 4,5 & 6 Kontrollmål 4 vser vilk lönekrtläggningr som gjorts och kontrollmåi5 huruvid dess ger relevnt informtion till stöd för kommunens jämställdhetsrbete. Det kn konstters tt lönekrtläggningr inte gjorts under de tre senste åren vilket gör tt kontrollmål 4 och 5 får betrkts som ej uppû'lld. Kontrollmål 6 vser vilk indiktorer på jämställdhetsrbete som finns. Endst ett fåtl hr identifierts. Det finns ing indiktorer som visr utvecklingen melln kön och olik yrken kopplt till lönenivåer och chefsbefttningr. Även dett kontrollmål får betrkts som ej uppfyllt. 1O u 12

14 Jämställdhetsrbete ur ett rbetsg ivrperspektiv 5. Reuisíonellbedömníng Grnskningens revisionsfråg är huruvid kommunstyrelsens jämställdhetsrbete bedrivs på ett ändmålsenligt sätt i enlighet med CEMR-deklrtionen? Vårbedömning är tt kommunstyrelsens jämställdhetsrbete ej bedrivs på ett ändmålsenligt sätt i enlighet med CEMR-deklrtionen. I grnskningen hr sex kontrollmål bektts: Kontrollmål Hr ll nämnder/verksmheter en jämställdhetspln? Hur nvänds jämställdhetsplner inom verksmhetern? Hur följer kommunen upp jämställdhetsrbetet? Vilk lönekrtläggningr hr gjorts? Ger löneknläggningrn relevnt informtion till stöd för kommunens jämställdhetsrbete? Vilk indiktorer på jämställdhetsutvecklingen finns (t ex utveckling melln kön och yrken vd gäller lön och chefsbefttningr) Bedömning Ej uppfyllt Bj uppfyllt Ej uppftllt Ej uppfullt Ej uppffllt Ej uppfullt I intervjuern hr uppmärksmmts tt det finns en medvetenhet om bristern vseende jämställdhetsrbetet. Det finns även en del påbörjt utvechingsrbete. S.r. R:ekotntnendø,tíon,er Vi rekommenderr kommunstyrelsen tt utred hur kommunens jämställdhetsrbete sk bedrivs och därmed o t ställning till fortstt rbete enligt CEMR-deklrtionen och jämställt Västr Götlnd säkerställ följsmhet v lgstift ning säkerställ tt fortstt jämställdhetsrbete bedrivs systemtiskt o med tydlig nsvrs- och rbetsfördelning o med tydlig och uppföljningsbr mål o med tydlig plner som blnd nnt innehåller åtgärder, resurser, tidsåtgång o med regelbundn uppföljningr och revideringr v styrnde dokument säkerställ tt jämställdhetsrbetet integrers i hel kommunen 11 u 12

15 Jämställdhetsrbete ur ett rbetsgivrperspektiv 2016-o3-3o IIô,kønOlsson Uppdrgsledre.Krüstinc II ertnoins so t Projektledre '12 v 12