Kinas nya ledare tågar in

Transkript

1 # Aktuell ffärsnyheter om och från kin. Utgivre: Sweden-Chin Trde Council Kins ny ledre tågr in Chin Dily/Reuters/Scnpix Mktskiftet i kommunistprtiets innerst krets presenterdes i förr veckn då prtikongressen vslutdes. Den nye prtichefen, Xi Jinping, lotsde de övrig sex ledmötern i politbyråns ständig utskott ut till ett mssivt pressuppbåd. Nu väntr Kin och omvärlden på tt mystiken kring den kommnde presidenten sk skingrs. Görn Leijonhufvud nlyserr prtikongressen och presenterr Kins mäktigste män. Sidn 8 Korruptionen i fokus KinNytt följer upp den senste tidens diskussion kring dels den omfttnde politisk korruptionen, men också den kommersiell korruptionen som mång företg möter i sin vrdg i Kin. Agnet Engqvist hr intervjut säkerhetskonsulten Lrs-Åke Severin som nser tt de problem som svensk bolg kn möt i Kin måste vr en strtegisk fråg för koncernledningen hemm. Sidn 14 Kin i en globl strtegi Kin måste inkluders i en globl strtegi menr Peter Lennhg, rådgivre till sex v Stockholmsbörsens tolv störst industriföretg och med närmre 30 års erfrenhet från Kin. Mång företg hänger kvr i en föråldrd exportmodell och skulle istället behöv skräddrsy produkten för Kin och ndr mrknder, säger Peter Lennhg till KinNytt. Sidn 12

2 Innehåll 5/2012 Ledre Korruptionens två nsikten 3 Ny medlemmr 4 Sttistik 6 Medlemspresenttioner 6 Anlys Prtikongressen 8 Kin måste ingå i en globl strtegi 12 Korruptionen är en fråg för koncernledningen 14 Krönik Företgen måste vr beredd på llt 16 Skärpt korruptionslgr i Kin 17 Företgen väljer vägen västerut 18 Asi Executive Meetings Leif Johnsson 20 Autoliv ccelererr i Kin 22 Försämrde reltioner melln Kin och Jpn 24 Två ny böcker om Kin 26 KINANYTT ISSN Utgivre: Sweden-Chin Trde Council Ekonomisk förening Ansvrig utgivre: Elisbet Söderström Tel: Fx: E-post: info@sctc.se Utgivningsveck 47 Medrbetre i dett nummer Agnet Engqvist hr rbett i Kin under hel reformperioden sedn börjn v 1980-tlet. Hon hr träfft de llr först entreprenörern och ktieägrn men också dgens mångmiljonärer. Görn Leijonhufvud hr rbett med Kin sedn 1966 då hn kom rkt in i utbrottet v kultur revolutionen. Hn hr vrit sttionerd i lndet i 27 år, mest tiden som korrespondent för Dgens Nyheter. John Myrsten hr som utlndsredktör och skribent i Svensk Dgbldet bevkt Kins och övrig Östsiens ekonomisk utveckling sedn börjn v tlet. Utgivningspln KinNytt 2013 Utgivning: KinNytt distribuers med 5 6 nummer per år, fördeld över tre nummer på våren och två tre nummer under hösten Annonsprislist 2013: 4-färg 1/1 sid SEK 1/2 sid SEK 1/4 sid SEK sv/v 1/1 sid SEK 1/2 sid SEK 1/4 sid SEK INFORMATION: För informtion om bilgor, priser och teknisk förutsättningr smt bokning v nnonsutrymme i kommnde nummer kontkt Elisbet Söderström på info@sctc.se eller telefon Med reservtion för eventuell ändringr. Annonsprisern gäller för Medlemmr i SCTC erhåller 15% rbtt på ovn ngivn priser.

3 Korruptionens två nsikten När dett skrivs är vi i slutfsen v den folkkongress under vilken Kins ny ledrskp sk h fått form och innehåll. Gissningrn hr blivit fler - inte färre - i processen. Vriernde budskp hr nått oss vi olik knler, ll med konsekvensbeskrivningr som leder till olik slutstser. Nästn ll tycks dock konverger kring en llmän bedömning tt det, trots förväntningrn tidigre under året, inte blir fråg om den tydlig 5:e genertion som mn tlt om, utn snrre en 4:e genertion v version 2.0 (för tt tl mjukvruspråk). Vd dett i grunden kommer tt innebär lär vi inte kunn uttl oss begripligt om förrän tidigst under näst vår. En v de viktigste utmningrn för Kins oligrki är, också enligt tydlig uttlnden från den vgående presidenten, tt hnter den öknde korruptionen blnd mkthvre på olik prtipolitisk nivå ( politisk korruption ). Denn typ v korruption hotr tt eroder den legitimitet som mkteliten strävr efter och som utgör grunden för oligrkins existens. Grovt förenklt blir därför frågn om hur mn lycks hnter den politisk korruptionen kritisk för prtiets/mktelitens fortstt kontrkt med ntionen. Frågn om korruption i Kin blev nyligen en het fråg också i svensk medi. Det finns dock en vgörnde skillnd melln å en sidn den politisk korruption som hotr i först hnd mkt - eliten och å ndr sidn den typ v korruption som medi beskrev, men som rör den korruption mn enligt uppgift möter i företgens kommersiell vrdg, en mer renodld kommersiell korruption. Dessvärre bidrog inte den medil beskrivningen till tt gör den skillnden tydlig vilket försvårr en diskussion som är så viktig eftersom den rör företgens etisk normer och hur dess pplicers i vrdgen även i ett lnd som Kin. Frågn om kommersiell korruption sk diskuters öppet och llvrligt. Den är viktig för det svensk näringslivet och myten om tt mn sk t seden dit mn kommer måste vlivs. Det är occeptbelt tt ursäkt vsteg från de etisk normer vi tr för givn i vår trditionell vrdg med tt lokl seder och bruk kräver något nnt. Men, den diskussionen tjänr definitivt inte på tt bli så snedvriden som den kom ut i viss medi. Under min dryg 20 år som professionell rådgivre till det svensk näringslivet i Kin och med cirk 300 företgsetbleringr och företgsförvärv i bgget hr jg inte vid något tillfälle råkt ut för korruption v det slg som medi beskrev. Det vr också den kritik som Leif Johnsson nyligen stämde in i under ett bejublt frmträdnden inom rmen för vårt Asi Executive Meetings. Lik litet som jg hde hn, och jg vet mång med honom, råkt ut för korrupt beteenden i ffärsutbyten. Definitivt hr mn inte enggert sig i sådn beteenden. Visst händer det även i de bäst fmiljer tt enskild individer vviker från även den strkst etblerde och övervkde norm/kultur. All vår erfrenhet från sådn fll visr dock tt den övervägnde delen v de svensk företgen hr den etisk kompssen så väl klibrerd och hr ll tänkbr rutiner, etisk normer och processer så väl etblerde och implementerde tt det, erfrenhetsmässigt säkerställt, går tt övertyg en kinesisk åklgre om tt det inte rör sig om systemfel eller låg etisk stndrds hos företgen, inte heller brister i övervkning och efterlevnd v de system som etblerts. Istället beror det på vvikelser från etblerde stndrds/normer som individer gjort sig skyldig till, något som inte sk läggs företgen till lst. Det är viktigt för det svensk näringslivet med ffärer i Kin tt den medil vrångbilden rätts till och tt mn inte lämns med en felktig uppfttning som bygger på enskild intervjuer med näringsidkre som inte utgör ett representtivt urvl v den stor grupp svensk företg som gör ffärer i och med Kin på kommersiell och etisk villkor som vi hr nledning tt vr stolt över inte skämms för. Någr vslutnde observtioner. Det lckr snrt mot jul. Kins först Nobelpristgre i littertur Mo Yn kommer till Sverige och hr lärt sig dns för tt kunn häng med vid Nobelmiddgen. Sweden-Chin Trde Councils, SCTC, styrelse smls däremot i Göteborg där vi kommer tt blnd nnt stämm v hur väl vi tycker oss h leverert medlemsvärde till er. Diskussionern kommer tt krets kring frågn vem är SCTC? det vill säg vilken mgkänsl hr ni när mn säger SCTC? Vi återkommer efter mötet, förhoppningsvis genom konkret frågor till ll medlemmr för tt kunn fång upp just denn mgkänsl och därigenom hjälp till tt etbler en identitet för SCTC som ll kn spegl sig i och vr tilltld v. KinNytt november 2012 Thoms Lgerqvist ordfornde@sctc.se l e d r e 3

