ANSVARET FÖR SKOLAN en kommunal utmaning

Transkript

1 en kommunl utmning Smmnfttning: Kommunern hr sedn någr år tillk helhetsnsvret för skoln. Denn skrift ehndlr nsvrsfördelningen melln stt och kommun; de olik styrinstrument som kommunen hr till sitt förfognde; smt uppföljning, utvärdering, eslutsfttnde och ledning v skolverksmheten. Exempel från ett ntl kommuners erfrenheter och modeller för styrning och egenkontroll finns efter vrje kpitel. Skriften är tänkt tt funger som hjälp och diskussionsunderlg till kommunern i ders nsvr för skolverksmheten. Ämnesord: nsvrsfördelning, eslutsfttnde, egenkontroll, ledning, styrning, uppföljning, utvärdering.

2 Beställningsdress: Lier Distriution Puliktionstjänst Stockholm Tel: Fx: e-post: Beställ.nr: 97:327 Omslg och illustrtioner: Ninni Oljemrk, Kominer Grfisk form: John Nilsson, Kominer Tryckeri: Ktrin Tryck, Stockholm 1997 isn

3 Innehållsförteckning 1. Den ny nsvrsfördelningen Kommunens nsvr Den stor utmningen Delr i en strtegi Det gemensmm nsvret Det gml och det ny Utveckld målstyrning Kommunliseringen Uppdrget till Skolverket Att styr verksmheten Kvlitetssäkring Skolplnen som styrinstrument Skolplnen och udgeten Exempel från kommuner 4. Att kontroller verksmheten Någr egrepp Mål och resultt Uppföljning och utvärdering Tillsyn En utveckld årsredovisning Målstyrningens kretslopp Exempel från kommuner 5. Att eslut om verksmheten Sttens syn på det kommunl eslutsfttndet Olik slg v eslut Att deleger och ändå styr Exempel från kommuner 6. Att led verksmheten Kompetens för målstyrning Rektorsfunktionen Ledningsgruppen Exempel från kommuner 7. Smverkn för utveckling

4 Förord Sex år hr gått sedn kommunern fick helhetsnsvret för skolns verksmhet. Riksdg och regering hr gett kommunern tydlig uppdrg tt styr, följ upp, kontroller och utveckl verksmheten utifrån ntionellt fstställd mål. Stor frihet finns för kommuner och skolor tt inom de sttligt reglerde rmrn, som l.. estår v skollg, läroplner, kursplner och etygskriterier, vgör hur verksmheten skll genomförs. Skolverket hr funnit tt det finns llvrlig rister i kommunerns nsvrstgnde. Tydligt hr dess rister frmkommit vid en riktd tillsyn v tjugo kommuner. Konsekvensern är llvrlig, inte minst för enskild elever. Skolverket hr tgit frm en hndlingspln för hur verket skll kunn idr till tt kommunerns styrning och egenkontroll skll kunn utveckls och funger ättre. I plnen ingår l.. tt lednde politiker i smtlig kommuner under 1997 och 1998 injuds till överläggningr med Skolverkets ledning. I plnen ingår också denn skrift, Ansvret för skoln. Den riktr sig i först hnd till kommunerns politiker men också till skolchefer eller motsvrnde och rektorer. Den är tänkt tt ild underlg för diskussioner om den egn kommunens sätt tt styr, kontroller och utveckl verksmheten. De två först kpitlen eskriver kgrund och motiv till nsvrsfördelningen melln stt och kommun. I det tredje kpitlet eskrivs de olik styrinstrument som kommunen hr till sitt förfognde. De tre därpå följnde kpitlen ehndlr uppföljning, utvärdering, eslutsfttnde och ledning. Det vslutnde vsnittet tr upp nödvändigheten v ett gemensmt nsvrstgnde stt kommun och politiker nställd för den svensk skoln. Det ntionell uppdrget inneär tt de vr och en för sig och tillsmmns skll ret för tt utveckl den svensk skolns kvlitet. Det är ingen enkel process tt utveckl rollfördelning och helhetstänknde i ett decentrlisert styrsystem. Det är Skolverkets förhoppning tt denn skrift skll vr till hjälp i det utvecklingsretet. I slutet v vrje vsnitt finns exempel från kommuner och diskussionsfrågor som underlg för egn ställningstgnden. Skriften hr utretts v f d skoldirektören Sten Tillhmmr. Ulf P. Lundgren generldirektör

5 nsvr

6 1 Den ny nsvrsfördelningen Riksdgen och regeringen skll styr skolverksmheten genom tt nge ntionell mål. Inom de rmr och riktlinjer som riksdgen och regeringen lägger fst skll kommunern och ndr huvudmän för skoln h stor frihet tt vgör hur verksmheten skll genomförs. Skolns verksmhet skll följs och utvärders. Uppföljningen och utvärderingen skll ge underlg för tt edöm om åtgärder ehöver vidts eller korrigeringr görs för tt ntionell mål och riktlinjer skll kunn upprätthålls och resultten förättrs. J, så uttryckte regeringen i prop. 1990/91:18 Ansvret för skoln den ny nsvrsfördelning melln stt och kommun som trädde i krft den 1 jnuri I förhållnde till den tidigre nsvrsfördelningen inner förändringen en väsentligt ökd kommunl frihet när det gäller hur-frågorn frmför llt hur verksmheten skll orgnisers. För tt kunn kominer en ntionellt likvärdig utildningsstndrd med ökd lokl frihet när det gäller genomförndet hr de ntionell målen och estämmelsern skärpts och gjorts tydligre. Såväl de ny läroplnern som de sttlig förordningrn för resp. skolform innehåller därför ordet skll i större utsträckning än tidigre. Som motpresttion för den ökde friheten kräver stten tt kommunern utövr tillsyn smt följer upp och utvärderr verksmheten i förhållnde till ntionell och lokl mål och estämmelser. Denn tyngdpunktsförskjutning får konsekvenser för den kommunl styrelsens och dess förvltnings rete. Smtidigt ilddes ett nytt sttligt ämetsverk, Skolverket. Det ny verkets huvudsklig uppgifter är utveckling, uppföljning, utvärdering och tillsyn v skol- 9

7 verksmheten. Däri ingår tt utöv tillsyn över tt kommunern fullföljer sin skyldigheter etr. egen tillsyn, uppföljning och utvärdering. För sitt ntionell uppdrg är Skolverket eroende v det kommunern redovisr som en följd v sitt uppdrg eträffnde uppföljning och utvärdering. Kommunens nsvr Sttens krv på kommunern när det gäller tillsyn, uppföljning och utvärdering hr förts in i skollgens 1 kp. 12. Om tillsyn uppföljning utvärdering Den som är huvudmn för en del v det offentlig skolväsendet nsvrr för tt utildningen genomförs i enlighet med estämmelsern i denn lg och de estämmelser som kn finns i nnn lg eller förordning. Utöver vd som föreskrivs i denn lg kn i nnn förfttning finns föreskrifter särskilt om mål och riktlinjer för utildningen, utildningens innehåll och utildningens omfttning i tiden. Denn portlprgrf för kommunerns del i den förändrde nsvrsfördelningen säger inget om på vilket sätt kommunen skll utför sitt uppdrg från stten det får kommunen vgör själv. Det torde emellertid stå klrt tt det försthndsnsvr kommunen fått för tillsyn, uppföljning, utvärdering och utveckling v skolverksmheten i hög grd förändrr den kommunl styrelsens och dess förvltnings rete. För tt säkerställ en ntionellt likvärdig utildningsstndrd hr stten i skollgens 2 kp 1-8 fstställt fyr krv etr. den kommunl orgnistionen och styrningen. Om styrelse Vrje kommun och lndsting skll som styrelse för sitt offentlig skolväsende utse en eller fler nämnder. Om skolledning För ledningen v utildningen i skolorn skll det finns rektorer. Rektorn skll håll sig väl förtrogen med det dglig retet i skoln. Det åligger rektorn tt särskilt verk för tt utildningen utveckls. Om fortildning Vrje kommun och lndsting skll se till tt fortildning ordns för den personl som hr hnd om utildningen. Kommuner och lndsting skll vinnlägg sig om en plnering v personlens fortildning. 10

8 Om skolpln I ll kommuner skll det finns en v kommunfullmäktige ntgen skolpln som visr hur kommunens skolväsende skll gestlts och utveckls. Av skolplnen skll särskilt frmgå de åtgärder som kommunen vser tt vidt för tt uppnå de ntionell mål som hr stts upp för skoln. Kommunen skll kontinuerligt följ upp smt utvärder skolplnen. För vrje skolform finns en särskild sttlig förordning med estämmelser om l.. utildningens orgnistion och innehåll, stödinstser, elevers rättigheter och skyldigheter och om smverknsformer. Det är inom dess rmr kommunen får utöv sin frihet. I läroplnern som också är indnde förordningr, nges ntionell mål och riktlinjer för skolverksmheten. De är sttsmktens måldokument som är direktdresserde till lärre och rektorer. Tolkning och tillämpning v läroplnern är därmed primärt den enskild skolns nsvr. Den kommunl styrelsens roll lir tt ge skolorn tillräcklig förutsättningr för tt uppnå målen smt tt vid ehov och med utgångspunkt från vd som frmkommit vid tillsyn, uppföljning och utvärdering kräv förändring. I skollgen och förordningrn finns ett sextiotl eslutspunkter eträffnde verksmheten för vilk det nges tt den kommunl styrelsen eslutr. På dess punkter kn styrelsen, inom de rmr för delegtion som kommunllgen nger, välj tt själv eslut eller tt deleger eslutsrätten. På nästn lik mång punkter i lg och förordningr står det tt rektor eslutr. Den eslutsrätten kn ingen t ifrån rektorn. Den kn inte heller delegers. Dock får enligt förordning om försöksverksmhet med lokl styrelser i skoln (sfs 1996:605 och 1997:642) viss v de eslut som ligger på rektor ftts v en lokl styrelse. Beslut om sådn försöksverksmhet ftts v kommunen och nmäls till Skolverket. I proposition 1990/91:18 Ansvret för skoln ngv regeringen inriktningen på den utökde kommunl eslutsrätten en inriktning som riksdgens utildningsutskott också etonde (1990/91:uu 4). I propositionen sägs l.. Det är ngeläget tt decentrliseringen v eslutnderätten och det förändrde nsvrstgndet inte gör hlt vid kommungränsen eller hos politikern. Det är i själv skolverksmheten som det tydligt frmgår vilk åtgärder som måste vidts och vilk prioriteringr som ör görs för tt skoln skll li ättre. Stten hr lltså överlämnt eslut om hur verksmheten skll genomförs till kommunen med uppmning tt deleger eslutnderätten så när verksmheten 11

9 som möjligt. Smtidigt hr stten skärpt krven på tt kommunen utövr tillsyn över tt de delegerde esluten följer estämmelser i lgr och förordningr. Den stor utmningen Den förändrde nsvrsfördelningen rukr eteckns som tt gå från sttlig regel- och resursstyrning till mål- och resulttstyrning. Denn förändring inneär en etydnde utmning och omställning för den enskild kommunen Enligt skollgen skll kommunen som styrelse för sitt skolväsende utse en eller fler nämnder. Det är på dess nämnder, utsedd v kommunfullmäktige, som nsvret ligger för kommunens del i den ny nsvrsfördelningen. Det är styrelsen som skll fstställ hur kommunens nsvr för styrning, uppföljning, utvärdering, tillsyn och utveckling v skolverksmheten skll utforms. När dessutom eslut om själv verksmheten delegers när verksmheten förändrs krktären på de frågor som ehndls i styrelsen. Styrelsens funktion i det förändrde styrsystemet ehndldes i regeringens proposition 1988/89:4 Skolns utveckling och styrning. Propositionen ngv inriktningen enligt följnde. Det ökde kommunl nsvret och övergången till en mer utprägld målstyrning kommer tt medför ehov v en tyngdpunktsförskjutning i skolstyrelsens rete. Om skolstyrelsen skll kunn fullgör dess ny och utökde uppgifter väl, måste den i först hnd ägn sig åt de övergripnde spektern v verksmheten och åt principiellt viktig frågor och vgörnden smt åt tt nge riktlinjer och prioriteringr. Skolstyrelsen ör inte ingrip i metodisk eller pedgogisk frågor v professionell krktär. Men den ör nog följ och låt utvärder undervisningens resultt och vid ehov kräv förändringr och förättringr. Delegtionsmottgrn ör åläggs ett mer mrkert redovisnings- och resulttnsvr gentemot skolstyrelsen. Att förändr styrelsens rete från trditionell driftetonde ärenden till mer principiell och övergripnde ställningstgnden etr. mål och resultt inneär ett djupgående och omfttnde förändringsrete. Att dessutom deleger verksmhetsesluten och våg lit på tt gällnde estämmelser och kommunl policy följs är ytterligre en uppfordrnde dimension på förändringsretet. Med styrelsens ny funktion följer ökde krv på insikt eträffnde hel styrsystemet och på insyn i verksmheten. För det krävs ktiv instser v såväl politiskt nsvrig som chefer på olik nivåer. En förutsättning är också tt de model- 12

10 ler och system som den enskild kommunen skpr för sin ny funktion hänger smmn och är väl förnkrde hos ll personl. Den översikt över erfrenhetern v de fem först åren med den förändrde nsvrsfördelningen som Skolverket gjort visr tt det finns stor vritioner melln kommunern när det gäller tt utform sin ny funktion. En del hr kommit långt medn ndr hr en r it kvr. De rister som kunnt konstters vser l.. oefintlig, inktuell eller ineffektiv styrdokument, dåligt smnd melln styrdokument och de resurser som nviss i udget, ristnde kompetens och former för uppföljning och utvärdering, outvecklt okslutstänknde och otydlighet i nsvrsfördelningen. Det är för tt idr till utvecklingsrete inom dess områden som denn skrift tillkommit. Dess syfte är inte tt tl om för kommunern hur de skll gör, men väl tt komm med idéer och vis på smmnhng. Den hr därför utformts på ett resonernde sätt. Som ytterligre idrg redoviss exempel från kommuner v olik storlek och krktär. c Delr i en strtegi Den störst utmningen ligger snnolikt i tt skp ny smmnhängnde system för målformulering uppföljning utvärdering utvecklingsinstser, system som kn inordns i det mönster som kommunen utvecklt för hel sin verksmhet och som ger kommunen ett eslutsunderlg grundt på kunskp om verksmheten. Att utform cykler och retssätt för tt uppfyll åde sttlig och kommunens egn krv är inte enkelt. Bristen på sådn smmnhängnde system och årscykler hr också vrit tydlig vid den grnskning v ett ntl kommuner som Skolverket genomfört. Ett utvecklt oksluts- och årsredovisningstänknde, där såväl sttens som kommunens egn krv på redovisning v verksmhetens resultt kn tillgodoses, är en sådn smordningsmöjlighet som en del kommuner örjt nvänd sig v. Erfrenheter från dess kommuner visr tt uppföljning och utvärdering v skolverksmheten får ökd tyngd genom denn smmnkoppling. Som kommunlt styrdokument för skolverksmhetens långsiktig utveckling intr skolplnen en särställning. Utvecklingen från ett llmänt formulert kommunlt måldokument till skollgens krv på en pln med konkret åtgärder för tt uppnå de ntionell målen för skoln hr dock vist sig t lång tid. Likså skns lltför oft smnd melln skolplnen och skolorns retsplner liksom koppling till udgeten. En skolpln med så vg förutsättningr för förverklignde i verksmheten hr nturligtvis svårt tt li ett levnde instrument för skolns utveckling. c 13

