Kallelse med föredragningslista

Transkript

1 Tomelill kommun Fmiljenämndens utskott för gymnsie-, vuxenutbildnings- och rbetsmrkndsfrågor Ledmöter klls Ersättre underrätts Tid: torsdgen den 9 pril 2015 kl Plts: Sve Hund i kommunhuset Kllelse med föredrgningslist Ärenden 1 Vl v justerre och tidpunkt för justering 2 Ändringr i föredrgningslistn Diloger 2015/2 3 Ekonomisk uppföljning 4 Presenttion v förstudie - mbulernde nvigtortjänst 5 Redovisning v regler gällnde lärlingsutbildning 4 6 Informtion om nställningsstöd 12 7 Nyckeltl rbetsmrkndsområdet 8 SFI 43 9 Informtion om grnskning v kommunens ktivitetsnsvr för ungdomr utnför gymnsieskoln 56 1

2 Tomelill kommun Fmiljenämndens utskott för gymnsie-, vuxenutbildnings- och rbetsmrkndsfrågor Beslutsärenden 10 Tillsättnde v tjänst med nsvr för gymnsie- och rbetsmrkndsfrågor 11 Arbetsmrkndsprojekt 59 Anders Albäck (FP) Ordförnde Pmel Lindqvist Sekreterre Meddel förhinder i god tid till Kommunledningskontoret som kllr ersättre. Telefon Pmel Lindqvist E-post: kommun@tomelill.se 2

3 NÄRVARO- OCH OMRÖSTNINGSPROTOKOLL För Fmiljenämnden utskott för gymnsie-, vuxenutbildnings och rbetsmrkndsfrågor ( ) Smmnträdesdg: Antl närvrnde ledmöter: 1 2 Nr Nmn Prti Närv J Nej Avstår 1 Anders Albäck FP 2 Sven Gunnrsson MP 3 Per Skoog S J Nej Avstår ERSÄTTARE Nr Nmn Prti Närv J Nej Avstår 1 Ew Crnbrnd M 2 Len Eriksson C 3 Lind Ekelund V J Nej Avstår 3

4 4

5 5

6 6

7 7

8 8

9 9

10 10

11 11

12 Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre Särskilt nställningsstöd Du kn få ekonomisk ersättning om du nställer en person som deltr i jobb- och utvecklingsgrntin. Syftet med ersättningen är tt hjälp personer som hr svårt tt få ett rbete på den reguljär rbetsmrknden. Stödet klls för särskilt nställningsstöd. Vilk krv finns på mig som rbetsgivre? Du måste vr en privt eller offentlig rbetsgivre. Du sk vr registrerd i Sktteverkets rbetsgivrregister. Du får inte h näringsförbud eller sktteskulder som lämnts till Kronofogden. Du får inte heller h betydnde betlningsnmärkningr. Du måste h ett kollektivvtl eller h tecknt ett försäkringspket som är likvärdigt med de fem kollektivvtlde försäkringrn. Du får inte h sgt upp nställd på grund v rbetsbrist mindre än nio månder före den ktuell nställningen. Vem kn jg få ersättningen för? Du kn få särskilt nställningsstöd om du nställer en person som q är rbetssöknde och inskriven på Arbetsförmedlingen q hr deltgit i jobb- och utvecklingsgrntin i minst sex månder. Du kn också få ersättningen direkt när den rbetssöknde börjr i jobb- och utvecklingsgrntin om hn eller hon hr blivit nvisd dit efter tt h deltgit i jobbgrntin för ungdomr i 15 månder. Du kn inte få ersättningen om du redn får ett sttsbidrg för den rbetssöknde. 12

13 Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre Vilk nställningsformer gäller ersättningen för? Ersättningen gäller för tillsvidrenställningr och tidsbegränsde nställningr. Den gäller även för nställningr på deltid. Hur mycket får jg i ersättning? Du får ersättning med 85 procent v lönekostnden, det vill säg bruttolön, sjuklön, semesterlön och rbetsgivrvgifter. Som mest kn du få högst 890 kronor per rbetsdg vid heltidsnställning. Arbetsförmedlingen tr frm ett belopp per dg som gäller under hel perioden. Du kn br få ersättningen för de dgr som ingår i den norml veckorbetstiden och som du betlr lön eller sjuklön för. Om den nställde är ledig utn lön får du ingen ersättning. Om hn eller hon jobbr deltid minskr ersättningen i förhållnde till rbetstiden. Du kn även få ersättning för tt du hndleder den nställde på rbetspltsen. Ersättningen är 50 kronor per dg under de tre först måndern. Om personen deltr i jobb- och utvecklingsgrntins sysselsättningsfs är ersättningen 150 kronor per dg de tre först måndern. Under resten v perioden får du 100 kronor per dg. Det gäller även om den nställde rbetr deltid. Hur länge kn jg få ersättningen? Du kn få särskilt nställningsstöd i tolv månder med möjlighet till en eventuell förlängning. En förlängning kn görs om en person hr behov v en längre tid med nställningsstöd för tt kunn etbler sig på rbetsmrknden. Arbetsförmedlingen bedömer hur lång den tiden sk vr. Förlängningen får vr högst 12 månder. Vid kortre nställningr får du ersättning så länge nställningen pågår. Vilken ersättning och vilk försäkringr sk den nställde få? Du sk ge den nställde lön och ndr nställningsförmåner enligt kollektivvtlet i brnschen. Om du inte hr kollektivvtl sk den nställde ändå h lön och förmåner som är likvärdig med kollektivvtlet. Dett innebär tt du också sk teckn försäkringr för den nställde. Sknr du kollektivvtl måste du vis oss ett försäkringsbrev på tt den nställde omftts v ett godkänt försäkringsskydd. Du sk också lämn en kopi på nställningsvtlet. Där sk det stå tt lönen och ndr nställningsförmåner följer brnschens kollektivvtl. Kopin måste du lämn till oss inom en månd från tt den nställde hr börjt sin nställning hos dig. Du måste teckn ll följnde försäkringr om du sk få ett försäkringsskydd som motsvrr kollektivvtlet: rbetsskdeförsäkring TFA grupplivförsäkring TGL tjänstepensionsförsäkring tilläggssjukförsäkring omställningsförsäkring För närvrnde kn företg utn kollektivvtl eller hängvtl inte teckn omställningsförsäkringr. Lgen om nställningsskydd (LAS) gäller inte för den som är nställd med särskilt nställningsstöd. Däremot gäller det nställningsskydd som reglers i brnschens kollektivvtl. 13

14 EXEMPEL PÅ ERSÄTTNING VID OLIKA LÖNENIVÅER Särskilt nställningsstöd för personer som deltr i jobb- och utvecklingsgrntin Så här stor ersättning får du för en person som fyller 27 år eller mer under året: Måndslön Lönekostnd* inkl rbetsgivrvgift (31,42 %) Stödet är 85 % v lönekostnden*, mx 890 kr per dg** kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Så här stor ersättning får du för en person som fyller år under året: Stöd inkl hndledrbidrg 50 kr/dg de tre först måndern** Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre Måndslön Lönekostnd* inkl rbetsgivrvgift (15,49 %) Stödet är 85 % v lönekostnden*, mx 890 kr per dg** kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Stöd inkl hndledrbidrg 50 kr/dg de tre först måndern** Särskilt nställningsstöd för personer som deltr i jobb- och utvecklingsgrntins sysselsättningsfs Så här stor ersättning får du för en person som fyller 27 år eller mer under året: Måndslön Lönekostnd* inkl rbetsgivrvgift (31,42 %) Stödet är 85 % v lönekostnden, mx 890 kr per dg**, smt 100 kr/dg** under de sist nio måndern kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Stöd inkl hndledrbidrg 150 kr/dg de tre först måndern** Så här stor ersättning får du för en person som fyller år under året: Måndslön Lönekostnd* inkl rbetsgivrvgift (15,49 %) Stödet är 85 % v lönekostnden, mx 890 kr per dg**, smt 100 kr/dg** under de sist nio måndern kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Stöd inkl hndledrbidrg 150 kr/dg de tre först måndern** * Övrig löneförmåner är inte med i beräkningen. ** Beräkningen är gjord på en månd med 22 rbetsdgr. 14