4 Ny Medlemmr Sweden-Chin Trde Council hälsr följnde ny medlemmr välkomn i nätverket: AD compny är en v Sveriges äldst importörer v profilprodukter. Över återförsäljre i Sverige representerr företgets produktområden: AD crry (väskor, kssr), AD cp (kepsr, mössor), AD brell (prplyer), AD cre (reflex-, brnd-, försthjälpenprodukter) och AD work (kontor, konferens). Smrbetet med producenter i Kin sträcker sig tillbk till 1960-tlet. Historik som möjliggör specilimport v helt kundunik produkter. Genom CSR-system och kontinuerlig fbriksbesök vill AD compny verk för trygg och säkr levernser i ll led. AD compny Sweden AB Box Jönköping Tel: Jn Hedenborn Kontktperson: Jn Hedenborn, vd jn@dcompny.se A-Mngement AB hr i över 20 år bedrivit konsultverksmhet inom företgsledning. Sedn fem år är emellertid företget endst bs för sökprocesser v intressnt företg i Skndinvien för smverkn, M&A med företg i Kin. Prtner i Kin är Sino Nov Investment Ltd. HK. där vi är minoritetsägre. Ett br nätverk hr utvecklts både inom politiken och i finnssektorn. Både privt och sttlig. Ett nnt spännnde område där Görn Adenskog är verksm i är CAMO Consulting Ltd. I den 12.e fem-årsplnen hr även kultursektorn prioriterts som betydelsefull sektor för ffärsutveckling, tillväxt och socil utveckling. Mngement kpcitet skns när institutionern sk stå på egn ben inför Vi erbjuder mngementstöd i smrbete med den finsk orgnistionen Culturl Gtewy Finlnd, CGF. För närvrnde slutförs förhndlingr för tt driv en befintlig teter i Kin i 10 år. A-Mngement AB Oddfellowvägen Skärholmen Tel: Görn Adenskog Kontktperson: Görn Adenskog, vd den@-mn.se Clen Ship Scndinvi grunddes i ugusti 2011 för tt ssister rederier, frtygs designers och vrv i ders rbete med tt hitt hållbr lösningr för tt uppfyll gällnde och frmtid regelverk, men även för tt ök förståelsen för miljösystem ombord på frtyg. Företgets grundre hr mång års erfrenhet v miljörbete och systemutveckling inom mrin och offshore. Företget är beläget i Skärhmn, ett smhälle som historiskt hr strk bnd till sjöfrten. Clen Ship Scndinvi AB Södr Hmnen Skärhmn Tel: Nicls Krlsson Kontktperson: Nicls Krlsson, vd nicls@clenship.se Estrunner Sweden AB erbjuder professionell konsulttjänster i Kin. Vi hr en lång och gedigen erfrenhet inom ffärsutveckling, mrkndsetblering, produktion, kvlitet inspektioner, sourcing och projektledning i Kin. Med lokl närvro i Hongkong, Knton och Sverige hr vi en unik position för ditt företg. Vårt kontktnät och vår erfrenhet hjälper er tt öppn dörrr för ny ffärsmöjligheter. Estrunner Sweden AB Slgtn 29 A Uppsl Tel: , Room 813, 8/F Hollywood Plz, 610 Nthn Rod, Kowloon. Hong Kong 4

5 Josef Widström Kontktperson: Josef Widström På Stockholmsmässn finns ll viktig ingredienser för ett lyckt evenemng. Med gedigen erfrenhet och den modernste tekniken ger vi vrje år över en miljon människor möjlighet tt bygg reltioner, ök sin kunskper och få ny idéer. Vi hr kompetensen tt t emot llt från 30 till personer och vårt mål är tt de llihop sk gå härifrån fylld v inspirtion. Med kvm (vrv kvm utställningsyt) och 76 konferensrum och 11 fst resturnger är Stockholmsmässn en mötesplts i världsklss. Stockholmsmässn Stockholm Besöksdress: Mässvägen 1 Älvsjö Svensk Mässn/Gothi Towers Frmgångsrik möten sedn 1918 Sveriges först mäss, Svensk Mässn, invigdes år 1918 v Hns Mjestät Konungen Gustv V. Mycket hr hänt i utvecklingen sedn dess och idg kn vi erbjud: En högmodern, miljödiplomerd mötesnläggning med 50 konferenslokler och 9 mässhllr. Centrlt belägen event- och kongressnläggning med llt inom gångvstånd i Göteborg. Fem resturnger, festvåningr och bnkettmöjligheter för personer. Hotell Gothi Towers med 704 förstklssig hotellrum. I jnuri 2015 kommer hotell Gothi Towers tredje torn vr färdigbyggt. Hotellet kommer då erbjud totlt rum, en festvåning för 300 personer på 29:e våningen och 4 ny resturnger. Det befintlig Est Tower kommer byggs på med 6 våningr och kommer blnd nnt erbjud en wellnessvdelning med en utskjutnde pool 49 meter över mrken smt ett flertl ny möteslokler i olik storlekr. Välkommen till oss - tillsmmns skpr vi oförglömlig möten. Svensk Mässn/ Gothi Towers Mässns gt/korsvägen Göteborg E-mil: mrtin.kurzwelly@ svenskmssn.se Ws Nordic Mngement AB är ett konsultföretg med fokus på tt erbjud högkvlittiv företgstjänster för företg i Skndinvien och i Kin. Vi rbetr som en bro som förenr människor och företg melln öst och väst. Under åren hr vi tillhndhållit tjänster för vår kunder från ministerier, interntionell företg till ny företg från både Kin och de skndinvisk ländern. Vi hjälper dem tt sök ffärsmöjligheter på båd sidor. Vårt moderbolg, Chin Interntionl Trvel Service, grunddes 1982 och är ett v de mest prestigefull och pålitlig företgen i turistbrnschen i Kin. Bolget innehr IATA intyg om yrkesmässig resebyrå. Ws Nordic Mngement AB Råsundvägen Soln Tel: Ki Li Kontktperson: Ki Li, styrelseledmot info@wsnordic.se FRÅN SWEDEN-CHINA TRADE COUNCILS KANSLI Görn Ekberg Kontktperson: Görn Ekberg, Interntionl Reltions Mnger gorn.ekberg@stockholmsmssn.se Mrtin Kurzwelly Kontktperson: Mrtin Kurzwelly, Business Are Mnger Congresses & Events 5

6 S T A T i S T I K Kin exklusive Hongkong Sttistik jnuri oktober 2012 BNP ökde med 7,7 procent under årets först tio månder och industriproduktionen ökde med 10 procent. De förverkligde utländsk direktinvesteringrn minskde med 3,4 procent. Exporten ökde med 7,8 procent (exporten uppgick totlt till 1 670,9 miljrder dollr) och importen ökde med 4,6 procent (importen uppgick till ett värde v 1 490,7 dollr). Den sist september 2012 vr vlutreserven miljrder dollr. (Käll: HKTDC) 2011 Jn Oct 2012 Mjor Economic Indictors Vlue Growth (%) Vlue Growth (%) Are (sq km, mn) Popultion (mn) 1, ,347.4 Gross Domestic Product (RMB bn) 47, , Urbn Per Cpit Disposble Income (RMB) 21, , Rurl Per Cpit Disposble Income (RMB) 6, , Fixed Assets Investment 2 (RMB bn) 30, , Added-Vlue of Industril Output 4 (RMB bn) Consumer Goods Retil Sles (RMB bn) 18, , Consumer Price Index Exports (US$ bn) 1, , Imports (US$ bn) 1, , Trde Surplus (US$ bn) Utilised Foreign Direct Investment (US$ bn) Foreign Currency Reserves (US$ bn) 3, , Note: 1 Rel growth 2 Urbn investments in fixed ssets 3 Jn Sep All stte-owned nd other types of enterprises with nnul sles over RMB 20 million. Sources: The Ntionl Bureu of Sttistics, Ministry of Commerce, nd Generl Administrtion of Customs. Medlemmrn presenterr sig I Sweden-Chin Trde Councils ny serie Medlemspresenttioner hr tre medlemsföretg hittills presentert sig vid möten denn höst. Först ut vr Lindhls dvoktbyrå, där konsulten Mttis Bergmn på Springtime berättde hur hn bistått Lindhls som smordnre åt elbilsföretget Nevs i dess köp v Sbs konkursbo. Enligt Mttis Bergmn vr en v orskern till tt Nevs fick köp Sb tt bolget är registrert i Jungfruörn och bsert i Hongkong. Därmed behövde Nevs inget tillstånd från Kins regering för ffären. Advokten Binxue Sng vid dvoktfirmn Jun He i Shnghi gick igenom olik lterntiv för utländsk företg vid investeringr och bolgsbildningr i Kin. Enligt honom uppgick de ckumulerde svensk investeringrn i Kin till 2,3 miljrder dollr Näst bolg vr Air Chin, vrs Sverigechef Lennrt Häggström berättde om den explosiv utvecklingen på Kins flygmrknd. Enligt viss frmtidsvisioner vänts kinesisk flygbolg beställ ny flygpln frm till år Air Chin går med hög vinst och hr nu över 450 flygpln, en flott som växer snbbt. Men Air Chins expnsion bromss v tt Boeing och Airbus inte hinner leverer ny pln tillräckligt snbbt. Det hr blnd nnt försent plnern tt öppn en linje melln Köpenhmn och Peking, uppgv Lennrt Häggström som också sde tt preliminär smtl pågår om smrbete med fler flygbolg i Östersjöområdet. Kristin Sndklef, mkroekonom hos fondförvltren Est Cpitl gv åhörrn en insiktsfull bild v vrför Kin är ett lnd tt invester i på sikt och sin syn på den politisk utveckling som följer efter den nyligen vslutde prtikongressen. Trots den vslgn tkten i den ekonomisk tillväxten, kommer Kin under de närmst åren ligg på en tillväxt om cirk sju procent. Den tidigre hög tillväxten om tio procent och mer per år, är inte hållbr i längden, slog Kristin Sndklef fst. Att Kin måste växl om till en mer konsumtionsdriven ekonomi är ett fktum. I tkt med tt befolkningen strömmr till städern behövs fler stsningr på infrstruktur, där också bättre utbildd rbetskrft finns som hjälper Kin upp i värdekedjn. Den 4 december är det dgs för Globl Citizen tt presenter sig vid ett frukostmöte i Stockholm. 6