11 Uppföljning och utvärdering är ingen nyhet i den kommunl verksmheten inte heller för den enskild skoln, där det sedn lång tid är ett nturligt inslg i lärrretet. På kommunnivå är dock försthndsnsvret för uppföljning och utvärdering v skolverksmheten i reltion till ntionell mål och riktlinjer nytt. Inom dett område skns därför trdition och erfrenhet. Att skolplnen skll följs upp och utvärders hr preciserts i skollgen. Uppdrget inskränker sig emellertid inte till denn pln utn omfttr verksmheten i sin helhet. För tt uppföljning och utvärdering skll få vrktig etydelse för verksmhetens utveckling måste den plners på ett sådnt sätt tt tydlighet och kontinuitet skps. Otydlighet i nsvrsfördelningen melln styrelse och tjänstemän liksom melln tjänstemän hr vrit en lltför oft förekommnde oservtion i Skolverkets tillsynsrete. En sådn otydlighet kn led till ristnde nsvrstgnde och därmed led till tt den ny nsvrsfördelningen inte kn genomförs fullt ut. En konsekvent och väl genomtänkt delegtionsordning hr vgörnde etydelse för hel den ny nsvrsfördelningen. Att deleger eslut när verksmheten och ändå, när det nses önskvärt, kunn styr ders inriktning är en möjlighet tt ök säkerheten i eslutsfttndet. Det gäller också former för redovisning v delegtionseslut till styrelsen liksom ehovet v registrering och dokumenttion v ll eslut. Att eslutsfttnde, som är en rent kommunl ngelägenhet, ts upp i denn skrift eror på tt riksdg och regering vid eslut om den ny nsvrsfördelningen nsett det viktigt för målstyrningens trovärdighet. En skols ledning hr vgörnde etydelse för i vd mån sttlig och kommunl mål och estämmelser får genomslg i verksmheten. En rektor när verksmheten och med tydlig efogenheter hr därför edömts vr en förutsättning för ntionell likvärdighet och därför reglerts i skollgen. Rekrytering v ny rektorer och ledningsutveckling måste därför etrkts som en v de viktigste investeringr en styrelse gör. Rektorsfunktionen hr emellertid förändrts en hel del under senre år. Rektor är nu som regel en kommunl chef som ll ndr med totlnsvr för hel driften. Fler undersökningr hr vist tt denn utvidgde rektorsfunktion upplevs som svår tt klr v. Det väcker frågn om hur ledningsstrukturen i sin helhet vid en skol ser ut. Finns det någon inre pedgogisk ledningsfunktion eller hr någr ndr åtgärder vidtgits för tt undvik tt den pedgogisk ledning som stten ålgt rektor lir en isyssl? Mål- och resulttstyrningen och styrelsens roll i den ställer också ny krv på dess centrl förvltning för skolverksmheten. Finns kompetens för de ny uppc c 14

12 giftern? Hr orgnistionen npssts eller finns i prktiken den gml driftfunktionen kvr i form v en överlevnde orgnistion? Vd etyder i så fll det för styrelsens möjligheter tt fullgör sin ny funktion och för tydligheten i hel den ny nsvrsfördelningen? J, det här är någr v de hörnstenr som ingår i ett fungernde och smmnhängnde system för kommunens styrning, uppföljning, utvärdering och tillsyn v skolverksmheten och som ehndls i den här skriften. Det gemensmm nsvret Även med den förändrde nsvrsfördelningen är det stten som sätter mål och nger riktlinjer för skolverksmheten. Det som är nytt är tt kommunen fått försthndsnsvret för tt följ upp och utvärder tt de uppfylls. Smtidigt ges kommunen och skoln eslutsrätten när det gäller hur verksmheten skll orgnisers. Försthndsnsvret för tolkning och tillämpning v läroplnern hr lgts på rektor och lärre. Utgångspunkten för nsvrsfördelningen är principen om en ntionellt likvärdig utildning oeroende v ostdsort och kön och v socil eller ekonomisk kgrund. Interntionell undersökningr hr också vist tt skillndern melln olik skolor är mindre i Sverige än i något nnt jämförrt lnd. I prop. 1988/89:4 Skolns utveckling och styrning ngvs inriktningen för den ny nsvrsfördelningen enligt följnde. Skolväsendet skll även i fortsättningen vr åde centrlt och loklt styrt. Ansvret för tt eslut om mål och inriktning skll ligg på politisk orgn, medn de nställd med sin professionell kompetens skll h nsvret för tt verksmheten edrivs i enlighet med fstställd mål och riktlinjer. Skolverksmheten är på så sätt i grunden ett gemensmt nsvr för stt och och kommun och för politiker och nställd. Det är med dett synsätt som grund som denn skrift tillkommit. Den skll således ses åde som uppföljning v den ny nsvrsfördelningen och som en idéskrift för det kommunl utvecklingsretet. En viktig del i det gemensmm nsvrstgndet är en kontinuerlig dilog melln stt och kommun och melln politiker och nställd. Med den inriktningen hr också Skolverket för sin del inlett en ökd kontktverksmhet med kommunern. Det skolutvecklingsvtl som kommunern genom Kommunförundet slutit med lärrorgnistionern är ett viktigt inslg i det ökde gemensmm nsvrstgndet i kommuner och skolor. 15

13 PROP. 1988/89:4 Skolns utveckling och styrning PROP. 1990/91:18 Ansvret för skoln REGERINGENS SKRIVELSE 1996/97:112 Utvecklingspln 16

14 Jg och min kommun Hr vi ändrt retssätt i styrelsen? Vilk ärenden på den senste tiden hr hndlt om mål och resultt? Vilk åtgärder hr vi vidtgit för tt utveckl vår egen och vår förvltnings kompetens för den ny nsvrsfördelningen? Vilk rutiner/funktioner hr vi för tt t frm fktunderlg som eskriver situtionen i vår skolor? 17

15 dœ dœ & nu nu klick

16 2 Det gml och det ny Efterkrigstidens skolreformer inriktdes mot tt höj den llmänn utildningsnivån, tt gör utildningen tillgänglig för ll och tt för smmn olik utildningr till enhetlig utildningssystem. Viktig milstolpr i denn utveckling vr 1946 års skolkommission,1957 års skoleredning, 1960 års gymnsieutredning och 1962 års fckskoleutredning. Med dess utredningr som grund växte den smmnhålln grundskoln resp. gymnsieskoln frm. Reformeringen v det svensk utildningsväsendet hr därmed fått stor etydelse för det modern smhällets frmväxt och utveckling. Dett omfttnde reformrete hde inte vrit möjligt utn den strk centrl styrning som präglt denn reformperiod. Den historisk utvecklingens etydelse för det fortstt reformretet elystes i rpporten (dsu 1987:1) Ansvrsfördelning och styrning på skolområdet. Rpporten utgjorde underlg för styrningseredningen, som i etänkndet (sou 1988:20) En förändrd nsvrsfördelning och styrning på skolområdet, föreslog viss riktlinjer för den fortstt reformeringen. Betänkndet utgjorde sedn grund för regeringens proposition 1988/89: 4 Skolns utveckling och styrning. I rpporten diskuterdes l.. egreppet målstyrning och den successiv övergång från regel- och resursstyrning till mål- och resulttstyrning som präglt reformretet under de senste årtionden. Sett ur ett vidre perspektiv konstters tt politisk eslut om smhällsverksmhet lltid inneär målstyrning, d.v.s. mn sätter upp mål för vd mn vill uppnå. Det gäller också de genomförd skolreformern. Målstyrning v skoln är därför inte någonting nytt den hr funnits länge. Den kn emellertid utforms så tt den frmträder olik tydligt. En renodld målstyrning inneär tt målen precisers medn medlen för tt nå dem lämns öppn. De mål som formulerdes i örjn v efterkrigstidens skolreformer kompletterdes med ett etydnde ntl regler l.. för hur verksmheten skll orgnisers och resurser nvänds. 19

17 Det edömdes nödvändigt med tnke på tt viktig syften med reformern vr tt skp enhetlig strukturer och utildningssystem. Sttsidrgen utformdes som stimulns för den expnsion v skolväsendet som dett inner. Reformern innehöll därmed åde renodld målstyrning med formuleringr i l.. lgr och läroplner om vd mn ville uppnå och ett centrlt regelverk där kommuner och skolor förutsttes tolk reglern med utgångspunkt från de ntionell mål som stts upp. Dett ehöver i och för sig inte inneär någon motsättning. Det förutsätter dock tt målen är tydlig och så väl förnkrde i verksmheten tt de också i prktiken tillämps som utgångspunkt för hur verksmheten orgnisers och resurser fördels. Ett omfttnde regelsystem skpr emellertid oft en strk yråkrtisk orgnistion i vilken kontrollen v verksmheten mer inrikts mot efterlevnden v reglern än v de uppstt målen ett förhållnde som kn led till tt viktig mål lir mindre tydlig, urholks eller i värst fll förlors ur sikte. Utveckld målstyrning När efterkrigstidens stor strukturell reformer väl genomförts hr reformretet under de tre senste årtionden präglts v en llt strkre inriktning mot verksmhetens innehåll och resultt. En milstolpe i denn strtegiförändring vr etänkndet (sou 1974:53) Skolns retsmiljö (si-utredningen) vrs förslg utgjorde grund för 1980 års läropln för grundskoln (Lgr 80). Därmed inleds utvecklingen mot en mer renodld målstyrning med llt tydligre ntionell mål och llt färre centrl regler. Besluten om hur verksmheten skll orgnisers och resursern fördels decentrlisers därmed llt närmre verksmheten. De två senste läroplnern, Lpo 94 för det oligtorisk skolväsendet och Lpf 94 för det frivillig, är också de tydligst formulerde måldokument som hittills funnits i svenskt skolväsende. I dess dokument nges vd vrje elev skll uppnå. Därmed hr målstyrningen utvecklts så långt tt den nu nått frm till den enskilde eleven. Beslut om hur verksmheten skll orgnisers och resurser fördels hr som en konsekvens därv fullt ut överlåtits till kommuner och skolor. Det är med utgångspunkt från den enskild elevens ehov när det gäller tt uppnå de ntionell målen som dess eslut skll ftts. Antlet centrl regler hr reducerts krftigt. De regler som finns kvr syftr till tt främj den ntionell likvärdigheten och tt hävd den enskild elevens rättigheter och integritet. c 20

18 Därmed kn inte uppföljning och utvärdering egränss till hur regler efterlevs utn måste omftt mer komplex edömningr v verksmheten som helhet och de resultt elevern uppnår. Uppföljning och utvärdering i denn vidre emärkelse får därmed vgörnde etydelse för verksmhetens måluppfyllelse och resultt. Försthndsnsvret för denn uppföljning och utvärdering när eleven hr lgts på kommunern. Det är ju i själv verksmheten hur-frågorn vgörs och resultten syns. Kommunerns förmåg tt fullgör dett åliggnde får därmed vgörnde etydelse för i vd mån den ny nsvrsfördelningen leder till ökd mål- och resulttuppfyllelse för den enskilde eleven. Mål- och resulttstyrning är en metod för styrning som ygger på idén om ett empiriskt förhållningssätt. Det inneär tt det är kunskp om det som sker i verksmheten som skll vr grunden för utveckling. Dett empirisk fktunderlg skll vr utgångspunkt för dilogen stt kommun och politiker professionell. Upppföljning och utvärdering hr därför vgörnde etydelse för mål- och resulttstyrningens genomslgskrft. Den förändrde nsvrsfördelningen inneär tt vi hr en ntionellt målstyrd skol med loklt nsvr för utformning och utveckling v verksmheten. Vägen dit hr gått vi vreglering och decentrlisering. Öronmärkt sttsidrg och sttlig estämmelser om orgnistion hr tgits ort och kommunen hr fått nsvret för hur-frågorn. Målstyrningen hr fått ett tydligt fokus på den enskild eleven. I läroplner och kursplner hr för först gången preciserts vilk mål vrje elev skll uppnå. I läroplnern hr också sttens krv på lärre och rektorer preciserts inom rmen för målstyrningen. Det är mot den kgrunden som de ökde krven på kommunens och den enskild skolns nsvr för uppföljning, utvärdering och egentillsyn skll ses. Med denn nsvrsfördelning lir den viktigste frågn såväl på kommun- som skolnivån om skolns presttioner ger den enskild eleven optiml förutsättningr tt uppnå de ntionell målen eller uttryckt på nnt sätt: Är skoln tillräckligt r för eleven? Om svret på den frågn lir nej inneär nsvrsfördelningen tt det nkommer på kommunen och skoln tt ändr förutsättningrn för verksmheten så tt ll elever hr optiml möjligheter tt uppnå målen. c Kommunliseringen Den förändrde nsvrsfördelningen rukr ilnd enämns skolns kommunlisering. Det är en inte helt korrekt ruricering eftersom skoln lltid vrit kommunl smtidigt som den lltid till väsentlig delr vrit sttligt styrd. 21

