12 frågor om patent RESEARCHA-ÖVNING

Transkript

1 reser 12 frågor om ptent En uppfinning är i sig ett llmänt begrepp och kn omftt vrje ny idé på ll möjlig områden. En uppfinning måste däremot, för tt kunn beviljs ptent, uppfyll viss bestämd kriterier. Mång tror tt ett ptent gör tt pengrn börjr rull in. Men så är det nödvändigtvis inte. När mn hr ett ptent måste mn också vet hur mn sk nvänd det, omsätt det till en god ffär. Här letr vi red på svren till ll vår frågor om ptent. Övningens syfte: Att let informtion om ptent, designskydd och vru märkesskydd och lär sig vd det innebär. Tips: Ordn en tipspromend. 1 är ett ptent? 2 krävs för tt mn sk få ett ptent? 3 Vrför sk mn nsök om ptent? 4 Iblnd vill mn inte nsök om ptent. Vrför? 5 gör en ptentingenjör? 6 gör en ptentbyrå? 7 Vem vänder sig till en ptentbyrå? 8 Kn mn behöv ndr skydd än ptent? 9 Vrför offentliggörs ll ptentnsökningr? 10 Kn mn se på en uppfinning tt den är ptenterd? 11 Kn en högstdieelev sök ptent? 12 kostr ett ptent?

2 reserc FACIT: 12 frågor om ptent En uppfinning är i sig ett llmänt begrepp och kn omftt vrje ny idé på ll möjlig områden. En uppfinning måste däremot, för tt kunn beviljs ptent, uppfyll viss bestämd kriterier. Mång tror tt ett ptent gör tt pengrn börjr rull in. Men så är det inte! När mn hr ett ptent måste mn också vet hur mn sk nvänd det, omsätt det till en god ffär. Ptentingenjörern Rut Herbjörnsen och Cecili Bergold svrr här på vår frågor om ptent. 1 2 är ett ptent? Ptent är ett skydd för uppfinningr som är teknisk. Det är ett bevis på tt du hr ensmrätt tt kommersiliser, tillverk, sälj och t ex hyr ut uppfinningen du ptentert i det lnd eller i de länder där du fått ptentet beviljt. Ptentet gäller i upp till 20 år, och hålls ktuellt genom tt du betlr för skyddet vrje år. Ptentverk världen över hr smrbeten, som gör tt mn kn nsök om ptent som sk gäll utomlnds även från Sverige. Hr du lämnt in en ptentnsökn i Sverige och vill nsök om ptent för smm uppfinning utomlnds, måste du inom 12 månder lämn in en nsökn utomlnds och begär så klld prioritet. Det innebär tt ll din nsökningr i de olik ländern räkns h inkommit smtidigt, det vill säg det dtum då du lämnde din först nsökn. Inte br produkter utn även metoder och nvändningr kn ptenters. Olik sker som skulle kunn skydds med ptent: Produkt: En nordning för skrift, t ex kulspetspenn. Metod: Det sätt mn går tillväg för tt tillverk ett visst läkemedel, t ex Betblockerre mot högt blodtryck. Användning: Ett nytt nvändningsområde v en tidigre känd lösning, t ex tt nvänd Betblockerre mot migrän. Är en gnsk ovnlig typ v ptent,som oft kombiners med ptent på en metod eller en produkt. krävs för tt mn sk få ett ptent? ) Uppfinningen måste kunn tillgodogörs industriellt, vilket innebär: Att den hr teknisk effekt. Löser ett definiert problem på ett tekniskt sätt. T ex kulspetspennn är en nordning för skrift. Att komm på vilket problem mn vill lös är en viktig del v själv uppfinningen. Att den hr teknisk krktär. Inte är en upptäckt eller en teori. Einstein hde t ex inte kunnt få ptent på sin reltivitetsteori. Att den är reproducerbr. Att mn sk få smm teknisk resultt vrje gång mn nvänder uppfinningen. Det är lltså viktigt tt du beskriver idén på så sätt tt effekten du vill uppnå kn återskps med smm resultt vrje gång. b) Du måste vis tt det du uppfunnit är en ny lösning på problemet. Det får inte h nsökts om ptent för, eller redn finns ptent på, en snrlik teknisk lösning någonstns i världen. Smm teknisk lösning får inte heller h vists på ndr sätt, t ex i press eller på mäss. c) Uppfinningen måste h uppfinningshöjd, eller idéhöjd. I beskrivningen v din uppfinning så måste du beskriv på vilket sätt din uppfinning väsentligt skiljer sig från uppfinningr som är känd sedn tidigre. Knske hr du tillfört en smrt funktion, eller förbättrt något som gör tt den fungerr nnorlund i ngivn smmnhng. Funktion och nvändning måste vr tydligt beskrivet. Tänk stort! När mn nsöker om ptent för en viss teknik knske mn hr ett visst nvändningsområde klrt för sig. Det gäller tt tänk ut om det finns ndr områden där tekniken kn nvänds, för tt kunn täck in så stort nvändningsområde som möjligt i sin nsökn. T ex knske påsklämmn är super tt nvänd för tt klämm ihop blodkärl eller trmr under opertion?