7 CHONGQING HONGKONG PEKING SHANGHAI 27 FLYG PER VECKA TILL KINA Finnir hr öppnt den först nonstop-linjen från Europ till Chongqing. Upptäck den snbb vägen melln Europ och Asien. Vi hr nöjet tt välkomn dig ombord från Stockholm, Göteborg, Norrköping och Köpenhmn. Bok din res idg på finnir.se 7

8 Här är männen som styr Kin de närmste fem åren, från vänster; Zhng Goli, Liu Yunshn, Zhng Dejing, Xi Jinping, Li Keqing, Yu Zhengsheng och Wng Qishn. Foto: Vincent Yu/AP Photo/Scnpix A n l y s Prtikongressen väljer oväntde kndidter Mystisk Xi Jinping tyst om socilismen Som genertionsväxling får den nyss vslutde kinesisk prtikongressen nätt och jämt godkänt i ll fll om vi ser till den innerst mktkärnn som nu fått någr medlemmr som redn närmr sig de 70. Försiktighet präglr urvlet och mång v de ny räkns som motståndre till politisk reformer. Men nye prtichefen Xi Jinping hr redn fått folk tt höj på ögonbrynen. ANALYS v Görn Leijonhufvud, gorn@lionhed.se En oväntd huvudfigur på kongressen vr den 86-årige förre prtiledren och presidenten Jing Zemin som dök upp som gubben ur lådn och verkr h vrit den som frmför llt regisserde tillsättningrn. Hn hr sett till tt hns nhängre dominerr blnd de sju medlemmrn i den ny versionen v mktkärnn, politbyråns ständig utskott. Om det betyder tt det blir smm politik som under hns tid som prtichef så kn vi vänt oss fortstt ekonomisk och finnsiell liberlisering och en positiv inställning till hndel och utländsk investeringr. Men Jing Zemins er prägldes också v växnde klyftor melln östkusten och inlndet och melln stdsbor och lndsortsbor. Hn flörtde ogenert med de nyrik företgrn och bjöd in dem i prtiet, liksom hn stöttde den växnde medelklssen i städern. Grusde förhoppningr När duon Hu Jinto och Wen Jibo tillträdde för tio år sedn väckte de förhoppningr om en politik som skulle korriger den växnde oblnsen och t hnd om även eftersläntrrn. Likså trodde mång tt de skulle förbättr välfärden 8

9 eftersom sjukvårdsförmåner och pensioner blivit grdvis sämre. Det fnns också en del hopp om politisk reformer och det vr frmför llt Wen Jibo som oft prtde om det. Men det kom ldrig någonting ut v hns djärv uttlnden. Hn hr visserligen fortfrnde tre månder kvr som premiärminister till vårens folkkongress, men numer väntr sig ingen något genombrott från det hållet. Mång kineser är gnsk besvikn när de summerr epoken Hu-Wen. Det frmgår v debttsjter och bloggr på internet. Det frmgår också i kommentrer v kdemiker som Liu Junning, sttsvetre vid Institutet för kinesisk kultur som sorterr under kulturministeriet. I en kommentr till tt Hu Jinto helt vvist prlmentrisk demokrti för Kin säger hn: Vi hr sett ett förlort årtionde under Hu Jintos styre, då utmningrn i viss fll hr trppts upp till fullständig kriser. I det vseendet ger jg honom underbetyg. Avstånd från folket Till och med en professor på prtihögskoln, Wu Hui, är mycket kritisk till det rådnde politisk klimtet som blnd nnt vist sig i ett ointresse för prtikongressen blnd vnligt folk. Hn säger: Prtiet och prtimedlemmrn håller sig på vstånd från folket, som sk vr ders mktbs. Vnlig kineser får inte välj någr ledre nnt än på bynivå, så därför känner de sig inte delktig. Mång kn skn politisk reformer, men missnöjet är större när det gäller bristen på socil reformer även om Hu Jinto och Wen Jibo tgit ett pr inititiv inom sjukvård och pensioner. En sk är säker: llr mest missnöjd är kinesern med hur korruptionen ökt de senste åren. Det hndlr inte br om hur hög ledre smlr på sig orimlig förmögenheter och fördelr. Det är sker som vnligt folk stöter på i sin vrdg, som när de går till doktorn, när de sk h tillstånd eller när de jgr en bostd. Därför vr Hu Jinto tvungen tt gå ut lite hårdre mot korruptionen än vnligt i sitt tl när hn öppnde kongressen. Men någr konkret förslg till åtgärder kom inte frm under mötet. Det mest intressnt är väl tt kongressen tillstte en så hndlingskrftig mn som Wng Qishn tt led disciplinkommittén, som är det orgn som frmför llt sk bekämp mutor och mygel. För mång skndler En korruptionsskndl i vårs försvgde Hu Jintos ställning inför prtikongressen och bidrog till tt hn inte kunde få in sin symptisörer i prtitoppen som hn hoppts. I en kvddd Ferrri återfnns Ling Gu, sonen till president Hu Jintos närmste medrbetre Ling Jihu. Där vr också två ung kvinnor. Ling Gu vr död och kvinnorn svårt skdde. All tre i bilen vr nkn eller hlvnkn, så någon form v sexlek tycks h bidrgit till olyckn. Hur kunde den unge Ling Gu h råd med en bil för motsvrnde sex miljoner kronor? Krschen skdde Hu Jintos rykte som en ledre som inte ssociers med korruption i sin närhet. Den kom ovnpå den totl politisk krschen för Bo Xili, den uppåtsträvnde prtichefen i Chongqing. Hn försvnn i virvelstorm v korruption, mord och försök till vhopp, llt involvernde hns fmilj och llr närmste medrbetre. Aur v mystik Utn dess omskknde händelser hde troligen ett pr känd yngre ekonomiskt och politiskt reformvänlig krfter kommit in i ständig utskottet. Men br för tt Jing Zemin åter stärkt sitt inflytnde bör vi inte vänt oss tt den ny ledningen helt enkelt sk kopier hns linje. Förutsättningrn är ändå ny. Det är inte lätt tt förutsäg hur Xi Jinping kommer tt ger. Hn hr vrit mycket nog med tt ligg lågt och inte blott sig under de fem åren sedn hn blev invld i ständig utskottet och inofficiellt utpekd som blivnde prtichef och president. Hn hr nästn omgivit sig med en ur v mystik. Lite vägledning kn vi få om vi tittr i hns biogrfi (se särskild rtikel). Mest tiden hr hn lett provinser eller städer som är känd som mycket företgrvänlig. Och hns egen fr vr drivnde i tt öppn de ekonomisk frizonern i börjn v 1980-tlet. Men hn hr också erfrenheter från fttigre pltser och hr vist ett socilt smvete. Med tnke på hur få indiktioner hn givit i sin uttlnden de senste åren, vr hns först ord som nyvld prtichef häromdgen mycket intressnt. Överglänser Hu Jinto I direktsändning inför Kins och världens tevepublik och med en pondus och en utstrålning som lätt överglänser den tillknäppte företrädren Hu Jinto, sde hn blnd nnt: Vårt folk älskr livet och hopps på bättre utbildning, tryggre jobb, mer tillfredsställnde inkomster, tryggre socil välfärd, bättre boendevillkor och bättre miljö Vårt mål är tt lev upp till folkets förhoppningr om ett bättre liv. Med ndr ord visde den nye ledren tt hn förstått vilk frågor som ligger medborgrn närmst hjärtt. Det är djärvt v honom tt tänd förhoppningr liknnde dem som Hu och Wen kins kommunistisk prti håller kongress vrt femte år. Det är ett v världens äldst kommunistprtier och det som suttit längst vid mkten, sedn i prktiken är Kin en enprtistt även om det också finns ått små stödprtier. kongressen i november vr den 18:e sedn prtiet grunddes i Shnghi kongressens delegter vlde en ny centrlkommitté med 205 medlemmr, en politbyrå med 25 medlemmr, smt politbyråns ständig utskott med 7 medlemmr. Utskottet är Kins innerst mktkärn. medelåldern i ständig utskottet höjdes från 62,1 år till 63,4 år. Prtiet hr 82 miljoner medlemmr på en befolkning på över 1,3 miljrder invånre. centrlkommittén hr 171 supplenter ( lternte members ). f k t 9