19 Vd som hände 1991 och som kom tt klls kommunlisering vr tt kommunerns nsvrstgnde för genomförnde och resultt lev enhetligt och konsekvent med hänsyn till den llt tydligre sttlig målstyrningen. En del i den förändringen vr tt lärrn inte längre skulle h sttligt reglerde tjänster. Det förändringsrete som fullföljdes i och med eslutet om en ny nsvrsfördelning vser tre nivåer stten, kommunen och den enskild skoln och kn kortfttt eskrivs enligt följnde. Stten ny skollg som omfttr ll skolformer ny förordningr med ett fåtl regler för resp. skolform ing lls för hur undervisningen skll orgnisers och resurser fördels två ny läroplner, Lpo 94 och Lpf 94, med tydlig mål och resulttkrv personlestämmelser ts ort endst ehörighetskrv finns kvr Skolverket med nsvr för uppföljning, utvärdering, tillsyn och utveckling inrätts flerårig utvecklingsplner fstställs v regeringen Kommunen fullständigt huvudmnnskp försthndsnsvr för uppföljning, utvärdering och tillsyn v skolverksmheten nsvr för tt ntionell mål uppfylls skolpln upprätts nsvr för skolverksmhetens finnsiering och resursfördelning efter ehov lärrtjänster kommunlt reglerde Skoln nsvr för tt ntionell och kommunl mål uppfylls retspln upprätts egen uppföljning och utvärdering rektor när verksmheten elev- och föräldrinflytnde nsvr för verksmhetens orgnistion och resursnvändning Den förändrde nsvrsfördelningen hr en strk inriktning mot den enskild skoln när det gäller verksmhetens orgnistion, resursnvändning och resultt. En sådn decentrlisering inneär tt centrum för eslutsfttndet flytts till själv verksmheten. Den lokl hndlingsfriheten ökr därmed. c 22

20 Dett är en stor och principiellt viktig förändring i det svensk skolsystemet. All de eslut som rektor enligt sttlig förordning skll ftt inneär tt det nu är denne som i större utsträckning än någonsin tidigre hr kontrollen över de direkt styrmedlen för verksmheten. Sttens och kommunens styrningsmöjligheter lir därmed i dett vseende mer indirekt. Denn mktförskjutning inneär också tt fler människor när eleven lir inlndde i eslutsfttndet. På så sätt ts den know how som finns hos personlen till vr. Det är ju i själv verksmheten mn äst vet vilk ehoven är och vilk prioriteringr som måste görs. När llt fler verksmhetseslut flytts till själv verksmheten och llt fler människor lir inlndde i eslutsfttndet finns emellertid risk för tt lokl styrningsstrtegier skps utifrån kultur och trdition på en enskild skol. Långt driven decentrlisering kräver därför uppföljning, utvärdering och tillsyn på kommunl nivå om utildningssystemets ntionell mål och likvärdighet skll kunn upprätthålls. Plnmässig utvärdering och tillsyn v skolverksmheten är därför ett strk sttligt krv på den enskild kommunen i den ny nsvrsfördelningen. Att kommunen utvecklr strtegier för styrning och utvärdering v verksmheten är vgörnde för dess möjligheter tt fullfölj sin del v nsvrstgndet. Bristnde tydlighet eller vsknd v sådn strtegier hr vrit oft förekommnde påpeknden i Skolverkets tillsynsrete. Viktig områden för sådn strtegier är l.. följnde områden: åtgärder för tt ntionell mål skll uppfylls skolplnen uppföljning och utvärdering som del i årsredovisning/okslut och som underlg för udgetrete och resurstilldelning ktiv tillsyn nsvrsfördelning skolns ledning Uppdrget till Skolverket Den sttlig skoldministrtionen före den 1 juli 1991, skolöverstyrelsen och länsskolnämndern, vr uppyggd med tnke på det stor inslg v regel- och resursstyrning v skolverksmheten som då fnns. En stor del v dess verksmhet estod v eslut eträffnde plnering, orgnistion och resurser eslutsfunktioner som i den ny nsvrsfördelningen lgts på kommunern. Det vr därför nturligt tt i stället för dess myndigheter inrätt ett nytt centrlt ämetsverk med ndr funktioner i enlighet med den ny nsvrsfördelning- 23

21 en. Det ny verket, Skolverket, hr enligt prop. 1990/91:18 Ansvret för skoln två huvudfunktioner utveckling v skoln uppföljning, utvärdering och tillsyn v skolverksmheten Utvecklingsuppdrget vser såväl kort som lång sikt och kn gäll t.ex. npssning v kursplner eller förslg om strukturell förändringr. En viktig del v dett uppdrg är tt ge underlg för den flerårig ntionell utvecklingspln för skolväsendet som regeringen eslutr om. Den senste (Skr 1996/97:112) vser utvecklingen för de kommnde två åren. Skolverkets ndr huvudfunktion är enligt propositionen en ntionellt smmnhållen uppföljning, utvärdering och tillsyn v skolns verksmhet. Dess syfte är tt ge den smlde ild v skolverksmheten som ehövs för tt konstter vilk resultt som uppnås i skoln och ge underlg för eslut om förändringr. Tillsynen skll kompletter uppföljning och utvärdering och syft till tt rätt till rister och missförhållnden. Skolverket hr dels en centrl orgnistion, dels en fältorgnistion för närvrnde lokliserd till elv orter. Den centrl orgnistionen hr indelts i vdelningr och enheter för uppföljning, utvärdering, utveckling, tillsyn smt för fristående skolor och utlndsskolor. Skolverket är för sitt uppdrg eroende v kommunerns egen uppföljning och utvärdering. Det är här som fältorgnistionen kommer in. Utifrån kommunl dokument och dilog med politiker och tjänstemän får fältorgnistionen genom sin medretre god kännedom om skolverksmheten i lndets ll kommuner. Kunskpen smmnställs l.. i en tillståndseskrivning för resp. kommun, vilken återförs till kommunen. Lndets smlde tillståndseskrivningr är en del v underlget för dokumentet Bilden v skoln som Skolverket hittills vid två tillfällen lämnt till regeringen. Fältorgnistionen medverkr också i Skolverkets tillsyn v tt skolhuvudmännen kommuner, lndsting och fristående skolor fullgör sin funktioner enligt gällnde sttlig estämmelser. En viktig del häri är hur kommunen fullgör sitt uppdrg eträffnde egen uppföljning, utvärdering och tillsyn. Skolverket, som genomför sådn tillsynsutredningr på eget inititiv, kn som slutsts v en utredning rikt kritik mot enskild kommun. Verket förutsätter tt skolhuvudmnnen rättr till ristern och kontrollerr tt så sker. För snktioner gentemot offentlig skolhuvudmän krävs dock regeringseslut. Med det ny Skolverket hr stten fullföljt sin del i den ny nsvrsfördelningen och i llt väsentligt följt de förslg som skolverksutredningen (u 1990:5) lde frm. Enligt utredningen är det viktigt tt Skolverkets rete prägls v en c 24

22 grundläggnde tillit till skolhuvudmännens förmåg tt t eget nsvr för skoln smtidigt som Skolverket enligt sin instruktion skll utöv tillsyn över skolväsendet. Riksdg och regering hr således uppdrgit åt Skolverket tt i sin tillsyn ägn stor uppmärksmhet åt kommunerns styrning och egenkontroll. Det är i spänningsfältet melln ökt loklt inflytnde och ehovet v tt grnter ll en likvärdig utildning som den ny nsvrsfördelningen tillkommit. För tt åd dess mål skll kunn uppnås krävs tt Skolverket och kommunern smverkr inom rmen för sin resp. uppdrg från riksdg och regering. För som det uttrycks i prop. 1988/89:4 Skolns utveckling och styrning: Skolverksmheten är i grunden ett gemensmt nsvr för stt och kommun och för politiker och nställd. SKOLLAG SKOLFORMS- FÖRORDNINGAR LÄROPLANER Lpo 94 Lpf 94 KURSPLANER 25

23 Jg och min kommun Hr vi styrdokument för de fem områden stten nser viktig? Är de som finns tillräckligt tydlig för tt tt de i prktiken skll kunn styr verksmheten? Hr ll vår skolor dokumentert hur de utformt sitt nsvr för de sex områden som enligt den ny nsvrsfördelningen är ders del i nsvrstgndet? 26

24 8 9 % x c on.c styr

25 3 Att styr verksmheten Den ny nsvrsfördelningen hr ilnd ifrågstts i den llmänn detten. Åsikter v typen stten hr släppt greppet, kommunern tr inte sitt nsvr, likvärdigheten gäller inte längre och ndr schlonrtde kritisk synpunkter hr ventilerts. Å ndr sidn hr det också sgts tt stten genom Skolverket lägger sig i kommunerns inre ngelägenheter. Det är givetvis riktigt tt Skolverket hft kritisk synpunkter på hur en del kommuner förvltr sitt ny nsvr. Det är dock viktigt tt säg tt ntlet kommuner som nstränger sig för tt t sitt ny nsvr är stort. Det finns mång exempel på ett mycket målmedvetet och strukturert utvecklingsrete. En del v dess nvänds som exempel i denn skrift. Enligt en del kritiker orde stten t ett fstre grepp om skoln genom tt ersätt den genomförd vregleringen med en återreglering till mer v sttlig regel- och resursstyrning. En sådn förändring vviss emellertid i regeringens skrivelse 1996/97:112 Utvecklingspln för förskol, skol och vuxenutildning kvlitet och likvärdighet. Regeringen slår där fst tt stten och kommunern hr ett delt nsvr för skoln och tt grunddrgen i nsvrsfördelningen ligger fst. Det etons dock särskilt tt nsvrsfördelningen melln stt och kommun inte inneär tt stten hr vsgt sig sitt nsvr för skoln i och med tt de ntionell målen är fstslgn. Målen måste följs upp och resultten grnsks. I skrivelsen tr regeringen kritiken eträffnde ristnde kommunl styrning och egenkontroll på llvr och redovisr skärpt sttlig krv. Ett ntl ristområden inom vilk uppföljning och utvärdering visr på ristnde kvlitet i utildningen påtls särskilt. Den mest ngelägn åtgärden är därför tt intensifier retet med kvlitetsutveckling och kvlitetssäkring. Den kvlitetsutveckling som måste komm till 29

26 stånd är i enlighet med gällnde nsvrsfördelning ett gemensmt nsvr för stten och kommunern. Den är också ett gemensmt nsvr för politiker och nställd något som mnifesterts l.. i det skolutvecklingsvtl som slutits melln kommunern genom Svensk Kommunförundet och lärrorgnistionern. Kvlitetssäkring Kvlitetsgrnskningr på ntionell nivå lir en uppgift för Skolverket enligt riktlinjer från regeringen. För kvlitetsgrnskningr på lokl nivå får kommuner och skolor nsvr. För det lokl retet får Skolverket i uppdrg tt utform olik former v stöd. De lokl edömningrn ersätter inte efintlig kommunl ordning och dokumenttion utn skll ses som kompletteringr till de årlig redovisningr v verksmheten som görs på kommun- och skolnivå. Sttens krv på kommunern precisers i skrivelsen enligt följnde: En skyldighet ör finns för huvudmännen och för vrje skol tt regelundet upprätt kvlitetsredovisningr. I skriftlig kvlitetsredovisningr skll frmför llt ingå en edömning v måluppfyllelsen i förhållnde till skolplnen resp. retsplnen smt slutstser ngående åtgärder. Den informtion som lämns v kommunern för den ntionell uppföljningen skll i större utsträckning än i dg vse verksmhetens kvlitet och resultt. Kvlitetsutveckling och kvlitetssäkring inneär tt edömningen v skolns verksmhet och presttioner i llt högre grd görs i reltion till den enskilde elevens ehov och resultt. Ansvret för tt den enskilde eleven uppnår målen åvilr respektive lärre.den viktigste kvlitetsspekten på skol- och kommunnivå är om skolverksmheten ger den enskilde eleven äst möjlig förutsättningr för tt uppnå de ntionell målen i läroplner och kursplner. Lite schlonrtt skulle mn kunn säg tt det gäller tt t red på om skoln är tillräckligt r för eleven. Att t red på det är nturligtvis inte lldeles enkelt. Skoln är en komplex verksmhet och det är mång fktorer som kn påverk det resultt elevern uppnår. Säkert är det också så tt olik frågor måste ställs i olik kommuner och för olik skolor för tt få red på det. Det är i ll fll med den inriktningen kommunen skll utform sin egenkontroll. Om det visr sig nödvändigt förutsätts kommunen vkräv rektor och perc 30

27 sonl åtgärder för tt vrje elev skll få den kvlitet i utildningen som denne hr rätt till. Med krvet på kvlitetsredovisningr fördjups ytterligre den inriktning mot skolns inre rete och resultt som vrit kännetecknnde för de senste årtiondens skolreformer. Det ny krvet skll därför ses som en nturlig fortsättning på utvecklingen v den svensk skoln. Att finn former och metoder för denn uppgift kräver ett målmedvetet och uthålligt utvecklingsrete. Det är en stor utmning för den enskild kommunen tt utform sitt viktigste styrdokument för skoln skolplnen med denn inriktning. Att nulägeseskrivingr/kvlitetsredovisningr måste görs innn mn estämmer vilk åtgärder som skll vidts för tt uppnå ntionell mål är ju egentligen en självklrhet. Att de ändå så sälln görs torde häng smmn med tt mn som nsvrig tjänstemn och politiker ser verksmhetens komplexitet och därmed också svårighetern tt gör rättvis eskrivningr och edömningr. Det är i och för sig ett förståeligt rgument. Just det är dock, som regeringen uttrycker det i utvecklingsplnen, skälet till tt de som är mest erörd v verksmheten också skll h ett nsvr för kvlitetssäkringen, åde målsättningen och edömningen v resultten. Risken är nnrs stor tt ndr med mindre god insyn i verksmheten ändå gör edömningr. c Skolplnen som styrinstrument Målen för skoln sätts v riksdg och regering. De frmgår v skollgen, v läroplnern och v kursplnern. I läroplnern och i kursplnern nges en del mål som mål tt sträv mot medn ndr vser sådn mål som ll elever skll uppnå. Det är denn ntionell styrning som skll grnter likvärdigheten oeroende v kön, geogrfisk hemvist och ekonomisk förhållnden (Skollgen 1 kp. 2 ). När riksdgen 1990 fstställde tt vrje kommun skulle upprätt en skolpln, så vr det således inte för tt kommunern skulle sätt upp mål för utildningen det hde ju stten redn gjort. I skolplnerns rndom kom ändå mång v dem tt li omskrivningr v ntionell mål och dokument förmodligen på grund v ristnde erfrenhet och god exempel. Huvudsyftet med skolplnen är i stället tt kommunen skll vis hur de ntionell målen skll uppnås. En del sådn skolplner upprättdes nturligtvis också redn från örjn. Att utform sådn plner är dock inte lldeles enkelt. Det är därför förståeligt tt det tgit viss tid tt hitt rätt utformning. För lltför mång kommuner tog det dock fler år innn någon skolpln över huvud tget upprättdes. 31