3 reser 3 Vrför 4 Vrför 5 6 sk mn nsök om ptent? Om du sk nsök om ptent bör du h en pln för hur du sk nvänd ensmrätten du får genom ditt ptent, dvs hur du sk lnser och sälj uppfinningen på mrknden. Investeringen i ptentet sk ju återbetl sig och lön sig för dig. Kostnden för tt sök ptent beror på en mss sker, t ex hur mång länder mn vill h skydd i, och går därför inte tt säg exkt men helt klrt så är det en stor investering. Du måste skp ett behov v din produkt genom mrkndsföring, distribution v den osv. Om mn inte vill gör llt det själv kn mn sälj licensen till någon nnn som är beredd tt kommersiliser uppfinningen. Tillverkre och ndr företg, t ex företg som kn tänks köp licens, vill gärn tt mn redn hr en ptentnsökn inlämnd, eller ett godkänt ptent när mn vänder sig till dem. Det visr tt mn är seriös, tänkt igenom llt och dessutom fått det bedömt v kunnig personer. Om du verkligen tror på din idé och hr möjlighet tt utveckl idén fullt ut tekniskt sk du se till tt skydd den först. Iblnd behöver mn teknisk hjälp för tt utveckl produkten till något som fungerr i prktiken, v en tillverkre till exempel. Då kn mn med hjälp v ett sekretessvtl förklr sin idé mer ingående. Om tillverkren blir intresserd kn mn vidreutveckl idén tillsmmns inom rmrn för ett vtl och sedn nsök om ptent. Exempel: Läkemedelsföretg vill oft skydd sin teknik med ptent eftersom de hr stor utvecklingskostnder, miljrder kronor, för tt t frm ett nytt läkemedel. De behöver ptent för tt skydd sin investering, få ensmrätt på tillverkning och försäljning v läkemedlet. Om det inte fnns ptentskydd knske det inte skulle komm frm så mång ny läkemedel. vill mn inte nsök om ptent? En nledning kn vr tt det kostr mycket pengr tt sök ptent och tt mn inte tror sig kunn få tillbk de nedlgd kostndern för ptentnsökn, eller tt mn inte kn finnsier nsökn. En nnn nledning kn vr tt ett företg inte vill nsök om ptent eftersom det ger ndr tillgång till själv idén som mn bygger hel sitt företg på. All ptentnsökningr blir nämligen offentlig efter 18 månder, även de som inte beviljts. Ett exempel är receptet på julmust. Essensen till merprten v ll must som producers tillverks v Roberts AB i Örebro som sägs h ett hemligt recept inlåst i ett kssskåp. Hde Roberts AB nsöktom ptent på metoden för tt frmställ julmust hde ll idg hft tillgång till receptet! gör en ptentingenjör? En ptentingenjör är normlt civilingenjör i botten, hr vidreutbildning inom immterilrätt och rbetr oftst på ptentverk, ptentbyrå eller inom ett företg. Cecili Bergold är civil ingenjör i väg- och vttenbyggndsteknik och hr rbett på Ptent- och registreringsverket, PRV, innn jg börjde på ptentbyrå. Företg som utvecklr mång teknisk lösningr hr oft en egen ptentvdelning som bevkr ptent på området, sköter nsökningr om ny ptent och bevkr konkurrentern. Mn bör h ett språkintresse eftersom mn rbetr med tt läs och jämför teknisk beskrivningr på mång olik språk. gör en ptentbyrå? Vi hjälper uppfinnre och företg tt skriv nsökningr för tt de sk få ett så brett skydd som möjligt för sin idéer och skydd för det som de tänkt nvänd eller sälj. Det hndlr lltså inte br om ptent utn även ndr immterilrättslig skydd. Vi nyhetsgrnskr och bevkr teknikutveckling på olik områden, ser om teknisk lösningr redn finns eller hr offentliggjorts. Vi hjälper företg tt löpnde nsök om ny ptent på teknik de utvecklr. Det händer också tt vi hjälper vår uppdrgsgivre tt driv rättslig processer gällnde intrång i ptentskydd. Tips: Hr ni någon ptentbyrå på orten eller på närliggnde ort? Knske kn ni få komm på studiebesök?