10 uppmuntrde för tio år sedn och som sedn lett till besvikelse när de inte infrits. Inte oväntt uppehöll sig Xi Jinping länge vid hur nödvändigt det är tt bekämp korruption och byråkrti. Men minst lik intressnt vr vd den nye ledren inte sde. Hn utelämnde helt ll referenser till socilism, kommunism eller mrxismleninism och det är något nytt tt de begreppen skns i ett högtidstl. Ntionens storhet Inte heller nämnde Xi Jinping konceptet vetenskplig utveckling. Det senre vr Hu Jintos bidrg till socilismen med kinesisk förtecken och något som den vgående prtichefen kämpde hårt för tt få in i prtistdgn som ett sorts tröstpris. Desto mer tlde Xi Jinping om den kinesisk ntionens storhet och tt den skulle få en pånyttfödelse. Om vi grnskr de sju männen i ny prtitoppen är det slående tt fyr v dem hr exmen som ekonomer eller hr forskt i ekonomisk processer. Det är en stor kontrst till de teknokrter som dominert under ständig utskottets två senste femårsperioder. Vi kn också se tt fyr v de sju är så kllde rvprinsr, ders fäder hr hft hög poster i prti och regering. De hr fötts in i mktsfären, men åtminstone Xi Jinping vr mycket nog med tt skff sig egn intryck på gräsrotsnivå. Att de fyr ll är rvprinsr betyder inte nödvändigtvis tt de bildr en klick i utskottet. Men det säger något om kommunistprtiet som ett privilegiert skikt. Vi kn dessutom konstter tt fyr v de sju hr när bnd med den kinesisk politikens nye grnd old mn, Jing Zemin. Ing kvinnor Däremot lyser kvinnorn med sin frånvro i ständig utskottet, de nses uppenbrligen fortfrnde inte mogn tt t ett nsvr för ntionen eller prtiet på toppnivå. Det gick visserligen ett rykte om tt det vr dgs för Liu Yndong, nsvrig för kontktern med grupper utnför kommunistprtiet, tt t plts i ständig utskottet. Men sju pltser vr tydligen inte tillräckligt mång för tt kunn inkluder en kvinn. Vid de två närmst föregående genertionsskiften i högst ledningen hr den vgående ledren stnnt kvr i ett eller två år som ordförnde i militärkommissionen, det vill säg i prktiken överbefälhvre. Arrngemnget grnterde den vgående politikern fortstt inflytnde och skpde en sorts kontinuitet, men vr smtidigt komplicert. Denn gång tr Xi Jinping över den posten direkt och får ett rent bord, medn Hu Jinto lämnr även militärkommissionen. Vi vet inte om inititivet kom från Hu Jinto i en bugning åt modern metoder för tt underlätt övergången eller om hn tvingdes till det eller br vr trött. Ytterligre en fråg som vi inte hr fått svr på ännu är vrför presenttionen v ny prtitoppen blev försend med 45 minuter i en politisk kultur där ll formell möten börjr på sekunden. Det går rykten om tt det rådde oenighet in i det sist eller tt någon vr vid dålig häls. Men det vore inte Kin om det inte fnns någr politisk mysterier kvr. Kins ny prtitopp i officiell rngordning Foto: Mrk Rlston/AFP Photo/Scnpix Xi Jinping Kins nye ledre är 59 år gmml och hr bred erfrenheter, men tonvikten ligger på de mest företgrvänlig provinsern och städern. Hn hr beskrivits som entreprenörerns och den uppstignde medelklssens fvorit. Hn vldes progrmenligt till ny prtichef på den just vslutde kongressen i kommunistprtiet. I mrs är det meningen tt ntionell folkkongressen sk utse honom till Kins president efter Hu Jinto. Därmed är mktskiftet fullbordt. Hn kommer från en fmilj med revolutionär bkgrund. Fdern Xi Zhongxun vr en gerillvetern med meriter från det inbördeskrig som ledde till tt kommunistprtiet tog mkten Hn blev så småningom vice premiärminister. Den äldre Xi uppges v mång h vrit den som på 1980-tlet övertlde Deng Xioping tt skp de ekonomisk frizonern och fördjup de mrkndsekonomisk reformern. Hn spelde lltså en viktig roll i den historisk förvndlingen v det modern Kin. Sonen Xi Jinping vr sedn verksm i företgrprovinsern Fujin och Zhejing under någr v sin formtiv år. I Zhejing svrr den privt sektorn för 90 procent v sysselsättningen. Under sin tid som prtichef där vr Xi Jinping mycket ktiv i tt rekryter tusentls ffärsmän som prtimedlemmr. Som så kllt kderbrn hde Xi Jinping i stor delr en privilegierd och skyddd uppväxt. Kinesern tlr om prinsprtiet, 10

11 tizi dng, det vill säg politiker med inflytelserik föräldrr. Men Xi Jinping hr också gått igenom svår prövningr. Hns fr blev en v de främst måltvlorn för rödgrdisterns ttcker under kulturrevolutionen Den unge Xi tvingdes under en lång period delt i dglig kmpmöten och läs upp fördömnden v sin fr. Obegripligt, men sådnt gör tt mn mognr tidigre, sde hn senre. I tre år under kulturrevolutionen vr Xi Jinping förvisd till någr vlägsn byr vid knten v öknen i provinsen Shnxi. Där fick hn rbet i jordbruket, kör trktor och funger som så klld brfotläkre, det vill säg snbb- Li Keqing 57 år. Hr exmin i både juridik och ekonomi och bryter således mönstret med enbrt teknokrter i högst ledningen. Gjorde krriär i ungdomsförbundet och står den vgående ledren Hu Jinto när. Vr Hus kndidt till posten som prtichef, men nu vänts hn i stället bli premiärminister på folkkongressen i mrs näst år. Liu Yunshn 65 år. Propgndchef och nitisk överste censor som troget tjänt den vgående prtichefen Hu Jinto. Börjde sin bn som lärre och journlist. Hr lett interntionliseringen v kinesisk medier som tevebolget och Chin Dily och orgnisert Konfuciusinstituten utomlnds. Foto: Crlos Brri/Reuters/Scnpix utbildd sjukvårdre. Tck vre fmiljens god förbindelser kunde hn så småningom återuppt sin utbildning till kemiingenjör vid det berömd Tsinghu-universitetet. Krriären i prtiet och förvltningen börjde på bäst sätt blev hn ssistent till vice premiärministern tillik försvrsministern Geng Bio, ett jobb som gv honom mång viktig kontkter. Under en längre period på olik poster i Fujin gjorde hn ny lärospån. Som vice borgmästre i Ximen, en v de ny frizonern, blev hn så omtyckt tt hn blev vld till borgmästre i strid med den kndidt som prtiledningen i Peking hde bestämt sig för. På inrådn v sin fr drog sig då Xi Jinping tillbk utn tt gny, ett Zhng Dejing 66 år. Ekonom med exmen från Nordkore. Hr vist hård nypor i sitt sätt tt lös socil kriser. Hr länge stått när förre presidenten Jing Zemin. Fick ryck in som prtichef i Chongqing när föregångren Bo Xili fick sprken för korruption och möjlig inblndning i en mordkomplott. Wng Qishn 64 år. Vr forskre med inriktning på lndsbygdens ekonomisk reformer innn hn kom ut i bnkvärlden. Gjorde sedn krriär som ekonomisk reformledre och hr god kontkter med politiker och ffärsmän i väst. Med sitt orädd och direkt sätt nlits hn också som krishnterre och sk nu led prtiets disciplinkommitté, som måste t itu med korruptionen och rättsrötn för tt försök återupprätt prtiets rykte. disciplinprov som troligen ggnt hns prtikrriär. Hn fick ett nseende som ärlig, omutlig och effektiv. Åren som frmgångsrik prtichef i Zhejing gjorde tt Hu Jinto och förre presidenten Jing Zemin kllde på honom när det vr kris i Shnghi. Stdens prtichef hde fått sprken i en korruptionshärv och nu behövdes en pålitlig krft. Den definitiv bekräftelsen på tt Xi Jinping vr ämnd för större uppgifter kom när hn vldes in i politbyråns ständig utskott på kongressen Hn fick smtidigt det viktig jobbet som chef för prtisekretritet. Yu Zhengsheng 67 år. Utbildd till rketingenjör. Hr nor till en delsfmilj under den sist kejsrdynstin. Hr när bnd till forne ledren Deng Xiopings fmilj och till förre presidenten Jing Zemin. Är prtichef i Shnghi. Zhng Goli 66 år. Hr exmen som ekonom och mång erfrenheter som dministrtör v tillväxtområden längs östkusten, senst som prtichef i Tinjin. Tr över från Wng Qishn som förste vice premiärminister med nsvr för ekonomin. Står nye prtichefen Xi Jinping när och hr även bnd med nestorn Jing Zemin. 11