15 Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre Vem gör vd? Du nsöker om ersättningen hos oss på Arbetsförmedlingen. Vi bedömer sedn om rbetspltsen och rbetsuppgiftern är lämplig. Vi beslutr också om ersättningens storlek och hur länge du kn få den. Ersättningen måste vr beviljd v oss innn nställningen börjr. Vi gör sedn en överenskommelse tillsmmns med dig, den rbetssöknde och de fcklig orgnistionern. I överenskommelsen sk det stå vilk rbetsuppgifter och vilk behov v stöd och hndledning den rbetssöknde hr. Du sk se till tt den nställde introducers till sin ny rbetsuppgifter när hn eller hon börjr nställningen. Introduktionen sk följ rbetsmiljölgen. Du sk också ge den hndledning som behövs. Hur betls ersättningen ut? Du begär tt få ersättningen vrje månd på en särskild blnkett eller vi internet inom 60 dgr efter rbetsmåndens slut. Arbetsförmedlingen betlr sedn ut beloppet måndsvis i efterskott till dig. Först gången du begär ersättningen måste du skick med en kopi v den nställdes lönespecifiktion. Vd händer om jg inte håller min del v överenskommelsen? Om du inte kn följ det som står i överenskommelsen kn du bli tvungen tt betl tillbk den ersättning du hr fått. Kontkt oss därför så fort som möjligt om det hr hänt något som gör tt du inte kn följ överenskommelsen. Kn jg få ersättningen fler gånger? Du kn få särskilt nställningsstöd för en person tidigst efter sex månder om personen tidigre hr vrit nställd hos dig med särskilt nställningsstöd. Regler Förordning (2007:414) om jobb- och utvecklingsgrntin Förordning (1997:1275) om nställningsstöd Ring oss på om du är intresserd och vill vet mer. Du kn också besök din närmste rbetsförmedling eller gå in på rbetsformedlingen.se 15

16 Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre Nystrtsjobb /särskilt nystrtsjobb Du kn få ekonomisk ersättning om du nställer en person som hr vrit utn rbete en längre tid eller är ny i Sverige. Stödet klls för nystrtsjobb eller särskilt nystrtsjobb. Vem kn jg få ersättning för? Du kn få ersättning för en person som är inskriven på Arbetsförmedlingen och som vrit utn rbete en längre tid 1. Du kn inte få ersättningen för en nställning som redn pågår. Du kn inte heller få ersättningen om personen hr ett väsentligt inflytnde i verksmheten genom tt till exempel ingå i styrelsen, vr bolgsmn, firmtecknre, vd eller liknnde. Om du hr en enskild firm kn du inte få ersättning om du nställer din mke eller mk 2. För tt du sk få ersättningen sk den rbetssöknde h vrit bort från rbetslivet på grund v tt hn eller hon hr q vrit nmäld som rbetslös på Arbetsförmedlingen q deltgit i ett rbetsmrkndspolitiskt progrm q fått sjukpenning, rehbiliteringspenning, sjukersättning eller ktivitetsersättning 1 Personer som fyller år under året och hr vrit utn rbete på heltid i minst 6 v de senste 9 måndern. 27 år eller mer under året och hr vrit utn rbete på heltid i minst 12 v de senste 15 måndern.om den rbetssöknde hr vrit hemm och vårdt brn som är under två år kn hn eller hon hopp över den tiden för tt uppfyll villkoren. Om brnet är doptert gäller två år efter tt den rbetssöknde fått brnet. 2 Med mke/mk mens även smbo mn hr eller hr hft gemensmm brn med, eller smbo mn tidigre vrit gift med. 16

17 Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre q fått försörjningsstöd eller ekonomiskt bistånd enligt 4 kpitlet 1 i sociltjänstlgen (2001:453) och smtidigt vrit rbetslös q vrit nställd v Smhll. Du kn också få ersättningen för en person som q kommit till Sverige för mx tre år sedn och fått uppehållstillstånd som flykting, skyddsbehövnde eller på grund v nknytning EXEMPEL PÅ HUR STOR ERSÄTTNING DU KAN FÅ: q kommit till Sverige för mx tre år sedn och fått uppehållskort som nhörig till en EES-medborgre (gäller br i viss fll) q dömts till fängelse i minst ett år och hr frigång eller är villkorligt frigiven men inte fullgjort ett år v prövotiden q deltr i jobb- och utvecklingsgrntin. Så här stor ersättning får du för en person som fyller år under året: Lön Lönekostnd* inkl. rbetsgivrvgift (15,49 %) kr kr kr kr kr kr kr kr kr Ersättningen motsvrr en rbetsgivrvgift på 31,42 % Så här stor ersättning får du för en person som fyller år under året och vrit frånvrnde under tolv månder: Lön Lönekostnd* inkl. rbetsgivrvgift (15,49 %) kr kr kr kr kr kr kr kr kr Ersättningen motsvrr dubbl rbetsgivrvgiften på 31,42 % Så här stor ersättning får du för en person som fyller 27 år eller mer under året: Lön Lönekostnd* inkl. rbetsgivrvgift (31,42 %) kr kr kr kr kr kr kr kr kr Ersättningen motsvrr dubbl rbetsgivrvgiften på 31,42 % * Här ingår inte övrig löneförmåner. Ovnstående exempel på ersättning gäller för beslut om nystrtsjobb som ftts innn 1 pril Observer tt för beslut om nystrtsjobb som ftts från och med 1 pril 2015 utgår ingen ersättning för den del v bruttolönen (inklusive till exempel sjuklön, semesterlön och viss skttepliktig förmåner) som överstiger kronor. För räkneexempel för beslut som ftts från och med 1 pril se 17

18 Vilk krv finns på mig som rbetsgivre? Du måste vr registrerd i Sktteverkets rbetsgivrregister. Du får inte h näringsförbud eller sktteskulder som lämnts till Kronofogden. Du får inte h betydnde betlningsnmärkningr. Vilk nställningsformer gäller ersättningen för? Ersättningen gäller för tillsvidrenställningr och tidsbegränsde nställningr. Den gäller även för nställningr på deltid. Hur mycket får jg i ersättning? Om den rbetssöknde fyller år under året får du ett belopp som motsvrr en norml rbetsgivrvgift (31,42 %). Om den rbetssöknde fyller år under året och vrit bort från rbetslivet i tolv v de senste femton måndern får du ett belopp som motsvrr dubbl rbetsgivrvgiften (2 x 31,42 %). Om den rbetssöknde fyller 27 år eller mer under året får du ett belopp som motsvrr dubbl rbetsgivrvgiften (2 x 31,42 %). För beslut om nystrtsjobb som ftts från och med 1 pril 2015 utgår ingen ersättning för den del v bruttolönen (inklusive till exempel sjuklön, semesterlön och viss skttepliktig förmåner) som överstiger kronor. Hur länge kn jg få ersättning? Arbetsförmedlingen beräknr hur länge du kn få ersättning. Beräkningen gör vi utifrån hur lång tid den person du vill nställ hr vrit utn rbete när du lämnr in nsökn. Vi beslutr om ersättning för mx ett år i tget. Normlt får du ersättning under lik lång tid som den du sk nställ hr vrit utn rbete, men det finns viss mxgränser. Följnde gäller om du sk nställ en person som hr vrit rbetslös, deltgit i ett progrm, vrit nställd hos Smhll, fått försörjningsstöd eller fått sjukpenning, rehbiliteringspenning, sjukersättning eller ktivitetsersättning: Om du nställer en person som fyller år under året kn du få ersättning i upp till tolv månder. Hr hn eller hon fått sjukpenning, rehbiliteringspenning, sjukersättning eller ktivitetsersättning kn du få ersättning i upp till fem år. Om du nställer en person som fyller under året kn du få ersättning i upp till fem år. Om du nställer en person som fyller 56 eller mer kn du få ersättning under dubbelt så lång tid som den du vill nställ hr vrit utn rbete. Du kn få ersättning i mx tio år men som längst till årets slut det år hn eller hon fyller 65. Följnde gäller om du sk nställ en person som är nynländ, dömts till fängelse eller deltr i jobb- och utvecklingsgrntin: Om du nställer en person som är en nynländ invndrre kn du få ersättning under de tre först åren från det tt personen fick sitt uppehållstillstånd. Du kn även få ersättning under en längre tid enligt de övrig villkoren ovn. Om du nställer en person som dömts till fängelse i minst ett år, men som hr frigång eller är villkorligt frigiven, kn du få ersättning under lik lång tid som den utdömd strfftiden (mx fem år). Om du nställer en person som deltr i jobb- och utvecklingsgrntin får du ersättning i ett år om personen inte uppfyller något v övrig villkor. Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre

19 Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre Vilken ersättning sk den nställde få? Du sk ge den nställde lön enligt kollektivvtlet i brnschen. Om du inte hr ett kollektivvtl sk den nställde ändå h en lön som är likvärdig med kollektivvtlet. Du sk lämn en kopi på nställningsvtlet till oss på Arbetsförmedlingen. Där sk det stå vilk nställningsvillkor som gäller och tt lönen följer eller är likvärdig med brnschens kollektivvtl. Kopin måste du lämn till oss senst en månd efter tt den nställde börjt sin nställning. Särskilt nystrtsjobb Du kn få ekonomisk ersättning som motsvrr en norml rbetsgivrvgift plus ett belopp som motsvrr rbetsgivrvgiften för ungdomr om du nställer en rbetssöknde som fått sjukpenning, rehbiliteringspenning, sjukersättning eller ktivitetsersättning på heltid och fyller år under året. Stödet klls för särskilt nystrtsjobb. För beslut om särskilt nystrtsjobb som ftts från och med 1 pril 2015 utgår ingen ersättning för den del v bruttolönen (inklusive till exempel sjuklön, semesterlön och viss skttepliktig förmåner) som överstiger kronor. EXEMPEL PÅ HUR STOR ERSÄTTNING DU KAN FÅ: Så här stor ersättning får du för en person som fyller år under året och som fått sjukpenning, rehbiliteringspenning, sjukersättning eller ktivitetsersättning: Lön Lönekostnd* inkl. rbetsgivrvgift (15,49 %) kr kr kr kr kr kr kr kr kr Ersättningen motsvrr rbetsgivrvgiften på 31,42 % + 15,49 % * Här ingår inte övrig löneförmåner. Ovnstående exempel på ersättning gäller för beslut om särskilt nystrtsjobb som ftts innn 1 pril Observer tt för beslut om särskilt nystrtsjobb som ftts från och med 1 pril 2015 utgår ingen ersättning för den del v bruttolönen (inklusive till exempel sjuklön, semesterlön och viss skttepliktig förmåner) som överstiger kronor. För räkneexempel för beslut som ftts från och med 1 pril se Vem gör vd? Ansökn om nystrtsjobb skicks till den lokl Arbetsförmedlingen. Observer tt nsökn måste h kommit in till Arbetsförmedlingen innn nställningen kn börj. Arbetsförmedlingen måste även h fttt beslut om ersättningen innn nställningen kn strt. Om nställningen börjr innn Arbetsförmedlingen fttt beslut kn du inte få någon ersättning. Ansökningsblnkett finns på rbetsformedlingen.se. Nystrtsjobbet behöver inte h förmedlts v oss. Kontkt Arbetsförmedlingen om du vill h mer informtion. Den du vill nställ sk vr nmäld på Arbetsförmedlingen när vi fttr beslut, men det går br tt den rbetssöknde nmäler sig i smbnd med tt du lämnr in nsökn om nystrtsjobb. Hn eller hon sk också fyll i och lämn in en blnkett och i viss fll också ett intyg som styrker rätten till nystrtsjobb. Intygen beställer den rbetssöknde själv hos Försäkringskssn, Smhll, Kriminlvården, Migrtionsverket och kommunen. Om du vill förläng nställningen sk du lltid skick in en ny nsökn. På beslutsmeddelndet du hr fått v oss står det hur länge du kn få ersättning. Det är viktigt tt du nsöker om förlängning innn beslutsperioden gått ut. Du sk också nmäl förändringr som kn påverk rätten till ersättningen eller dess storlek till oss. Det måste du gör så snrt något förändrs. Vi kn då behöv ompröv beslutet om det är felktigt eller om förhållnden ändrs. 19

20 Hur får jg ersättningen? Du begär ersättningen vrje månd på en särskild blnkett eller vi internet inom 60 dgr efter rbetsmåndens slut. Du får ersättningen måndsvis i efterskott genom en kreditering på skttekontot. Först gången du begär ersättningen måste du skick med en kopi v den nställdes lönespecifiktion. Vd händer om jg inte följer villkoren för tt få ersättning? Om du orskr tt ersättningen ges till dig på en felktig grund kn du bli tvungen tt betl tillbk ersättningen. Kontkt oss därför så fort som möjligt om det hr hänt något som gör tt du inte längre uppfyller villkoren för tt få ersättningen. Regler Förordning (2006:1481) om stöd för nystrtsjobb Arbetsförmedlingens föreskrifter (AFFS 2010:7) om stöd för nystrtsjobb Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre Ring oss på om du är intresserd och vill vet mer. Du kn också besök din närmste rbetsförmedling eller gå in på rbetsformedlingen.se 20

21 Arbetsförmedlingens fktbld till Arbetsgivre, Yrkesintroduktionsnställning Du kn få ekonomisk ersättning om du nställer en person som sknr erfrenhet v yrket eller är rbetslös och smtidigt erbjuder honom eller henne hndledning eller utbildning. Anställningen klls för yrkesintroduktionsnställning och ger ungdomr melln 15 och 24 år möjlighet tt lär sig ett yrke och få hjälp v en hndledre smtidigt som de hr ett jobb med lön. Vilk resor kn jg få ersättning för? Du Vem kn kn få ersättning jg få ersättning om du behöver för? res för tt gör Du kn en intervju få ersättning i Sverige om du och nställer övrig EU/EESområdet. som fyllt I 15 viss men fll inte kn 25 du år och också som få uppfyller ersättning en person för något en res v följnde: till ett rekryteringsföretg eller en rekryteringsmäss. Du bör lltid försök res med q sknr erfrenhet v yrket llmänn färdmedel, och du sk lltid välj det miljövänligste färdsättet om det inte q hr vrit rbetslös och inskriven på skiljer Arbetsförmedlingen orimligt mycket i tid i minst mot 90 ndr dgr färdsätt. Dessutom under måste en fyrmåndersperiod. du kunn vis upp en skriftlig kllelse till intervjun. När resn är vslutd sk du Om också personen kunn du vis vill upp nställ ett intyg redn från rbetr rbetsgivren dig måste tt du det hr ny vrit rbetet på intervju. vr ett nnt yrke. hos Fråg Arbetsförmedlingen din rbetsgivrorgnistion kn även ersätt eller kontkt resor Arbetsförmedlingen om du behöver mer Vilk informtion. krv ställs på mig som rbetsgivre? Du måste h ett centrlt kollektivvtl om yrkesintroduktion eller ett hängvtl till ett centrlt kollektivvtl om yrkesintroduktion. Observer tt vtlen ser olik ut för olik brnscher och kn h speciell villkor för exempelvis ålder och gymnsieutbildning. Iblnd krävs även ett loklt vtl om yrkesintroduktion melln rbetsgivren och den lokl fcklig orgnistionen. Om du är osäker på vd som gäller, kontkt din rbetsgivrorgnistion. Du måste också vr registrerd i Sktteverkets rbetsgivrregister och du får inte h näringsförbud eller sktteskulder som lämnts till Kronofogden. Under nställningen sk du erbjud den nställde minst 15 procent hndledning eller utbildning. Du sk också gör en hndled- 21

22 Arbetsförmedlingens fktbld till Arbetsgivre, nings- eller utbildningspln tillsmmns med den du tänker nställ. Vilk nställningsformer gäller ersättningen för? Anställningen är en yrkesintroduktionsnställning och kn vr på hel- eller deltid. Hur mycket får jg i ersättning? Du får en ersättning som motsvrr rbetsgivrvgiften på 31,42 procent. Innn du räknr ut din ersättning sk du dr v hndlednings- eller utbildningsdelen från bruttolönen (15-25 procent). Den högst summn du kn få ersättning för är kronor. Exempel: Om lönen enligt kollektivvtlet är kr/ månd och hndlednings- eller utbildningsdelen är 15 procent, kn du räkn ut din ersättning på följnde sätt: x0.85 = kr men ersättningen kommer tt bsers på kr som är tket. Ersättningen blir då x31.42 procent = 5891 kr. Du får också ersättning för hndledning med 115 kronor per dg vid heltidsrbete. Hur mycket får den nställde i ersättning och vilk försäkringr får hn eller hon? Du sk ge den nställde lön enligt kollektivvtlet minus hndlednings- eller utbildningsdelen (15-25 procent). Den nställde hr också rätt till försäkringr enligt kollektivvtlet. Vem gör vd? Du och den rbetssöknde tr tillsmmns frm en hndlednings- eller utbildningspln. Du nsöker sedn om stödet på en blnkett som finns på rbetsformedlingen.se. Den du vill nställ får inte h börjt yrkesintroduktionsnställningen innn nsökn kommit in till Arbetsförmedlingen. Innn du skickr in nsökn sk den lokl fcklig orgnistionen få möjlighet tt yttr sig över lönen och hndlednings- eller utbildningsplnen. Hur betls ersättningen ut? Du begär ersättningen vrje månd på en särskild blnkett eller vi internet senst 60 dgr efter rbetsmåndens slut. Vi betlr sedn ut beloppet måndsvis i efterskott. Först gången du begär ersättningen måste du skick med en kopi på den nställdes lönespecifiktion. Hur lång kn nställningen vr? Anställningen måste vr minst sex månder. Hur länge kn jg få ersättning? Du kn få ersättning i upp till tolv månder. Regler Förordning (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsnställningr Ring oss på om du är intresserd och vill vet mer. Du kn också besök din närmste rbetsförmedling eller gå in på rbetsformedlingen.se. 22