4 reserc 7 Vem 8 Kn vänder sig till en ptentbyrå? Både företg och privtpersoner. De flest som kommer till ptentbyrån vet vilken typ v skydd de behöver. Mång företg utvecklr ständigt sin produkter, t ex företg som tillverkr mobiltelefoner. Det händer oft tt mn nsöker om ptent på olik teknisk lösningr längs vägen, för tt skydd vrje steg mn tr i utvecklingen. Men det gäller tt inte sätt krokben för sig själv, eftersom mn i vrje nsökn måste vis tt det mn uppfunnit är förfint i tekniken och skiljer sig från tidigre lösningr på smm problem. mn behöv ndr skydd än ptent? Mång produkter hr både ptent på den teknisk lösningen och designskydd (tidigre mönsterskydd) på formen, utseendet. Det gäller t ex lösningr där formen i sig kn h en teknisk funktion. Formen är då en del v den teknisk lösningen, se exemplen nedn. En uppfinning kn h fler olik skydd. Om utseendet är en del v mrkndsföringen, t ex hur knppstsen på en mobiltelefon ser ut, vill mn skydd den utformningen. Vill du lnser en produkt, tjänst eller ett företg under ett visst nmn och vill skff dig ensmrätt tt nvänd nmnet så kn du skydd nmnet som ett vrumärke. Någr exempel på uppfinningr som kn h fler skydd: Spgettisleven: Tändern håller fst spgettin, hålet gör tt vttnet rinner v. Kn h designskydd och ptent, men även vrumärkesskydd. Mönster på bildäck: Mönstrets design ger vägegenskper som hr teknisk betydelse. Kn h designskydd och ptent smt vrumärkesskydd på produktnmn och tillverkre. Mobiltelefoner: Kn h ptent på teknisk lösningr och designskydd på utformningen. Kn h vrumärkesskydd på produktnmn och tillverkre. 9 Vrför 10 offentliggörs ll ptentnsökningr? Uppfinnren får ptent, ensmrätt under en viss tid, mot tt stten får offentliggör uppfinningen för llmänheten. Tnken med den interntionell överenskommelsen tt ptent och ptentnsökningr sk offentliggörs är tt ndr sk kunn funder vidre på smm problem för tt knske hitt en ännu bättre lösning. Helt enkelt för tt br idéer sk kunn utveckls och bli ännu bättre! Kn mn se på en uppfinning tt den är ptenterd? Oftst inte. I Tysklnd och USA är det vnligre tt mn kn se det. Iblnd kn det stå pt. pend. (ptent pending), vilket betyder tt mn nsökt om ptent på uppfinningen. Iblnd kn det också stå t ex SE pt. nr. (nummer) vilket visr tt mn nsökt om ptent i Sverige, eller US pt. nr. (nummer) för ptentnsökn i USA. Ingen v de här mrkeringrn visr om ptentnsökn beviljts eller inte. Det går tt se på siffrorn om det är ett nsökningsnummer eller ett ptentnummer. Vrumärken mrkers oft med (Trde Mrk) eller (Registrert vrumärke). Märket visr tt t ex en text eller en bild är skyddd v upphovsrätt. Exempel: Golfklubbor. Kn h ptent och/eller designskydd. Innebndybld. Kn h ptent och/eller designskydd. Golfbollr. Kn h ptent och/eller designskydd på bollens mönster, groprn. Titt på krtongen. Finn upp och Uppfinnrresn. Är skyddde som vrumärken.

5 reser Kn en högstdieelev sök ptent? Du behöver inte vr myndig för tt få ptent. Det finns helt enkelt ingen åldersgräns. MEN det är komplicert tt sök. Att få ptent tr lång tid (vnligtvis 1,5 år), det är jättedyrt åtminstone för en ung människ och när du hr fått ptent är det tyvärr inte säkert tt du kn få mrkndsför och sälj din tjänst eller produkt. Därför sk du prt med en ptentingenjör som kn hjälp dig och förklr mer. Om du verkligen är sugen på tt t ptent på din idé gäller det tt h en strtegi. Det kn du lär dig mer om i lektionsövningen Ptentstrtegier. kostr ett ptent? Ptent i Sverige i 11 år: kronor Ptent i tre länder i 11 år: kronor Käll: Ptent- och registreringsverket