World Trade Center, Klarabergsviadukten 70, B4 Box 240, Stockholm Telefon Fax

Transkript

1 # Aktuell ffärsnyheter om och från kin. Utgivre: Sweden-Chin Trde Council Sweden-Chin Trde Councils ordförnde sedn år 2000, Bo Lndin skriver sin sist krönik i dett nummer v KinNytt när hn nu tckr för sig efter elv händelserik år med föreningen. Bo Lndin vill se fler ktiv medlemmr. Läs mer på sidn 3 Foto: Elisbet Söderström Idelismen och mterilismen liksom självförtroendet växer i Kin med lndets ny roll i omvärlden. KinNytt hr träfft Kins tidigre mbssdör, Chen Mingming för en summering v hns nästn tre år i Sverige. Hn tycker tt svenskrn är vänskplig, innovtiv och prgmtisk och hn ser tillbk på åren i Sverige som både spännnde och givnde. Läs mer på sidn 19 World Trde Center, Klrbergsvidukten 70, B4 Box 240, Stockholm Telefon Fx info@sctc.se Hur mycket påverks kinesern v tt Kin får en llt större roll i världen? Kinesen blir mer uttrycksfull, självsäker, mterilistisk, idelistisk och individulistisk, säger Jerry Chn, uppvuxen i USA, men sedn tolv år tillbk bostt i Peking. Jerry Chn berättr för KinNytt om sin ikttgelser. Hn nser också tt den meriknsk synen på Kin som ett hot egentligen är en projektering v meriknsk otrygghet. Läs mer på sidn 8

2 Innehåll 2/2011 Bo Lndin lämnr orförndeposten efter elv år: Kins utveckling och SCTC:s väg in i frmtiden KINANYTT ISSN Utgivre: Sweden-Chin Trde Council Ekonomisk förening Ansvrig utgivre: Elisbet Söderström Tel: Fx: E-post: info@sctc.se Utgivningsveck 21 Ledre 3 Ny medlemmr 4 Sttistik 7 SCTC grtulerr Christer Öjdemrk, Envc 7 Anlys Självförtroende ökr, men gml mönster kvr 8 Idelism och mterilism på frmgång 10 Medlemsprofil John Andrén, Hndelsbnken 12 Ambssdör Chen Mingming tillbk i Peking igen 14 Femårsplnen vilr på loklt genomförnde 16 Medrbetre i dett nummer Agnet Engqvist hr rbett i Kin under hel reformperioden sedn börjn v 1980-tlet. Hon hr träfft de llr först entreprenörern och ktieägrn men också dgens mångmiljonärer. Görn Leijonhufvud hr rbett med Kin sedn 1966 då hn kom rkt in i utbrottet v kultur revolutionen. Hn hr vrit sttionerd i lndet i 27 år, mest tiden som korrespondent för Dgens Nyheter. Utgivningspln KinNytt 2011 Utgivning: KinNytt distribuers med 5 6 nummer per år, fördeld över tre nummer på våren och två tre nummer under hösten Annonsprislist 2011: 4-färg 1/1 sid SEK 1/2 sid SEK 1/4 sid SEK sv/v 1/1 sid SEK 1/2 sid SEK 1/4 sid SEK INFORMATION: För informtion om bilgor, priser och teknisk förutsättningr smt bokning v nnonsutrymme i kommnde nummer kontkt Elisbet Söderström på info@sctc.se eller telefon Med reservtion för eventuell ändringr. Annonsprisern gäller för Medlemmr i SCTC erhåller 15% rbtt på ovn ngivn priser. När jg skriver min sist krönik som ordförnde i SCTC hr jg just läst John Myrstens rtikel i SvD Kin på väg tt kok över (3 mj 2011) och också lyssnt till nyheten om Sbs inhämtnde v kpitl i Kin. Förstsidesnyheter förstås, men smtidigt kn mn konstter tt nyheter från Kin som för 20 år sedn gv förstsidesrubriker idg blir en notis på sidn 9. Dett är nturligtvis en konsekvens v tt de flest idg konstterr och ccepterr tt Kin är en viktig, och nödvändig, del v en globl hndelsplts. Den nyfikenhet på Kin som en möjlighet, men smtidigt ett hot, som fnns på 80- och 90-tlet hr övergått till en mer systemtisk fktinsmling om och hur mn kn inkluder Kin i sin ffärspln. I dg är det en stor efterfrågn på prktisk råd och informtion om etblering, finnsiering, prtnerskp, IPR-frågor och förutsättningr för tt bedriv verksmhet i Kin. Synen på Kin hr också förändrts från tt br h vrit ett billigt tillverkningsställe och en intressnt mrknd till tt också vr en viktig konkurrent till svensk företg inom mång olik brnscher. Dett gäller inte br på den kinesisk mrknden utn också i hög grd i Sverige och i tredje lnd. För mång svensk företg kn vi konstter tt Kin redn blivit en mycket viktig del v ffärsverksmheten, smtidigt som mång företg står i strtgroprn för en Kinstsning. Dess förändringr i synen på Kin hr nturligtvis också hft en inverkn på SCTC. Vi kn konstter tt även om ntlet medlemmr hållit sig på i stort sett smm nivå de senste åren, hr smmnsättningen v medlemsstocken förändrts så tt även om de flest v vår stor svensk interntionell företg är trogn medlemmr hr det tillkommit fler mindre företg men också fler institutioner som direkt eller indirekt rbetr med mrkndsföring v Kinffärer eller Kinreltioner. Dett innebär tt SCTC måste utveckls med hänsyn till den ny medlemssmmnsättningen, som är mer heterogen än tidigre. Fortfrnde skll SCTC erbjud bred informtiv progrm som är intressnt för de flest v medlemmrn, men dess progrm måste också kompletters med nischde progrm för mindre intressegrupper blnd medlemmrn. För tt systemtiser rbetet med tt utveckl föreningens verksmhet hr styrelsen, som meddelts tidigre inrättt fyr stycken kommittéer, där vi vill utnyttj både vår styrelsemedlemmrs kunskper och idéer men också utnyttj vår övrig medlemmrs enggemng. Vi strävr efter tt dess kommittéer skll h en smmnkllnde ordförnde från styrelsen som i smråd med styrelsen i övrigt utser deltgre till kommittéern från medlemsföretgen. Jg hopps tt dett sätt tt rbet skll vr effektivt, och självklrt vill vi gärn se tt de som är intresserde v tt vr med i dett rbete hör v sig. För närvrnde hr styrelsen formt följnde kommittéer: Medlemskommittén skll rbet med medlemsnyttn och därmed föreslå åtgärder för tt både behåll befintlig medlemmr och rekryter ny. Progrmkommittén skll skp riktlinjer för progrmverksmheten, föreslå områden, temn och föredrgshållre. Redktionskommittén skll formuler förslg till hur informtion skll sprids till medlemmrn både vd gäller teknik och innehåll. Opinionskommittéen (under bildnde) skll vr smmnhållnde för hur föreningen frmför synpunkter med koppling till Kinffärer till myndigheter och i den llmänn debtten. Kommittén skll också verk för en blnserd Kinbild i medi. Att smmnhåll kommittéern och också reliser vd som kommer ut ur dess blir en fortstt utmnnde uppgift för föreningens knslichef Elisbet Söderström. Jg vill pss på tt tck Elisbet för ett förträffligt rbete och gott smrbete under min ordförndetid. Jg vill också tck min styrelsekollegor och önsk dem, och föreningen lyck till i den fortstt verksmheten. Bo Lndin Ordförnde l e d r e 3

