Checklista för energitillsyn

Transkript

1 Checklist för energitillsyn

2 Om checklistn Checklistn är frmtgen inom rmen för energieffektiviseringsprojektet PROEFF II (Projekt för energieffektivisering i skånsk företg genom tillsyn och rådgivning) som drivs v Länsstyrelsen och Energikontoret i Skåne. Fyll i checklistn och skick tillbk den till er kontktperson före det kommnde energitillsyns- och rådgivningsbesöket så tt besöket blir så effektivt och givnde som möjligt. Vid tillsynsbesöket går vi gemensmt igenom checklistn. Efter besöket får ni en inspektionsrpport som bsers på checklistn och övrig uppgifter som frmkommit vid besöket. För tt hjälp er tt fyll i checklistn och förstå frågorn bättre så finns det en del sidhänvisningr till rpporten Energieffektivisering i industrin där du kn hitt mer informtion. Rpporten skickr vi till er efter överenskommelse, ni kn även ldd ner den på Energimyndighetens hemsid eller på Bilg Det finns en bilg bifogd längst bk i checklistn där du kn hitt mer informtion till viss v frågorn i checklistn. 1

3 1. Allmänt 1. Företgsnmn Dtum 2. Verksmhet/Produktion 3. Fstighetsägre 4. Yt på uppvärmd lokler 5. Ålder på verksmhetens fstighet 6. Ålder på instlltioner i verksmheten 7. Ålder på produktionsutrustninge n 8. Antl nställd m² st 9. Arbetstider? Dgtid, vrdgr? Skift? Andr tider? 2. Sttistik 1. Energinvändning de senste åren Fjärrvärme El Olj Biobränsle Gs Annt m³ ton 2. Hr ni gjort någon energiutredning? 3. Fördelning år 20 Uppvärmning Vrmvtten 2 Om j, när gjordes den? Om nej, när plnerr ni gör någon? informtion se bilg punkt 2:2

4 Kyl Belysning Komfortventiltion Processventiltion Tryckluft Produktionsmskiner, pumpr m.m. 4. Hr ni uppgifter om tomgångsförbrukn ing i verksmheten? informtio n se bilg punkt Strtegiskt rbete 1. Används miljöoch/eller energiledningssystem? 2. Finns det någon energinsvrig? 3. Utbilds personl i energirelterde frågor? 4. Hur enggers personlen i energifrågorn? 5. Hr ni en energipolicy? 6. Hr ni fstställd energimål? 7. Använder ni nyckeltl för beräkning v energieffektivitet? 8. Hur ser energitrenden ut för ert företg? informtion se bilg punkt Vilken prisutveckling på energi ligger till grund för er investeringr? 10. Hur tr ni hänsyn till energinvändningen vid ombyggntioner, instlltionsbyte, köp v ny utrustning m.m.? informtion om LCC-nlys, se s. 6 Energieffektivisering i industrin. informtion se bilg punkt

5 4. Belysning 1. Hr någon beräkning gjorts på instllerd effekt? 2. Vilken typ v belysning finns? informtio n se bilg punkt 4:1 3. Finns det rätt dimensionerd belysning överllt? 4. Finns förutsättningr för sektionering v belysningen? 5. Finns det onödig belysning i lokler som inte nvänds? 6. Kn närvrostyrning införs i viss lokler? 7. Är det lämpligt med timers i viss lokler? 8. Är belysningen optimlt plcerd eller sitter den t.ex. dold? informtion om energivinst belysning, se s. 26 Energieffektivisering i industrin. 5. Uppvärmning 1. Hur värms loklern upp? Byggnd 1: Byggnd 2: Byggnd 3: Ev. kompletternde uppvärmningskäll? Byggnd 1: Byggnd 2: Byggnd 3: Nyckeltl yt/ Byggnd 1: Byggnd 2: Byggnd 3: 2. Om olj eller el nvänds, finns det plner på tt konverter till ett nnt system? Hr en LCC-nlys gjorts på investeringen? Vd skulle det kost? 4

6 Finns det möjlighet tt nslut fjärrvärme eller kn eventuell befintlig oljepnn konverters till pellets? 3. Hur är loklern isolerde? informtion se bilg punkt 5.3 Vilken typ v isolering v väggr? Vilken typ v isolering v tk? Vilken typ v isolering v fönster? U-värde? Vilken typ v isolering v portr? U-värde? 4. Finns det stor öppn portr som kn läck värme? Kn slussr instllers eller ett effektivre stängningssystem för portrn införs? 5. Hur vrmt är det i Produktion: Lger: Kontor: loklern? under rbetstid? C efter rbetstid? C 6. Hur ser uppvärmningen ut i lokler som inte nvänds så mycket? Finns det möjlighet tt sänk temperturen någr grder i dess utrymmen? 7. Går värmecirkultionspumpr för ev. rditorer även på sommren eller då värme inte behövs? Används tryckstyrd pumpr? informtion se bilg punkt 5.6 5