28 Skolverket konstterr tt 1996 hde så gott som smtlig kommuner ntgit skolplner. Verket nser dock tt mång fortfrnde inte är tillräckligt konkret, ktuell och tydligt kopplde till den fktisk skolverksmheten för tt kunn funger som styrinstrument. Oft finns inte heller någon koppling till udget. Enligt Skolverket leder dessutom den oft ristfällig uppföljningen och utvärderingen v skolplnen till tt de politiskt nsvrig inte får informtion om vilk effektern lir v de eslut som ftts och om ntionell och lokl mål uppnås. De hr därmed ristfälligt underlg för tt kunn eslut om nödvändig åtgärder. Regeringen hr i utvecklingsplnen (Skr 1996/97:112) uttlt tt mn ser med stort llvr på dess rister i den kommunl styrningen och de följder det får för verksmheten och därmed för elevern. Det är mot den kgrunden som regeringen vill ålägg kommuner och skolor tt gör regelundn kvlitetsgrnskningr v sin skolverksmhet. De dokumenterde redovisningr som dess grnskningr förvänts utmynn i kommer tt li ett viktigt underlg när kommunen skll utveckl sin skolpln till det instrument för kvlitetsutveckling som skollgen kräver. De förvänts också led till ökd precision och konkretion såväl i kommunl skolplner som i retsplner på skolnivå. Någr ny krv på hur en skolpln skll utforms är det dock inte fråg om de hr funnits där hel tiden. Krvet på kvlitetsredovisningr skll i stället ses som ett sätt tt ytterligre tydliggör skolplnens inriktning och kommunens nsvr för tt de ntionell målen uppnås. Sttens krv på den kommunl skolplnen hr formulerts i skollgens 2 kp. 8 : c I ll kommuner skll det finns en v kommunfullmäktige ntgen skolpln som visr hur kommunens skolväsende skll gestlts och utveckls. Av skolplnen skll särskilt frmgå de åtgärder som kommunen vser vidt för tt uppnå de ntionell mål som hr stts upp för skoln. Kommunen skll kontinuerligt följ upp smt utvärder skolplnen. Skolplnen är ett kommunlt dokument. Som sådnt är det nturligt tt kommunen i det ger viss övergripnde eskrivningr v sitt skolväsende och hur mn vser tt det i stort skll utveckls. Det är också det som skollgen vser med gestlts och utveckls. För tt plnen skll få verklig etydelse för verksmheten är det nödvändigt tt de kommunl mitionern formulers på ett tydligt sätt. De skll ju funger som utgångspunkt för skolorns plnering och utvecklingsrete. c 32

29 Tydlighet är nödvändig också för tt kommunens invånre genom skolplnen skll få insyn i kommunens plner och därmed få underlg för tt själv kunn vr med och påverk utvecklingen. Vilk frmtidsfrågor kommunen väljer tt t med i skolplnen får den själv vgör. För tt undvik tt plnen lir lltför omfttnde är det dock rimligt utgå från tt den inte kn omftt ll spekter på verksmheten. En lltför omfttnde pln lir oft urvttnd till sitt innehåll och därmed i prktiken ointressnt och till intet förpliktignde. En prioritering v hur kommunen vill gestlt och utveckl sitt skolväsende inom de mest ngelägn områden torde därför vr nödvändig. För tt jämför med formuleringrn i läroplner och kursplner skulle mn kunn säg tt denn del v skolplnen kn innehåll sådn mål som kommunen vill sträv mot även om det i denn del också kn finns mål tt uppnå. Skolplnens ndr del skll vis vilk åtgärder kommunen vser vidt för tt uppnå de ntionell målen. Denn del skulle kunn sägs motsvr läro- och kursplnerns mål tt uppnå och är sttens huvudkrv på vd skolplnen skll innehåll. En del v dess åtgärder kn givetvis också vr v krktären tt sträv mot. Skolverkets grnskningr visr tt krvet på tt skolplnen skll innehåll åtgärder för tt ntionell skll uppnås lltför sälln uppfylls. Regeringen hr också i utvecklingsplnen uttryckt tt mn ser med stort llvr på tt sttens huvudkrv på skolplnens innehåll så sälln uppfylls. Försthndsnsvret för tt den enskilde eleven uppnår de mål som stts upp i kurs- och läroplner åvilr givetvis respektive lärre. Vilk åtgärder i den enskild skoln som krävs för tt verksmheten skll ge ll elever äst möjlig förutsättningr tt nå dess mål skll frmgå v skolns retspln. På kommunnivån gäller nsvret frmför llt tt se till tt verksmheten i kommunens ll skolor hr de förutsättningr de ehöver för tt ll elever skll få en likvärdig utildning som når upp till de ntionell målen. Vilk åtgärder kommunen ehöver vidt för tt ll skolor skll kunn ge sin elever tillräckligt r förutsättningr tt uppnå målen vrierr nturligtvis från kommun till kommun. Det kn hndl om llt från resursomfördelning och orgnistionsförändringr till personlutveckling och krv på uppföljning och utvärdering. Säkert är det också så tt olik åtgärder kn ehövs för olik skolor. Ilnd kn det knske li fråg om fler åtgärder. Att då vgör vilk som är mest ngelägn och därför ehöver precisers och prioriters i skolplnen är inte lldeles enkelt. En fungernde dilog politiker professionell som komplettering till skriftlig redovisningr ökr säkerheten i dess ställningstgnden. På kommunen ligger också tt se till tt det finns fungernde former och system för tt få red på om skolorns resultt motsvrr de sttlig målen i läroplner och kursplner. Av skolplnen ör därför frmgå hur plnen skll följs upp c 33

30 och utvärders liksom strtegier och former för de regelundn kvlitetsredovisningrn. Först med dett smnd melln skolplnen och skolorns resultt hr plnen förutsättning tt li det instrument för kvlitetsutveckling som skollgen nger. För tt skolplnens mål och åtgärder skll få genomslg i skolutvecklingen krävs också tt det finns ett smnd melln kommunens skolpln och skolorns retsplner. Hur kommunen utformr det smndet får den själv estämm. En retspln skll det enligt respektive skolformsförordning finns för vrje rektors nsvrsområde. Hur den enskild skoln utformr sin retspln estämmer den själv. Av läroplnern frmgår tt det är rektor som nsvrr för tt tt en lokl retspln upprätts smt för tt skolns resultt följs upp och utvärders i förhållnde till de riksgiltig målen och målen i skolplnen och i den lokl retsplnen. Dess syfte är således tt vis hur ntionell mål och kommunens mål i skolplnen skll uppnås smt vilk mål och åtgärder i övrigt skoln prioriterr. Av respektive skolformsförordning frmgår också tt plnen skll utrets under medverkn v lärre, nnn personl och företrädre för elevern smt för det oligtorisk skolväsendet ders vårdndshvre. Skolns retspln lir på det sättet ett smnds- och smförståndsdokument v stor etydelse för skolns utveckling. Dess etydelse fstslogs redn i prop. 1988/89:4 Skolns utveckling och styrning. Där frmhölls l.. tt de lokl retsplnern ör formulers så tt de lir effektiv styrinstrument för den dglig verksmheten och tt utvärdering och uppföljning v den lokl retsplnen är en grundläggnde förutsättning för tt skoln skll kunn utveckls. c Skolplnen och udgeten Hur lång en skolplneperiod skll vr hr inte reglerts i skollgen. Mång kommuner hr dock hittills vlt tt i enlighet med vd som föreslogs i prop. 1988/89:4 Skolns utveckling och styrning gör den treårig. I en del fll hr den gällt den tidigre treårig vlperioden i ndr hr mn för tt undvik tt gör den till en vlfråg låtit skolplnen gäll över vlåret. Skolplnens krktär och inriktning mot långsiktighet torde dock medför tt mn som regel väljer en period på mer än ett år medn den kommunl udgeten är ettårig. Dett motstsförhållnde kn h idrgit till tt någon konsekvent koppling melln udget och skolpln enligt Skolverket oftst inte finns. Att sätt upp mål och åtgärder i skolplnen på fler års sikt utn tt smtidigt kunn reserver de medel som ehövs för ändmålet är nturligtvis ett c 34

31 prolem som på något sätt måste löss. Det är därför viktigt tt det i eslutet om skolpln nges hur och när kommunen kommer tt hnter finnsieringsfrågorn för plnens olik delr. Syftet med en skolpln är tt den skll vr styrnde för verksmheten och dess ekonomi. Det mest nturlig är ju då tt den är utgångspunkt för vrje ekonomisk diskussion och prioritering inte minst i det årlig udgetretet. Så gör också en del kommuner. Andr kommuner smordnr eslut om skolpln med de ekonomisk prioriteringr som görs i de preliminär udgetrmr för de närmste två eller tre åren som kommunern fstställer. En rullnde skolpln med revidering och ekonomisk konsekvenser i smnd med det årlig udgetretet är ytterligre exempel. Det lltmer decentrliserde driftnsvret, som är en konsekvens v målstyrningen, inneär llt oftre tt det är rektor som utifrån målen i skolplnen får nsvret för de ekonomisk prioriteringr som den kräver. Det nkommer givetvis ändå på styrelsen tt se till tt rektor hr rimlig ekonomisk förutsättningr tt gör dess prioriteringr. Vilken form mn än väljer så måste skolplnens långsiktighet säkerställs. 35

32 SKOLPLAN Kommunen hur skolverksmheten skll gestlts och utveckls åtgärder för tt ntionell mål skll uppfylls utvärdering LOKAL ARBETSPLAN Skoln hur mål och åtgärder i skolplnen skll förverkligs åtgärder på skolnivån för tt ntionell mål skll uppnås utvärdering Eleven Klssen PLAN FÖR UNDERVISNINGEN I KLASSER /GRUPPER plnering retssätt elevmedverkn utvärdering INDIVIDUELL STUDIEPLAN UTVECKLINGSSAMTAL 36

33 Jg och min kommun På vilket sätt visr vår skolpln vilk åtgärder vi vidtgit i vår kommun för tt de ntionell målen skll uppnås? Hr vi någr kvlitetsredovisningr från vår skolor? Vd säger i så fll de? Hur ser smndet melln skolplnen och skolorns retsplner ut hos oss? 37

34 exempel Exempel från kommuner De exempel som tgits med under vsnittet Att styr verksmheten hr hämtts från Botkyrk, Flköpings, Jokkmokks och Enköpings kommuner. Från Botkyrk redoviss kommunens skolpln för åren , från Flköping vsnitt ur kommunens skol- och rnomsorgspln ntgen 1994 och från Jokkmokk vsnitt ur skolplnen för All tre kommunern hr mrkert de två delr som plnen enligt skollgen skll innehåll, dels hur verksmheten skll gestlts och utveckls, dels vilk åtgärder som vidts för tt uppnå de ntionell mål som hr stts upp för skoln. Exemplet från Enköping estår v utdrg ur udget för 1997 där kommunen kopplt smmn udgeten med mål i skolplnen. Dessutom redoviss prtsgemensmm utgångspunkter för skolutveckling inom rmen för vtlet öl Det finns givetvis mång fler kommuner som skulle h kunnt tjän som exempel åde inom dett och ndr områden i skriften. Av utrymmesskäl hr dock endst ett litet fåtl kunnt ts med. Urvlet hr gjorts så tt exemplen visr på olik lösningr smt representerr olik stor kommuner och olik delr v lndet. Urvlet skll inte uppftts så tt just dess exempel getts någon särskild uktoristion. Det är vrje enskild kommun som vgör hur mn äst genomför sitt åliggnde. Skolverkets fältpersonl kn ge fler exempel. Botkyrk kommun Kommunens skolpln omfttr tre A 4-sidor och hr därför kunnt ts med i sin helhet. Utildningsnämnden hr vlt tt prioriter fem områden inom utvecklingsdelen och precisert sju åtgärder för tt ntionell mål skll uppnås. Av plnen frmgår också smndet skolpln-lokl retspln och hur mn tänkt sig utvärderingen. SKOLPLAN Utildningsnämndens verksmhetsområde skll känneteckns v hög kvlitet. Dess olik delr skll smplners och smverk för tt uppnå de ntionell målen. All som retr i verksmheten skll ktivt medverk till tt den lir en god miljö för lärnde. Lärndet skll utgå från den enskilde elevens förmåg tt t nsvr för sin egen inlärning. Lärrens huvuduppgift lir därmed tt led eleven in i lärnde situtioner, i vilk eleven stimulers tt själv sök och eret informtion för tt därigenom få ny kunskp. Vid ll om- och tillyggnd v skollokler skll hänsyn ts till de förändringr i retsor- 38

35 gnistion och retsmiljö som följer härv. I mån v resurser plners grundskolns lokler för 6-16 skolor. Av läroplnern för de oligtorisk och de frivillig skolformern frmgår tt eleven skll uppnå ntionellt fstställd mål enligt kursplnern för de olik ämnen. Rektor och lärre hr nsvr för tt målen uppnås. Kommunens skolpln skll enligt skollgen nge vilk åtgärder kommunen vidtr för tt de ntionell målen skll kunn uppnås. Den viktigste utvärderingen v skolplnen kommer därför tt vr en kontinuerlig kontroll v tt elevern når upp till de ntionell målen. För de elever som inte edöms nå målen skll åtgärdsprogrm med särskild stödåtgärder upprätts. Smtlig rektorer får därför i uppdrg tt efter vrje läsårs slut redovis vilk åtgärder som vidtgits och som plners för tt ll elever skll nå upp till de ntionell målen. Att ll elever utvecklr ett rikt och nynsert ruk v svensk språket hr stor etydelse för tt de skll kunn uppnå de ntionell målen. Inlärning v svensk språket är därför en mycket viktig uppgift för ll som retr i verksmheten. För de elever som hr nnt modersmål än svensk skll skoln ekt tt utvecklingen v modersmålet och den identitet, som det är en del v, hr etydelse för svenskinlärningen. I kommunens skolor finns elever med olik kulturell och språklig kgrund. Det är ngeläget tt de möjligheter som dett inneär utnyttjs på ett sådnt sätt tt ll elever i kommunen får kontkt med elever med olik kgrund och därmed ökd insikt i olik kulturer. Att utveckl eleverns respekt och nsvr för den gemensmm miljön och dess utveckling är en viktig uppgift för ll som retr i verksmheten. Skoln skll prägls v helhetsperspektiv med kretsloppstänknde och i tkt med elevens ålder, ett lltmer glolt perspektiv. Interntionellt utyte och smverkn med kommunens Agend 21-rete skll stimulers. En viktig förutsättning för tt verksmheten skll känneteckns v hög kvlitet är en målinriktd och kontinuerlig kompetensutveckling för personlen. Vid vrje skol skll därför finns en kompetensutvecklingspln. Den skll h sin utgångspunkt i skolplnen och omftt hel skolplneperioden. All kompetensutveckling skll nknyt till ktuell forskning och utveckling. För vrje skol skll enligt sttlig förordning finns en retspln. Av den skll frmgå hur målen för utildningen skll uppnås. Av plnen skll också frmgå hur skoln genomför vd som nges i kommunens skolpln. I årsredovisningen för vrt och ett v åren under skolplneperioden skll ll skolor redovis hur långt mn kommit etr. åtgärdern i skolplnen. Åtgärd 1 All elever i ll skolformer skll sätt mål, plner och utvärder sin egen inlärning i de lägst åldrrn i svensk och mtemtik därefter i llt fler ämnen i tkt med stignde ålder i grundskoln, i gymnsieskoln och i vuxenutildningen. Åtgärd 2 Det kollektiv elevinflytndet skll utforms på ett sådnt sätt tt inflytndet lir reellt. Det skll orgnisers i tydlig och nturlig strukturer med reell möjligheter för de vld representntern tt företräd elevern. I ll skolformer skll finns såväl skolråd/skolkonferens på skolnivå som sektorskonferens för vrje retsenhet/sektor inom exempel 39