12 Peter Lennhg om de svensk företgens utmningr: Kin måste ingå i en globl strtegi Mång svensk bolg är dåligt förberedd på de närmste årens utmningr i Kin. Konkurrensen och prispressen ökr. Smtidigt lägger Peking om strukturen i sin ekonomi från investeringr och infrstruktur till konsumtion. Det drbbr mång tillverknde företg. Av Agnet Engqvist, gnet@engqvist.cn Peter Lennhg, grundre och vd för konsultbolget Asi Pcific Executive Advisors. Ålder: 58 år. Bor: Delr sin tid melln fmiljens lägenhet i St. Moritz i Schweiz och hus i Porto Cervo på Srdinien när hn inte är i Asien. Fmilj: Hustrun Mbel från Singpore, dottern Isbell, 20 år, som studerr ekonomi på Bocconi universitetet i Milno. Studier: Studert ekonomi vid Stockholms universitet. Krriär: Efter mång år i lednde position på Boston Consulting Group (BCG) i Asien strtde hn Asi Pcific Executive Advisors Ltd år Hr tidigre också rbett på Ike och vrit vd för ett trdingbolg i Singpore där hn bodde smt Erfrenhet i Kin: Besökte Kin först gången 1983 och tillbringr nu minst tio dgr per månd där och hr rbett i 40 v lndets städer. Är också rådgivre åt kinesisk bolg som vill bli interntionell. Kopplr v med: På vintern skidåkning i St. Moritz och på sommren på hvet eller med tidig morgonpromender på strändern i Porto Cervo. Läser just nu: The Fcebook Er v Clr Shih och The $10 Trillion Prize Cptivting the Newly Affluent in Chin nd Indi utgiven v BCG. Fvoritpltser i Asien: Resturngen Roku Roku på hotell Grnd Hytt i Tokyo, Prk Hytt i Peking och den gyllene pgoden i Rngoon i Burm. Mejldress: peterlennhg@me.com SKF hde negtiv tillväxt redn i fjol. Smm sk kommer tt händ ndr svensk bolg i år och frmöver. Vi kommer tt se det i pril när boksluten för 2012 kommer ut, säger Peter Lennhg. Hn är vd för Asi Pcific Executive Advisors, konsult speciliserd på Stillhvssien sedn 30 år. Smtidigt som hn slår lrm, föreslår hn ny strtegier och identifierr fem sektorer med strk tillväxt de närmste tio åren. I dg svrr investeringr i fst tillgångr för hälften v Kins BNP och konsumtionen för en tredjedel. Men betydelsen v de senste årens stödpket minskr och Peter Lennhg säger tt de närmste fem åren vill Kins regering försök befäst övergången till en ekonomi som lltmer uppmuntrr hushållens konsumtion. Ett br exempel är hur mycket kinesern spenderde under ledigheten kring ntionldgen den först oktober i år. Då kunde vi se hur konsumtionen är på väg tt bli den ny tillväxtmotorn. Inkomstern från den inhemsk turismen ökde med 44 procent jämfört med smm veck 2011, säger Peter Lennhg. Hn påpekr tt 2020 vänts Kins storstäder h 400 miljoner konsumenter med reltivt br inkomster, det vill säg en årsinkomst över yun, grovt detsmm i kronor. De utgör då hälften v lndets stdsbefolkning jämfört med sex procent i dg. När investeringrns ndel sjunker kommer de svensk industriföretgen som inte hunnit eller velt etbler sig ordentligt i Kin tt bli lidnde, däriblnd någr v de störst på Stockholmsbörsen, tror Peter Lennhg. Om du misslycks i Kin, så kn inte ens ll de ndr utvecklingsmrkndern i Stillhvssien tillsmmns kompenser det. En v Peter Lennhgs käpphästr är tt företg som vill fortsätt tt vr globl måste ök sin närvro i Asien. Det är den region som i dg svrr för 38 procent v världsekonomin eller 50 procent Andr orosmoln för de svensk bolgen i Kin är den snbbt öknde konkurrensen från kinesisk företg, både på den kinesisk och på den globl mrknden. I mång sektorer hr kinesisk bolg erövrt procent v hemmmrknden och de utländsk företgen får nöj sig med tt slåss om resten. Dessutom blir kinesisk bolg lltmer globl när de försöker kompenser uppbromsningen v investeringr i infrstruktur på hemmpln. Dett leder till skärpt priskonkurrens även på ndr mrknder än Kin för mång svensk och ndr bolg. Därför måste vår svensk företg jg kostndsfördelr genom tt både utveckl och All steg i värdekedjn bör görs där det är billigst. Det är mer komplext än tt br säg tt tillverkningen sk ske i Kin... 12

13 Det ndr slget Peter Lennhg vill tt företgen sk uppmärksmm centrl och västr Kin: Där finns 800 miljoner människor som börjr ök sin köpkrft. Det ndr slget om Kin kommer tt stå där. De senste 15 åren hr de flest företgen vrit inriktde på de 500 miljoner kinesern i Kins kustområden. Foto: Lertporn Arykosol tillverk mer i Kin, även för export till ndr länder. Kin måste inkluders i en globl strtegi. Siemens är ett företg som lyckts br med dett, säger Peter Lennhg. Hn nser tt lltför mång företg hänger kvr i en föråldrd exportmodell där de försöker sälj smm produkt i olik länder. De skulle oft behöv skräddrsy produkten för Kin och ndr mrknder. Affärsmodellen måste möjliggör en mer kundnpssd, mindre stndrdiserd produktion från pltser med låg kostnder. Motstånd i hemmorgnistionen All steg i värdekedjn bör görs där det är billigst. Det är mer komplext än tt br säg tt tillverkningen sk ske i Kin för det är inte så för ll. Tyvärr finns det ett stort motstånd i hemmorgnistionen i mång bolg. Peter Lennhg ser fntstisk möjligheter tt gör mer ffärer med de snbbst växnde kinesisk bolgen. Det hndlr om ett hundrtl företg som jg kllr Kins ny globl utmnre. Svensk bolgschefer borde snrst sätt sig ner och identifier de frmtid vinnrn i Kin och fråg sig vilk de skulle kunn smrbet med, tycker Peter Lennhg. Fem frmtidssektorer Det senste nyhetsbrevet från Asi Pcific Executive Advisors pekr ut fem frmtidssektorer som kn vr intressnt när Kin växer till tt bli världens störst ekonomi under de närmste tio åren: Konsumentprodukter som livsmedel, kläder och hushållsvror. Här kn företg som Ike och H&M bli vinnre. Hälsovård svrr i dg för br 4,6 procent v BNP. Andelen vänts väx till 7 8 procent. Elekt ligger br till. Utbildning upptr i dg br 4 procent v BNP, men kn lätt ök till 6 7 procent tck vre kineserns kunskpstörst och vilj tt skff sig fördelr i krriärstridern. EF borde kunn fortsätt tt tjän på dett. Resor och turism. Antlet kineser med en livsstil som inkluderr utlndsresor, inklusive Hongkong och Mco, vänts ök från 50 till 100 miljoner. Detljister i Europ vinner på dett, eftersom redn 19 procent v kinesisk långresenärer besöker vår kontinent. Miljövård. Kins måste t itu med sin frlig föroreningr. Företg med lösningr för ren teknologi (clen-tech) bör kunn dr nytt v stor investeringr inom dett område. Asi Pcific Executive Advisors Ltd strtdes 1996 v Peter Lennhg. Hjälper företg med tillväxtstrtegier i Asien smt med rekrytering v senior siter till lednde befttningr. Blnd uppdrgsgivrn märks sex v Stockholmsbörsens tolv störst industriföretg. f k t 13

14 Ingen vill se. Ingen vill hör. Och få vill tl öppet om korruptionen i Kin. Säkerhetskonsulten Lrs-Åke Severin, Sveriges mest erfrn i Kin, säger: Det är fel tt säg tt ll svensk företg här är korrupt, men ll hr ändå ont v korruptionen. När de svensk och utländsk företgen i Kin får svårigheter kn de inte räkn med stöd från polis eller domstolr. Rättsväsendet fungerr br i viss delr, konstterr hn. Foto: Istockphoto f k t Korruption enligt Wikipedi: Missbruk v ämbete eller nnn förtroendeställning till egen vinning, främst genom tgnde v mutor eller givnde v mutor (bestickning). På grund v korruption kn det uppstå ineffektivitet och rättsosäkerheter i system vrför smhället genom lgstiftning söker tt förebygg dett. Korruption kn också definiers från utbudssidn : Korruption är tt genom erbjudnden, tjänster, pengr, hot eller tvång för egen eller ndrs vinning påverk utfllet v ett beslut, mot gällnde regler och lgr. Korruption inkluderr även mutor, utpressning, svågerpolitik, nepotism, beskyddrverksmhet, mygel och förskingring. Korruption enligt Ntionlencyklopedin: (ltin corru ptio fördärvt tillstånd, förfll, bestickning, v corru mpo fördärv, förstör, vnställ ), missbruk v förtroendeställning till egen vinning, främst genom tgnde v mutor. Den svensk brottsblken innehåller strffbestämmelser om korruptionsbrotten bestickning, som är givrens brott, och mutbrott, som är mottgrens brott. Problem i Kin sk inte enbrt sköts loklt: Korruption en fråg för koncernledningen Mutkrv och ndr problem som svensk bolg kn möt i Kin måste vr en strtegisk fråg för koncernledningen hemm. Det är inte något som det lokl bolget i Kin sk sköt ensmt, säger säkerhetskonsulten Lrs-Åke Severin. KinNytt hr undersökt hur svensk företg kn ger när de möter korruptionen i Kin. Av Agnet Engqvist, gnet@engqvist.cn Korruptionen dominerde kommunistprtiets just vslutde möte i Peking. Efter skndlern kring den politisk megstjärnn Bo Xili och ndr hög ledre är problemet mer i fokus än någonsin. Strålkstrn rikts även mot hur svensk företg gerr i denn miljö. I Svensk Dgbldet den 15 oktober säger en nonym svensk ffärsmn tt hn betlt ungefär en miljon kronor i mutor för tt få en order i Kin. 14