7 6. Luftkonditionering/kylsystem 1. Finns det möjlighet tt reducer kylbehovet med solskydd etc.? 2. Finns det möjlighet tt nvänd frikyl istället för kylmskiner, t.ex. på ntten eller under vintern? 3. Finns risk för smtidig kylning & uppvärmning v lokler? 7. Ventiltion 1. Vilken typ v ventiltion? Självdrg (S) Frånluft (F) Från- & tilluft (FT) Från- & tilluft med värmeåtervinning (FTX) Kommentrer: 2. Hr någon översyn gjorts för tt se om ventiltionssystemet är rätt dimensionert smt om det nvänds på rätt sätt och tt till- och frånluftsdon sitter rätt plcerde m.m? Används punktutsug? 3. Går ventiltionen när ingen jobbr? Om den gör det, finns det något behov p.g.. gsbildning eller nnt? 4. Behovsstyrd ventiltion (ex tempertur eller CO) 5. Tidsstyrd ventiltion? 6. Finns det värmeåtervinning på frånluften? Om inte, finns det möjlighet tt instller? informtion om energivinst ventiltion, se s. 15, 16, 18 & 25 Energieffektivisering i industrin. 6

8 8. Tryckluft 1. Är ledningen medveten om tt tryckluft är en ineffektiv metod (endst c 5 % verkningsgrd)? 2. Kn tryckluftsdriven utrustning ersätts med eldriven? 3. Hr läcksökning utförts? Finns rutiner så tt dett görs regelbundet? 4. Kn driftstrycket reducers? (0,5 br = 3 % reducering v energibehovet). 5. Kn det vr lämpligt tt instller en tryckstegrre (s.k. booster) vid någon v mskinern och på det viset reducer driftstrycket? 6. Finns sektioneringsventiler vid processmskinern (stänger v tryckluften till en mskin om den inte nvänds)? 7. Är kompressorern rätt dimensionerd (vid en överdimensionering blir tomgångskörningen och driftsförlustern högre)? 8. Är kompressorern frekvensstyrd? 9. Återvinns värmen från kompressorern? Ange i så fll hur. informtion om energivinst tryckluft, se s. 24 Energieffektivisering i industrin 7

9 9. Mskiner m.m. 1. Är drifttidern npssde efter verkligt behov? Hr ni kontrollert tt utrustningen är rätt dimensionerd? 2. Byts gml fläktr och pumpr ut mot ny energieffektiv enheter? 3. Finns mskinutrustning som är energieffektivre än er? Tittr ni på dett då ni investerr i ny mskiner? 4. Åternvänds värmen från energikrävnde processteg med mycket spillvärme t.ex. torkr, kylmskiner och vlopp? 5. Åternvänds kyln i ev. kylkrävnde processer, t.ex. utgående kylt spillvtten som kyler ingående processvtten? 6. Används frekvensstyrning? informtion se bilg punkt 9.3 informtion se bilg punkt 9.4 informtion se bilg punkt 9.6 informtion om energivinst mskiner, se s. 21 Energieffektivisering i industrin. 10. Elnvändning 1. Följer ni elnvändningen? 2. Hr ni detljerd elräkning där ni kn se timvärden? 3. Om uppgifter finns för timvärden, hur ser effektuttget ut när produktionen inte är igång? 4. Hr ni tittt över topplsten, dvs. den högst effekten som företget hr? informtion om energivinst elnvändning, se s. 22. Energieffektivisering i industrin. informtion se bilg punkt 10.4 Bilg 8

10 2. Sttistik 2.2 Energiutredning med t.ex. krtläggning och nlys v energinvändningen smt identifiering v åtgärder som bör ingå i egenkontrollen. 2.3 I industrier är det ingen ovnlighet tt tomgångsförbrukningen står för i storleksordningen 20 % v den totl energinvändningen och i viss fll änd upptill %. 3. Strtegiskt rbete 3.8 T.ex. /ton råvr, /producerd enhet, /nställd, /m God möjligheter finns tt välj lösningr som ger låg energinvändning och låg driftkostnd. Viktigt tt se på totlkostnden under hel livslängden och inte br titt på investeringskostnden. LCC-nlys kn vr ett lämpligt verktyg. 4. Belysning 4.1 Riktvärden: rbetslokler 7 W/m 2, försäljningslokler 15 W/m 2, llmänn utrymmen 5 W/m 2, om den instllerde effekten är hög kn det lön sig tt byt till ny effektivre rmturer, gäller frmförllt i produktionslokler med skiftrbete. 5. Uppvärmning 5.3 Rit gärn in uppgiftern på en situtionspln. Kostnden för tt åtgärd isoleringen kn i viss fll vr hög men det är i sådn fll viktigt tt h dett i åtnke vid ombyggntioner, renoveringr etc. 5.6 Sänkning med 1 grd innebär 6 % lägre energiförbrukning om inomhustemperturen är 20 C. 9. Mskiner m.m. 9.3 Viktigt tt titt på hel kostnden för mskinen inte br investeringen utn tt även räkn med driftskostnden i vilken energikostnden inkluders. 9.4 Se över temperturnivån från närliggnde processer så tt större ndel värme kn åternvänds 9.6 Genom frekvensstyrning kn energinvändningen för motorer optimers genom tt utrustningen kn körs med minst nödvändig effekt istället för tt lltid gå för fullt, mn sänker inmtd systemeffekt och därmed elförbrukningen. 9

11 10. Elnvändning 10.4 Denn kn minsks genom tt t.ex. inte strt upp ll mskiner smtidigt på morgonen och därigenom spr pengr. Genom lststyrning finns möjlighet tt sänk bonnemngskostnden genom tt välj ett bonnemng med lägre effekt. 10