3 FRÅN SWEDEN-CHINA TRADE COUNCILS KANSLI Ny Medlemmr Sweden-Chin Trde Council hälsr följnde ny medlemmr välkomn i nätverket: Efv Attling är ett v nordens snbbst växnde företg inom smyckesbrnschen. Efv Attling grundde sitt företg i en liten teljé på Södermlm i Stockholm slutet v 90-tlet och hr nu, knppt tolv år senre, försäljning i närmre 15 länder med egn butiker i Stockholm, Göteborg, Oslo, Helsingfors och New York. Nu hr företget även siktet inställt på den snbbt växnde kinesisk smyckesmrknden, och kommer under 2011 utvärder strtegier och loklisering för tt på bäst sätt nå den krävnde kinesisk lyxkonsumenten. ANNONS ResoR för företg & orgnistioner Peking shnghi hongkong TiWn Efv Attling Stockholm AB Söder Mälrstrnd 65, Stockholm Tel: Andres Buöen, Exec VP Kontktperson: Andres Buöen, Exec VP, ndres.buoen@efvttling.com Rewir, Skndinviens störst vrumärkesbyrå, är sedn i hösts etblerd i Shnghi. Vi hjälper vår kunder utveckl och vidmkthåll strk vrumärken genom en process som sträcker sig från strtegiutveckling, till ktivering genom design och event. Blnd vår kunder återfinns globl koncerner såväl som lokl ktörer. Tydlig vrumärkesstrtegi är identifiert som en v de viktigste frmgångsfktorern i Kin v blnd ndr Morgn Stnley. Rewirs lokl experter finns här för tt hjälp er. Rewir AB Ferguson Lne 376 WuKng Rod Office 209, Shnghi Chin Tel Kin: Tel Sverige: Stockholm Med Consulting AB, SMC är ett nystrtt företg specilisert på import v medicinteknisk utrustning från Kin. De produkter vi importerr hr fullt jämförbr kvlitet med produkter producerde i Europ och USA. SMC smrbetr direkt med ett ntl kinesisk företg, utvld med stor omsorg. Vi hr ett unikt smrbete med ett privt sjukhus i Stockholm, Centrum för titthålskirurgi AB, där ll produkter tests och utvärders, innn de eventuellt säljs vidre. SMC hr även plner på tt strt ett privt sjukhus i Kin. Huvudinriktningen kommer tt vr lproskopisk överviktskirurgi. Fetm är ett öknde problem även i Kin! Företget ägs v Krin Lindström och Dg Arvidsson. Krin hr rbett mång år som chef inom kutsjukvården och är företgets VD. Dg är docent i kirurgi och rbetr frmför llt med titthålskirurgi. Stockholm MedConsulting AB Hornsgtn 48 A Stockholm Tel: FLYG GENVÄGEN FRÅN SVERIGE TILL KINA Flyg den snbbre, kortre vägen vi Helsingfors till ll större destintioner i Asien. DRA FÖRDEL AV VÅRA KAMPANJPRISER FÖRE Mrtin Stenberg Kontktperson: Mrtin Stenberg, mrtin.stenberg@rewir.com Krin Lindström, vd Kontktperson: Krin Lindström, vd, krin.lindstrom@medcons.se PEKING HONGKONG SHANGHAI 4590 SEK 5390 SEK 5790 SEK Bok din flyg och se vår ktuell priser till Bngkok, Delhi, Ngoy, Osk, Seoul, Singpore och Tokyo på finnir.se DESIGNED FOR YOU

4 Ser du vd vi ser? 1 Miljoner och åter miljoner kineser hr flyttt till städern under det senste decenniet, och under smm period hr stdsborns disponibl inkomster mer än dubblerts. 2 Wn Li är en v ll de som numer hr råd tt betl extr för trendig kläder och skor. Liksom mång ndr väljer hn kinesisk märken som Ant. 3 Utvecklingen gör tt sko- och klädmärket Ant växer krftigt. Förr året sålde företget 38 miljoner pr skor i butiker runt om i Kin. Est Cpitl Chin Fund äger ktier i Ant Sports Products. Invester i Kins tillväxt genom Est Cpitl Chin Fund. Kin exklusive Hongkong Sttistik jnuri pril 2011 BNP ökde med 9,7 procent årets först fyr månder och industriproduktionen ökde med 14,2 procent. De förverkligde utländsk direktinvesteringrn ökde med 29,4 procent perioden jnuri mrs. Exporten ökde med 27,4 procent (exporten uppgick totlt till 555,3 miljrder USD) och importen ökde med 29,6 procent (importen uppgick till ett värde v 545 miljrder USD). Den sist mrs 2010 vr vlutreserven 3 044,7 miljrder USD. (Käll: HKTDC) 2010 Jn Apr 2011 Mjor Economic Indictors Vlue Growth (%) Vlue Growth (%) S T A T i S T I K Are (sq km, mn) Popultion (mn) 1, ,340.0 Gross Domestic Product (RMB bn) 39, , Urbn Per Cpit Disposble Income (RMB) 19, , Rurl Per Cpit Disposble Income (RMB) 5, , Fixed Assets Investment 2 (RMB bn) 24, , Added-Vlue of Industril Output 3 (RMB bn) Consumer Goods Retil Sles (RMB bn) 15, , Consumer Price Index Urbn Unemployment Rte (%) Exports (US$ bn) 1, Imports (US$ bn) 1, Trde Surplus (US$ bn) Utilised Foreign Direct Investment (US$ bn) Foreign Currency Reserves (US$ bn) 2, , Note: 1 Rel growth 2 Urbn investments in fixed ssets 3 All stte-owned nd other types of enterprises with nnul sles over RMB 5 million 4 Jn Mr End of Mrch 2011 Sources: The Ntionl Bureu of Sttistics, Ministry of Commerce, nd Generl Administrtion of Customs. SCTC grtulerr: Christer Öjdemrk utsedd till hedersdoktor 6 Historisk vkstning är ingen grnti för frmtid vkstning. Fondndelr kn ök och minsk i värde och investerre riskerr tt inte få tillbk det investerde beloppet. Fullständig informtion såsom förenklt prospekt, prospekt och finnsiell informtion kn erhålls grtis från Est Cpitl. Ansträngningr hr gjorts för tt grnter riktigheten v informtionen i dett dokument, men den kn h bserts på oreviderde eller icke verifierde siffror, fkt och källor. Styrelsemedlemmen i Sweden-Chin Trde Council, Christer Öjdemrk hr utsetts till teknologie hedersdoktor vid Linköpings universitet. Christer Öjdemrk är vd för Envc, Sveriges störst miljöteknikföretg och världslednde inom utomtisk vfllshntering med kontor i 20 länder i Europ, Mellnöstern och Asien. Christer Öjdemrk hr läst till civilingenjör i industriell ekonomi (I-linjen) i Linköping och hr lltsedn exmen hft en tät reltion med sitt gml lärosäte genom egen vidreutbildning, gästföreläsningr, studentprojekt och exmensrbeten smt forskningssmrbete. I motiveringen frmhålls även hns ledrskp präglt v strk nlytisk förmåg och stor erfrenhet v interntionell ffärer. Christer Öjdemrk är ny hedersdoktor vid Linköpings universitet. 7

