Kvalitetsrådets sammanträde 10 juni 2016

Transkript

1 Minnesnteckningr Kvlitetsråd Anteckningr förd v Ås Wågmn Minnesnteckningr Kvlitetsrådets smmnträde 10 juni 2016 Dtum: fredg 10 juni 2016 Tid: Plts UB3018, Växjö Närvrnde ledmöter: Närvrnde Övrig: Ctherine Legrnd, prorektor, ordförnde Petter Boye, Fkulteten för Ekonomihögskoln Dvid Brunt, Fkulteten för hälso- och livsvetenskp Ptrik Henriksson, Linnéstudentern Brit Johnsson Cederbld, Nämnden för lärrutbildning Ann-Liis Närvänen, Fkulteten för smhällsvetenskp Anders Åberg, Fkulteten för konst och humnior Annik Rosengren, Knsliet för lärrutbildning Ås Dhlin, Kommuniktionsvdelningen Mgnus Eriksson, Universitetsledningens knsli Peter Knutsson, Universitetsledningens knsli Thorbjörn Nilsson, Universitetsledningens knsli Tony Wågmn, Universitetsledningens knsli Ås Wågmn, Universitetsledningens knsli Inbjudn Dniel Svedenbjörk för 22 Helen Andersson ny ledmot i Studentkåren hel mötet Frånvrnde Sebstin Hellvin, Linnéstudentern Ann-Chrlotte Lrsson, Fkulteten för teknik Ärendenummer Ärendemening och föredrgnde 19 Fstställnde v dgordning Dgordningen fstställdes med tillägg under Övrig frågor Förändring v expertgruppen för forskrutbildning? 20 Uppföljning v minnesnteckningr Minnesnteckningrn gicks igenom och ldes till hndlingrn. Följnde punkter togs upp: 11 NLU meddelde tt de inte blir en del v UKÄ-piloten. 15 Projektet Kvlitetssäkring v interntionell studenter behöver förtydligs när resulttet förvänts komm. Svr: Projektet genomförs under ht 2016 och ett resultt kn tidigst leverers i november. 16 Kommittéerns fortstt reltioner bordldes till dett möte men hr inte kommit med i dgordningen. Svr: Smmnslgningen v Hållbr utveckling och Lik villkor är under pågående och smtl förs med de ndr kommittéordförnden så ärendet är fortstt bordlgt till Kickoffen ugusti (5)

2 21 Informtion 22 Linnéstudentern Byte v representnter i Kvlitetsrådet Helen Andersson ny studentledmot ersätter Sebstin Hellvin b Uppföljning v studentrepresenttion i Lnu:s olik orgn Dniel Svedenbjörk gör en kort genomgång v dokumentet, det hr skett förtydlignden v olik begrepp, nsvr smt rvoden för doktornder (tid). Ytterligre lite rbete kvrstår innn beslut kn ts. Kvlitetsrådets Kick-off i ugusti - prktikliteter Interntet börjr med gemensm lunch på Hotell Borgholm den 30 ugusti. Gemensm middg på kvällen. Den 31 ugusti vsluts mötet med gemensm lunch. Vrje deltgre hr eget nsvr för resn dit och hem. Småkning uppmuntrs. För frågor kring prktikliteter eller för tt rpporter mtönskemål hänviss till Ås Wågmn. 23 Kvlitetssäkringssystemet, smrbetet KU, Lnu, MiU Rektorsbeslut, processer, tidpln: De styrdokument som tgits frm inför utvärderingen v pilotklustren inom smrbetet Lnu, MiU och KU kommer tt ts på rektors beslutsmöte den 13 juni. MiU och KU fttr smm beslut inom smm period. Dokumenten är npssde på så sätt tt det finns möjlighet för revidering om behov uppstår under eller efter pilotomgångrn. Då bedömrgruppen presentert så sk det fktgrnsks och sen sk det kunn ges synpunkter på bedömrgruppens resulttet. Löpnde under hel pilotprocessen sk rbetet dokumenters och utvärders och frmför llt bedömrgruppens rbete. Anvisningr för upptktsmöte, rpporter, pltsbesök, uppföljning (och åtgärder) v rpportern kommer senre. B Projekt utbildningskvlitet och Pln för utvärdering löper ut under 2016 och Kvlitetsrådet kommer tt rbet med en uppföljning och utvärdering v indiktorer och projekt under hösten Kvlitetsrådet uppdrr åt Universitetsledningens knsli tt t frm underlg och förutsättningr för en diskussion kring dess en pln för hur det intern kontinuerlig kvlitetsrbetet sk kunn integrers/förhålls till smrbetet melln Lnu, MiU och KU och krven i UK-ämbetets ny ntionell kvlitetssäkringssystem, med börjn under Kick-offen i ugusti. C Rpport från UKÄ-möte : UK-ämbetet bjöd in till möte med lärosätesföreträdre gällnde det ny ntionell kvlitetssäkringssystemet där förutsättningrn presenterdes smt diskussion fördes bl.. kring vilken betygsskl som sk gäll efter bedömning v universiteten, hur tidsplnen för åtgärder skulle se ut. 2 (5)

