Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande

Transkript

1 Vrför är kvinnor mer sjukskrivn änmän -just här? Reflektioner och ett fortstt lärnde

2 Smmnställning v vunnen kunskp och reflektioner Under tre dgr hr 29 medrbetre från sex myndigheter i norr Västmnlnd fördjupt sig i frågn "Vrför är kvinnor mer sjukskrivn än män - just här?" Olik perspektiv hr hämtts in - från myndigheter, från medborgre och från forskningen - som hr stimulert ett gemensmt lärnde. Denn broschyr är ämnd tt fång en del nteckningr, nyttig informtion och någr insikter längs vägen. Smmntget visr den lite v den krft som frigörs när vi rbetr tillsmmns. Den viktigste insikten hr vrit - vikten v personlig möten, npss tiden efter individen och br smverkn. JONAS WELLS Smordnre Norr Västmnlnds Smordningsförbund Möten över gränsern gv ny insikter.

3 Det historisk perspektivet Svghetsteorin Från börjn v 1900-tlet. Mnnen vr ute och rbetde, kvinnn blev kvr i hemmet. Mnnen blev norm och kvinnn skildrdes som svg, sjuklig och mystifierdes. Det blev mer legitimt för henne tt vr sjuk än för mnnen. Belstningsteorin Tiden efter 1945 då kvinnorn kom ut i rbetslivet. Förvärvsrbetet blev för stor belstning och medförde sjukdom. De dubbl rollerns teori (Alv Myrdl) Kvinnorn fick ny roller genom rösträtt, utbildning och rbete men tvingdes h kvr den gml rollen som perfekt mor och mk vilket medförde för stor belstning. Expnsionsteorin På 1990-tlet nsåg mn tt kvinnor blev friskre om de utökde sitt enggemng och fick en större mening i tillvron. FAU:s forskning visde Kvinnors reltivt sett öknde sjukfrånvro kn inte förklrs med ökde könsskillnder i självskttd häls eller i förändrd rbetsmiljö på den könssegregerde rbetsmrknden. Däremot fnn mn tt förekomsten v brn är strkt förknippd med högre sjukfrånvro blnd kvinnor, men inte blnd män. Kvinnor rbetr mer idg än för 30 år sedn och dett gäller särskilt kvinnor med brn i förskoleåldern. Slutstsen blev därför tt det ökde rbetsutbudet blnd kvinnor i kombintion med föräldrskp är den huvudsklig orsken till den öknde skillnden över tid melln könen. Stressteorin I nuläget nser mn tt det är de dubbl rollern och kvinnorns hög krv på sig själv som orskr ohälsn. Reflektioner Mång kvinnor löser sin problem i livet genom sjukskrivning - när livspusslet inte fungerr - när störningr är för stor i hemmet - när störningr är för stor på jobbet och mår så dåligt tt dett är end utvägen, ger ndhämtningspus i livet speciellt om det är problem med brnen - fmiljesitutionen påverkr mest Krin Johnnisson 3

4 Lärnde och reflektioner Berättelse från Petr Mede Fler v oss vr på konferensen Vägr tillbk. Där lyssnde vi på Petr Mede. Hon berättdet om sin lång sjukdomshistori och sjukskrivning som hon hr bkom sig. Dett tog vi med oss från hennes berättelse: - bemötnde och bekräftelse är otroligt viktigt - det går inte tt gör något förrän mn själv är mogen för förändring - en sjukperiod kn likns med en krisberbetning - ll fser måste mn gå igenom Inbjudn till inspirtionsdgen om kvinnors ohäls. 4