5 Kins utrikespolitik Självförtroendet ökr men gml mönster kvr A n l y s Anlys v Görn Leijonhufvud, gorn@lionhed.se De drmtisk händelser i världen som vlöst vrndr de senste måndern testr Kins roll som uppåtstignde supermkt till exempel revoltern i Nordfrik och ktstrofern i Jpn. De hr dels vist tt Peking kn uppträd med större självförtroende i världspolitiken, dels tt lndets ledre fortfrnde kn lås sig i gml inkrökt mönster. Utrikespolitiken drivs lltmer v den kinesisk tillväxtekonomins outsläcklig ptit på råvror och energi från hel världen. Den geopolitisk krtn i världen rits om. Kin är närvrnde i lltfler länder, i lltfler potentiell konflikthärdr. Det är nytt och det hr gått fort. Det är en utmning för ndr länder. De måste förhåll sig till den ny killen i kvrteret. Tck vre en kombintion v prgmtisk säkerhetspolitik, växnde ekonomiskt inflytnde och llt smidigre diplomti hr Peking de senste åren etblert väl fungernde förbindelser med de flest länder. Kins inställning till globl säkerhetsfrågor hr blivit mer proktiv, prktisk och konstruktiv. Det visr blnd ndr Btes Gill, expert på kinesisk säkerhetspolitik och chef för fredsforskningsinstitutet Sipri i Stockholm, i sin studier. Det är mycket intressnt tt kompletter den bild som Btes Gill ger oss med den nlys som kommer från en v Kins lednde strtegisk tänkre, Yn Xuetong, sttsvetre och föreståndre för Institutet för interntionell studier vid Tsinghuuniversitetet i Peking. Intensiv diskussioner Yn Xuetong vslöjr tt utrikespolitiken är föremål för intensiv diskussioner blnd strteger sedn De flest tycker fortfrnde tt Kin gör klokst i tt ligg lågt i utrikespolitiken enligt den doktrin som formulerdes v Deng Xioping, reformpolitikens skpre, i börjn v 1980-tlet. De understryker tt Kin fortfrnde är ett utvecklingslnd, rnkt nummer 104 i världen och lltså ingen supermkt. Det är en prgmtisk hållning som fortfrnde i officiell smmnhng håller upp bneret mrxism med kinesisk förtecken där kinesisk förtecken står för det prgmtisk och mrxism för det officiell. Den ndr flngen är ännu en minoritet enligt Yn Xuetong, fst med lltmer öknde inflytnde. Den vill håll frm Kins trditionell politisk tänknde, främst konfucinismen, som ett llmängiltigt föredöme för hel mänskligheten. Denn grupp vill tt Kin sk xl ett globlt nsvr som motsvrr lndets ställning som den näst störst ekonomin efter USA. Rädsl för inblndning Det är melln dess poler som konkret utrikespolitisk ställningstgnden sk mejsls frm. Ett tlnde exempel är Libyen. Å en sidn upprepde den kinesisk regeringen sin kärnprincip om ickeinblndning i ndr länders inre ngelägenheter. Å ndr sidn godtog Kin tt FN kunde gå in med snktioner. Men när en liknnde ktion i Syrien kom på tpeten vr Kin helt emot, tillsmmns med Rysslnd. Det finns fortfrnde en stor rädsl hos de kinesisk ledrn tt medverk till tt etbler en princip om ingripnde i en suverän stt. De är rädd tt det kn drbb dem själv under någon förevändning i frmtiden. Libyen blev också ett exempel på hur Kin numer kn uppvis militär styrk långt från hemlndets kuster. Peking orgniserde en mycket snbb evkuering v närmre kineser från de kotisk förhållnden med hjälp v ett örlogsfrtyg och fyr militär trnsportpln. Även mång medborgre från ndr länder kom med i den kinesisk räddningsktionen. Dett ser en del kinesisk nlytiker som ett utslg v en medmänsklig konfucinsk princip. Svårt tt glömm Den principen kom också frm efter den förödnde jordbävningen och tsunmin i Jpn i mrs. Den kinesisk regeringen ordnde återigen en snbb evkuering för kineser som påverkdes v ktstrofen. Peking skickde också räddningstem och nnt bistånd till de drbbde jpnern. I det här fllet stod den politisk ledningen för en mer humnistisk inställning än stor delr v den kinesisk folkopinionen som fortfrnde hr svårt tt glömm de svår jpnsk förbrytelsern under ockuptionen och som tyckte tt jpnern br fick vd de förtjände denn gång. Men för tt återvänd till Kins rektion på händelsern i Nordfrik, så är den ännu mer komplicerd. Medn utrikesministeriet försökte håll sig neutrlt till utvecklingen och även fördömde den libyske dikttorn Mommr l- Gddffi, hr de kinesisk ledrn regert mycket nervöst på llr minst tecken till försök tt hk på utvecklingen i Mellnöstern och strt en jsminrevolution mot enväldet även i Kin. Nervös ledre Det är snt tt Kin mång gånger visr mycket större självförtroende i globl frågor. Men rektionen på de nordfriknsk revoltern tyder på skkigt självförtroende på hemmpln. Det är något förvånnde, eftersom situtionen i Kin ändå är mycket bättre än i till exempel Egypten och Tunisien, frmför llt ekonomiskt, som jg påpekde i min nlys i förr numret v KinNytt. De senste månderns rresteringsvåg mot försiktig regimkritiker som blnd nnt omfttr den interntionellt kände konstnären Ai Weiwei visr tt när det gäller kommunistprtiets mktinnehv är regimen fortfrnde beredd tt tillgrip åtgärder som skdr lndets nseende utrikespolitiskt. Btes Gill, Rising Str, Chin s New Security Diplomcy, Brookings Instititution Press Yn Xuetong, The Sources of Chinese Conduct, contributor/3939. l ä s n i n g 8 9

6 Jerry Chn om Kins snbb omvndling: Idelismen och mterilismen växer i tkt med utvecklingen Kins roll i världen växer. Hur påverkr det kinesern? Jerry Chn ser Kin både inifrån och utifrån. Hn sitter välplcerd som redktionell chef på ett växnde tidskriftsförlg i Peking. Hn hr sett det kinesisk smhällets snbb omvndling inifrån de senste tolv åren. Som meriknsk utlndskines med nknytning till Tiwn är hn också en del v en globl kinesiskhet och kn se Mittens rike utifrån. Av Agnet Engqvist, gnet@engqvist.cn Jerry Chn Ålder: 37 år. Fmilj: Hustrun Wng Chen, 33 år, dottern Mrinne, tre år. Utbildning: Bchelor of Arts i interntionell reltioner, Mster of Arts i Asienkunskp vid Texsuniversitetet i Austin. Krriär: Nöjes- och reseredktör på Chinnow.com, försäljnings- och mrkndschef på Chinbuzz.com, chefredktör på tidskriften Le i Peking. Sedn 2001 redktionell chef för förlget True Run Medi i Peking inklusive The Beijinger (tidigre känd som Tht s Beijing), BeijingKids och Agend. Hobbies: Resor, läsning, skrivnde, teknologi, sport, resturnger och musik. På