36 exempel skoln. Frågor etr. retssätt och retsmiljö skll prioriters. Åtgärd 3 Vid vrje grundskol skll finns ett gemensmt pedgogiskt progrm för skolverksmheten, sexårsverksmheten och skolrnsomsorgen. Av progrmmet skll l.. frmgå på vilket sätt de tre verksmhetern smverkr för de elever som hr särskilt ehov v stöd och stimulns. I gymnsieskoln skll det finns en pln för vrje sektor v vilken frmgår vilk stödåtgärder som vidts för tt gör det möjligt för ll elever tt få en fullständig gymnsieutildning i enlighet med sitt vl. Åtgärd 4 All pedgogisk plnering skll gör det möjligt för ll elever tt utveckls i sin egen tkt och efter sin egn förutsättningr utn hinder v ålders- och årskursegränsningr. Av skoln retspln skll frmgå hur dett genomförs och hur den smverkn melln skolor och skolformer som följer härv kommer till stånd. Åtgärd 5 Vid resursfördelning och läsårsplnering skll tidig inlärning v svensk språket prioriters. Av skolns retspln skll frmgå hur denn prioritering genomförs. Åtgärd 6 Dtorer skll finns i sådn omfttning tt de lir ett nturligt hjälpmedel vid inlärningen. Åtgärd 7 Personlens kompetensutveckling skll inrikts mot rete i retslg och utgå från elevens eget nsvr för sin inlärning. Under skolplneperioden skll särskilt prioriters kompetensutveckling vseende prolemserd inlärning pedgogisk nvändning v informtionsteknologisk hjälpmedel svensk som ndr språk Flköpings kommun Kommunens skol- och rnomsorgspln inleds med ett vsnitt om verksmhetsmål och utdrg ur skollg och sociltjänstlg. Därefter följer de nedn i sin helhet citerde fyr resulttområden inom åtgärdsdelen. Kommunens rn- och ungdomsnämnd smt gymnsienämnd hr utformt de fyr områden som mål tt sträv mot och mål tt uppnå enligt läroplnsmodell. Smndet med de lokl retsplnern hr utformts som preciserde uppdrg inom vrt och ett v områden. Mn hr också ngett hur uppföljning och utvärdering v plnen skll genomförs. Därutöver innehåller plnen de fem områden som prioriterts när det gäller verksmhetens utveckling. De hr v utrymmesskäl inte tgits med. HELHETSSYN PÅ BARNS OCH UNGDOMARS UTVECKLING Mål tt sträv efter tt ll rn/elever skll få upplev olik uttryckssätt för kunskp i ett tillåtnde och uppmuntrnde idé- och utvecklingsklimt 40

37 grupperingr som tr hänsyn till mogndsnivå, t.ex. flexiel skolstrt och ålderslndd undervisning tt genom helhetssyn på rns och ungdomrs utveckling skp möjligheter och utnyttj loklern åde under skoltid och icke skoltid tt musikskoln genom uppsöknde verksmhet når ll elever. Utudet skll vr rett åde musikliskt och llmänkulturellt. tt utveckl ett positivt smrete melln skoln och näringslivet tt gymnsieskoln och komvux höjer den llmänn utildningsnivån och förereder ll för ett livslångt lärnde med återkommnde utildning tt elevern stimulers till eftergymnsil studier Vi ger skolledningen vid gymnsieskoln och komvux nsvr för tt smrete sker med näringslivet när det gäller prktik och inriktning v utildningen tt ungdomr och vuxn stimulers tt sök högskolestudier smt förereds för yrkesverksmhet Uppföljning/utvärdering Lokl retsplner utvärders och redoviss till resp. nämnd senst den 15 oktoer årligen Uppdrget vseende flexiel skolstrt och individnpsst retssätt följs årligen upp v områdeschefern Övrig uppdrg redoviss årligen v förvltningschefern exempel Mål tt uppnå tt ll rn/elever skll utveckls till kunnig, nsvrskännnde och socilt väl fungernde människor tt kvlitén i rnomsorg och skol skll ligg på hög nivå tt Flköping skll utveckls som utildningsort Uppdrg Vi ger rektor/pltschef nsvr för tt lokl retsplner etonr ett undersöknde och för rn/elever ktivernde retssätt Vi ger områdeschef/rektor /pltschef nsvr för tt flexiel skolstrt införs och tt individnpssde retssätt utveckls inom grundskoln Vi ger förvltningschefern nsvr för tt de lokler verksmheten kräver utforms så tt de kn nvänds effektivt och rtionellt INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET Mål tt sträv efter tt möjliggör för elevern tt t eget nsvr och inititiv i det dglig retet tt eleverns enggemng i klssråd, elevråd, progrmråd och elevföreningr och i skolns retsmiljörete stimulers och uppmuntrs tt med god service och omtnke möt vrje rn och dess fmilj utifrån ders unik och egn förutsättningr och tt smretet med föräldrrn utveckls och intensifiers Mål tt uppnå tt ll rn/elever och föräldrr får ett reellt inflytnde och ges möjlighet tt påverk verksmhetens plnering, innehåll och utformning tt föräldrrns vl v rnomsorg och skol i så stor utsträckning som möjligt tillgodoses tt det lokl näringslivet och ndr intres- 41

38 exempel seorgnistioner ges möjlighet tt påverk utildningsutudet vid gymnsieskoln och komvux Uppdrg Vi ger rektor/pltschef nsvr för tt vrje skol/förskol i smråd med elevoch föräldrrepresentnter utretr en hndlingspln för större elev- och föräldrinflytnde Vi ger rektor/pltschef nsvr för tt föräldrföreningr och elevråd får stöd tt utildning för elevråd, elevskyddsomud och representnter i skolkonferenser genomförs tt föräldrr och elever på lämplig sätt får kännedom om innehållet i skol- och rnomsorgsplnen Vi ger skolledningen vid gymnsieskoln och komvux nsvr för tt förslg till utildningsutud frmts i när smrete med det lokl näringslivet, ndr kommuner och intresseorgnistioner Uppföljning/utvärdering Utvärderde hndlingsplner för elev- och föräldrinflytnde redoviss till resp. nämnd senst den 15 oktoer årligen Rpport om verksmheten i föräldrföreningr, elevråd och skolkonferenser lämns till resp. nämnd senst den 15 novemer årligen Rpport om smretsformern för frmtgning v de frivillig skolformerns utildningsutud lämns årligen till gymnsienämnden PERSONALUTVECKLING OCH ARBETSMILJÖ Mål tt sträv efter tt genom utveckling v den pedgogisk kompetensen skp eredskp för förändringsrete en kontinuerlig ledrutildning för ll chefer, såväl med generellt som med mer yrkesspecifikt innehåll tt den fysisk retsmiljön, åde den yttre och den inre miljön, genom plnenligt kontinuerligt underhåll ger förutsättning för verksmhet v hög kvlitet Mål tt uppnå tt ll personl skll h dekvt utildning och god kompetens smt kunn känn yrkesstolthet och retsglädje tt ll fortildning skll idr till tt utveckl verksmheten tt ll enggerr sig i retet för en god fysisk och psykosocil retsmiljö Uppdrg Vi ger rektor/pltschef nsvr för tt fortildning plners, genomförs och följs upp så tt verksmhetens ehov tillgodoses tt lokl fortildningspln upprätts Vi ger ll chefer nsvr för tt årlig utvecklingssmtl hålls med personlen tt individuell fortildningsplner upprätts Vi ger resp nämnd nsvr för tt förutsättningr skps för rektors/ pltschefers pedgogisk ledrskp och deltgnde i verksmheten tt ledrutildning v grundläggnde och 42

39 fördjupnde krktär genomförs för ll chefer Vi ger ll personl nsvr för tt en god fysisk och psykosocil retsmiljö skps och upprätthålls Uppföljning/utvärdering Årlig rpporter över ntlet genomförd utvecklingssmtl lämns till resp. nämnd Effektern v genomförd fortildningsinstser följs kontinuerligt upp v erörd chefer och redoviss årligen till resp. nämnd Förvltningschefern följer kontinuerligt cheferns retssitution och utildningsehov och lämnr fortlöpnde rpporter till resp. nämnd Resp. nämnds ledmöter rpporterr till verksmheten efter genomförd retspltsesök tt instser görs för de rn/elever som är i ehov v särskilt stöd hjälp rnen/elevern till god och sund levndsvnor smt stimuler ders intresse för fysisk ktivitet och friluftsliv Uppdrg Vi ger ll personl nsvr för rnens/eleverns välefinnnde tt rnen/elevern får insikt om lls lik värde tt elevvårdsinstser i hög grd görs i föreyggnde syfte Vi ger rektor/pltschef nsvr för tt resurser i först hnd ges de rn/ elever som hr särskilt stort ehov v stöd Vi ger rektor/pltschef nsvr för tt hndlingsplner som syftr till tt föreygg och motverk moning och studievrott upprätts exempel OMSORG OCH ELEVVÅRD Mål tt sträv efter tt komm tillrätt med den moning och utslgning som drr en del elever tt minimer vhoppen i de frivillig skolformern tt god och näringsriktig kost erjuds ll rn och elever tt ll rn/elever skll kunn t sig till och från förskol/skol på ett r och trfiksäkert sätt Uppföljning/utvärdering Personlen skll vi enkäter och i smtl med föräldrr och rn/elever t red på hur dess trivs i vår verksmhet Rektor/pltschef hr nsvr för tt respektive nämnd senst den 15 decemer årligen får en redogörelse för hur resurser till rn/elever med särskild ehov fördelts Rektor/pltschef redovisr senst den 15 pril till respektive nämnd hur rete med tt föreygg och motverk moning och studievrott edrivits Mål tt uppnå tt vrje rn/elev skll få en god och trygg omsorg och studiemiljö tt prolem v socil, pedgogisk och psykologisk krktär föreyggs tt verksmheten skll prägls v insikten om lls lik värde 43

40 exempel Jokkmokks kommun Kommunen hr efter en tillsynsutredning v Skolverket utformt ett system för styrning och egenkontroll v skolverksmheten. I systemet ingår ett progrm för hur verksmheten skll gestlts och utveckls, en skolpln, en ledningsdeklrtion och en delegtionsordning. I skolplnen, som fått devisen Skolplnen en förutsättning för frmtiden finns ett vsnitt om styrning och ledning i vilket rektors huvuduppgift tt utveckl verksmheten särskilt etons. Där precisers också styrelsens egen roll. För uppföljning och utvärdering finns en särskild pln. I följnde vsnitt ur plnen frmhålls personlens kompetensutveckling som vgörnde för tt ntionell och kommunl mål skll uppnås. KOMPETENSUTVECKLING Skolstyrelsen hr tt fstställ mål för kompetensutveckling v skolns personl. Skolchefen och rektorern hr uppdrget tt smordn fortildningsinstsern. Vrje skolenhet sk h en årlig fortildningspln frmtgen v rektor i smråd med sin personl. nlyser, reflekter och t ställning tt skp en gemensm grundsyn på vikten v ett ökt nsvr och inflytnde för elever och föräldrr i skolns rete tt utveckl undervisningen i mtemtik, teknik, miljö och nturorientering så tt åde flickors och pojkrs intressen stimulers tt dtorn lir ett retsredskp för lärre och ett pedgogiskt hjälpmedel i undervisningen tt elever med särskild ehov uppmärksmms i ll fortildning tt fortildning i ämnen med ny kursplner uppmärksmms tt jämställdhetsfrågorn ekts i ll fortildning tt rektorerns ehov v ledrkompetens, som nyckelpersoner för utveckling v skolverksmheten, tillgodoses i en för Jokkmokk särskild fortildning I skolplnen hr skolstyrelsen också formulert åtgärder för tt ntionell mål skll uppnås inom tio olik områden. Följnde exempel vser ett v dess områden. Mål tt sträv mot i fortildningen tt fortildningen ingår som ett led i en utvecklingsstrtegi för vrje enskild skolenhet tt ll fortildning innehåller perioder med projekt och utvecklingsrete tt utveckl en lärrprofessionlitet som inneär tt lärren lir en ktivernde och stödjnde hndledre tt utveckl en kunskpssyn som ger tid tt SKOLANS UTVECKLINGSARBETE Mål undervisningen individulisers och elevern etrkts som ktivt kunskpssöknde och stärkt i tron på den egn förmågn verk för pedgogisk utvecklingsprojekt och profilering v den egn skoln utveckl fungernde retslg som retr ämnesövergripnde tt skoln är en helhet och en resurs d.v.s. ll 44