15 Mutn vr en så klld kickbck, en sidobetlning till inköpren på det kinesisk företget. SvD frågr den nonyme ffärsmnnen Bertil hur vnlig hn tror korruptionen är i svensk bolg i Kin. Hn svrr: Om mn nvänder svensk regler är ll korrupt, utn undntg. Br gåvokulturen här spräcker ll gränser. All som sitter på en budget i Kin är mottglig för korruption. De hr en måndslön på någr tusen, men hr möjlighet tt få miljoner rkt i fickn. KinNytt hr tlt med Lrs-Åke Severin, grundre och vd för säkerhetskonsultbolget PSU i Peking. Hn frmhåller: Det är fel tt säg tt ll svensk företg i Kin är korrupt. Men ll hr ändå eller hr hft ont v tt det är korrupt i Kin, säger hn. Ett exempel: En kinesisk leverntör som företget är i konflikt med vill inte respekter vtlet, blockerr den svensk köprens fbriksinfrt och hotr delr v ledningen. Vid llvrligre fll hr vi sett en leverntör få hjälp v såväl skttemyndighet som polis, säger Lrs- Åke Severin. Det blir ju då lite svårt tt förvänt sig hjälp v polisen. Lrs-Åke Severins råd för tt komm åt mutkrv, utpressning och ndr problem som svensk företg kn möt i lndet är tt gör det till en strtegisk fråg för koncernledningen hemm. Dett är i först hnd ingen fråg för det lokl bolget i Kin. Det gäller tt förebygg korruptionsoch opertionell risker. Det sk vr en strtegisk fråg för koncernledningen och budgeten sk finnsiers därifrån. Då skpr mn trygghet och ger hndlingsutrymme åt den lokl ledningen. Hn nser tt den lokl företgsledningen i Kin måste h tillgång till en tydlig hndlingspln och när svårigheter uppstår vilket det gör snrre förr än senre, enligt Severin sk de kunn kommunicer tillbk hem, och den lokl chefen sk få stöd i sin bedömning. I dg förväntr sig ledningr för moderbolgen tt dotterbolgens ledningr i Kin sk sköt sken själv. Moderbolgen vill helst inte bli inblndde. Och i dg vill inte ledningrn för dotterbolgen stör hemmorgnistionen, säger Lrs-Åke Severin. Hn konstterr tt riskern i Kin br fortsätter tt ök. Iblnd finns det omfttnde problem tt driv verksmhet här. Korruptionen är br ett v symtomen vi ser, säger hn. Av de korruptionsärenden vi vrit inblndde i är det få som vrit riktigt stor. De flest rör sig om belopp under en miljon yun. Men de ekonomisk förlustern vi ser vid opertiv störningr rör mångmiljonbelopp, säger Lrs-Åke Severin. Hns erfrenhet är tt det är svårt tt få hjälp v polis och domstolr i Kin, ovsett beloppets storlek. Det är svårt tt överblick följdern för bolg som gör polisnmäln. Bristen på trnsprens är ett stort problem. Utländsk företg i tvist med en kinesisk motprt som är på hemmpln förlorr tio v tio gånger i domstolen. Det kinesisk företget hr så gott som lltid fungernde reltioner med de rättsutövnde myndighetern. Visst finns en omfttnde lgstiftning, men i prktiken fungerr den inte vre sig för företgen eller för människorn som lever här, säger Lrs-Åke Severin. Hn konstterr tt först och främst är Kin ett reltionssmhälle: Den som hr bäst reltioner hr bäst förutsättningr tt kortsiktigt vinn en tvist. I sin nyutkomn bok Kin enligt Cho skriver Frédéric Cho tt det är en frlig myt tt ll kineser kn muts. Hn nser tt det inte stämmer tt det inte går tt t sig frm på ndr sätt även i tuffre lägen. Se till tt gör din reserch grundligt så du vet vd som väntr, och t sedn med dig din etik hemifrån i stället På sikt ger det respekt, trovärdighet och seriositet, påpekr Frédéric Cho som är Hndelsbnkens rådgivre i Kinfrågor och vice ordförnde i Sweden-Chin Trde Council. Även John Björkstén och Anders Hägglund är inne på sådn tnkegångr i sin bok How to Mnge Successful Business in Chin. De tycker tt korruptionen är ett växnde problem. De säger smtidigt tt de ffärer som går förlorde därför tt företget inte vill betl kickbck oft är v lägre kvlitet än de kontrkt mn vinner i rättvis konkurrens. Företget skärper sin egen orgnistion genom tt håll en hög stndrd i säljrbetet och blir mer konkurrenskrftigt. Men frågn om sidobetlningr dyker lltså oft upp när det sk bli ffär. Den kulturell cceptnsen för kickbck är så hög tt oftst kräver det en större nsträngning tt få 15 procents rbtt än tt ge 15 procents kickbck, skriver förfttrn. John Björkstén är ordförnde i PR-firmn MSL Chin och grundre v Estwei MSL som förr året slogs smmn med MSL Chin och Anders Hägglund vr chef för Sndvik i Kin i tio år. De båd beskriver hur utländsk bolg som inte vill betl mutor kn bygg upp komplicerde vtl med kinesisk genter som säljer produktern och då ställer ingen någr frågor. Iblnd finns det omfttnde problem tt driv verksmhet här. Korruptionen är br ett v symtomen vi ser... Oft knske den svensk ledningen förstår tt det är något som inte stämmer i företget. Oftst rör det sig om sourcing- eller inköpsvdelningrn, där möjligheten för medrbetrn tt tjän extr pengr är störst, till exempel genom tt se till tt få kickbck. Men ledningen vstår iblnd från tt utred därför tt de bedömer tt det kn skp större störningr i levernser och produktion och eftersom den inte kn räkn med hjälp v den lokl polisen. Denn risk tt produktionen och levernsern och till och med omsättningen kn drbbs och tt dotterbolget kn tvings vis sämre resultt, gör tt ledningen ser genom fingrrn, säger Lrs-Åke Severin. PSU rbetr med prevention, utredning v korruption och bedrägerier, hntering v risk och säkerhet smt opertivt stöd till företg i Kin. Grundren och vd:n Lrs-Åke Severin hr rbett på plts i Kin de senste sju åren. Runt 200 företg i lndet hr nlitt PSU, cirk hälften svensk. Hemsid: f k t 15

