Diarienummer för ursprunglig ansökan: /2005. Projektets nummer och namn: B65 Utveckling av miljöbelastningsprofil, MBP

Transkript

1 Dirienummer för ursprunglig nsökn: /2005 Projektets nummer och nmn: B65 Utveckling v miljöbelstningsprofil, MBP Dtum för slutrpporten:

2 Smmnfttning 3 1 Inledning Beskrivning och syfte Bkgrund och utgångsläge 4 2 Mål och resultt Projektmål och ders uppfyllelse Projektets resultt i reltion till målen i Stockholms miljöprogrm Projektets pådrivnde roll Teknisk lösningr Attityd- och beteendeförändringr Ej uppnådd mål 6 3 Projektekonomi Bidrg och kostnder Bespringspotentil Löpnde kostnder 7 4 Arbetssätt Projektorgnistion Smrbete melln ktörer Kvlitetssäkring Kunskpsspridning 8 5 Erfrenheter Smlde erfrenheter och slutstser Frmgångsfktorer Förvltning v det genomförd projektet Projektdokumenttion och styrning Följdåtgärder Projektets replikerbrhet 9 6 Kontktuppgifter 10 7 Bilgor 11 Bilg 1 - Smmnfttt omdöme 12

3 Hållbr energinvändning är ett v Stockholms stds miljömål. Projektet är kopplt till nybyggnd v bostdshus. Projektets mål vr tt t frm ett verktyg där en byggnds energinvändning kunde åskådliggörs som koldioxid- ekvivlenter, försurning, ozonpåverkn, uttg v ej förnybr energi mm. Verktyget syfte vr tt utveckl progrmmet Miljönpsst byggnde. Verktyget bsers på en enklre version v MBP, miljöbelstningsprofil frmtgen för utvärdering v projektet Hmmrby Sjöstd. Verktyget skulle görs nvändrvänglit. Ett verktyg med web-bserd lyout utveckldes där byggherrr kunde uppge dt om en byggnds energinvändning i kwh per år och fick som resultt stpeldigrm med byggndens miljöprofil i förhållnde till ett normlhus. Web-verktyget kunde även nvänds för inrpporering v byggnders energinvändning som ett led i uppföljning v enerigmål enligt progrmmet Miljönpsst byggnde. Resultten smmnställdes v USK. Verktyget blev klrt strx innn progrmmet upphörde tt nvänds inom Stockholms std. Det som återstår är energisttistik och erfrenhet spridd blnd dem som deltog i utvecklingen v progrmmet. 2åoi=jzzc>± Dtum.o^y?..9.:.y^yy.z.. Dtum y/^ U " """""" s Underskrift v nsvrig chef Underskrift v projektledre Nmnfortydlignde Nmnfortydlignde

4 1 Inledning 1.1 Beskrivning och syfte Energihushållning är ett mycket viktigt miljömål inom byggsektorn. Inom projektet skulle ett verktyg utveckls som på ett enkekt och nvändrvänligt sätt visr kopplingen melln miljöpåverkn och en byggnds energinvändning. Målet vr tt utveckl progrm för Miljönpsst byggnde. Syftet vr tt ök kunskp om energinvändning och förstå dess följdeffekter som koldioxidutsläpp, försurning, ozonpåverkn, uttg från ej förnybr energikällor mm. 1.2 Bkgrund och utgångsläge Inom Miljöstdsdelen Hmmrby sjöstd tog Stockholms std frm ett utvärderingsverktyg, miljöbelstningsprofilen MBP. Utgångsläget för projektet vr tt nvänd en förenkld version v MBP för energi-uppföljning. Verktyget förvlts v Grontmij. Verktyget uppfttdes som krångligt tt nvänd och ett mål vr tt åstdkomm ett lättnvänt verktyg för utvärdering v byggndens energinvändning. Verktyget skulle vr web-bsert. Stockholms std hde melln 1997 och 2007 ett progrm för Miljönpsst byggnde som tillämpdes vid byggnde v bostdshus i Stockholm. En v punktern i progrmmet vr enerighushållning och mål för enerinvändning inom nybyggd bostdshus formulerdes i progrmmet uttryckt i kwh/bra och år. Byggbolgen skulle följ upp byggndens verklig energinvändningen under brukstiden och återrpporter energinvändningen till stden. Utrednings- och sttistikkontoret fick i uppdrg tt smmnställ energi-sttistik bsert på byggbolgens rpporter.

5 och resultt 2.1 Projektmål och ders uppfyllelse Projektets mål vr tt t frm ett web-bsert verktyg och det lyckdes. Verktyget testdes v ett ntl byggherrr som fnn det nvändbrt. Byggherrrn lämnde uppgifter om byggnders energinvändning i kwh per år och fick se resultt v miljöpåverkn direkt på web-sidn som stpeldigrm med koldioxidekvivlenter, ozonpåverkn försurning, uttg v ej förnybr energi mm. Se exempel i bilg 2. Ytterligre en utveckling skedde. Web-verktyget koppkldes ihop med uppföljning byggnders energinvändning enligt progrmmet Miljönpsst byggnde. Uppföljningen gjordes genom tt ktiver en mejl-funktion till Stockholms std. Mejl sändes till Utredningsoch sttistikkontoret, USK, med energidt som underlg för sttistik. Tidigre hnterdes rpporteringen med ppperskopior som smldes in för översändnde till USK. Ännu en funtion skpdes på webben. En mycket enkek version v verktyget sttes i bruk där ll kunde utvärder sin egen byggnd eller bostd och få red på energinvändningens milj öbelstningningseffekter. 2.2 Projektets resultt i reltion till målen i Stockholms miljöprogrm Projektet låg väl i linje med målet Hållbr energinvändning i Stockholms miljöprogrm. 2.3 Projektets pådrivnde roll Projektet vr en utveckling v progrmmet Miljönpsst byggnde. Kopplingen melln enerinvändning och miljöeffekter gjordes tydlig. 2.4 Teknisk lösningr Miljöbelstningsprofilen förvrdes i en dtserver. En dtföretg (Formpipe) progrmmerde stdens web-sidor och progrmmerde förbindelsen till servern smt återkopplingen till web-sidn. För inrpportering v energidt som uppföljning v progrmmet miljönpsst byggnde skpdes en mejl-funktion från web-sidn. Smmnställning v energidt hr utförts v USK. Se bilg 1 som visr verktygets utseende Se bilg 2 som visr exempel på hur det kunde nvänds 2.5 Attityd- och beteendeförändringr Byggherrrns energirpportering enligt progrmmet Miljönpsst byggnde hde inte fungert som väntt. Ett mål vr tt enerigrpporteringen skulle ök. Dett mål uppnåddes. De personer som deltgit i projektet och följt dett hr erhållit en erfrenhet som de tgit med sig kunskp till ndr projekt.