5 Lokl kunskp fkt FAGERSTA, NORBERG, SKINNSKATTEBERG - 65 procent kvinnor och 35 procent män är långtidssjukskrivn. - Skillnden melln könen hr minskt sedn 2003 i Norberg och Fgerst. - Under 1970-tlet vr männen mer sjukskrivn än kvinnorn. - Kvinnorn rbetde mindre på 70-tlet. % Orsker till sjukskrivning blnd de som vrit smmnhängnde sjukskrivn minst 29 dgr det senste året - Liv och häls 2008, Västmnlnd 5 A. Besvär från rygg, ncke, leder eller muskler B. Utbrändhet, utmttningsdepression, ndr psykisk problem C. Hjärt- kärlsjukdom, stroke D. Olycksfll, skd E. Annt Kvinn, n= 244 Mn, n= 126 A B C D E

6 Röst från forskningen Vrför är kvinnor mer sjukskrivn änmän? 1. Kvinnor hr högre sjuklighet 2. Kvinnor hr sämre rbetsvillkor 3. Vertikl könssegregering, män på högre poster men även horisontell könssegregering genom uppdelning i mns- och kvinnoyrken 4. Kvinnor drbbs oftre v kvlitetsbrister i vården. 5. Medicinsk kunskpen om män är större än om kvinnor 6. Brist på genusperspektiv i vården 7. Män får bättre stöd vid sjukdom och bättre rehbilitering 8. Kvinnor gör mer obetlt hemrbete 9. Kvinnor hr börjt gör som männen, sjukskriver sig istället för tt gå ner i rbetstid Goldin Smirthwite doktornd i genus och medicin vid Linköpings Universitet

7 Reflektioner efter Goldin Mer objektiv undersökningsfynd då det gäller män. För kvinnor är det oft ders egn beskrivning v besvären som bildr underlg till läkrutlåtnden Forskningen är skev, t ex v 5000 ADHD-studier är br 25 st på flickor Vägen tillbk 7

8 Kvinnor berättr sin egen histori Erfrenheter från kvinnor i långtidssjukskrivning Under ndr dgen i seminrieserien bjöd vi in ett ntl kvinnor som själv berättde sin histori. Här är två v dem: KVINNA I 40-ÅRSÅLDERN med tre brn, jobbde tidigre som underskötersk och personlig ssistent som hon trivdes br med. Hr dock hndikpp i form v hörselnedsättning. En dg för sex år sedn "rsde hel världen" för henne. Hon blev sjukskriven, skilde sig och led v svår ångest och depression. Grinde mycket och hde hjärtklppningr smt ndningssvårigheter. För när ett år sedn vr hon när tt t livet v sig. Om cochinstsen berättde hon tt hon hr fått verktyg som gör tt hon håller på tt komm tillbk, "hr fått livet tillbk". Säger tt det är det bäst som hr hänt på länge och hon egentligen hde behövt lite fler cochningstillfällen. När hon blickr tillbk på sin histori säger hon tt hon hr gett mycket till ndr i hennes omgivning, tt hon hr utplånt sig själv och tt hon ldrig hr sgt nej. Hon hr också levt ett inrutt liv som sjukskriven och betecknr livet som en "kvinnofäll". Hon säger tt det är br tt hör hur ndr hr gjort för tt sig t vidre. Det hr hjälpt. Ett nnt råd hon ger oss är det är viktigt hur myndighetern uttrycker sig. Blir lätt missförstånd och det kn förstärk känslor v hopplöshet. 8