23 Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre Särskilt nställningsstöd i form v instegsjobb Du kn få ekonomisk ersättning om du nställer en person som är ny i Sverige. Syftet med ersättningen är tt underlätt för den rbetssöknde tt komm in på rbetsmrknden smtidigt som hn eller hon läser svensk för invndrre (sfi). Stödet klls för särskilt nställningsstöd i form v instegsjobb. Vilk krv finns på mig som rbetsgivre? Du måste vr en privt eller offentlig rbetsgivre. Du sk vr registrerd i Sktteverkets rbetsgivrregister. Du får inte h näringsförbud eller sktteskulder som lämnts till Kronofogden. Du får inte h betydnde betlningsnmärkningr. Du måste h ett kollektivvtl eller h tecknt ett försäkringspket som är likvärdigt med de fem kollektivvtlde försäkringrn. Du får inte h sgt upp nställd på grund v rbetsbrist mindre än nio månder före den ktuell nställningen. Vem kn jg få ersättning för? Du kn få ersättning om du nställer en person som hr fyllt 20 år, är rbetssöknde och inskriven på Arbetsförmedlingen och som uppfyller något v följnde: q Den rbetssöknde hr ett uppehållstillstånd som inte är äldre än 36 månder. q Den rbetssöknde hr ett uppehållskort och är fmiljemedlem till en EU/EES-medborgre (personen får inte vr svensk medborgre). Du kn inte få ersättningen för EU/EES-medborgre och schweizisk medborgre eller om du redn får något nnt sttsbidrg för den rbetssöknde. 23

24 Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre Vilk nställningsformer gäller ersättningen för? Ersättningen gäller för tillsvidrenställningr och tidsbegränsde nställningr. Den gäller även för nställningr på deltid. Hur mycket får jg i ersättning? Du kn få ersättning med 80 procent v lönekostnden, det vill säg bruttolön, sjuklön, semesterlön och rbetsgivrvgifter. Som mest kn du få 800 kronor per dg vid heltidsnställning. Du kn även få ett bidrg på 50 kronor per dg för tt du hndleder den nställde på rbetspltsen. Bidrget kn du få i tre månder. Du kn br få ersättning för de dgr som ingår i den norml veckorbetstiden och som du betlr lön eller sjuklön för. Om den nställde är ledig utn lön får du ingen ersättning. Om hn eller hon jobbr deltid minskr ersättningen i förhållnde till rbetstiden. Hur länge kn jg få ersättning? Du kn få ersättningen så länge den nställde hr uppehållstillstånd, dock högst 24 månder, om nställningen omfttr mindre än 51 procent. Om nställningen omfttr mer än 50 procent kn du få ersättning under högst 12 månder. Om den nställde hr ett tillfälligt uppehållstillstånd som upphört kn du få ersättning om personen nsökte om nytt uppehållstillstånd innn det gml upphörde. Vilken ersättning och vilk försäkringr sk den nställde få? Du sk ge den nställde lön och ndr nställningsförmåner enligt kollektivvtlet i brnschen. Om du inte hr något kollektivvtl sk den nställde ändå h lön och förmåner som är likvärdig med kollektivvtlet. Det innebär tt du också sk teckn försäkringr för den nställde. Sknr du kollektivvtl måste du vis oss ett försäkringsbrev på tt den nställde omftts v ett godkänt försäkringsskydd. Du sk också lämn en kopi på nställningsvtlet. Där sk det stå tt lönen och ndr nställningsförmåner följer brnschens kollektivvtl. Kopin måste du lämn till oss senst en månd efter tt den nställde börjt sin nställning. Du måste teckn ll följnde försäkringr om du sk få ett försäkringsskydd som motsvrr kollektivvtlet: rbetsskdeförsäkring TFA grupplivförsäkring TGL tjänstepensionsförsäkring tilläggssjukförsäkring omställningsförsäkring 24

25 För närvrnde kn företg utn kollektivvtl eller hängvtl inte teckn omställningsförsäkringr. Lgen om nställningsskydd (LAS) gäller inte för den som är nställd med särskilt nställningsstöd i form v instegsjobb. Däremot gäller det nställningsskydd som reglers i brnschens kollektivvtl. Vem gör vd? Du nsöker om ersättningen hos Arbetsförmedlingen. Vi bedömer sedn om rbetspltsen och rbetsuppgiftern är lämplig. Vi beslutr också om ersättningens storlek och hur länge du kn få den. Ersättningen måste vr beviljd v oss innn nställningen börjr. Vi gör sedn en överenskommelse tillsmmns med dig, den nställde och de fcklig orgnistionern. I överenskommelsen sk det stå vilk rbetsuppgifter och hur mycket stöd och hndledning den nställde behöver. Det sk också stå hur stor del den nställde sk studer svensk för invndrre (sfi). Du sk se till tt den nställde introducers till sin ny rbetsuppgifter när hn eller hon börjr nställningen. Introduktionen sk följ rbetsmiljölgen. Du sk också ge den hndledning som behövs. Hur betls ersättningen ut? Du begär tt få ersättningen vrje månd på en särskild blnkett eller vi internet inom 60 dgr efter rbetsmåndens slut. Arbetsförmedlingen betlr sedn ut beloppet måndsvis i efterskott. Först gången du begär ersättningen måste du skick med en kopi v den nställdes lönespecifiktion. Vd händer om jg inte håller min del v överenskommelsen? Om du inte kn följ det som står i överenskommelsen kn du bli tvungen tt betl tillbk den ersättning du hr fått. Kontkt oss därför så fort som möjligt om det hr hänt något som gör tt du inte kn följ överenskommelsen. Regler Förordning (1997:1275) om nställningsstöd Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre Ring oss på om du är intresserd och vill vet mer. Du kn också besök din närmste rbetsförmedling eller gå in på rbetsformedlingen.se 25

26 Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetssöknde Prktiskt bsår Du kn t del v ett prktiskt bsår om du är rbetssöknde med rätt till etbleringsinstser och behöver lär dig ett nytt rbete på en rbetsplts. Under det prktisk bsåret kombinerr du rbetsträning med teoretisk utbildning smtidigt som du kn fortsätt tt läs svensk för invndrre (sfi). Din utbildning bestäms utifrån vd rbetspltsen hr för behov men också utifrån din förutsättningr. Syftet med utbildningen är tt du sk bredd och fördjup kunskpen från den prktisk träningen. Du får en egen hndledre på rbetspltsen och rbetsgivren får ekonomisk ersättning för dett. Vilken ersättning och vilk försäkringr får jg? Du behåller din etbleringsersättning under det prktisk bsåret. I etbleringsersättningen ingår ett försäkringsskydd. Vilk rbetsgivre kn få ersättningen? Du kn rbetsträn hos privt eller offentlig rbetsgivre. Det prktisk bsåret kn sedn övergå till en nställning. Kn rbetsgivren få ersättningen för mig? Arbetsgivren kn få ersättningen om du är rbetssöknde och q omftts v lgen (2010:197) om etbleringsinstser för viss nynländ invndrre q är äldre än 30 år och högst nio års utbildning q bedöms h ett behov v rbetsträning. 26