3 24 Rektorsbeslut uppföljning v höjd ersättningsbelopp Rektor hr fttt ett beslut där principer för uppföljning och vrpportering v de kvlitetshöjnde åtgärdern beskrivs. Lärosäten hr till uppgift tt gör en nlys och beskriv hur det de extr pengr som sköts till hr lett till kvlitetshöjnde åtgärder. Uppföljning sk börjs från h16 och kommer tt följs upp i 2017 års utbildningsdilog. 25 UKÄ inbjuder till deltgnde i pilot/bedömruppdrg Nmn på personer från lärosäten som önskr deltg sk vr UKÄ tillhnd senst 22 juni. Nmn meddels Peter Knutsson senst 20/6. 26 Tillgång till rektorsbeslut på webben Rektorsbeslut som är mindre en ett år gml sk bli tillgänglig på webben. I smbnd med rektorsbeslut sk ett kort nyhetsbrev som presenterr beslutet publicers. 27 Pedgogisk meritering En diskussion kring projektet och vidhängnde dokument diskuterdes. Kvlitetsrådet återkommer i frågn under hösten Lnu-gemensmt projekt om mllr Kvlitetsrådet vr ense i tt Lnu sk h gemensmm mllr för vhndlingr och exmensrbeten och tydlig instruktioner från respektive ämne om ämnesspecifik formtmllr. 29 Avrpportering uppdrg Linnébrometern Linnébrometern kn br jämförs på ll nivåer från 2015 till 2016 (grund-, vncerd-, distns/lärcentr och cmpus). Endst grundnivå kn jämförs över 3 år. Skillnder som finns är säkerställd och sttistiskt signifiknt Studenterns upplevelse är tt Lnu levererr på smm nivå ovsett om utbildning bedrivs på distns/lärcentr eller på cmpus. Cmpus/distns: 6 v 7 delområden är likvärdig (studentern hr möjlighet tt instämm eller inte instämm i påståenden). Avncerdnivå jmf med grundnivå: delområden stödfunktioner och värdegrund innehåller också 4 delfrågor och 2 v dess skiljer sig. På vncerd nivå är studentern mer nöjd med stöd i utbildning och i kontkter med olik personlktegorier. Värdegrund; likbehndling och hållbr utveckling upplevs i lägre grd h integrerts i utbildningen. På grundnivå finns en positiv trend för upplevelsen v stöd. I delområdet utveckling v kdemisk kompetenser på grundnivå finns 5 delfrågor där de två störst skillndern finns inom delfrågorn; orientering i relevnt forskningsfrågor smt förmågn tt. FTK skiljer sig jämfört med övrig fkulteter. Smmnfttnde omdöme består v fyr temn: 3 (5)