9 Kvinnor berättr sin egen histori EN KVINNA I 30-ÅRSÅLDERN berättde om hur hon hr hft det efter en whiplshskd sedn tolv år tillbk. Hon berättde tt hon hr hft det väldigt svårt i vården och med Försäkringskssn. Hr dock nu träfft en fysioterpeut som är till hjälp idg. Hon hr efterfrågt kontkt med psykolog länge men inte fått det. Hr nu en coch i projektet och det hjälper. Cochen hr vrit "fokuserd på mig och vd jg behöver och det är först gången jg upplever det", berättr hon. Cochen hr följt med till Arbetsförmedlingen "hon hr följt med för tt stärk mig". Om hennes rehbilitering berättr hon tt hon nyligen hr genomgått en stor opertion och hon hr tppt vikt. Hon hr återfått självförtroende och tt hon hr tppt 25 kilo på tio veckor hr lättt nckbesvären. Nu vill hon studer och hr sökt in till förskolelärre. Hon berättr vidre tt cochningen ledde till ny tnkr, "det stärkte mig, jg l mig själv först, hde lltid stt ndr före". Hon fick en krm v cochen vrje gång, det gjorde skillnd, hon kände empti och närhet. När hon blickr tillbk berättr hon tt det hr, under lång perioder, vrit svårt tt få hjälp. Hr fått kämp mycket med byråkrtin och med läkrkontktern. Hde hon fått bättre läkrvård från börjn hde det nog hjälpt. Det tog tio år innn hon fick rätt dignos. Hon menr vidre tt mn i kontktern måste kunn prt för sig, kunde efteråt förklr men under lång perioder vr hon lldeles för dålig så det gick inte. Läkrtiden på en kvrt hr ökt stressen. Hon berättde tt hon kom till en punkt och genom projektet vlde hon lyckligtvis livet. Hon hr lärt sig tt hon måste h struktur för tt funger och hon hr lärt känn sin kropp. Råd till myndighetern är tt vr mindre fokuserd på ppper och byråkrti och tt vr mer fokuserd på hndfst hjälp och personlig möten. Det är "lätt tt bli besviken när jg inte får hjälp". 9

10 Kvinnococher Prllellt med seminrieserien pågick projektet Kvinnococher. I dett projekt genomgick 48 långtidssjukskrivn (snitt sju år!) kvinnor ett cochningprogrm i syfte tt hitt vägr till rbetsmrknden och ökd häls. Hel 75 procent lyckdes påbörj en rbetsträning eller ett rbete under de sex månder som de fick dett särskild stöd. Läs gärn slutrpporten på under utvärdering. Någr citt från någr v deltgrn Jg vet inte hur jg skulle h klrt den här tiden utn ditt stöd, jg hr ju ingen, jg hde inte suttit här idg utn dig. Mycket skit hr mn blivit skickd på genom Kssn, men det här vr ju br! Du hr fått mig tt reflekter och tänk i ndr bnor än vd jg hr gjort tidigre. När mn är skör, när mn blnserr på en gräns så kn den där stödjnde hnden vr helt vgörnde för om mn lycks håll blnsen eller inte. Så ett evigt TACK till dig för tt du fnns där under en helt vgörnde tid i mitt liv. Förutom det mycket god resulttet i projektet, gv cochningen också ett tillfälle för oss tt lär hur situtionen är för mång v dess kvinnor. Dett mönster frmträdde: - mönster v medicineringr och slentrin som vtrubbr - bristnde läkrresurser och KBT terpi - mång byten v hndläggre - kos i ett redn kosrtt liv, dysfunktionell fmiljer - viktproblem vnligt - llmän uppgivenhet, ensmhet, utnförskp som ger bristnde motivtion, pssivitet - trots llt, stort intresse tt få stöd för tt komm vidre 10

11 Irene Ekmrk, projektkoordintor från HRAB berättr om de överrsknde resultten. Här är någr citt om hur cochern hr rbett Centrlt hr vrit tt fokuser på tt se det frisk, t frm resursern och styrkorn hos vrje individ, coch mot tt skp en struktur för dglig rutiner med ökd ktivitet och minskd rörelserädsl. ELISABETH TILLAEUS-ERIKSSON "Vid mötet hr jg nvänt metoden tt finn glädjen och tt deltgren i små steg kunnt nå en bit mot bättre häls. Gld skrtt hr hörts i rummet och styrkn mot tt få bättre häls och liv växer hos deltgren. Bemötnde hr hft stor betydelse i processen." CHRISTINA PERSSON Jg ställde lltid frågn om vd deltgren ville h ut v smtlet den här gången, och det gjorde tt vi kunde sätt mål för vrje träff. Jg hr utmnt min deltgre och jg vill påstå tt mång hr gjort en fntstisk res, gjort sker som de själv inte trodde ett ögonblick på vilket lyft dem till ny nivåer. JOHANNA TÅNGRING Jg är tcksm för tt jg blev utsedd som medbedömre i Kvinnocochprojektet eftersom jg hr lärt mig fntstiskt mycket genom dett projekt. Jg hr en större förståelse för den komplexitet som ligger bkom kvinnors ohäls och den otillräcklighet som finns hos smhället och myndigheter tt råd bot på ohälsn. Det krävs strk smverknde krfter för tt ge stöd till kvinnorn och nturligtvis måste det också finns en vilj till förändring hos kvinnorn själv. MARITA MOSSBERG Extern medbedömre 11