16 k r ö n i k v Agnet Engqvist, gnet@engqvist.cn Svensk företg måste vr beredd på llt Svensk företg i Kin hr hft få omfttnde korruptionsmål som kommit till llmän kännedom. Men vi sk komm ihåg tt mång mutfll eller bedrägerier hr stoppts internt innn någon utomstående eller någon i koncernledningen fått red på dem. Det är inte något som de inblndde eller ders chefer går ut med. Det finns lltid ett element v dåligt smvete här. Företgskulturen i Kin är något v ett minfält för utsänd chefer från utlndet i dg. Det gäller tt h järnkoll på ll medrbetre. Det finns chefer som skrivit utmärkt råd i ämnet men som själv blivit snuvde v sin närmste ssistent. Men det får läsren inte vet. En svensk chef utropde rgt tt det finns ing Kinexperter. Dett sedn företget som hn nsvrde för i Kin hde blivit utstt för bedrägeri och förlort stor summor. Företget hde nlitt fler experter, men ingen hde tipst om tt ll i den stor personlstyrkn borde kontrollers. Nu hde påfllnde mång extr nmn hmnt på lönelistorn. I ndr fll kn nställd i nyckelpositioner se till tt nställ släktingr som de kn ger tillsmmns med i något bedrägeri. Jg känner till fler mindre utländsk firmor som råkt ut för dett. Det finns också PR-chefer som säger tt de ldrig tgit mutor och det stämmer säkert. Smtidigt måste ders PR-företg, som hjälper ndr bolg tt syns i kinesisk medier, lämn penningkuvert till de lokl journlistern för tt få dess tt komm på presskonferenser och skriv. Txn vrierr från cirk 500 till yun per journlist för en vnlig presskonferens. Det är lltså PR-firmorn som sköter den lill detljen åt bolgen och den syns inte under dess rätt nmn i någons bokföring. Mutor och mygel följde tidigt i spåren på de ekonomisk reformern. I mitten v 1990-tlet berättde en svensk ffärsmn för mig tt en kund i Sydkin begärde motsvrnde kronor i bidrg redn innn de vr i närheten v ffär br för den god stämningens skull. Smtidigt skulle svensken lov tt om hns företg fick kontrktet skulle fyr personer från kundföretget få en bjudres till Klifornien och mycket viktigt få besök Disneylnd. Svensken hde fått nog och det vr också därför hn berättde det hel för mig. Sedn dess hr lltså korruptionen tilltgit som vi ll vet, men det är mycket hysch-hysch blnd svensk och ndr utländsk ffärsmän. Rffinerde sätt Oft är det en gråskl. Vd sk mn till exempel säg om förslg om en krftigt överprisd ffärslunch med en nyckelperson som det svensk företget skulle stå för? Sådnt hr jg hört fler exempel på under min 30 år som journlist i Kin. Å en sidn hittr kinesisk förhndlre på mer intrikt och rffinerde sätt tt dölj mutbrott. Å ndr sidn finns det också kinesisk bolg som tvingr till sig pengr från utländsk med mer direkt och orffinerde metoder så tt det övergår i ren utpressning. Kin lockr med sin stor tillväxt. Men så länge som det är en blndekonomi där underbetld sttstjänre kontrollerr viktig resurser och tillstånd, och så länge som medier, polis och domstolr också är indrgn i mutsystemet, lär korruptionen bestå. Svensk företg måste vr beredd på llt som kn uppstå. I Kin finns det en lång trdition tt vis upp när mn är frmgångsrik. Tidigre hde de besuttn till exempel fler frur och mång, mång brn. I dg är det vnligt tt högt uppstt prtitjänre hr ung älskrinnor som oft kn vr betld v ffärsmän som behöver hjälp med olik sker. Numer är kinesern dessutom i konsumismens grepp, inte kommunismens. För 35 år sedn vr ll ungefär lik fttig, br smm enfärgde bomullskläder och skor, män som kvinnor. Så det är klrt tt det finns ett omättt sug efter tt få äg och h mer. I sin glns dgr bor dgens högre ämbetsmän och prtifunktionärer fint, hr tillgång till ll tänkbr mrkservice, äter dyr middgr och hr bil med chufför. Men lönen är chockernde låg sett med vår ögon och inget märkvärdigt i Kin heller. När de pensioners kn det vr slut med de flest förmånern, så mång försöker trygg sin frmtid och sko sig. Den som hr en låg sttlig lön får oft se sin gml skolkmrter, som blivit frmgångsrik entreprenörer, sus förbi i Audi och Mercedes och får hör tt de kn sänd end brnet till USA för universitetsstudier. Det är lätt tt de börjr tänk efter hur de själv sk fix till det. 16

17 Korruptionslgrn skärps i Kin Kin håller på tt skärp sin kmp mot korruption, och utländsk företg måste rens bort tveksmheter i sin verksmhet. Annrs kn de risker tt bli nklgde för korruptionsbrott i frmtiden, vrnr kinkonsulten John Hoffmn. AV JOHAN MYRSTEN, john.myrsten@comhem.se Utländsk företg i Kin hr högst något år på sig tt se till tt de inte ägnr sig åt mutor eller ndr former v korruption på någon nivå i sin orgnistioner. Prtiledningen vill uppenbrligen skärp tillämpningen v redn existernde lgr mot korruption, och då kn även utländsk företg bli måltvlor. Den nlysen gör John Hoffmn, en Hrvrdutbildd kinvetern som bor i Hongkong och är delägre i konsultfirmn Exceptionl Resources Group. När John Hoffmn frmträdde under Dgens Industris stor kinkonferens i Stockholm i oktober underströk hn hur viktigt det är för utländsk företg tt ldrig nvänd sig v mutor i Kin. Om din produkt behövs, behöver du inte mut. I stället bör företgen helt enkelt rbet med de myndigheter som hr rätt kompetens. Kontroller vem som hr nsvret för din frågor och vänd dig till dem. De sk se till tt främj det du gör. Det är ingen hemlighet vem som hr olik portföljer hos myndighetern. Är du osäker kn du t hjälp v ditt konsult eller din hndelskmmre i lndet. Dess råd blir llt viktigre tt följ, enligt John Hoffmn. Dels hr Kin redn skärpt sin lgstiftning i fler steg, blnd nnt genom ändringr i ntikorruptionslgen förr året. Dels är prtiledningen strkt orod för tt den utbredd korruptionen kn bli ett hot mot prtiets egen mktställning. Inte minst hr stjärnpolitikern Bo Xilis drmtisk fll tgits som utgångspunkt för en skärpt kmp mot mktmissbruk och korruption, en kmp som kn rikts även mot utländsk företg. Efter Bo Xilis fll i vintrs hr prtiet tlt mer än tidigre om tt förstärk lgstyrningen i Kin. Enligt John Hoffmn är det inte br tomt prt. Läget kräver tt prtiledningen visr befolkningen tt bekämpningen är på llvr. Och då kn också utländsk företg bli nklgde. Så studer nog tt ditt företg inte bryter mot Kins lgr, mnr hn. En liknnde syn hr dvokten Gu Qun på dvoktfirmn Vinge. Hon håller inte med John Hoffmn till hundr procent, men hon delr hns uppfttning tt de styrnde i Kin tr mer llvrligt på korruptionen nu och tt mn förmodligen också vill vis omvärlden tt mn tr dess problem på llvr. Hon tror inte tt risken för utländsk företg tt åk fst för mutbrott är så stor, frmför llt inte större företg som oft hr bättre kontroll på sin verksmhet och en br position på mrknden. Men mindre och medelstor företg kn knske löp en större risk, bedömer Gu Qun, som börjde sin bn som jurist i Kin och etblerde sig i Sverige på 1990-tlet. John Hoffmn, Exceptionl Resources Group, Hongkong Gu Qun, Advoktfirmn Vinge 17

18 Chengdu är mest känd för tt h världens störst prk för jättepndor, men här finns också ljus frmtidsutsikter för utländsk företg. IKEA finns på plts sedn 2008 och här finns 200 v företgen på tidningen Fortunes globl 500-list. Nu väljer företgen vägen västerut Västr Kin, med jättestädern Chengdu och Chongqing i spetsen, håller på tt bli en ny ekonomisk motor i lndet. Redn finns runt 200 v företgen på tidningen Fortunes globl 500-list etblerde i Chengdu. Exportrådet informerr Vn Hong, chef för Exportrådets kontor i Shnghi AV JAN HÖKERBERG, jn.hokerberg@bmbooinsi.com Foto: ELISABET SÖDERSTRÖM Chengdu, provinshuvudstden i Sichun, är för utlänningr mest känd för tt inhys världens störst prk för jättepndor. Forskrn där hr vrit mycket frmgångsrik, nyfödd pndor hr en nästn 100-procentig överlevndssttistik. I december 2011 fnns över 100 pndor och någr v dem hr nu börjt släpps ut i nturen. Så jättepndn verkr h ljus frmtidsutsikter. Det hr också stden Chengdu. Den knske mest spännnde ekonomisk utvecklingen i Kin idg äger nämligen inte rum i storstädern Peking, Shnghi och Knton eller i kustprovinsern i öst. Den sker i stället i inlndet eller det som brukr klls västr Kin, där fjortonmiljonersstden Chengdu får en llt viktigre roll. Stden håller på tt utveckls till ett nytt centrum för IT, telekom, bilindustri och verkstdsindustri och drr till sig llt fler företg. Ett v dem är Geely-ägd Volvo Crs som där bygger sin först helägd kinesisk fbrik vilken sk stå klr Storföretg som t ex ABB, AstrZenec, Ericsson, H&M, IKEA och Tetr Pk finns också i Chengdu, men stden ttrherr Den snbb utvecklingen i Chengdu påminner om Shnghi för cirk 15 år sedn. nu även mång svensk mellnstor och mindre företg. Västr Kin, med Chengdu och den närliggnde jättestden Chongqing i spetsen, håller på tt bli en ny ekonomisk motor i lndet och kn få smm roll som Pärlflodsdeltt hde på 1980-tlet, Shnghi-Jingsu-Zhejing på 1990-tlet och Peking-Tinjin under 2000-tlets först decennium, säger Vn Hong, chef för Exportrådets kontor i Shnghi. Den snbb utvecklingen i Chengdu påminner om Shnghi för cirk 15 år sedn. Det känns tydligt när mn är på plts i området, säger hn och nämner tt Exportrådet redn genomfört cirk 150 projekt i området, exempelvis tt hitt produkter eller distributörer för kunders räkning. Det finns också en krftigt växnde medelklss. År 2010 uppskttdes det finns 40 miljoner människor som kn räkns till medelklss och uppåt i inlndsprovinsern och 100 miljoner i kustprovinsern. År 2020 vänts det finns 200 miljoner i medelklssen och uppåt både i inlndet och vid kusten, säger Vn Hong. Vn Hong, chef för Exportrådet i Shnghi 18