frågn om kinesern på fstlndet ändrt sin syn på sig själv och världen efter de stor ekonomisk frmgångrn nämner Jerry Chn fler spekter. De blir mer uttrycksfull, självsäkr, mterilistisk, idelistisk och individulistisk! Det är klrt tt det kn vrier från individ till individ, men jg menr tt ll kineser blir lltmer idelistisk och lltmer mterilistisk. Det är inget som är unikt för kinesern. Det är br ett uttryck för vår krympnde värld. Hn tycker tt meriknern hr förstått tt Kin är en mkt på uppåtgående, men tt de hr en tendens tt överdriv det möjlig hotet eller riskern. Hn tror tt det är en projektion v ders egen otrygghet, ungefär som det vr med ders rädsl för Sovjetunionen eller Jpn tidigre. Kins ny självsäkerhet är både till hjälp och till skd i reltionern med USA. Den hr iblnd tgit sig lite klumpig och nspråksfull uttryck. Det hr lett till tt USA iblnd feltolkt Kins vsikter. Jerry Chn menr också tt merikner hr en tendens tt se Kin som mer mystiskt och främmnde än vd det fktiskt är. Båd ländern motivers v smm fruktn och spirtioner, det tr sig br olik uttryck. Missuppfttningrn minskr på ömse håll, men inte tillräckligt. Wshington och Peking nvänder olik omskrivningr eller överdrifter för tt uttryck sin mbitioner i utbytet. Den en åkllr demokrti eller mänsklig rättigheter, medn den ndr tlr om års lång histori eller unik kännetecken. När det finns hårdingr på bägge sidor som Donld Trump eller kommunistprtiets ytterst vänsterflng som nvänder retorik från kll kriget för tt ngrip den ndre är det svårt tt se tt sker och ting hr förändrts så mycket. Med eftertryck säger Jerry Chn: Jg nser tt merikner fortfrnde är sorgligt okunnig om kinesisk histori, geogrfi, kultur och ktuell händelser i lndet. De vet inte heller hur stor del v den meriknsk sttsskulden som Kin köpt. Historiskt sett brukde Kin h den störst ekonomin i världen och är på väg tt återt den positionen. Jerry Chn tror inte tt meriknern välkomnr den utvecklingen. Snrre känner de sig hotde, men en del meriknsk företg ser snrre möjligheter. Själv såg Jerry Chn möjlighetern när hn kom till Peking 1993 och tillbringde sommren på Pekings universitet, en v mång utlnds- kineser som sökt sin rötter och prövt vd de kn gör i det gml lndet som känns så nytt. Så hn kom tillbk 1998, drog sig frm på frilnsskriverier, vr discjockey på de ny klubbrn, sjöng i ett rockbnd, levde på nudlr och hyrde enkl bostäder. Hn börjde skriv i vecko- och måndsmgsin i Peking och nu är hn redktionell chef på det expnderde tidskriftsförlget True Run Medi som blnd nnt ger ut måndstidningen The Beijinger, en lednde guide till vd som händer i den kinesisk huvudstden. Trots tt hn är kines och gick i kinesisk lördgsskol när hn växte upp i meriknsk Houston, Texs, vr Kin något förborgt och långt bort under mång år. Föräldrrn är född i Kin, liksom mor- och frföräldrrn. Som så mång ndr kineser med nknytning till ntionlistprtiet (KMT) flydde de till Tiwn när kommunistprtiet segrde i inbördeskriget Och mång sökte sig sedn vidre till USA, på smm sätt som Jerrys ppp ingenjören. Kin vr en mycket mystisk plts för hel fmiljen när jg vr yngre. Det end jg visste vr tt det vr fttigt där. Hn tycker tt dgens Peking är en plts som verkligen är unik, nvet i en ldrig tidigre skådd övergångsperiod, huvudstd i en frmtid ekonomisk och politisk världsmkt. Kin hr ldrig vrit så öppet mot omvärlden som nu. Kinesern hr vrit nedtryckt så länge. Det är br tt folk kn vr stolt nu. Det är också br för hrmonin i världen. Nu kn de ldrig stäng Kin igen, människor här vet för mycket. Det finns ingen återvändo. Under sin tolv år i lndet tycker Jerry Chn tt hn blivit mer beknt med både den god och dålig sidn. Personligen känner jg mig både mer kinesisk på en del sätt och mer västerländsk på ndr sätt. Hn känner sig mer kinesisk när det gäller fmiljens betydelse och språket. Hns hustru kommer från en Pekingfmilj. Men när det gäller kulturyttringr som musik, bio och littertur känner hn sig västerländsk sedn uppväxten. Mitt intresse för västerländsk musik överglänser helt klrt mitt intresse för kinesisk musik. Jerry Chn ser Pekingborn som lik självsäkr som någonsin New York-born. Smtidigt kn hn känn sig delktig i ders öknde självkänsl. Men det återstår tt se vd omvärlden och kinesern kn få ut v dett nyvunn självförtroende. Kinesern på fstlndet blir lltmer självsäkr, uttrycksfull och individulistisk, konstterr Jerry Chn, redktionell chef för förlget True Run Medi i Peking. Här poserr en grupp ung dmer för fotogrfen

7 Medlemsprofil John Andrén, Hndelsbnken i Shnghi: Ett privilegium tt få följ Kins utveckling på plts John Andrén, chef för Hndelsbnken i Shnghi. Ålder: Nyss fylld 50 år. Bor: I vill i ett muromgärdt område i södr Pudong. Född/uppväxt: Född i Västerås, uppväxt i Tokyo och Flkenberg. Studier: Mgisterexmen med ekonomi, hndelsrätt och kinesisk från Lunds universitet Krriär: Reseledre för resor till Kin , smt för ministerdelegtioner , trder på Trisil Co i Tipei , representnt på Hndelsbnkens kontor i Tipei , därefter motsvrnde i Peking , företgsrådgivre på Hndelsbnken i Lund , först projektledre och sedn chef på Hndelsbnkens kontor i Shnghi Fritiden: Någr rundor golf per år, segling i Sverige, trädgårdsrbete i fritidshuset i södr Frnkrike, när Nice. Senst läst bok: Life, memorer v Keith Richrds, gitrrist i rockbndet Rolling Stones. Sverigebesök: Cirk fyr gånger per år. Mejldress: jon04@hndelsbnken.cn De kinesisk ledrns brist på självförtroende är en svghet, men smtidigt är de inte rädd tt t ny prgmtisk grepp mot brister i smhället och det är en styrk. Så smmnfttr John Andrén det kinesisk ledrskpet. John Andrén är en v de verklig veternern i Kin. Hn representerr Hndelsbnken, en v de tidig medlemmrn i Sweden-Chin Trde Council. Av Agnet Engqvist, gnet@engqvist.cn Det vr en ren tillfällighet tt John Andrén blev intresserd v Kin. Efter gymnsiet och lumpen, ville hn ut i världen under en period. Min fr hde någr år tidigre flyttt till Tiwn. Där kunde jg få mt och husrum. När jg ändå vr där bestämde jg mig för tt studer kinesisk. Studiern fortstte på Lunds universitet. Då