12 Ett smordnt behov behöver fler Kvinnor med diffus problemtik behöver oft stöd v fler ktörer, enskilt och i sinnrik kombintioner. Att h mång kontkter kn vr krävnde i sig om det inte är smordnde. Skötre Kurtor Arbetsterpeut Psykoterpeut Allmänläkre Läkre Sjukskötersk Psykolog Psykitrisk vård Socilsekreterre A-kss IFO Arbetsförmedlre Personlig hndläggre Förvltre Försäkringsläkre Försörjning God mn Skuldsnerre Kronofogden Biståndsbedömre Bostdsföretg Sjukgymnst Spec. läkre Beteendevetre Distriksskötersk Sjukskötersk vgiftning Boendestödjre Alkoholterpeut Behndlingshem Fältssistent Socionom Soc brn/ung Somtisk vård Missbruksvård Fmilj och socil nätverk BUP Kvinnor med diffus problemtik Brott och strff Personlig ombud Polis RSMH Kriminlvården Försäkringsbolg Frivården Åklgre Rättspsykitri KRIS SFI Boende Utbildning Sysselsättning Behndlingshem Hemtjänst Socilkonsulent Hndledd sysselsättning SIUS konsulent Prktik Arbetsvägledre Studie- och yrkesvägledre CSN Komvux Lärre Integrtionshndläggre Gymnsieskol 12

13 Viktig erfrenheter oner i t k e l ch inre f e R n yttre o ll e m n o r i tillv ns tt h bl ch - viktigt sfktorer spusslet o delös v li r l n k påverk krv tt och vär ög egn e sig misslyckde h ft o r h d r på - kvinnor te gör det känner g som lätt in r in e t s e li d r ik nä en med m lnd sig bkom h skpr ny proble m viger b m n ö g tt c o r te in - kn e svårigh en låser trycket m ndlr om örd h n o ti tr h us sin röst vinnors fr - dess k eter och kunn gör myndigh inför dmjukhet ö r to s n e r - uppleve nniskors komplex ä m r d n tion" u it s s liv 13

14 Tills Smmnfttningsvis vill vi lyft frm tre viktig sker som vi utvecklt en djupre förståelse för: - Vikten v personlig möten med myndighetern, bemötnde och det god smtlet med närhet och empti llt viktigre - Vikten v tt kunn ge mer tid till individer när det behövs, npss tiden efter individen - Vikten v br smverkn, en nnn orgnisering för tt bryt cirkeln, ge tid och resurser 14

15 mmns Skp Frmtidstro GeHopp Ett smordnt behov 15

16 Reflektioner och ett fortstt lärnde Smverkn JUNI PRODUKTION M.A.O MAKNADSFÖRING. ILLUSTRATION OCH FORM: BILD OCH FORM Tck för tt vi hr fått del med oss v vår nteckningr. Vi ser ett gemensmt uppdrg och vi hr något gemensmt tt utgå ifrån. All kn bidr med kunskp, erfrenheter och enggemng och det är viktigt för oss. Vägen mot förbättrde villkor för kvinnors häls är lättre när vi tr den tillsmmns. Läs mer på Seminrieserien om kvinnors ohäls hr vrit ett smrbetsprojekt melln Lndstinget Västmnlnd och Försäkringskssn med finnsiering och stöd v Norr Västmnlnds Smordningsförbund.