41 personl inom skoln retr tillsmmns och för elevern ök kontkten melln skolor inom och utnför kommunen för åde elever och personl smordn kommunens resurser inom drm, dns, musik och musik/medi Åtgärder rektor nsvrr för utveckling v det pedgogisk retet skoln skll nvänd närsmhället i undervisningen, skp insikt och intresse för miljö, hjälp- och politisk orgnistioner ök och utveckl smretet melln årskursern och tt nvänd hel skolns personl som resurs i hndledningen v elevern genom skoln en kulturskol som strtr läsåret 96/97. Kulturskoln skll vr en egen resulttenhet och ret projektinriktt i smrete med klsslärrn fortildning genom erfrenhetsutyte med ndr skolor grunden till tt utveckl skoln ligger i ett fungernde uppföljningsrete exempel Enköpings kommun Skolstyrelsen hr i udget för 1998 kopplt smmn målen i skolplnen med de ekonomisk prioriteringrn. Det hr gjorts i form v inriktningsmål och effektmål under respektive kostndsslg. De förvänts vr utgångspunkt för nvändningen v nvisde medel. I följnde utdrg ge exempel på hur de utformts. UTDRAG UR BUDGET 1998 Verksmheten i skolformern styrs v skollg, skolförordningr och läroplner. Kommunfullmäktige hr i den kommunl skolplnen ngett inriktningen för skolstyrelsens verksmhet och loklt på skolenheten skll ll mål och regler konkretisers i lokl retsplner. Under 1995 trädde ny läroplner för smtlig skolformer i krft, vilket succesivt inneär stor förändringr i verksmheten. Skolstyrelsen/kommunfullmäktige utvecklr måldokumenten så tt skolplnen nger inriktningsmål för skolverksmheten och tt de mätr effektmålen fstställs i dokument direkt kopplt till de årlig udgethndlingrn. Skolstyrelsen leder sin enheter genom måloch resulttstyrning. Ur ekonomisk synpunkt inneär det tt vrje enhet ges stor frihet tt disponer ett för vrje rektorsområde tilldelt rmnslg. Ett ovvisligt krv från skolstyrelsens sid är dock tt redovisning v förrukde medel sker mot en v vrje skolenhet utretd udget och tt v skolstyrelsen ställd krv på volymer och kvlitet uppfylls. Måluppfyllelsen i de mål som vser ttityder kommer tt mäts med enkät. PEDAGOGISKA STÖDINSATSER Inriktningsmål All elever skll få likvärdig möjligheter tt lär sig nvänd IT (informtionsteknik) som ett nturligt hjälpmedel för sin studier i ll årskurser och i ll ämnen. Informtionstek- 45

42 exempel niken idrr till tt utveckl undervisningsformer och retssätt. Effektmål 1. Bilioteken skll i grundskoln vr tillgänglig hel skoldgen vid smtlig skolenheter även om de ej är emnnde med speciell iliotekspersonl. I gymnsiet skll ilioteket vr öppet och emnnt hel dgen. 2. Flickor skll nvänd IT i lik hög grd som pojkr 3. All lärre skll nvänd dtor i sitt eget rete och minst 70% v lärrn sk dgligen kunn nvänd dtorn som pedgogiskt hjälpmedel. 4. Tillgången till dtorer på skolorn skll ök till i genomsnitt de siffror som presenters i tellen nedn (1999 års tl i IT-strtegin) GRUNDSKOLAN Inriktningsmål Eleverns självkänsl sk stärks så tt prolem senre under skoltiden föreyggs. Skoln sk v eleven upplevs som en trygg och stimulernde retsplts där eleven kn känn retsglädje och trivsel. Vid tilldelning v resurser sk elever med särskild ehov speciellt ekts. Ett när smrete sk utveckls melln skol, skolrnsomsorg och förskolns 6- årsverksmhet Ett när smrete sk utveckls melln grundskolor med elever i högre årskurser och gymnsieskoln All elever sk minst h etyget Godkänd i ll ämnen när de lämnr grundskoln. Effektmål 5. Elever som eviljs ledighet utöver ordinrie lovdgr skll ges hemuppgifter v skoln under ledigheten 6. Andelen elever som lämnr grundskoln med ofullständig etyg (sknr etyg i två eller fler ämnen) skll understig riksgenomsnittet 3,5%. Utgångsläget är 5,3% nådde elevern i åk 8 inte upp till gränsen för etyget Godkänd i 20% v kursern/ämnen. Andelen vrierr melln skolorn. När smm elevgrupp lämnr åk 9 sk ndelen ej godkänd kurser minst h hlverts. 8. Andelen elever som uppger tt de trivs i skoln är för åk %, för åk % och för åk %. Andelen skll ök i 1998 års mätning. 9. Resurspersoner och hndlingspln för miljöfrågor och frågor om interntionlisering skll finns på vrje skolenhet. Ett viktigt led i förverkligndet v de för skolverksmheten uppstt målen är det gemensmm nsvrstgndet stt-kommun och politiker-nställd. Ett viktigt led i denn strävn är det centrl vtlet öl 2000 melln kommunern genom Svensk Kommunförundet och Lärrförundet respektive Lärrns Riksförund och den till vtlet i undervisningen lärrretspltser i grundskoln 6 elever per dtor 1,43 lärre per dtor i gymnsiet 4 elever per dtor 1,43 lärre per dtor i komvux 4 heltidsstudernde per dtor 1,43 lärre per dtor 46

43 kopplde överenskommelsen En stsning till två tusen. I Enköping hr kommunen och de åd orgnistionern slutit loklt vtl utifrån öl Till vtlet hr förts en ilg med gemensmm utgångspunkter för skolutveckling vilken v kommunen eteckns som viktig för det gemensmm nsvrstgndet för sttlig och kommunl mål. Överenskommelsen redoviss nedn i sin helhet. PARTSGEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER FÖR SKOLUTVECKLING I ENKÖPINGS KOMMUN Styrdokument Skolns utveckling skll h sin utgångspunkt i ntionellt fstställd läroplner och i v kommunfullmäktige ntgen kommunl skolpln respektive årsudget. I ÖLA 2000 ilg 3 smt det prtsgemensmm dokumentet En stsning till två tusen uttrycker prtern en gemensm syn på utvecklingen v frmtidens skol. De lokl prtern delr helt centrl prters eskrivning och vill särskilt lyft frm någr gemensmm uppfttningr. Vi är överens om tt ton ner lärrens roll som kunskpsförmedlre och i stället eton vikten v lärrens roll tt led elevern till eget lärnde och kunskp tt plner, sätt upp mål och utvärder lir en större och llt viktigre del v det pedgogisk retet med eleven tt decentrliseringsprocessen skll fortsätt och mkten över retsdgens innehåll och förläggning skll ligg i smspelet melln lärrlget och elevern tt på vrje skol skll finns en v prtern gemensmt frmtgen utvecklingspln, som kontinuerligt skll uppdters tt för vrje nställd skll finns en v retsgivren och den nställde tillsmmns frmtgen individuell kompetensutvecklingspln tt för vrje nynställd lärre skll introduktionsprogrm upprätts och hndledre utses Avtlet syftr till tt förverklig ett retssätt där elevern ges möjlighet tt t ett större självständigt nsvr för sitt eget lärnde och lärrn ges möjlighet tt ret i retslg. Lärrretet inrymmer en mångfld v retsuppgifter. Syftet med vtlet är tt ge lärrlgen möjlighet tt disponer tid för olik uppgifter på det sätt som äst idrr till elevens kunskpsutveckling. Betydelsen v lärres lärnde/kompetensutveckling för utvecklingsretet måste frmhålls, liksom även tt rektors roll kommer tt förändrs. I en lärnde orgnistion ställs hög krv på tt ledningen förmår sml de nställd kring gemensmm mål en gemensm vision. En stödjnde retsledning motiverr, entusismerr och stödjer lärrn i retet. De krv som ställs på skolns ktörer i frmtiden förutsätter smrete. En lltför stor del v skolns rete idg utförs v ensmretnde lärre. Dett är en v riskfktorern för ökd uträndhet och utslgning lnd lärrpersonlen. Genom tt inför retslg där nsvr och efogenheter ges till lärrlget stärks också individen i sin yrkesroll, smtidigt som förutsättningr för skolns kvlitetsutveckling ökr. exempel 47

44 exempel Decentrlisering De v kommunfullmäktige ntgn reglern om mål- och resulttstyrning sk genomsyr skolns orgnistionsutveckling. Det inneär en decentrlisering där nsvr och efogenheter förs så långt ut i orgnistionen som möjligt. De nställd, som hr direktkontkt med kommuninvånrn, dvs lärre och nnn personl i skoln, sk själv h möjlighet tt påverk sin verksmhetsutformning. Även om det är rektor som genom delegtion getts fullt verksmhetsnsvr skll rektor orgniser skoln så tt retslgen ges eslutsrätt i väsentlig frågor. Aretslgen sk fritt få nvänd tilldelde medel i syfte tt på effektivste sätt nå god måluppfyllelse. Självständigheten mot rektor/förvltningsledning gäller under förutsättning tt retslget följer lgr, vtl, regler och övrig estämmelser verkr enligt kommunens policy håller sig inom givn udgetrmr kontinuerligt informerr och smråder med ledningen smverkr med ndr enheter vid ehov Rektor kn ldrig deleger sitt nsvr och därför måste rektor ingrip vid rister i måluppfyllelse klgomål från elever, föräldrr och llmänhet llvrlig udgetöverskridnden rott mot lgr och vtl rister i informtion och smråd med ledningen oklrheter, motsättningr eller rist på smverkn melln enhetern Utvecklingslinjer Skoln skll utveckls mot en lärnde orgnistion och ll lärre sk ges möjlighet till delktighet i den lokl förnyelseprocessen. I det dglig retet skll tid vsätts för diskussioner om utvecklingsfrågor. Bl.. ör följnde frågor diskuters. förutsättningr och former för hur skolns retsorgnistion kn främj eleverns lärnde former för det pedgogisk retet med elevern ehovsnlys, utformning och inriktning v lärrns kompetensutveckling yrkesrollsutveckling och krriärmöjligheter smverkn melln lärre, förskollärre och fritidspedgoger i skoln. 48

45 kontroller kontroller c d

46 4 Att kontroller verksmheten Uppföljning och utvärdering är ingen nyhet i den kommunl verksmheten. Inte heller tillsyn i etydelsen tt se till tt verksmheten följer lgr, förordningr och eslut är någon nyhet. Sådn kontrollfunktioner finns i någon form i ll kommuner. Enligt regeringens utvecklingspln (Skr 1996/97:112) hr dock under senre år de ekonomisk frågorn dominert och den ekonomisk uppföljningen stärkts medn frågn om vd mn får för pengrn rönt etydligt mindre intresse i kommunerns uppföljningsrete. För skolns del är sedn lång tid uppföljning och utvärdering ett nturligt inslg i lärrretet. En pedgogisk process utn dess inslg v återkoppling och eftertnke torde för övrigt knppst vr möjlig. De rektioner eträffnde undervisningen som lärre ständigt får från elever och målsmän är ju också en form v värdering v etydelse för det fortstt retet. Spontn rektioner från elever, målsmän och ndr medorgre är nturligtvis viktig inslg också på kommunnivån. Att ygg sin värdering v vd skoln åstdkommer på sådn spontn rektioner är emellertid synnerligen riskelt såväl för den enskild skoln som för kommunen som helhet. Ett sätt tt redd edömningsunderlget som mång skolor och kommuner prövt är enkäter riktde till en större grupp t.ex. ll elever eller målsmän i en skol eller i en kommundel. Inte minst i kommuner som infört någon form v köpsälj-system i den kommunl verksmheten hr enkäter kommit till nvändning för tt undersök kundtillfredsställelsen. Enkäter kn nturligtvis ge viktig informtion. De ör dock etrkts som en form v uppföljning som kn kompletters med nlys och värdering och därmed li en del v utvärderingen. Att utifrån enrt enkäter edöm vd skoln åstdkommer är emellertid riskelt. För det ehövs mer nynserde och djupgående nlyser än vd som är möjligt i enkätform. c 51

47 Enligt regeringens utvecklingspln skll kommunerns uppföljning och utvärdering inrikts mot tt genomför regelundn edömningr v skolverksmhetens kvlitet. Med det vser regeringen måluppfyllelsen i förhållnde till ntionell mål, skolplnen resp retsplnen smt slutstser ngående åtgärder. För det krävs mer än spontn rektioner och enkäter. För tt kunn fyll den funktionen måste uppföljning och utvärdering li regelundet återkommnde inslg i verksmheten. De måste med ndr ord li ett plnert sätt tt ret ett nturligt inslg i verksmheten såväl på skol- som kommunnivån. Vidre måste sådn metoder väljs tt mn får en nynserd uppfttning v kvliteten. Det som skll följs upp och utvärders måste vr tydligt formulert nnrs vet mn ju inte vd det är mn skll värder eller vilk åtgärder mn skll vidt på grund v resulttet. Uppföljning, utvärdering och tillsyn är tre kontrollfunktioner med när inördes smnd vrs gemensmm syfte är tt grnsk verksmheten. Att llt ifrån kommunnivån till undervisningssitutionen etrkt och reflekter, tt kontroller resultt, lglighet och lämplighet kräver mod tt våg ifrågsätt och tt h en självkritisk inställning. En systemtisk kontroll med den inriktningen är vd riksdg och regering förväntr sig v kommunens egenkontroll en kontroll som förvänts led till utveckling v skolverksmheten. c c Någr egrepp För kontrollfunktioner nvänds mång olik egrepp. Utöver uppföljning, utvärdering och tillsyn nvänds t.ex. egrepp som grnskning, inspektion, edömning, evluering, undersökning, resulttkontroll etc. I den kommunl verksmheten hr årsredovisningr och okslut fått lltmer v v sådn kontrollinslg. De hr därmed llt oftre livit den dominernde formen för redovisning v verksmhetskontroll. Dess årlig dokument hr på så sätt mer och mer fått en kvlitetsprofil och därmed närmt sig sttens krv på egenkontroll. Till den utvecklingen hr den kommunl revisionens utveckling idrgit. KomRev, som de flest kommunern nlitr, genomför på de kommunl revisorerns uppdrg llt fler kvlitetsgrnskningr v den kommunl verksmheten. Ett sådnt exempel är den omfttnde Bsgrnskning v kommunens styrning och kontroll inom utildningsområdet som KomRev genomfört i ett stort ntl kommuner. Denn och ndr grnskningr vsluts med krv på åtgärder v den nsvrig styrelsen. 52