6 2.6 Ej uppnådd mål Målet tt sprid informtion om verktyget vstnnde då stden vlde tt lägg ner progrmmet miljönpsst byggnde.

7 3 Projektekonomi 3.1 Bidrg och kostnder Tbell A Beviljt bidrg i kr (vser Miljömiljrden) Utnyttjt bidrg i kr (vser Miljömiljrden) Totl kostnd i kr (inkl, nnn finnsiering) Kommentrer till tbellen: Kostnd för kontorets eget rbete och byggherrrns insts finns inte med i projektet. Tbell B Post Utnyttjt bidrg i kr (vser Mi jömiljrden) Konsult (energiexperter) Konsult (progrmmering) USK Summ Bespringspotentil Inrpportering v energidt förenkldes vid uppföljning v progrmmet Miljönpsst byggnde. Boverkets ny regler hr nmmt systemet med bevkning v verklig energinvändning vid nybyggnd v bostdshus. Projektet kn tjän som referens i den ntionell inrpporteringen v eneridt. 3.3 Löpnde kostnder

8 4.1 Projektorgnistion En referensgrupp hr funnits för uppföljning och utveckling v progrmmet Miljönpsst byggnde. En särskild rbetsgrupp bilddes för tt t frm verktyget för utvärdering v energinvändningens energibelstning. Deltgre i rbetsgruppen. Projektledre Ann-Gret Holmbom Björkmn, exploteringskontoret Byggndsinspektör Lennrt Svensson, stdsbyggndskontoret Byggndsinspektör Jerker Axen, stdsbyggndskontoret Arbetschef, Johnny Kellner Veidekke Bostd Miljöingenjör Christine Tskok-Möller, Svensk Bostäder Energiexpert, docent Per Levin, Energi & klimtnlys (tidigre Grontmij) 4.2 Smrbete melln ktörer USK Utrednings- och sttistikkontoret Formpipe progrmmering och lyout Konsult test v energirpport för stdsbyggndskontoret Björn Lundholm Avstämning med ett ntl inbjudn byggbolg i Stockholm 4.3 Kvlitetssäkring Konsult med dokumneterd kunskp om energi i byggnder följe rbetet. Sttistik hnterdes v USK. 4.4 Kunskpsspridning Genom web-sidn. Ett seminrium där verktyget presenterdes på web-sidn nordndes. Energisttistik hr kunnt viss på stdens hemsidor. Inom ett exmensrbete hr studers 10 nybyggndsprojekt studerts ytterligre. Resulttet hr spridits vid seminrier och vi stdens web-sidor.

9 5.1 Smlde erfrenheter och slutstser En positiv diskussion hr under rbetets gång funnits melln stden och byggbrnschen med gemensmt erfrenhetsutbyte. Det går tt förenkl komplicerde processer till lätthnterlig system. Dtsystemen behöver underhålls för tt funger i tiden. 5.2 Frmgångsfktorer De personer som deltgit i projektutvecklingen för kunskp med sig i ndr närstående projekt. 5.3 Förvltning v det genomförd projektet Ingenförvltrprojektet 5.4 Projektdokumenttion och styrning Se bilg 1,2 och 3. Progrmmet Miljönpsst byggnde kn ses på Följdåtgärder 5.6 Projektets repiikerbrhet

10 Projektledre Ann-Gret Holmbom Björkmn Exploteringskontoret i Stockholm tel

11 7 Bilgor Bilg 1 Lyout på stdens hemsid Bilg 2 Exempel på indt och utdt Bilg 3 Sttistik från USK 11

12 »Hg 1 - Smmnfttt omdöme Nr Påstående 1 De uppnådd resultten överensstämmer med de tidigre ngivn målen. 2 Det genomförd projektet medför en positiv påverkn på miljön. 3 Projektet bidrr till utvecklingen v ny teknik (t ex genom nvändningen v sådn teknik). 4 Projektet hr lett till ttityd- och/eller beteendeförändringr. 5 Projektet medför minskde kostnder (för drift och underhåll, t. ex. i form v energikostnder). Inte lls D Instämmer l viss mån Gnsk mycket Helt m D D Vet ej 6 Smrbetet med ndr ktörer inom och utom stden hr fungert väl. 7 Projektresultten kommer till nvändning inom förvltningen/bolget, eller inom ndr förvltningr/bolg. 8 Projektet är så br tt det bör uppreps (inte nödvändigtvis i smm förvltning/bolg). D 12