19 Exportrådet hr tgit konsekvensern v det ökde intresset för regionen och öppnde i februri 2012 ett kontor i Chengdu vid sidn v kontoren i Peking, Shnghi och Knton. Vi vlde melln fyr städer Chengdu, Chongqing, Wuhn och Xi n och intervjude svensk företg på plts smt lokl myndigheter. I utvärderingen kom vi frm till tt Chengdu vr mest välutvecklt och hde en större spridning v brnscher än t ex Chongqing som dominers v tung bsindustri och fordonsindustri. Därigenom borde Chengdu h en större potentil för svensk företg, säger Vn Hong. Uppmuntrn tt gå västerut Vid millennieskiftet lnserde Kins centrlregering sin så kllde Gå västerut -strtegi som syftde till tt uppmuntr investeringr i inlndsprovinsern i mellerst och västr Kin och därmed försök jämn ut skillndern melln de rik kustprovinsern och inlndet. Men de först åren hndlde det mest om någr stor sttligt stödd infrstrukturinvesteringr, som den stor gsledningen från väst till öst och järnvägsutbyggnden från Qinghi till Tibet. De utländsk företgen fortstte tt gör mjoriteten v sin investeringr i nord, öst och syd. Någr upptäckte dock väst, exempelvis Intel som investerde i en stor hlvledrfbrik i Chengdu 2005 vilket sågs som ett genombrott för Gå västerut -strtegin. Idg finns runt 200 v företgen på tidningen Fortunes globl 500-list etblerde i Chengdu. Den kinesisk regeringens gigntisk stimulnspket på 4 biljoner yun i september 2008 för tt motverk negtiv effekter v den globl finnskrisen kom dock tt rdiklt förändr situtionen. Järnvägr med höghstighetståg, motorvägr, hmnr och flygpltser byggdes ut i rsnde frt. Det hr gjort tt förbindelsern idg melln västr Kin och exempelvis Peking och Shnghi är vsevärt bättre än före Den infrstrukturutbyggnd som knske kn komm tt få störst betydelse för Chengdu är den eursitisk järnvägslinjen för tågfrkt melln Chengdu och Tysklnd. Godstågen hr redn börjt rull en gång i veckn och det tr br 16 dgr tt skick en vr från en fbrik i Chengdu tills den når konsumentern i Europ, vilket kn jämförs med tt det tr normlt 40 dgr med sjöfrkt. Det eursitisk tåget blir extr viktigt för en std som Chengdu som inte ligger vid hvet eller vid en stor flod även om hmnen vid Yngtzefloden i Chongqing ligger på ett pr timmrs vstånd. En fördel för Chengdu är tt stden ligger klrt närmre Europ lndvägen än vd exempelvis Peking, Shnghi och Knton gör. Den svår jordbävningen i Sichun i mj 2008 hr också spelt en roll eftersom återuppbyggndsrbetet inneburit tt ny infrstruktur hr kommit på plts. Dessutom uppmuntrr myndighetern nu rbetre i kustprovinsern tt återvänd till sin hemtrkter där lönern visserligen är lägre men där smtidigt levndsomkostndern är betydligt lägre än i de llt dyrre östr och södr delrn v lndet, säger Vn Hong. Gå västerut -progrmmet hr blivit lltmer frmgångsrikt och förlängdes för någr år sedn med ett decennium till Lägre sktter och kostnder Ett företg kn få mång fördelr om det etblerr sig i exempelvis Chengdu, t ex skttelättnder, billigre mrk och lägre personlkostnder. Bolgssktten i Kin är normlt 25 procent, men Gå västerut -progrmmet hr ett sktteincitment som innebär tt mång företg endst behöver betl 15 procent. Den lägre skttestsen sk ges till företg i särskild brnscher, som t ex miljöteknik och högteknologi, och till dem som gör stor och viktig investeringr. Det är dock de lokl myndighetern som vgör dett från fll till fll, säger Vn Hong. Mrkprisern är i llmänhet procent lägre i Chengdu jämfört med Jingsu-provinsen i öst och lönern för fbriksrbetre är procent lägre än i Shnghi. Chengdu är ett centrum för högre utbildning och forskning och det finns 49 universitet i stden. Mång v dem hr inriktt sig på de brnscher som dominerr industriprkern, vilket underlättr företgens rekrytering v nyutexminerde studenter. Det finns också drygt en hndfull interntionell skolor i stden, liksom ett tiotl utländsk konsult. Tidningen Chin Dily hr rnkt Chengdu den fjärde trevligste stden i Kin tt lev i. J, mn kn få en känsl v tt mn är i Europ när mn besöker Chengdu, säger Vn Hong. Tempot är mer vspänt än i Peking och Shnghi, det är vcker ntur runt omkring stden som också hr ett rikt kulturliv och en berömd tekultur. HM är ett v fler svensk företg som etblert sig i 14 miljoners stden Chengdu. Fkt om Chengdu Läge: Huvudstd i Sichunprovinsen i sydvästr Kin. Smeknmn: Hibiskusstden och Brokdstden. Svensk vänort: Lidköping. Antl invånre: Drygt 14 miljoner enligt en folkräkning från 2010, vilket gör Chengdu till fjärde störst stden i Kin efter Chongqing (28,8 miljoner), Shnghi (23 miljoner) och Peking (19,6 miljoner). Kommuniktioner: Den interntionell flygpltsen Chengdu Shungliu är belägen 20 kilometer från Chengdus centrum och är Kins fjärde störst räknt efter pssgerrvolym. Flygpltsen hr dglig förbindelser med de flest stor städer i Kin och det finns även förbindelser med mång interntionell städer, som t ex Amsterdm, Bngkok, Hongkong, Kul Lumpur, Osk, Phnom Penh, Seoul och Singpore. Chengdu hr också direkt tågförbindelser med städer som Peking, Chongqing, Kunming och Qi n. BNP per cpit: yun, enligt Chengdu Economic nd Socil Development Report Energitillgångr: Till skillnd mot östr och södr Kin hr Chengdu ingen brist på elektricitet. Stden hr stor nturgsfyndigheter och rik tillgång till vttenkrft. Industriprker: Chengdu Hi-Tech Industril Development Zone är egentligen två prker, en i södr och en i västr delen v stden. Totlt finns företg i de två prkern som räkns till Kins främst högteknologisk industriprker. Tinfu Softwre Prk är en nnn prk som speciliserr sig på hightech och i stden finns ytterligre ett ntl prker för olik typer v tillverkningsindustri. f k t 19

20 Asi Executive Meetings Leif Johnsson underströk vikten v tt Kin måste ingå i en globl strtegi vid sitt frmförnde vid ett Asi Executive Meeting i Stockholm i november. Foto: Elisbet Söderström Leif Johnsson: Ing kostndsskäl kvr tt lägg tillverkning i Kin Kin hr blivit så pss dyrt tt det inte längre finns någr ren kostndsskäl tt lägg produktion där, utom i de västligste delrn v lndet. Det nser Ericssons och AstrZenecs ordförnde Leif Johnsson, som också säger tt de stor företg hn känner till inte får någr förslg om mutor i Kin. AV JOHAN MYRSTEN, john.myrsten@comhem.se Leif Johnsson, Född 1951 i Göteborg. Son till Lennrt Johnsson som vr vd för SKF Utbildd till civilingenjör i mskinteknik vid Chlmers teknisk högskol. Vd för Husqvrn motorcyklr Divisionschef och sedn vd på Fcit Divisionschef och sedn vice vd på Electrolux Vd för Electrolux Vd och koncernchef för AB Volvo Styrelseordförnde för Ericsson sedn 2011 och ordförnde för AstrZenec sedn juni Redn som ung vd för Husqvrn Motorcyklr fick Leif Johnsson sin först kontkt med Kin. En mn som utgv sig vr polischef från södr Kin ville plötsligt beställ motorcyklr till poliskåren, motsvrnde ungefär tre års norml produktion för företget. När nsvrig på Husqvrn skulle följ upp förfrågningen gick dock inte polischefen tt finn, och det blev inget v med den häftig beställningen. Dett inträffde 1979, smtidigt som dörren för mrkndsekonomisk reformer just hde öppnts i Kin. Sedn dess hr Leif Johnsson som vd för Electrolux och Volvo hft otlig ffärskontkter med Kin, och hn är fscinerd v lndets snbb utveckling. Det frmgick när hn i börjn v november smmnfttde sin erfrenheter v Asien vid ett Asi Exeuctive Meeting i Stockholm, ett möte rrngert v Sweden-Chin Trde Council tillsmmns med Sweden-Indi Business Council och Sweden-Jpn Foundtion. Där, liksom i ett frmträdnde på ett SEBseminrium smm veck, frmhöll hn det enorm lyft ur fttigdom som skett i Kin. Urbniseringen, medelklssens frmväxt och de snbbt stignde kostndern hr nu förändrt så mycket tt hn drr följnde slutsts: Det finns ing skäl längre tt flytt produktion till Kin v ren kostndsskäl. Mn måste långt västerut i lndet för tt få en slående kostndsfördel. Enligt Leif Johnsson finns det givetvis mång orsker tt h verksmhet i Kin, till exempel för tt berbet den kinesisk mrknden, eller därför tt där finns en konkurrenskrftig industri och leverntörstruktur, eller bedriv forskning och utveckling. Men det måste ingå i en globl strtegi, understryker hn. 20