i börjn v 1980-tlet vr Kin inte speciellt hett. Br fyr studenter i hns årskurs pluggde kinesisk på Östsitisk institutionen, vrv hn vr en v de två som fullföljde slutexmen på 80 poäng. Det är nu 30 år som John Andrén hr ägnt sig åt Kin, mest tiden som Hndelsbnkens expert och pltschef i Peking eller Shnghi. Hn säger tt under denn tid hr lndet gått igenom en fntstisk utveckling och konstterr: Rollen som stormkt och ekonomiskt drglok är ny och det kommer tt t tid både för Kin och för omvärlden tt vänj sig. John Andrén ser det som ett privilegium tt få följ Kins ekonomisk utveckling på plts, tt vr i den världsekonomisk utvecklingens centrum. Kin är ett lnd under uppbyggnd med stor frmtidstro. Det finns mssor v ffärsmöjligheter för en bnk. Privt är det mest minnesvärd tt se de båd brnen väx upp och trivs i lndet, inklusive tt dopter en kinesisk flick och se henne väx upp i sitt nturlig hemlnd. I jobbet betrktr hn det som en br utbildningsmöjlighet med de utmningr och restriktioner som Kins speciell finnsmrknd innebär. Eftersom lndet omges v en vlutmur med stor restriktioner för kpitlrörelser över gränsern, är vi som en liten bnk i bnken. Vi bedriver bnking från x till limp. Vi kn inte förlit oss på Hndelsbnkens infrstruktur som kontoren hemm får tillgång till med ett tryck på dtorn. Den häftigste enskild upplevelsen vr tt som först nordisk bnk få licens tt erbjud bnktjänster i RMB. Hndelsbnken fick sin licens under brinnnde finnskris hösten Vi åkte upp till tillståndsmyndigheten i Peking för tt förhör oss om när vi kunde förvänt oss tt få vår RMB-licens och under sittnde möte gick direktören på myndigheten och hämtde vår klr licens och s: vr så god, är ni gld nu? En vnlig fråg från bnkens kunder är: Hur stor lån kn vi h i vårt Kinbolg? Svret är tt lån som ts från långivre utnför lndet, vre sig det är ägrlån eller lån från bnk utnför Kin, måste rymms i den så kllde lånekvotn det vill säg skillnden melln eget kpitl och den totl investeringen enligt ffärslicensen. Men om lån ts från bnk i Kin - ntingen från kinesisk eller utländsk sådn - finns i princip ing begränsningr, säger John Andrén. En nnn vnlig fråg är om det går tt få kreditupplysning om specifik kinesisk företg. Svret är tt det finns företg som sysslr med det, men informtionen är bristfällig, systemet är inte så heltäcknde som i Sverige. John Andrén tror tt Kins utveckling är hållbr och tt ledningen fortsätter på invnd spår med små reformer och ändringr i tkt med tt kriser dyker upp. Hn tror tt exempelvis öknde klyftor eller miljöktstrofer kn orsk hck i utvecklingen. Snnolikt pågår det smtidigt en kmp i högst ledningen melln en flng som vill öppn upp mer och en nnn som vill fortsätt som i dg. Men hn säger också: De senste 30 åren visr tt Kin klrr v tider v strk stress och mång utländsk domedgsprofeter hr hittills hft fel om Kins stundnde fll. På en nnn fråg om lndets styrkor och svgheter svrr John Andrén: En svghet som jg tror kn spel stor roll är ledrskpets brist på självförtroende. Bristen på självförtroende gör tt mn pplicerr brutl metoder mot oliktänknde. En uppenbr styrk är den prgmtisk politiken, där mn inte räds tt t till ny grepp för tt hnter brister i smhället. John Andrén är en v få svenskr som bott länge i både i Peking och Shnghi. Vd tycker hn rent llmänt är br respektive mindre br med städern? Hn pekr på närheten till nturen och de mång intressnt sevärdhetern som fördelr med Peking. Trfiksitutionen är llvrlig, stden håller på tt kvävs v för mång bilr. Hn tycker också det är tråkigt tt Peking inte bibehåller fler ursprunglig miljöer. Det gör mn bättre i Shnghi som resturerr gml byggnder i stället för tt riv. Tunnelbnesystemet i Shnghi är väl utbyggt och fortsätter tt väx. Upphöjd vägr gör tt stden inte är helt igenkorkd v bilr trots stor bilism. En nckdel med Shnghi är tt mn måste åk gnsk långt för tt komm till någorlund orörd ntur. Stden är också dyrre än Peking. John Andréns kontkter med Sweden-Chin Trde Council går frmför llt vi referensgruppen Sweden-Chin Mrine Group, där bnken vrit medlem under mång år. Huvudktiviteten för gruppen är Asiens störst skeppsbyggndsmäss, Mrintec Chin, som äger rum vrtnnt år i Shnghi. Då brukr Hndelsbnken ordn en cocktil och informerr om skeppsbyggndsindustrin i Kin. Shnghi står i centrum för mång ekonomisk ktiviteter. Kn stden åter bli Asiens lednde finnscentrum? Det kommer tt dröj, svrr John Andrén. Återigen är det Kins vlutrestriktioner som gör tt Kin i dg inte kn bli ett regionlt finnscentrum. Frågn är när ledrskpet får modet tt gör RMB konvertibel. Det kommer krävs mod, eftersom när mn väl öppnr upp och tr bort restriktionern, är Kin sårbrt för interntionell chocker. Hndelsbnken hr vrit medlemmr i SCTC sedn strten Hndelsbnken i Kin: I Hongkong - i konsortium med ndr nordisk bnker från 1978, öppnde egen filil I Shnghi först som representtionskontor 2002 och sedn som filil Eget finnsbolg i Shnghi från Representtionskontoret i Peking öppndes 1982, och i Tipei Representtionskontoret i Peking ger informtion om Kin och etbleringr. Tipeikontoret gör motsvrnde för Tiwn. Båd hjälper till tt lös betlningsstörningr vid nordisk hndel. Shnghi- smt Hongkongkontoret erbjuder llt från finnsiering, hndelsfinnsiering, konton, betlningr och vlutffärer. Shnghikontoret ger dessutom bnktjänster i kinesisk vlut. Finnsbolget erbjuder finnsiering vid lesing v frmför llt produktionsutrustning och fordon. Antl nställd: Hongkong 30, Shnghi 26, Peking 4 och Tipei 1. Bnkens lånebok i Kin, Shnghikontorets, motsvrr cirk 1 miljrd kronor. Kunder: Nordisk och brittisk företgs dotterbolg i Kin, inklusive Hongkong och Tiwn. Hemsid: f k t 12 13