27 Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetssöknde Hur länge kn jg delt i det prktisk bsåret? Det prktisk bsåret vrr melln sex och tolv månder och sk rymms inom tiden för din etbleringspln. Hur stor ekonomisk ersättning får rbetsgivren? Arbetsgivren får 200 kronor per nvisd dg. Ersättningen betls ut för högst fem dgr i veckn. Vem gör vd? Kontkt Arbetsförmedlingen om du är intresserd v ett prktiskt bsår. Tillsmmns kommer vi frm till vilken rbetsgivre som är bäst för dig. Bsåret måste vr beviljt v oss på Arbetsförmedlingen innn du påbörjr det. Arbetsgivren utser sedn en hndledre som sk hjälp dig på rbetspltsen. Vi gör därefter en individuell överenskommelse tillsmmns med dig, rbetsgivren och hndledren. I överenskommelsen sk det blnd nnt stå vilket stöd och vilken utbildning du behöver, vilk rbetstider och rbetsuppgifter som är ktuell smt hur länge du sk delt i bsåret. När bsåret är slut sk hndledren skriv ett intyg på vd din rbetsträning hr innehållit. Du får även ett intyg på den utbildning du hr deltgit i. Informtionen finns på fler språk Informtionen kn du även få på följnde språk vrje vrdg melln klockn 10 och 16: Arbisk Persisk Rysk Somlisk Tigrinj Regler Lg (2010:197) om etbleringsinstser för viss nynländ invndrre Förordning (2000:634) om rbetsmrkndspolitisk progrm Ring oss på om du är intresserd och vill vet mer. Du kn också besök din närmste rbetsförmedling eller gå in på rbetsformedlingen.se 27

28 Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre/Anordnre Arbetsträning med hndledre Du kn få ekonomisk ersättning om du erbjuder rbetsöknde som hr rätt till etbleringsinstser rbetsträning med hndledre på din rbetsplts. Arbetsträningen vänder sig till rbetssöknde som är i behov v mer stöd än de kn få under en vnlig prktik. Syftet med rbetsträningen är tt låt dem prov på sitt yrke, prov ett nytt yrke eller få yrkeslivserfrenhet i Sverige. Den rbetssöknde kn kombiner rbetsträningen med ndr instser, till exempel svensk för invndrre (sfi). Vilk krv finns på mig som nordnre? Du kn få ersättningen om du är en privt eller offentlig nordnre. Du måste också vr registrerd i Sktteverkets rbetsgivrregister. Du får inte h näringsförbud eller sktteskulder som lämnts till Kronofogden. Du får inte heller h betydnde betlningsnmärkningr. Vi smråder lltid med de fcklig orgnistionern innn vi fttr beslut om rbetsträning med hndledre. Vilken omfttning gäller stödet för? Arbetsträningen kn vr på hel- eller deltid. Den rbetssöknde kn h ndr instser prllellt med rbetsträningen. Arbetsträningen kn övergå till en nställning. Kn jg få ersättningen? Du kn få ersättningen om den rbetssöknde q omftts v lgen (2010:197) om etbleringsinstser för viss nynländ invndrre q bedöms h behov v rbetsträning med hndledre. Hur länge pågår rbetsträningen? Arbetsträningen pågår i upp till sex månder. Hur stor ekonomisk ersättning kn jg få? Du får ett hndledrrvode på 150 kr per dg. Ersättningen kn du få för högst fem dgr i veckn. 28

29 Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre Vilken ersättning och vilk försäkringr hr den rbetssöknde? Den rbetssöknde behåller sin etbleringsersättning under rbetsträningen. I etbleringsersättningen ingår också ett försäkringsskydd. Vem gör vd? Kontkt Arbetsförmedlingen om du vill bli nordnre för rbetsträning. Vi bedömer därefter om rbetspltsen och rbetsuppgiftern är lämplig. Arbetsträningen måste vr beviljd v Arbetsförmedlingen innn den påbörjs. Du sk sedn utse en hndledre som sk hjälp den rbetssöknde på rbetspltsen. Vi gör därefter en individuell överenskommelse tillsmmns med dig, hndledren och den rbetssöknde. I överenskommelsen sk det blnd nnt stå vilket stöd den rbetssöknde behöver, vilk rbetstider och rbetsuppgifter som är ktuell smt hur länge den rbetssöknde sk delt i rbetsträningen. När rbetsträningen är slut sk hndledren skriv ett intyg där det står vilk rbetsuppgifter den rbetssöknde hr utfört och vilken erfrenhet den rbetssöknde hr fått genom sin rbetsträning. Du måste också se till tt rbetsmiljön är god och tt rbetsträningen är npssd efter den rbetssökndes särskild förutsättningr. Hur betls ersättningen ut? Du begär tt få ersättningen vrje månd på en särskild blnkett eller vi internet inom 60 dgr efter rbetsmåndens slut. Arbetsförmedlingen betlr sedn ut beloppet måndsvis i efterskott. Vd händer om jg inte håller min del v överenskommelsen? Om du inte kn följ det som står i överenskommelsen kn du bli tvungen tt betl tillbk den ersättning du hr fått. Kontkt oss därför så fort som möjligt om det hr hänt något som gör tt du inte kn följ överenskommelsen. Regler Lg (2010:197) om etbleringsinstser för viss nynländ invndrre Förordning (2000:634) om rbetsmrkndspolitisk progrm Ring oss på om du är intresserd och vill vet mer. Du kn också besök din närmste rbetsförmedling eller gå in på rbetsformedlingen.se 29

30 Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre Anställning med lönebidrg Du kn få lönebidrg om du nställer en person som hr nedstt rbetsförmåg på grund v en funktionsnedsättning. Ersättningen sk kompenser för npssningr v rbetet och rbetspltsen. Syftet med ersättningen är tt ök den rbetssökndes möjligheter tt få ett rbete där hns eller hennes kompetens och färdigheter ts tillvr. Vilk krv finns på mig som rbetsgivre? Du måste vr en privt eller offentlig rbetsgivre. Du sk vr registrerd i Sktteverkets rbetsgivrregister. Du får inte h näringsförbud eller sktteskulder som lämnts till Kronofogden. Du får inte h betydnde betlningsnmärkningr. Du måste h ett kollektivvtl eller h tecknt försäkringr som i väsentlig delr är likvärdig med kollektivvtlet i brnschen. Vem kn jg få ersättningen för? Du kn få lönebidrg om q du nställer en person som nviss v Arbetsförmedlingen q du nställer en person som hft lönebidrg hos sin tidigre rbetsgivre q du nställer en person som är långtidssjukskriven från en nställning som hn eller hon inte kn gå tillbk till q en v din nställd börjr rbet igen efter tt h hft hel ktivitetsersättning q rbetsförmågn hos en v din nställd försämrs och hn eller hon hr hft lönebidrg för mindre än tre år sedn. 30

31 Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre Vilk nställningsformer gäller ersättningen för? Ersättningen gäller för tillsvidrenställningr och tidsbegränsde nställningr. Den gäller även för nställningr på deltid. Hur mycket får jg i ersättning? Arbetsförmedlingen beslutr om hur stort lönebidrg du kn få. Beloppet påverks v två fktorer: Lönekostnden för den nställde, det vill säg bruttolön, sjuklön, semesterlön, rbetsgivrvgifter och premier för vtlsenlig rbetsmrkndsförsäkringr. Du kn få bidrg för den del v lönekostnden vid heltidsrbete som inte överstiger en bruttolön på kronor per månd. Den nställde sk nturligtvis ändå h en lön som följer brnschens kollektivvtl. Den nställdes rbetsförmåg. För tt komm frm till hur mycket funktionsnedsättningen påverkr den nställdes rbetsförmåg gör Arbetsförmedlingen en utredning tillsmmns med dig och den nställde. Du kn också få ersättning för särskild kostnder med upp till 70 kronor per dg ett så kllt nordnrbidrg. Ersättningen kn du få om du är rbetsgivre på en llmännyttig orgnistion och hr en nställd med ett lönebidrg som täcker mer än 80 procent v lönekostnden. Hur länge kn jg få ersättningen? Du kn som regel få lönebidrget i högst fyr år. Det först beslutet om lönebidrg omfttr högst ett år. Det belopp som vi kommer frm till gäller under hel beslutsperioden. Vilken ersättning och vilk försäkringr sk den nställde få? Du sk ge den nställde lön och ndr nställningsförmåner enligt kollektivvtlet i brnschen. Om du inte hr kollektivvtl sk den nställde ändå h lön och förmåner som i väsentlig delr är likvärdig med kollektivvtlet. Dett innebär tt du också sk teckn försäkringr för den nställde. Du behöver däremot inte teckn någon tilläggssjukförsäkring eller omställningsförsäkring. Sknr du kollektivvtl måste du vis oss ett försäkringsbrev på tt den nställde omftts v ett godkänt försäkringsskydd. För en privtnställd rbetre tecknr du ll försäkringr hos For. Det finns idg ing godkänd lterntiv till Fors försäkringr. För privtnställd tjänstemän sk du teckn rbetsskde-, gruppliv- och tjänstepensionsförsäkringr. Arbetsskdeförsäkringen tecknr du hos For. Både grupplivförsäkring och pen- 31