4 studiesocilmiljö, utbildningskvlitet, forskningsnknytning och förberedelse för rbetet. Cmpus lyfts frm som positivt och är ett skäl för tt sök utbildning vid Lnu Hr lyfts frm även i lumnundersökningen). Forskningsnknytning skiljer sig mer melln fkultetern och så även förberedelse för rbetet där studenter i utbildningr med professionsnknytning lättre ser kopplingen till rbetet. Finns 2 öppn frågor i enkäten där studenterns upplevelse kn beskrivs; bäst med Lnu och vd behöver utveckls Bäst med Lnu: Cmpus, lärrn, utbildningsinnehållet är ett urvl v svren. c 50 procent hr vlt tt svr på de öppn frågorn. Inom vd behöver utveckls: Utbildningsinnehållet, lärrn, kommuniktion är exempel på förbättringsområden. För 2016 hr frågor ställts kring kursvärderingr och fler studenter upplever tt de inte får återkoppling kring förändringr som gjorts utifrån kursvärderingr och tt de inte vet vilken effekt ders åsikter får på utbildningen. b c Universitetsrpport kommer tt färdigställs inom kort och fkultetsrpportern kommer tt vr klr i september innn dilogern. Doktorndbrometern 66% är den totl svrsfrekvensen. Enkäten är nonym och svren är helt videntifierde. Rpport kommer i slutet v hösten Där det är tillräckligt mång doktornder som svrt, på ämnesnivå, kn viss redovisning komm tt görs. Kursrelterd resursnvändning Studiens syfte vr tt undersök tidsnvändning under en specifik kurs med fokus på lärre och studenter. Studien hr genomförts i två pilotundersökningr: 2014/2015 genomfördes en först Pilotundersökning för tt undersök hur resurser i form v tid utnyttjs och fördels i undervisningen smt för tt utveckl ett metodverktyg. 2 kurser ingick i pilot 1 och resulttet vr inte generliserbrt. 2015/2016 genomfördes pilot 2 där 9 kurser, vld v fkultetern, ingick och vsikten med studien vr tt redovis lärres och studenters kontkttid inom schemlgd tid, inom tid utöver schemlgd tid som lärren/lärrn är i kontkt med studenten/-rn smt övrig tid som lärren/-rn nvänder på kursen (ex plnering). Slutstser gällnde studiens resultt är tt den tid som en kurs tilldels och som lärren nvänder följer vedertgn principer för tilldelning. Ämne och ntl studenter styr mängden timmr. En studiemiljö där fler moment är schemlgd för studentern ger ökd kontkttid och studentern lägger ner fler redovisde rbetstimmr på kursen. Ju fler timmr för självstudier som finns i 4 (5)

5 d schemt ju färre timmr lägger studentern ner på sin studier. Resultt stämmer med ndr undersökningr gjord vid universitet i Sverige. Mterilet om 9 kurser är för litet för generliseringr för hel Lnu, men ger en trenduppfttning och kn utgör en grund för fortstt diskussioner. Metoden tt mät tiden/resursern är behäftd med problem vid insmlingen v dt och tidskrävnde både för den som sk rpporter och för den som smmnställer och nlyserr dt. Tent x 3 - digitlisering Ett rektorsbeslut kring nonymiserde exmintioner hr fttts. Dess gäller i först hnd slstentmin. Det finns två vägvl tt gör när det gäller digitl exmintion; tt studenten nvänder egen dtor eller tt studentern nvänder tunn klienter. ITvdelningen förordr tunn klienter v säkerhetsskäl men fler lärosäten nvänder studentdtorer. En mindre grupp kn utgör ett testunderlg innn beslut ts om vilket sätt digitliseringen sk v tentmen sk görs på. I Mymoodle finns en modulen Sfe exm som vses tt prövs. 30 Övrig frågor Från föregående möte, gällnde expertgruppens för forskrutbildningen fortstt rbete: hur sk expertgruppen rbet med smordning v kvlitetsutvärdering och kvlitetsutveckling v Lnu:s forskrutbildning? finns det behov v centrl koordintion v fkulteterns rbete? Kvlitetsrådet beslutr tt Expertgruppen för forskrutbildning sk h följnde uppdrg: Systemtisk informtion till fkulteterns forskrutbildningsråd. Vr centrl koordinering v stöd till fkulteterns utvärderingsrbete, tidplner. Kunn läs självvärderingr smt utgör stöd i vd självvärderingen sk innehåll smt dess utformning. H kunskpsutbyten med ndr motsvrnde orgn Lnu. 5 (5)