8 f k t I Sverige finns cirk kineser, de flest hr kommit de senste tiotjugo åren och finns i Stockholm och Sveriges ndr storstäder. Dessutom finns cirk kinesisk studenter i Sverige. Foto: Agnet Engqvist Vänskplig, innovtiv och prgmtisk. Så krktäriserr Chen Mingming oss svenskr. Efter nästn tre år i Sverige som Kins mbssdör är hn tillbk i Peking. Få om någon kinesisk mbssdör i Sverige hr rönt en sådn uppskttning tck vre sitt vspänd och öppn sätt. Av Agnet Engqvist, gnet@engqvist.cn KinNytt träffr mbssdör Chen som berättr hur hn ser på Sverige och svenskrn. Min tid i Sverige vr en spännnde och givn - de erfrenhet, jg lärde mig mycket. Jg fick upplev svenskrns rbete med hållbr utveckling, ders socil smmnhållning och ders innovtionsnd, säger hn med eftertryck när vi träffs på Jinguo Hotel centrlt i den kinesisk huvudstden, inte långt från hns ny bostd. Hn ser också Sverige som sofistikert och kosmopolitiskt, inget slutet smhälle. Hn tycker det är nmärkningsvärt tt svenskrn inte hr slutt tt uppfinn. Vi fortsätter tt läs om ny uppfinningr, särskilt inom medicinen. Chen Mingming återkommer fler gånger till dett tem, tt Sverige tr sig n utmningrn direkt, oft är steget före och ligger högt upp på förädlingsskln. Att få lär sig om uthållig stdsutveckling hr gjort intryck. Ambssdör Chen kn inte nog pris Hmmrby sjöstd. Det visr tt det går tt kombiner urbn utveckling med uthållig energiförbrukning. Hn nämner också vd hn lärde sig i Norrköping där bussrn går på biogs från Svensk Biogs nläggning utnför stden. Det vr mycket effektivt, säger hn och lägger till en kommentr om hur dmmig luften är i Peking. Hur vill du beskriv förhållndet melln Kin och Sverige? Mycket strkt med br möjligheter tt ytterligre utveckls. Men det finns också skillnder i värderingr och mänsklig rättigheter. Hn nämner mottgndet v vice president Xi Jinping i Sverige förr våren som mycket br och ett bevis på de god förbindelsern. Svensk regeringen vr mycket gästvänlig och det vr stort enggemng från båd ländern och från näringslivet. När det gäller kontkter med det svensk näringslivet nämner hn särskilt Sweden-Chin Trde Council och företgen Ericsson, Volvo Trucks (AB Volvo), SKF och Atls Copco. Och de kontktern vr särskilt påtglig i smbnd med Sveriges deltgnde i världsutställningen Chen Mingming enggerde sig med någr frmträdnden under kmpnjen för tt få till ett svenskt deltgnde i Expo Sverige kom igång sent och tiden höll på tt rinn iväg. En nnn höjdpunkt vr firndet v 60 års diplomtisk förbindelser melln vår båd länder. Då fick Chen Mingming blnd nnt åk till Kin med kungen och vr med på lunchen med Kins president Hu Jinto. Hn följde också med kungen till Sverigedgen på världsutställningen i Shnghi. Ambssdören är också mycket gld över hur de byråkrtisk hindren kunde övervinns så tt den unik underjordisk utställningen v terrkottfigurern och ders små kusiner på Östsitisk museet kunde komm till stånd. Chen Mingming nlände till Sverige i mj 2008 under upptkten till OS i Peking. Hn fick redn vid nkomsten vr med i någr TV-progrm. Jg blev något v en kändis i två veckor, men det vr tuff utfrågningr. Jg fick blnd nnt ge min syn på Tinnmen-incidenten Nu jobbr Chen Mingming tre dgr i veckn hos Kins president och premiärminister där hn övervkr tt llt som kommer ut från ders knslier på engelsk är klnderfritt. Annrs räknr hn sig som pensionerd på hlvtid. Chen Mingming är mycket skicklig i engelsk språket och hn hr tidigre hft liknnde jobb inom UD i Peking. Hn hr ju också vrit sttionerd i engelskspråkig länder före jobbet i Sverige; på Kins mbssd i Wshington smt som mbssdör i Ny Zeelnd. Hn tycker tt svenskr, merikner och nyzeeländre närmr sig Kin på liknnde sätt. Folk är i llmänhet nyfikn, vänlig och symptisk, medn medi är mer kritisk och fokuserr på problem. Hn råder svenskr som gör ffärer med eller i Kin tt utnyttj de resurser som båd länderns regeringr kn erbjud med expertis och informtion. Närmst gläder sig Chen Mingming åt tt i sommr få bo och vil ut i en stug i skogen. Stugn ligger nordöst om provinshuvudstden Hrbin i hns hemprovins Heilongjing, i nordöstr Kin. Hn tycker tt nturen i Heilongjing fktiskt påminner om den norr om Sundsvll som hn såg den när hn bilde längs E4:n. Vd såg du nnrs v Sverige? Jg reste en hel del särskilt i Stockholmsområdet, berättr hn. Sommren i Stockholms vckr skärgård glömmer Chen Mingming inte i först tget. Jg såg Kebnekjse i norr, Mlmö och Lund i söder, Gotlnd i öster, och Göteborg i väster. Finns det något i Sverige som du inte hnn med? Svensk slott, jg såg mång men det finns så mång fler. Jg älskr svensk slott, så jg hopps kunn komm tillbk, utbrister hn. Chen Mingming tycker tt intresset för Kin definitivt växt i Sverige och säger tt hn oft sprng jg på svenskr som tilltlde honom på kinesisk. Hn ger ett exempel tt en dg under en promend på Djurgården vr det någon som hälsde honom med Niho (goddg). Antlet visum till Kin låg förr året på när där Kins generlkonsult i Göteborg ställde ut fler än mbssden i Stockholm. Sk svensk skolbrn lär kinesisk i tidig ålder? Kinesisk är ett så svårt utländskt språk. Det är inte relistiskt. Det är lätt tt brnen tppr intresset och det kn slå tillbk. Men Sverige hr jättebr undervisning i kinesisk på gymnsienivå. I Sverige tyckte hn om tt ät biff och lx. När det gäller utentisk kinesisk mt tycker hn tt Chopsticks i Stockholm är bäst. Fråg efter mbssdör Chens meny. Den kostr lite mer, men det är den värd, säger hn. Chen Mingming, Kins tidigre mbssdör i Sverige är åter i Peking. Ålder: 61 år. Fmilj: hustru Ye Shufng smt vuxen dotter. Utbildning: Grundexmen från Beijing Foreign Studies University och mgisterexmen från Fletcher School of Lw nd Diplomcy of Tufts University, USA. Krriär: Kins mbssdör i Sverige mj mrs Dessförinnn chef för översättnings- och tolkvdelningen på kinesisk utrikesministeriet. Sttioneringr i blnd nnt Wshington och Wellington. Hr även vrit chef för Amerikkontoret på utrikesministeriet. Intressen: Tycker om tt läs böcker och tidskrifter om ktuell frågor. Surfr på internet. Gillr klssisk musik, särskilt rysk. Tycker om tt res