48 I det s.k. skolutvecklingsvtlet En stsning till tvåtusen hr kommunern och lärrorgnistionern kommit överens om tt gemensmt verk för kvlitetsutveckling i skoln.i det gemensmm åtgndet ingår tt verk för ett utvärdernde och reflekternde retssätt i den enskild skoln ett åtgnde som torde komm tt få stor etydelse för tt gör uppföljning och utvärdering till ett regelundet och nturligt inslg i retet. I denn skrift nvänds de tre egrepp för kontroll som nvänds i skollgen och i Instruktion för Sttens skolverk (sfs 1991:1121) uppföljning, utvärdering och tillsyn. Mål och resultt Den förändrde nsvrsfördelningen och styrningen inom skolområdet hr tidigre eskrivits som en utveckling från regel- och resursstyrning till mål- och resulttstyrning. Därmed hr också uppföljning och utvärdering fått ett djupre och mer komplext perspektiv. Att kontroller hur dministrtiv regler efterlevs och resurser fördels är vsevärt enklre än tt kontroller i vilken grd uppstt mål leder till förväntt resultt. En v de grundläggnde förutsättningrn och smtidigt ett v de svårste prolemen med tt edöm en komplex verksmhet är tt sätt sådn mål tt mn vet vd mn skll värder och kn vidt åtgärder med nledning v resulttet. För det krävs tydlighet. Behovet v tydlighet frmhölls också i prop. 1988/89:4 Skolns utveckling och styrning åde eträffnde de ntionell läroplnern och eträffnde skolplner och lokl retsplner i kommunern. De åd senste läroplnern Lpo 94 och Lpf 94 hr också fått den tydligheten eträffnde ntionell mål. Mång exempel på ökd tydlighet finns också i skolplner och retsplner men för mång återstår ännu ett etydnde utvecklingsrete för tt nå dit. Det viktigste måttet på tydlighet är om de uppstt målen är utvärderingsr d.v.s. om det går tt kontroller tt de uppnåtts. Den förättrde utvärdering som tydligheten möjliggör är enligt propositionen viktig för tt politiker och verksmhetsnsvrig på vrje nivå i skolsystemet skll kunn t ett mer självständigt nsvr för skolns utveckling. Och det är ju just kvlitetsutveckling som är det ytterst syftet med uppföljning och utvärdering v verksmheten. Mn rukr tl om två slg v utvärdering processutvärdering och resulttutvärdering. Båd är viktig vilket också frmhölls i propositionen: De ökde krven på utvärdering gäller såväl undervisningens resultt i reltion till uppstt c 53

49 mål och riktlinjer som hel den genomförndeprocess, vrigenom målen och intentionern skll förverkligs. Sttens viktigste krv på kommunern är emellertid försthndsnsvret för uppföljning och utvärdering v skolverksmhetens resultt såväl i förhållnde till ntionell mål som mål i skolpln och retsplner. Om formuleringen v mål är otydlig leder det lätt till tt mn i stället för tt utvärder om målet uppnåtts utvärderr de åtgärder mn vidtgit för tt nå målet. Då hr mn i stället utvärdert processen på vägen till målet. Det här låter nturligtvis enklre än vd det är. I verkligheten är det lätt tt hmn i processutvärdering även om mn vrit tydlig när mn stt upp de mål mn vill uppnå. Att nvänd ver v skll-typ i målformuleringen och tt i förväg tidsätt utvärderingen och vem som nsvrr för den kn vr en god hjälp tt ehåll resulttperspektivet. Processgrnskning är det gnsk gott om i skolns värld. Den är också ett viktigt inslg i den pedgogisk processen särskilt med tnke på krvet eträffnde elevmedverkn i plnering v undervisningen. Ilnd är det knske till och med så tt processutvärdering är den end möjlig eftersom resulttet i form v uppnådd ntionell mål i mång vseenden kn värders först efter mång år. Det får dock inte li något lii för tt inte i vrje vseende nsträng sig för tt utvärder resultt och inte process. c Uppföljning och utvärdering Sttens krv på kommunern eträffnde uppföljning och utvärdering inneär inte någr krv på hur uppdrget skll genomförs. Former och metoder får kommunen själv vgör. Någr för det sttlig uppdrget viktig princip- och gränsdrgningsfrågor skll dock erörs. En sådn är vd som är uppföljning och vd som är utvärdering. Dess åd egrepp lnds oft ihop, vilket kn inneär svårigheter tt red ut vrför de genomförs och vd resultten skll nvänds till. Med uppföljning vses en regelmässig och fortlöpnde insmling och smmnställning v informtion om verksmheten som gör det möjligt tt följ hur den utveckls. Den kn estå v kvntittiv dt men också v nnn informtion.dess syfte är tt ge signler och vis på trender om vd som händer i verksmheten. En sådn uppföljning ingår som llt oftre i kommunerns årlig okslut och årsredovisningr. Den estår som regel v nyckeltl och ndr kvntittiv eskrivningr som kommunen själv tgit frm. Där finns också oft eskrivningr v trender och utvecklingstendenser. c 54

50 En grtiskäll för kommunens uppföljning är Skolverkets ntionell uppföljningssystem för skolväsendet. Där finns en mängd informtion om ll kommuners skolverksmhet som kommunen kn nvänd sig v. Den informtion som uppföljningen ger kn sedn nvänds som grund för djupre nlyser och edömningr. En kontinuerlig uppföljning är därför en viktig utgångspunkt för vd som ehöver utvärders och för inititiv i skolpln och retsplner liksom i udgetretet. Utvärdering inneär fördjupde studier och nlyser inom viss utvld delr v verksmheten. Dess syfte är tt förklr och värder frmför llt i förhållnde till uppstt mål. Den hr därmed en strk inriktning mot resultt. På grund v sin krktär måste det som skll utvärders vgränss på ett tydligt sätt. Att utvärder t.ex. en hel skol i störst llmänhet utn tt preciser vd som skll utvärders låter sig knppst görs. Mn måste också i förväg gör klrt för sig i vilket smmnhng resulttet skll sätts in och vd det skll nvänds till. Ordet utvärdering hr för mång en vetenskplig klng. Extern utvärdering v vetenskplig krktär kn nturligtvis också vr en viktig del i en kommuns utvärdering v kvliteten i skolverksmheten. Särskilt intressnt kn det vr tt gör sådn studier v ett vgränst område under en längre tid s.k. longitudinell studier. De ger kommunen ett kvlificert underlg för edömning v hur kvliteten inom området utveckls. Att medverk i utvärderingen är emellertid ett nsvr för ll som är verksmm i skoln. Även om mn då inte kn tillämp rent vetenskplig metoder hr mn god hjälp v den stringens och tydlighet som gäller i det vetenskplig retet. Att utveckl personlens kompetens inom dett område är därför en viktig kommunl ngelägenhet. Ett skäl till tt det vrit svårt tt få igång utvärdering v skolverksmheten i kommuner och skolor är snnolikt det krv på mätrhet som nu och då frmförs. Att resultt v utvärdering är mätr ökr nturligtvis tydligheten och underlättr ställningstgndet till vilk åtgärder som ehöver vidtgs. Skolns mål är emellertid så komplex tt en enkel mätning oft inte är möjlig. Det kn ju också finns olik slgs måttstockr där viss är mindre tillförlitlig än ndr men ändå kn vr värdefull. Ilnd måste mn knske också tillgrip metoder som inte innehåller något måttstock lls. Det kn gäll t.ex. intevjuer, oservtioner eller dokumentgrnskning och olik former v frire skriftlig redovisning. Mn måste dock komm ihåg tt när sådn metoder nvänds är krvet på tydlig mål och en i förväg uppgjord struktur för utvärderingen mycket stort. Annrs är risken stor tt resulttet inte kn nvänds som grund för åtgärder. c c 55

51 Vilk metoder mn än nvänder så är det en fördel om tid, form och nsvr för utvärderingen nges redn när målet sätts t.ex. i skolpln och retsplner. På det sättet kn mn undvik tt utvärdering lir något som mn kommer på lldeles innn den skll redoviss. Mn undviker därmed också den rist på stringens som tt sådnt retssätt oftst inneär. Om utvärdering skll kunn li ett sätt tt ret måste den vr i förväg plnerd och ingå i verksmhetsplneringen. Det är också viktig tt utvärderingens resultt dokumenters nnrs är risken stor tt vlet v åtgärd med nledning v resulttet inte lir tillräckligt väl genomrett. Utvärderingens resultt måste ju egrunds och erets för tt ställningstgnden skll kunn kvlitetssäkrs. Enligt regeringens utvecklingspln skll kommunerns uppföljning och utvärdering v skolverksmheten inrikts mot tt genomför regelundn edömningr v skolverksmhetens kvlitet. De resultt som erhålls förvänts led till inititiv i skolpln och retsplner. Uppföljning och utvärdering v dess plner torde därför oftst komm tt vr de kvlitetsredovisningr som regeringen ställt krv på. Som stöd till kommunern vänts Skolverket få i uppdrg tt t frm olik modeller för kvlitetssäkringsretet vilk kn nvänds åde i den enskild kommunen och skoln och på det ntionell plnet. Det är det som enämns tillsyn. Skolverket skll enligt sin instruktion utöv tillsyn över skolväsendet. Den vser utredningr som skll pröv om en viss kommun fullgör sin skyldigheter enligt lgr och förordningr. Skolverkets tillsyn sker på eget inititiv t.ex. på grund v uppgifter i den ntionell uppföljningen och utvärderingen eller på grund v klgomål från t.ex. en målsmn. Enligt Skolverkets erfrenhet skulle mång v de enskild tillsynsärenden mn hntert kunnt undviks om kommunen fullgjort sin tillsynsskyldighet på ett tillfredställnde sätt. Även kommunens egen tillsyn vser givetvis om sttens krv uppfylls. Mång v de enskild synpunkter om hur skoln fungerr som frmförs till polic Tillsyn Enligt 1 kp. 12 skollgen skll den som är huvudmn för det offentlig skolväsendet nsvr för tt utildningen genomförs i enlighet med estämmelsern i denn lg och de estämmelser som kn finns i nnn lg eller förordning c 56

52 tiker och tjänstemän i kommunen vser emellertid kvlitetsfrågor som går djupre in i verksmheten än till enrt en prövning om sttens krv uppfyllts. De hndlr också oft om lämpligheten i ett visst gernde från t.ex. en rektor eller en lärre. Kommunens egen tillsyn v skolverksmheten kommer därför tt hndl om åde lglighet och lämplighet och gäller oft vvägningr och tolkningr. Kommunen kn lik lite som Skolverket ygg hel sin tillsyn på förekommen nledning efter inkomn klgomål från enskild medorgre. För tt uppfyll sttens krv och för tt förhindr tt rister i verksmheten uppkommer krävs en mer ktiv tillsyn i föreyggnde syfte. Hur denn tillsyn skll utforms är en ngelägenhet för styrelsen tt t ställning till. Väl fungernde tillsyn, uppföljning och utvärdering är den grund på vilken styrelsen hr tt t ställning till ehov v åtgärder och utvecklingsinstser. När Skolverket utövr sin tillsyn egär mn kommunens yttrnde om det förhållnde som grnsks. Det inneär tt mn inte egränsr sig till vd skolstyrelsen eller dess motsvrighet gjort eller inte gjort. Det är kommunens smlde gernde genom olik nämnder och förvltningr mn prövr. Det är ju kommunen som är nsvrig för tt lgr och förordningr följs. Styrelsens egen tillsyn v skolverksmheten måste därför också inegrip hur dess förvltningsorgnistion och skolor smretr med ndr kommunl förvltningr och enheter. Enligt Skolverkets erfrenhet hndlr mång nmälningr om tt elever hmnt melln stolr och tt den en förvltningen räknr med tt den ndr löser ett uppkommet prolem. Resulttet lir lltför oft tt eleven inte får den undervisning eller det stöd i skoln hn hr rätt till. En lltför oft förekommnde sådn sitution eror på ristnde smverkn melln skoln och kommunens sociltjänst. Ett skäl som nu och då frmförs som orsk till ristnde stöd är vsknd v tillräcklig ekonomisk resurser. Något sådnt undntg från lgr och förordningr finns emellertid inte. Även om det verklig skälet inte lltid är resursrist så är nturligtvis tillgång till tillräcklig resurser en förutsättning för tt ll elever skll kunn få det stöd de hr rätt till. Oft kn ju också resursehovet tillgodoses genom omfördelning. En viktig del i kommunens egen tillsyn är därför om de resurser en skol tilldelts nvänds på ett sådnt prioritert sätt tt ll elever får det stöd de ehöver för tt uppnå ntionell mål. Att rektors eslut står i överensstämmelse med sttlig estämmelser är en nnn viktig tillsynsuppgift.den mktförskjutning eträffnde eslut om verksmheten som den ny nsvrsfördelningen inneär ställer stor krv på den enskild skoln och dess rektor eträffnde insikt i gällnde sttlig och kommuc 57

53 nl estämmelser. Kompetensutveckling inom dett område är därför ett ngeläget utvecklingsområde Den ökde decentrliseringen får ldrig led till tt lokl kulturer, vilk vviker från ntionell och kommunl mål, skps på enskild skolor. Det skulle l.. kunn inneär risker för elevens rättssäkerhet. En strk kommunl tillsyn v den egn skolverksmheten hr stor etydelse för tt så inte sker. Smrete melln kommuner för tt effektiviser kontrollen v skolverksmheten är en möjlighet som kn vr värdefull tt pröv särskilt för mindre kommuner. En utveckld årsredovisning Kommunerns årlig okslut och årsredovisningr intr en särställning i den kommunl verksmheten. De är som regel de end dokument i vilk verksmheten som helhet redoviss. Under 1990-tlet hr de också fått llt större etydelse som grund för ställningstgnden. Den utvecklingen hänger snnolikhet smmn med de lltmer minskde resursern för kommunl verksmhet. Med krympnde resurser gäller det tt välj och välj klokt. Då ehövs r underlg i ännu högre grd än i en mer expnsiv period. I tkt därmed hr oksluten i lltfler kommuner kommit tt innehåll ökde inslg v uppföljnings- och utvärderingskrktär. Den årsredovisning som l.. skolstyrelsen eller dess motsvrighet lämnr som underlg för kommunens smlde redovisning hr därmed örjt få den kvlitetseskrivnde krktär som regeringen vkrävt kommunern i utvecklingsplnen för förskol, skol och vuxenutildning (Skr 1996/97:112). Denn utveckling underlättr nturligtvis mitionen tt mer systemtiskt försök knyt smmn sttens krv på kommunen etr. skolpln, uppföljning och utvärdering med den kommunl ordningen. En hel del kommuner hr också kommit gnsk långt i det utvecklingsretet. En sådn smmnkoppling kn nturligtvis görs på olik sätt. Smordningen ör dock under ll förhållnden t sin utgångspunkt i skolplnen kommunens viktigste dokument för skolverksmhetens utveckling. Det är skolplnens kommunl mål och dess åtgärder för tt tt ntionell mål skll uppnås som skll vr grunden för de prioriteringr som görs i udgetretet. Skolplnens mål och åtgärder skll utvärders. En del utvärders knske redn efter ett år medn ndr ehöver längre tid. Resultten från utvärderingrn hör nturligt hemm i den årsredovisning styrelsen lämnr för vrje år. Det är nturligtvis också möjligt tt däremelln lämn styrelsen delredovisningr v uppföljnings- eller utvärderingskrktär för de olik målen t.ex. i smnd med de delårsredovisningr som ingår i den kommunl ordningen. På det c 58