32 sionsförsäkring kn du teckn hos ett flertl försäkringsbolg. Vi på Arbetsförmedlingen kn ge dig mer informtion om vilk försäkringr och försäkringsbolg som är ktuell. Du sk också lämn en kopi på nställningsvtlet. Där sk det stå tt lönen och ndr nställningsförmåner följer brnschens kollektivvtl. Kopin måste du lämn till oss senst en månd efter tt den nställde börjt sin nställning. Vem gör vd? Du nsöker om ersättningen hos oss på Arbetsförmedlingen. Vi bedömer sedn om rbetspltsen och rbetsuppgiftern är lämplig. Vi beslutr också om ersättningens storlek och hur länge du kn få den. Ersättningen måste vr beviljd v oss innn nställningen börjr. Vi gör sedn en överenskommelse tillsmmns med dig, den rbetssöknde och de fcklig orgnistionern. I överenskommelsen sk det finns en pln för hur den nställde kn ök sin rbetsförmåg så tt lönebidrget på sikt inte behövs. Kompletternde utbildning, kmrtstöd och rbetshjälpmedel är exempel på sådnt som kn ingå i överenskommelsen. Vi följer regelbundet upp nställningen och är ett stöd för både dig och den nställde. När du hr nställt en person med lönebidrg får du inte plcer honom eller henne i någon nnn verksmhet eller hos en nnn rbetsgivre än vd vi hr kommit överens om. Hur betls ersättningen ut? Du begär tt få ersättningen vrje månd på en särskild blnkett eller vi internet inom 60 dgr efter rbetsmåndens slut. Arbetsförmedlingen betlr sedn ut beloppet måndsvis i efterskott. Vd händer om jg inte håller min del v överenskommelsen? Om du inte kn följ det som står i överenskommelsen kn du bli tvungen tt betl tillbk den ersättning du hr fått. Kontkt oss därför så fort som möjligt om det hr hänt något som gör tt du inte kn följ överenskommelsen. Regler Förordning (SFS 2000:630) om särskild instser för personer med funktionshinder som medför nedstt rbetsförmåg. Förordning (SFS 2000:628) om den rbetsmrkndspolitisk verksmheten Lg (SFS 1982:80) om nställningsskydd Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre Ring oss på om du är intresserd och vill vet mer. Du kn också besök din närmste rbetsförmedling eller gå in på rbetsformedlingen.se 32

33 Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre Skyddt rbete hos offentlig rbetsgivre (OSA) Du kn få ekonomisk ersättning om du nställer en person som är rbetssöknde och som hr nedstt rbetsförmåg på grund v en funktionsnedsättning. Anställningen är en vnlig nställning, men den sk vr npssd efter de särskild behov den rbetssöknde hr. Den sk också h utvecklnde inslg. På sikt sk nställningen kunn led till ett rbete på den reguljär rbetsmrknden. Stödet klls för skyddt rbete hos offentlig rbetsgivre. Vilk krv finns på mig som rbetsgivre? Du kn få ersättningen om du är en offentlig rbetsgivre. Arbetet får inte vr inom en verksmhet som är utstt för konkurrens. Hur mycket får jg i ersättning? Arbetsförmedlingen beslutr om hur stor ersättning du kn få. Beloppet påverks v två fktorer: Lönekostnden för den nställde, det vill säg bruttolön, sjuklön, semesterlön, rbetsgivrvgifter och premier för vtlsenlig rbetsmrkndsförsäkringr. Du kn få bidrg för den del v lönekostnden vid hel- Vem tidsrbete kn jg som få ersättningen inte överstiger för? en bruttolön Du på kn 16 få 700 ersättningen kronor per om månd. du nställer Den nställde en person som sk är rbetssöknde nturligtvis ändå och h uppfyller en lön som något följer v följnde: brnschens kollektivvtl. Den nställdes rbetsförmåg. För tt q hr en nedstt rbetsförmåg på grund v missbruks- eller beroendeproblemtik eller hr en komm frm till hur mycket funktionsnedsättningen påverkr den nställdes specifik kognitiv funktionsnedsättning rbetsförmåg gör Arbetsförmedlingen en q utredning är berättigd tillsmmns instser med enligt dig lgen och om den stöd och nställde. service till funktionshindrde (LSS) q inte hr hft kontkt med rbetslivet tidigre eller Hur vrit länge bort kn från jg det få under ersättningen? en längre tid på grund v Du får en normlt långvrig ersättningen och svår psykisk för sjukdom. ett år i tget. Du kn inte få ersättningen om du redn får ett sttsbidrg för den rbetssöknde. 33

34 Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre Vilken ersättning och vilk försäkringr sk den nställde få? Du sk ge den nställde lön och ndr nställningsförmåner enligt kollektivvtlet i brnschen. Den som får ett skyddt rbete omftts inte v lgen om nställningsskydd (LAS). Vem gör vd? Du nsöker om ersättningen hos oss på Arbetsförmedlingen. Vi bedömer sedn om rbetspltsen och rbetsuppgiftern är lämplig. Vi beslutr också om ersättningens storlek och hur länge du kn få den. Ersättningen måste vr beviljd v oss på Arbetsförmedlingen innn nställningen börjr. Vi gör sedn en överenskommelse tillsmmns med dig, den nställde och de fcklig orgnistionern. I överenskommelsen sk det finns en pln för hur den nställde kn ök sin rbetsförmåg och sin möjligheter tt få ett rbete på den reguljär rbetsmrknden. Kompletternde utbildning, kmrtstöd och rbetshjälpmedel är exempel på sådnt som kn ingå i överenskommelsen. Hur betls ersättningen ut? Du begär tt få ersättningen vrje månd på en särskild blnkett eller vi internet inom 60 dgr efter rbetsmåndens slut. Arbetsförmedlingen betlr sedn ut beloppet måndsvis i efterskott. Vd händer om jg inte håller min del v överenskommelsen? Om du inte kn följ det som står i överenskommelsen kn du bli tvungen tt betl tillbk den ersättning du hr fått. Kontkt oss därför så fort som möjligt om det hr hänt något som gör tt du inte kn följ överenskommelsen. Regler Förordning (SFS 2000:630) om särskild instser för personer med funktionshinder som medför nedstt rbetsförmåg Förordning (SFS 2000:628) om den rbetsmrkndspolitisk verksmheten Lg (1993:387) om stöd och service till funktionshindrde Lg (SFS 1982:80) om nställningsskydd Ring oss på om du är intresserd och vill vet mer. Du kn också besök din närmste rbetsförmedling eller gå in på rbetsformedlingen.se 34

35 Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre Trygghetsnställning Du kn få ekonomisk ersättning när du nställer en person som är rbetssöknde och hr nedstt rbetsförmåg på grund v en funktionsnedsättning. Anställningen är en vnlig nställning, men sk vr npssd efter den rbetssökndes förutsättningr och särskild behov. Stödet klls för trygghetsnställning. Vilk krv finns på mig som rbetsgivre? Du måste vr en privt eller offentlig rbetsgivre. Du sk vr registrerd i Sktteverkets rbetsgivrregister. Du får inte h näringsförbud eller sktteskulder som lämnts till Kronofogden. Du får inte h betydnde betlningsnmärkningr. Du måste h ett kollektivvtl eller h tecknt försäkringr som i väsentlig delr är likvärdig med kollektivvtlet i brnschen. Vem kn jg få ersättning för? Du kn få ersättning om du nställer en person som q är rbetssöknde och hr nedstt rbetsförmåg till följd v en funktionsnedsättning och därför hr stort behov v en npssd rbetssitution Du kn inte få ersättningen om du redn får ett sttsbidrg för den rbetssöknde. 35