9 Femårsplnens genomslg vilr på loklt genomförnde Drygt tre decennier v ekonomisk reformer hr tgit Kin från en mrginliserd tillvro till tt bli världens näst störst ekonomi i bsolut tl. Smtidigt hr den globl finnskrisen ytterligre stärkt Kins ställning i världsekonomin och ses som den lednde krften bkom den pågående mktförskjutningen från USA och Europ till det snbbväxnde sydost Asien. I oktober 2010 godkände kommunistprtiets centrlkommitté huvudinriktningen för Kins 12:e femårspln, dvs. det dokument som visr det styrnde kommunistprtiets medel- och långsiktig prioriteringr för ntionens ekonomisk och socil utveckling under perioden Under sju dgr i mrs genomfördes den 11:e folkkongressen i Peking med mer än 3000 deltgre vrs uppgift vr tt ftt beslut kring ett stort ntl rbetsrpporter, översiktsplner och förslg till regelverk. Femårsplnen är ett övergripnde policydokument och i sig inget direkt styrmedel om hur prioriteringr och målsättningr skll relisers. Dess genomslgskrft beror på utformningen v hundrtls opertiv plner på regionl och lokl nivå med högre detljrikedom och fler kvntittiv mål. Från dess plner utrbets i sin tur de specifik rbetsplner som förklrr hur målen skll uppnås. Tre plttformr Den 12:e femårsplnen hr utvecklts under svår extern och intern förhållnde vilket stt en omstrukturering v ekonomin högst upp på listn över prioriteringr. Finnskrisen visuliserde på ett tydligt sätt behovet v minskt exportberoende och fördelrn med tt rikt om ekonomin i en mer konsumtionsdriven riktning. Den kinesisk regeringen är inte trygg med tt behöv förlit sig på efterfrågn från problemtyngd ekonomier. Smtidigt hr det uppstått oblnser i utrikeshndeln och diskussioner kring värdet på den kinesisk vlutn ligger bkom en ökd spänning melln Kin och dess främst hndelsprtners. På den mest bstrkt nivån utgår den 12:e femårsplnen från tre plttformr: En fortstt omstrukturering v ekonomin, minskd miljöpåverkn och effektivre energinvändning smt en tillväxt som omfttr smtlig smhällsgrupper. Det övergripnde målet är härvidlg tt skp ett hrmoniskt och uthålligt smhälle med förbättrde levndsvillkor för hel befolkningen. För det krävs ny jobb, en utbyggnd v välfärdssystemet, en jämnre inkomstfördelning och högre miljöhänsyn. Den knske tydligste prioriteringen är just miljöfrågn där stor resurser stss på tt uppnå en effektivre energinvändning och tt begräns koldioxidutsläppet. Femårsplnens mål För den kommnde femårsperioden sänks tillväxtmålet till i genomsnitt 7 procent per år, vilket nses tillräckligt för tt skp mängden ny jobb som behövs. Frm till 2015 skll 45 miljoner ny jobb skps i städern och rbetslösheten understig fem procent. Urbniseringsgrden skll uppgå till 51,5 procent från idg 47,5 procent och service- och tjänstesektorn skll uppgå till 47 procent v BNP, motsvrnde en ökning med fyr procentenheter från idg. En lägre tillväxttkt ger ett visst ndrum för den politik som skll led till ökd inhemsk - företrädelsevis privt - konsumtion. Här prioriters ökd disponibel inkomst för de lägst inkomstgruppern med följd tt en åttprocentig årlig tillväxttkt i minimilönen stipulerts. Andr åtgärder som nämns är sttlig investeringr (ny jobb vi investeringr i bl väg, järn - väg och byggnder smt ökt utbud v billig bostäder), reformpket (mrkndsreformer i monopoliserde industrier, ökd konkurrens, kostndsfri sjukvård och utbyggd socil service), skttefrågor (förändring v inkomstsktt och momsnivåer). För tt ytterligre stärk flödet v produktiv resurser från Kins kustprovinser till mindre utvecklde delr v lndet (Go West) nämns regionlt målinriktde policyåtgärder i form v bättre tillgång till industrimrk och krediter, lägre sktter och subventioner för tillverkningsindustri. Det är väl känt tt Kins topologi med stor bergsmssiv och enorm vstånd ställer stor krv på infrstruktur och femårsplnen inne - håller betydnde investeringr inom trnsportområdet, något som nses nödvändigt för tt hel lndet sk kunn utveckls. Smmntget förvänts dess åtgärder led till minskde skillnder i levndsstndrd melln std och lndsbygd och melln kust och inlnd. Industrin i kustprovinsern skll utveckls i innovtiv riktning och den enklre tillverkningsindustrin flyttr inåt lndet där tillgången på rbetskrft är stor och lönern lägre. Urbn kluster och utvecklingszoner i inlndet skll hjälp till tt driv utvecklingen. Till dett kommer ökd import och egn investeringr utomlnds. Modern industristruktur Det finns inom prtiet en tydlig strävn tt flytt frm Kins position inom ett flertl högteknologisk områden. Som ett led i dett pekr femårsplnen ut nio tillverkningsindustrier som sk stå i särskilt fokus: tillverkningsutrustning, skeppsbyggnd, bilindustri, järn och stålindustrin, ickejärnmetller, byggndsmteril, kemiklier, lätt industri och tillverkningsindustri. Ytterligre sju strtegiskt viktig industrier peks ut i plnen: miljöteknik, IT-industri, bioindustri, ny utrustning för tillverkningsindustrin, kärnkrft och förnyelsebr energi, ny mteril och miljöfordon. Det sistnämnd med en målsättning tt producer en miljon elfordon per år 2015, något som understryker prtiets oro ngående energifrågn. På området strtegisk industrier plnerr regeringen tt sts smmntget mer än 4 triljoner rmb frm till 2015 med målsättning tt ök dess bidrg till BNP från idg fem procent till ått procent i slutet v perioden. I femårsplnen finns också specifik policyåtgärder för tt tving frm en kon - solidering inom fler sektorer, t ex frmceutisk industri. Ytterligre en prioritering är tt gå från tillverkd i Kin till designd i Kin. Totlt skll nslgen till forskning och utveckling uppgå till 2,2 procent v BNP vid periodens slut. Utländsk företg uppmuntrs tt förlägg forskning och utveckling till Kin och kommer under viss former också kunn sök bidrg från kinesisk stten. Från utländsk företg hr det uttryckts betänksmheter ngående skillnder i regler för utländsk och inhemsk företg, oklr regelverk och svårigheter med mrkndsccess i Kin. I synnerhet hr debtten kring säkerställnde och respekternde v ptent och intellektuell rättigheter stundtls vrit intensiv. Femårsplnen ger signler om förbättringr för de utländsk företgens möjlighet tt bedriv ffärsverksmhet i Kin men bilden är svårtydd. Exempelvis finns det en uttld strävn om tt höj den inhemsk tekniknivån och stimuler innovtion men sm- Christer Ljungwll är doktor i ntionlekonomi. Melln åren 2004 och 2009 vr hn gästforskre vid Chin Center for Economic Reserch på Pekings Universitet. Christer hr senst vrit ADB:s chefekonom i Mongoliet och där också fungert som bnkens resursperson i Kinfrågor. Hn rbetr nu på uppdrg v fler interntionell orgnistioner och deltr i ett ntl forskningsprojekt relterde till Kins ekonomi. Ptrik Gustvsson är doktor i ntionlekonomi och sedn 2007 verksm vid Chin Economic Reserch Center, CERC, vid Hndelshögskoln i Stockholm. Ptrik deltr i ett ntl forskningsprojekt relterde till Kins ekonomi. Forts på sid