36 Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre Vilk nställningsformer gäller ersättningen för? Ersättningen gäller för tillsvidrenställningr och tidsbegränsde nställningr. Den gäller även för nställningr på deltid. Hur mycket får jg i ersättning? Arbetsförmedlingen beslutr om hur stor ersättning du kn få. Beloppet påverks v två fktorer: Lönekostnden för den nställde, det vill säg bruttolön, sjuklön, semesterlön, rbetsgivrvgifter och premier för vtlsenlig rbetsmrkndsförsäkringr. Du kn få bidrg för den del v lönekostnden vid heltidsrbete som inte överstiger en bruttolön på kronor per månd. Den nställde sk nturligtvis ändå h en lön som följer brnschens kollektivvtl. Den nställdes rbetsförmåg. För tt komm frm till hur mycket funktionsnedsättningen påverkr den nställdes rbetsförmåg gör Arbetsförmedlingen en utredning tillsmmns med dig och den nställde. Du kn också få ersättning för särskild kostnder med upp till 130 kronor per dg ett så kllt nordnrbidrg. Om den nställde behöver särskild rbetshjälpmedel kn du få bidrg även för dess. Hur länge kn jg få ersättning? Du kn som regel få trygghetsnställning i högst fyr år. Det först beslutet om trygghetsnställning omfttr högst ett år. Vilken ersättning och vilk försäkringr sk den nställde få? Du sk ge den nställde lön och ndr nställningsförmåner enligt kollektivvtlet i brnschen. Om du inte hr kollektivvtl sk den nställde ändå h lön och förmåner som i väsentlig delr är likvärdig med kollektivvtlet. Dett innebär tt du också sk teckn försäkringr för den nställde. Du behöver däremot inte teckn någon tilläggssjukförsäkring eller omställningsförsäkring. Sknr du kollektivvtl måste du vis oss ett försäkringsbrev på tt den nställde omftts v ett godkänt försäkringsskydd. För en privtnställd rbetre tecknr du ll försäkringr hos For. Det finns idg ing godkänd lterntiv till Fors försäkringr. För privtnställd tjänstemän sk du teckn rbetsskde-, gruppliv- och tjänstepensionsförsäkringr. Arbetsskdeförsäkringen tecknr du hos For. Både grupplivförsäkring och pensionsförsäkring kn du teckn hos ett flertl försäkringsbolg. Vi på Arbetsförmedlingen kn ge dig mer informtion om vilk försäkringr och 36

37 försäkringsbolg som är ktuell. Du sk också lämn en kopi på nställningsvtlet. Där sk det stå tt lönen och ndr nställningsförmåner följer brnschens kollektivvtl. Kopin måste du lämn till oss senst en månd efter tt den nställde börjt sin nställning. Vem gör vd? Du nsöker om ersättningen hos oss på Arbetsförmedlingen. Vi bedömer sedn om rbetspltsen och rbetsuppgiftern är lämplig. Vi beslutr också om ersättningens storlek och hur länge du kn få den. Ersättningen måste vr beviljd v oss innn nställningen börjr. Vi gör sedn en överenskommelse tillsmmns med dig, den rbetssöknde och de fcklig orgnistionern. I överenskommelsen sk det finns en pln för hur den nställde kn ök sin rbetsförmåg. Den kn också innehåll informtion om rbetstider och behov v hjälpmedel eller nnn npssning. Arbetsförmedlingen följer regelbundet upp trygghetsnställningen och är ett stöd för både dig och den nställde. Du måste se till tt rbetsmiljön är god och tt rbetet är npsst efter den nställdes förutsättningr. Det är också viktigt tt den nställde inte rbetr ensm nnt än i undntgsfll. Hur betls ersättningen ut? Du begär tt få ersättningen vrje månd på en särskild blnkett eller vi internet inom 60 dgr efter rbetsmåndens slut. Arbetsförmedlingen betlr sedn ut beloppet måndsvis i efterskott. Vd händer om jg inte håller min del v överenskommelsen? Om du inte kn följ det som står i överenskommelsen kn du bli tvungen tt betl tillbk den ersättning du hr fått. Kontkt oss därför så fort som möjligt om det hr hänt något som gör tt du inte kn följ överenskommelsen. Regler Förordning (SFS 2000:630) om särskild instser för personer med funktionshinder som medför nedstt rbetsförmåg Förordning (SFS 2000:628) om den rbetsmrkndspolitisk verksmheten Lg (SFS 1982:80) om nställningsskydd Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre Ring oss på om du är intresserd och vill vet mer. Du kn också besök din närmste rbetsförmedling eller gå in på rbetsformedlingen.se 37

38 Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre Utvecklingsnställning Du kn få ekonomisk ersättning om du nställer en person som är rbetssöknde och hr nedstt rbetsförmåg på grund v en funktionsnedsättning. Anställningen är en vnlig nställning, men den sk vr npssd efter den rbetssökndens förutsättningr och särskild behov. Det kn hndl om tt rbetspltsen och rbetsuppgiftern är npssde, men också om npssde rbetstider. Smtidigt som den nställde rbetr sk hn eller hon kunn utveckl sin kompetens och rbetsförmåg för tt lättre kunn få jobb eller börj studer i frmtiden. Stödet klls för utvecklingsnställning. Vilk krv finns på mig som rbetsgivre? Du måste vr en privt eller offentlig rbetsgivre. Du sk vr registrerd i Sktteverkets rbetsgivrregister. Du får inte h näringsförbud eller sktteskulder som lämnts till Kronofogden. Du får inte h betydnde betlningsnmärkningr. Du måste h ett kollektivvtl eller h tecknt försäkringr som i väsentlig delr är likvärdig med kollektivvtlet i brnschen. Vem kn jg få ersättningen för? Du kn få ersättningen om du nställer en person som q är rbetssöknde q hr nedstt rbetsförmåg till följd v en funktionsnedsättning q behöver utveckl sin kompetens och ök sin rbetsförmåg. Du kn inte få ersättningen om du redn får ett sttsbidrg för den rbetssöknde. 38

39 Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre Hur mycket får jg i ersättning? Arbetsförmedlingen beslutr om hur stor ersättning du kn få. Beloppet påverks v två fktorer: Lönekostnden för den nställde, det vill säg bruttolön, sjuklön, semesterlön, rbetsgivrvgifter och premier för vtlsenlig rbetsmrkndsförsäkringr. Du kn få bidrg för den del v lönekostnden vid heltidsrbete som inte överstiger en bruttolön på kronor per månd. Den nställde sk nturligtvis ändå h en lön som följer brnschens kollektivvtl. Den nställdes rbetsförmåg. För tt komm frm till hur mycket funktionsnedsättningen påverkr den nställdes rbetsförmåg gör Arbetsförmedlingen en utredning tillsmmns med dig och den nställde. Du kn också få ersättning för särskild kostnder med högst 130 kronor per dg ett så kllt nordnrbidrg. Hur länge kn jg få ersättningen? Du kn få ersättningen under högst ett år. Vilken ersättning och vilk försäkringr sk den nställde få? Du sk ge den nställde lön och ndr nställningsförmåner enligt kollektivvtlet i brnschen. Om du inte hr kollektivvtl sk den nställde ändå h lön och förmåner som i väsentlig delr är likvärdig med kollektivvtlet. Dett innebär tt du också sk teckn försäkringr för den nställde. Du behöver däremot inte teckn någon tilläggssjukförsäkring eller omställningsförsäkring. Sknr du kollektivvtl måste du vis oss ett försäkringsbrev på tt den nställde omftts v ett godkänt försäkringsskydd. För en privtnställd rbetre tecknr du ll försäkringr hos For. Det finns idg ing godkänd lterntiv till Fors försäkringr. För privtnställd tjänstemän sk du teckn rbetsskde-, gruppliv- och tjänstepensionsförsäkringr. Arbetsskdeförsäkringen tecknr du hos For. Både grupplivförsäkring och pensionsförsäkring kn du teckn hos ett flertl försäkringsbolg. Vi på Arbetsförmedlingen kn ge dig mer informtion om vilk försäkringr och försäkringsbolg som är ktuell. Du sk också lämn en kopi på nställningsvtlet. Där sk det stå tt lönen och ndr nställningsförmåner följer brnschens kollektivvtl. Kopin måste du lämn till oss senst en månd efter tt den nställde börjt sin nställning. Den som hr en utvecklingsnställning omftts inte v lgen om nställningsskydd (LAS). Vem gör vd? Du nsöker om ersättningen hos oss på Arbetsförmedlingen. Vi bedömer sedn om rbetspltsen och rbetsuppgiftern är lämplig. Vi beslutr också om ersättningens storlek och hur länge du kn få den. Ersättningen måste vr beviljd v oss innn nställningen börjr. Om vi beviljr den gör vi en överenskommelse tillsmmns med dig, den rbetssöknde och de fcklig orgnistionern. I överenskommelsen sk det stå vilk rbetsuppgifter och utvecklingsinstser som är ktuell. Den kn också innehåll informtion 39

40 om rbetstider och behov v hjälpmedel eller nnn npssning v rbetet. Arbetsförmedlingen följer regelbundet upp utvecklingsnställningen och sk vr ett stöd för både dig och den nställde. Det är viktigt tt den nställde får möjlighet tt utveckl sin kompetens smtidigt som hn eller hon rbetr. Utvecklingsinstsern kn vr vägledning, rbetshjälpmedel, utbildning eller rbetsprktik på en nnn rbetsplts. Du måste också se till tt rbetsmiljön är god och tt rbetet är npsst efter den nställdes särskild förutsättningr. Hur betls ersättningen ut? Du begär tt få ersättningen vrje månd på en särskild blnkett eller vi internet inom 60 dgr efter rbetsmåndens slut. Arbetsförmedlingen betlr sedn ut beloppet måndsvis i efterskott. Vd händer om jg inte håller min del v överenskommelsen? Om du inte kn följ det som står i överenskommelsen kn du bli tvungen tt betl tillbk den ersättning du hr fått. Kontkt oss därför så fort som möjligt om det hr hänt något som gör tt du inte kn följ överenskommelsen. Regler Förordning (2000:630) om särskild instser för personer med funktionshinder som medför nedstt rbetsförmåg Förordning (2000:628) om den rbetsmrkndspolitisk verksmheten Lg (SFS 1982:80) om nställningsskydd Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre Ring oss på om du är intresserd och vill vet mer. Du kn också besök din närmste rbetsförmedling eller gå in på rbetsformedlingen.se 40

41 Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd är ett stöd till rbetssöknde med nedstt rbetsförmåg på grund v en funktionsnedsättning. Den rbetssöknde får stödet inför och under en nställning. En SIUS-konsulent med särskild kompetens i introduktionsmetodik hjälper då den rbetssöknde på rbetspltsen. För tt den rbetssöknde sk få stödet sk hn eller hon h ett behov v tt trän på rbetsuppgifter och nnt som krävs i rbetet. Vilket stöd ger SIUS-konsulenten? SIUS-konsulenten hjälper till när den rbetssöknde sk introducers på rbetspltsen. Konsulenten smverkr med dig om hur introduktionen sk läggs upp och nsvrr för tt den rbetssöknde får det stöd ni hr kommit överens om. Det kn iblnd innebär tt SIUS-konsulenten rbetr sid vid sid med den rbetssöknde under Vem kn få särskilt introduktions- och uppföljningsstöd? Arbetssöknde kn få ett individuellt stöd v en SIUSkonsulent om de q hr nedstt rbetsförmåg till följd v en funktionsnedsättning q hr behov v tt trän på rbetsuppgifter och nnt som krävs i rbetet. 41

42 Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre en tid. Stödet trpps sedn ned successivt och upphör helt när den rbetssöknde kn utför uppgiftern självständigt. Hur länge kn den rbetssöknde få stödet? Den rbetssöknde kn få introduktionsstödet i sex månder. Uppföljningsstödet kn hn eller hon få i minst ett år. Vilken ersättning och vilk försäkringr hr den rbetssöknde? Den rbetssöknde räkns inte som nställd under introduktionstiden, men hn eller hon betrkts ändå som rbetstgre när det gäller viss bestämmelser i rbetsmiljölgen. Det innebär tt du nsvrr för tt rbetet görs på ett säkert sätt och tt det finns personlig skyddsutrustning om det skulle behövs. Den rbetssöknde är försäkrd vid rbetsskd och dödsfll. Stten kn också lämn ersättning för eventuell skdor som den rbetssöknde vållr. Under introduktionstiden hr den rbetssöknde kvr den ersättning hn eller hon hde som rbetssöknde. Kostr stödet något? Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd medför ing lönekostnder för dig. Vem gör vd? Arbetsförmedlingen beslutr om det särskild introduktions- och uppföljningsstödet. Om du är intresserd kommer en SIUS-konsulent tt kontkt dig för tt hör om du kn t emot och nställ en rbetssöknde. Vi går igenom vilk rbetsuppgifter som är lämplig och bedömer vilket stöd som är ktuellt på rbetspltsen. När det är klrt gör vi en överenskommelse tillsmmns med dig, den rbetssöknde och SIUSkonsulenten. Där står det hur vi sk lägg upp introduktionen och hur omfttnde den sk vr. Regler Förordning (SFS 2000:630) om särskild instser för personer med funktionsnedsättning som medför nedstt rbetsförmåg Förordning (SFS 200:628) om den rbetsmrkndspolitisk verksmheten Ring oss på om du är intresserd och vill vet mer. Du kn också besök din närmste rbetsförmedling eller gå in på rbetsformedlingen.se 42

43 43

44 44

45 45

46 46

47 47

48 48

49 49

50 50

51 51

52 52

53 53

54 54

55 55

56 Från: Skickt: den 17 mrs :28 Till: Skolchef Ämne: Grnskning v kommunens ktivitetsnsvr för ungdomr utnför gymnsieskoln Hej! Revisorern i Tomelill kommun hr gett PwC i uppdrg tt grnsk kommunens rbete med ktivitetsnsvret för ungdomr utnför gymnsieskoln. Projektplnen bifogs nedn: (See ttched file: Projektpln pdf) Med nledning v grnskningen önskr vi t del v styr- och uppföljningsdokumenttion vseende det kommunl ktivitetsnsvret smt övrig dokument med relevns för revisionsfrågn. Dokumenten skicks till: sofi.blixtberg@se.pwc.com Vi önskr även genomför intervjuer med Fmiljenämndens ordförnde Skolchef Tjänstemän som rbetr med det kommunl informtionsnsvret Kn du eller någon på kommunen hjälp mig med kontktuppgifter till nämndens ordförnde smt de tjänstemän som är lämplig tt intervju? Vrje intervju förvänts t 60 minuter. Förslg på dgr och tider: 22 pril pril pril Om möjligt önskr vi genomför smtlig intervjuer under en dg. Är det någon dg och tid som skulle pss för din del? Med vänlig hälsning Sofi Blixtberg PwC Kommunl Sektor Direkt: +46 (0) Mobil: +46 (0) Emil: sofi.blixtberg@se.pwc.com PwC Sverige Box 2138, Lund Ideon Gtewy.Scheelevägen

57 Projektpln Dtum: Uppdrgsgivre Projektbenämning Bkgrund, revisionsfråg, kontrollmål och revisionskriterier Tomelill kommuns revisorer Grnskning v kommunens ktivitetsnsvr för ungdomr utnför gymnsieskoln Bkgrund Från och med 1 jnuri 2015 skärptes skollgen och det blir tydligre tt en kommun löpnde under året sk håll sig informerd om hur viss ungdomr i kommunen är sysselstt. Det gäller ungdomr som gått ut grundskoln eller motsvrnde men inte fyllt 20 år och som vrken går eller hr fullföljt utbildning på ett ntionellt progrm i gymnsieskol eller gymnsiesärskol eller motsvrnde utbildning. I nsvret ingår tt kommunern sk erbjud de ungdomr som berörs lämplig individuell åtgärder. Kommunern sk dokumenter sin instser på lämpligt sätt och för ett register över de ungdomr som omftts v nsvret. Revisorern hr utifrån sin bedömning v väsentlighet och risk beslutt tt genomför en grnskning vseende hur kommunen fullgör sitt ktivitetsnsvr. Revisionsfråg Säkerställer kommunen tt det kommunl ktivitetsnsvret bedrivs på ett ändmålsenligt sätt och tt den intern kontrollen inom området är tillräcklig? Revisionskriterier Skollgen Skolverkets llmänn råd (kommer under år 2015) Eventuell kommunintern föreskrifter Avgränsning Metod Kontrollmål Styrningen (tex i form v dokumenterde strtegier, mål, riktlinjer eller rutiner) är tillräcklig. Det finns en tydlig nsvrsfördelning för rbetet. Det sker en tillräcklig krtläggning och registerhållning v ungdomr som omftts v ktivitetsnsvret. Individuell åtgärder erbjuds ungdomrn i tillräcklig omfttning. Arbetet dokumenters på ett tillfredsställnde sätt. Det sker en tillräcklig uppföljning, utvärdering och återrpportering v rbetet och dess effekter. Grnskningen vgränss till fmiljenämnden. Grnskning v verksmhetens styr- och uppföljningsdokumenttion vseende det kommunl ktivitetsnsvret. Intervjuer med nyckelpersoner inom verksmheten, tex förvltningschef och nsvrig för det kommunl informtionsnsvret. 57

58 Projektorgnistion Projektledre: Sofi Blixtberg Kvlitessäkrre: Adrin Görnsson Oberoendeprövning Vi hr i enlighet med SKYREV:s rekommendtion nr 2 prövt vårt oberoende. Noteringr 58