10 Forts från sid 17 ANNONS nnons sept 2010.indd 1 18 tidigt finns en uppenbr risk tt de åtgärder som föreslås prioriterr inhemsk företg. Smtidigt pekr mn på värdet v utländsk investeringr där utländsk företg spelr en nyckelroll när det gäller tt utveckl egn högteknologisk företg. Det sk Progrm of ssimilte nd re-invent är ett sätt tt ök innovtionsbenägenheten i Kin genom ökd import v utländsk teknologi. Av dett följer tt utländsk företg möts v förbättrde regler kring hndel och investeringr, något som bidrr till enklre hntering och lägre kostnder. Dett är lovvärd nsträngningr men viljn tt komm frmåt riskerr tt led till konflikter med utländsk företgs ptent och IPR (utvecklingen v höghstighetstågen är ett exempel). Det är därför extr intressnt tt femårsplnen prioriterr en förstärkning v ptent och skyddet v intellektuell rättigheter. Betydelsen för Europeisk Unionen Femårsplnen ger utrymme åt förbättrde regler för globl hndel och investeringr smt betonr nyttn v minskd protektionism såväl som tt fortsätt utveckl frihndelszoner och bilterl frihndelsvtl. Kin skll vr en nsvrsfull och ktiv deltgre inom G20. I det här perspektivet delr Kin och EU värdegrund vilket skpr möjligheter för ökt smrbete inom en mängd områden där Europeisk företg hr gjort stor frmsteg, t ex inom miljö, bioteknik, teknologiintensiv industri. I dett återfinns också en långsm förändring v växelkursregimen mot en mer flexibel vlut smt tt IPR skll stärks. Däremot förbiser femårsplnen i stort sett helt och hållet rbetet inom Världshndelsorgnistionen (WTO) eller Dohrundn. Även om Kin hr vrit nog med tt inte lägg sig i ndr länders förehvnden finns det indiktioner på tt Kin nu är berett på tt t ett ökt nsvrstgnde på det geopolitisk plnet, men någr drmtisk förändringr på dett område kn nog inte förvänts. Vd gäller de utgående Kinesisk investeringrn kommer även de tt fortsätt ök. Mn bör dock noter tt de utgående investeringrn från Kin är blygsmm och inte uppgår till mer än fyr procent v USA:s och fem procent v EU:s utlndsinvesteringr. De Kinesisk utlndsinvesteringrn förvänts bli koncentrerde till Afrik, Centrlsien, Austrlien, Ltinmerik och till en mindre del till EU och USA. SÖKES: Svensk företg med ny ffärssmrbeten i Kin FINNES: Finnsiellt stöd upp till SEK Kunskp och erfrenhet Hr du ett svenskt företg med: nställd En årsomsättning på högst 500 MSEK och/eller En blnsomslutning på högst 430 MSEK RING Swedprtnership på /3/2010 9:58:13 AM Sweden-Chin Trde Council från A till Ö Affärsidé Sweden-Chin Trde Council sk underlätt medlemmrns strtegivl, ök ders kunskper om Kin, skp och underlätt ffärskontkter smt ktivt bidr till erfrenhetsutbyte medlemmrn emelln. Då och nu Sweden-Chin Trde Council bilddes 1980 v Svensk Hndelskmmrförbundet, Sveriges Exportråd, Sveriges Grossistförbund och Sveriges Industriförbund. Vid denn tid blev two-wy trde viktigre för Kin och lndet behövde ök sin export för tt kunn förverklig importplnern. Målsättningen då vr tt Kin skulle vr en modern industrintion år För tt Sverige skulle kunn hävd sig i konkurrensen på den kinesisk mrknden nsågs en ökd gemensm stsning nödvändig. Bildndet v Sweden-Chin Trde Council gv svensk företg som ville sts på Kin bättre förutsättningr. Sedn 1996 är Sweden-Chin Trde Council en fristående ekonomisk förening med inriktning på ffärsskpnde, kunskpshöjnde och nätverksbyggnde verksmhet. Finnsiering Medlemsverksmheten finnsiers med årsvgifter. Informtion om årsvgifter lämns v Elisbet Söderström (se Kontktperson). Exportrådet ersätter Sweden-Chin Trde Council för viss exportfrämjnde informtion. Kontktperson Elisbet Söderström, vd Tel , fx , e-post info@sctc.se Kunskpsbnken Utnyttj ndrs kunskp och erfrenhet och undvik ndrs misstg. Medlemsföretgen i Sweden-Chin Trde Council besitter tillsmmns en enorm erfrenhet v och kunskp om ffärer med och i Kin. Något som finns tillgängligt för ll medlemsföretg. Medlemmr Sweden-Chin Trde Council är ett nätverk med drygt 200 medlemsföretg. Mjoriteten ägnr sig åt exportffärer, ett växnde ntl är importörer och ett femtiotl tjänsteföretg. Medlemsservice INFORMATION. Den informtion du som medlem i Sweden-Chin Trde Council får del v är kontkt skpnde, kunskpshöjnde och ffärsskpnde. NYHETSBREV. Du får nyhetsbrevet, en rik, ktuell käll till kunskp, sex gånger per år. RÅD&SVAR. Som medlem kn du fråg om och omkring kinhndel. Vår kunskpsbnk står öppen för dig. AFFÄRSKONTAKTFÖRMEDLING. Bl genom träffr med kinesisk VIP-delegtioner. REMISSFUNKTION. Sweden-Chin Trde Council fungerr som remissinstns för kinrelterde hndels- och investeringsfrågor. SEMINARIER. Regelbundn seminrier och symposier breddr och fördjupr kunskpern. FRUKOSTMÖTEN. En tidseffektiv mötesform som kompletterr seminriern. HEMSIDAN. hr en medlems-log in som ger dig tillgång till värdefull informtion, bl medlemsregister med kontktpersoner. Smrbeten i Sverige och Kin Smrbete är en förutsättning för ll nätverk. Sweden-Chin Trde Council hr ett mycket gott smrbete med företg, myndigheter och orgnistioner i Sverige och Kin. Huvudsklig smrbetsprtner i Sverige är Exportrådet, Kinrådet, Svensk Hndel, Näringsdeprtementet, Utrikes deprtementet och Kins mbssd. I Kin hr nätverket smrbetsvtl med bl Kntons stds regering smt Chin Interntionl Trust & Investment Group och Chin Shipbuilding Trding Co., Ltd i Peking. Styrelse Sweden Chin Trde Councils styrelse består v 20 led möter från olik svensk medlemsföretg smt myndigheter. Den ktuell styrelsen redoviss på Övrig informtion Det finns mer tt berätt om Sweden Chin Trde Councils verksmhet. Och du hr säkert fler specifik frågor som du vill ställ. Välkommen tt hör v dig till Elisbet Söderström på tel Eller e-post, info@sctc.se.