54 sättet kn styrelsen också få rpporter om hur själv processen frmskrider som underlg för eventuell korrigeringr. Utvärderingsresulttet skll sedn nvänds som underlg för åtgärder, för ny mål och för udgetretet. Ett prolem när det gäller tt koppl smmn slutstser i årsredovisningen för ett år med prioriteringr i udgeten för efterföljnde år är tt årsredovisning/ okslut som regel fstställs i mrs pril. Då hr udgeten för det ny året redn eslutts. Därmed uppkommer ett års förskjutning. Slutstser i årsredovisningen för år 1 kn påverk udgeten först för år 3. Processen med udget och årsredovisning och därmed också vilk åtgärder som ehöver vidts med nledning v utvärderingen får därmed en treårscykel. Det finns också kommuner som genom tt koppl utvärdering för läsåret till ekonomisk hlvårsredovisning v årsredovisningskrktär utvecklt en tvåårscykel. Hur mn än gör så är det viktigt tt mn i lugn och ro hinner eret utvärderingsresultten så tt vlet v åtgärder och udgetprioriteringr lir äst tänkr. Smm synsätt ör kunn gäll för den enskild skoln. Mål och åtgärder i retsplnen ör självfllet vr grunden för de prioriteringr skoln gör i sin udget. Utvärderingen v retplnen är på smm sätt en viktig del v skolns årsredovisning. Åtgärder med nledning v utvärderingen får även på skolnivån full genomslgskrft först år 3. Även om retsplnen görs för läsår torde det ehövs en treårscykel för full genomslgskrft i udgeten. Att vrje rektor gör en årsredovisning som underlg för kommnde utvecklings- och udgetrete orde vr en självklrhet. Så är emellertid långt ifrån lltid fllet. En sådn årsredovisning ehövs för skolns egen skull men den ehövs också som underlg för styrelsens ställningstgnden. Då återstår tt sml ihop de olik trådrn och få till stånd ett med den kommunl årscykeln smordnt system för sttens krv på kommunen etr. mål och åtgärder, uppföljning, utvärdering och tillsyn som grund för utveckling v verksmheten. Det är dess funktioner tillsmmns som är kommunens styrning och egenkontroll och som riksdgen eslutt tt kommunen skll fullgör. Ett sådnt väl fungernde system underlättr dilogen melln stt och kommun och är en god grund för det gemensmm nsvrstgndet. Att ett sådnt smordnt system fungerr är synnerligen viktigt för kommunens skolväsende, för kommuninnevånrns insyn och för tt riksdg och regec c Målstyrningens kretslopp 59

55 ring skll få ll den informtion om skolväsendets utveckling som de ehöver för ny ntionell mål och ställningstgnden. Att med en enkel ild åskådliggör ett komplicert smnd är inte så lätt. Nednstående skiss hr därför sin rister. Dess huvudsyfte är tt ge en översiktlig helhetsild v målstyrningens kretslopp utifrån åde sttens och kommunens perspektiv. Den ygger på de kommunl dokumenten skolpln, udget och årsredovisning och den sttlig uppföljningen, utvärderingen och tillsynen smt regeringens ntionell utvecklingspln. Att smordn dess cykler är ett stort och ngeläget utvecklingsrete, som om det lycks väl hr ll förutsättningr tt få stor etydelse för gemensmm nsvrstgndet för skolverksmhetens utveckling. Åtgärder Skolpln Budget Årsredovisning KOMMUNEN Verksmhet Egen tillsyn Metodutveckling Kommunl uppföljning och utvärdering Ntionell uppföljning och utvärdering Regeringens utvecklingspln Tillsyn SKOLVERKET Anlys och förslg Stöd Ntionell tillståndseskrivning 60

56 Jg och min kommun Hur ser vår årsredovisning ut egentligen? Vilk uppföljningr och utvärderingr hr vi redovist där de senste åren? Vd hr vi gjort med resulttet? Vilk utvärderingr skll finns med i näst årsredovisning? Hur ser vår pln för utvärdering v skolplnen ut? Uppfyller den krven på kvlitetskontroll? Och hur är det med skolorns uppföljning och utvärdering? Håller de måttet och hur redoviss de? Vilk former v ktiv tillsyn hr vår förvltning genomfört under det senste året? Vd lev resulttet? 61

57 exempel Exempel från kommuner Inom dett område hr fyr exempel tgits med. De kommer från Gullspångs, Uppsl och Sundsvlls kommuner smt från ett smretsprojekt melln fem kommuner Helsingorg, Lund, Mlmö, Trelleorg och Göteorg kllt Skåne- Göteorgsmodellen. Exemplet från Gullspång är ett progrm för uppföljning och utvärdering och Uppslexemplet ett progrm för tillsyn v det oligtorisk skolväsendet. Exemplet från Sundsvll är en pln för utvärdering v skolplnen och Skåne-Göteorgsmodellen ett progrm för utvärdering v kvlitet i gymnsieskolns progrm. Gullspångs kommun Brn- och utildningsnämndens progrm för uppföljning och utvärdering fstställdes Nämnden hr i progrmmet skpt ett smmnhängnde system för uppföljning och utvärdering i form v rpporter, verksmhetsesök, smtl och extern utvärdering. Nämnden gör sedn med dett som underlg en egen utvärdering som tillställs kommunfullmäktige. Plnen inleds med ett vsnitt med l.. definitioner och synsätt. Därefter följer nedn i sin helhet citerde vsnitt om progrm och genomförnde. utildningsnämnden vid vrje smmnträde 2) Vidre presenters i smnd med okslutsrpport nyckeltl vseende (se tell på följnde sid) 3) Brn- och utildningsförvltningen presenterr i smnd med nämndens smmnträde i oktoer månd en fördjupd redovisning med jämförelsetl. Av redovisningen skll frmgå orgnistion, resurser och resultt över tid smt en jämförelse ktuellt år med kommunktegorin. PROGRAM Uppföljning Uppföljningen vser orgnistion, resurser och resultt vi ett ntl nyckeltl. 1) Brn- och utildningsförvltningen följer löpnde verksmhetsenheterns ekonomisk sitution i reltion till gällnde udget och rpporterr till rn- och För skolverksmheten grundr sig redovisningen på inlämnde uppgifter till SCB i form v nyckeltl och skll vse grundskol, gymnsieskolns individuell progrm, gymnsieskoln, komvux och sfi vr för sig. Utvärdering Målen för verksmheten finns fstlgd i rn- och utildningsplnen. Hur måluppfyl- 62

58 lelsen sker redoviss i lokl retsplner för respektive verksmhetsenhet. Det nkommer på enheten tt konkretiser målen och gör dem mätr. Utvärdering skll ske på ll nivåer i systemet nämnden, verksmhetsenheten, retsenheten/retslget/ämnesgruppen, rngruppen/klssen. Elever och föräldrr skll delt i utvärderingsretet, som skll vr kopplt till de uppstt målen i rn- och utildningsplnen. Brn- och utildningsnämnden fstställer för vrje nytt läsår vilk delr v rn- och utildningsplnen som nämnden särskilt vill utvärder. GENOMFÖRANDE Lokl utvärdering Vrje verksmhetsenhet genomför under ledning v respektive föreståndre och rektor under året utvärdering v verksmheten. Grunden för dett rete är den utvärdering som dgligen sker i verksmheten och genomförs v personlen tillsmmns med rnen och elevern. Rpporter Föreståndre och rektor lämnr rpport gällnde verksmhetsenhetens utvärdering Skolhälsovården lämnr rpport vseende hälsoläget lnd elevern Skolkurtor lämnr rpport eträffnde eleverns välefinnnde med särskild inriktning på trivseln i skoln Förvltningen lämnr rpport över olycksfll och tillud Rektor lämnr rpport om verksmheten i elevråd Föreståndre och rektor lämnr rpport över ntlet genomförd medretrsmtl Smtlig ovnstående rpporter lämns till rn- och utildningskontoret senst under juli månd. exempel Brnomsorg Antl rn Kostnd per rn Förskol Fmiljedghem Fritidshem Skol Antl elever Kostnd per elev Grundskoln Gymnsieskol i nnn kommun Gymnsieskol i kommunen Grundläggnde vuxenutildning Gymnsil vuxenutildning Svensk för invndrre Frivillig verksmhet Kommunl musikundervisning Antl elever Kostnd per elev Fritidsgårdr Antl esök/kväll Kostnd per timme Öppettimmr/år 63

59 exempel Förvltningen lämnr fördjupd redovisning med jämförelsetl under oktoer månd Förvltningen följer kontinuerligt cheferns retssitution och utildningsehov och lämnr årlig rpport Förvltningen lämnr årlig redogörelse för hur resursern nvänds till rn och elever med särskild ehov, och vilket resultt instsern ger. Smtl och verksmhetsesök Brn- och utildningschefen hr årligen individuell smtl med föreståndre och rektorer. Enhetsnsvrig hr på liknnde sätt smtl med sin medretre minst vrtnnt år. För tt få en konkret ild v situtionen vid de olik verksmhetsenhetern liksom v olik personlgruppers retssitution genomför nämnden under läsåret esök vid vrje enhet. På liknnde sätt genomför rn- och utildningschefen esök vid enhetern. Brn- och utildningschefens esök rpporters regelundet till nämnden. Ledningsgrupp Brn- och utildningschefen håller sig kontinuerligt underrättd om den ktuell situtionen inom verksmhetsområden under regelundn möten med rn- och utildningsförvltningens ledningsgrupp. Brn- och utildningschefen smt respektive föreståndre och rektor lämnr vid ordinrie smmnträde i nämnden i smnd med ktuell ärenden rpport över situtionen inom de olik verksmhetsområden utifrån sin löpnde uppföljning. Brn- och utildningsnämndens smmnträden Brn- och utildningsnämnden förlägger smtlig v sin ordinrie smmnträden vid någon v verksmhetsenhetern. I smnd med dess smmnträden ges tillfälle tt följ enhetens rete, ställ frågor om verksmheten, lyssn till föredrgningr och frmställningr och överhuvudtget t del v den informtion som ges. Vid ett smmnträde under året eretr rn- och utildningsnämnden särskilt den informtion som lämnts i rpportform enligt ovn. Brn- och utildningsnämndens skriftlig utvärdering Inlämnde rpporter och övrig informtion, som rn- och utildningsnämnden tr del v, ligger till grund för nämndens egen utvärdering v verksmheten i förhållnde till rnoch utildningsplnen. Brn- och utildningsnämndens utvärdering skll vr skriftlig och inges till kommunfullmäktige senst under septemer månd, och nses vr ett viktigt styrdokument i udgetretet. Extern utvärdering Brn- och utildningsnämnden nlitr vid ehov specilkompetens för särskild utvärderingsuppdrg. 64

60 Sundsvlls kommun Skolnämnden i Sundsvll hr under 1997 ntgit en pln för uppföljning och utvärdering v skolplnen. Plnen som omfttr nio A 4-sidor hr fått underruriken Bilden v skoln i Sundsvll. Följnde utdrg ur plnen innehåller kgrundseskrivning med nämndens llmänn synsätt, delr v det vsnitt som innehåller nämndens eslut om ny uppföljningsinstser och smtlig ny inititiv etr. utvärdering. Därutöver finns eskrivningr v de uppföljningr och utvärderingr v plnen som nämnden tidigre tgit ställning till. De hr v utrymmesskäl inte tgits med. UTVÄRDERINGEN AV SKOLPLANEN BILDEN AV SKOLAN I SUNDSVALL Bkgrund Skolnämndens hr nsvret för tt skolverksmheten utforms och inrikts mot de ntionell mål och estämmelser, som uttrycks i lgr, förordningr, läroplner, ntionell kursplner etc. Hur dett skll gå till i Sundsvll, vilk åtgärder som ehöver vidtgs och vilk preciseringr som skll görs eskrivs i l.. den kommunl skolplnen. Skoln är en komplex och omfttnde verksmhet. Från tt tidigre h styrts v centrlt eslutde regler hr, frmför llt under nittiotlet, en llt krftigre omsvängning till styrning genom och mot mål utvecklts. Den regelstyrd orgnistionen utgick från tt regeltrohet ledde till skolns mål och tt processer och prolemlösningr vr likformig. I den målstyrd orgnistionen är utgångspunkten tt förutsättningr och händelseförlopp i de enskild skolorn kräver olik eslut och instser för tt nå skolns mål. Kontroll genom detljstyrning ersätts nu i stor omfttning med kontroll i efterhnd genom t.ex. skolesök, uppföljningr, utvärderingr, informtion om lokl retsplner, smtl, diskussioner, dett, sttistisk uppgifter etc. Nämndens möjligheter till korrigeringr kn ske genom tt förändr och förtydlig nämndens måldokument, styr fortildnings- och utvecklingsinstser, informer, prioriter i den ekonomisk styrningen osv. För tt kunn följ och värder skolns instser ehöver nämnden fortlöpnde få ilder v verksmheten. Dess kn ge underlg till ntingen icke eslut dvs det som förmedlts fungerr eller är på väg tt funger som det är tänkt, eller korrigeringr v utvecklingen ehövs på kort eller lång sikt. I det senre fllet kn det vr underlg för tt förändr och förtydlig i näst skolpln. Bildern, som eskrivits ovn, kn vr v olik krktär. Förutom nämndens egn kontkter med t.ex. elever, föräldrr och nställd i vår verksmhet hr en omfttnde dokumenttion i form v utvärderingr, rpporter, verksmhetserättelser, nyckeltl etc. fortlöpnde lämnts till ledmötern. Innn eslut om en ny skolpln ftts v kommunfullmäktige skll den nuvrnde utvärders. Aretet med dett pågår, som vists ovn, kontinuerligt. För tt ök möjlighetern till summering och nlys v utvecklingen innn retet med en ny pln strtr ehöver utvärderings- och uppföljningsinstsern utöks och strukturers ytterligre under Bilden v skoln är inte r den som etrkts, mäts och värders utifrån skolplnens perspektiv. För tt komplettr ilden ehöver även mål i t.ex. läroplner och kurs- exempel 65

61 exempel plner följs upp. Utifrån grden v måluppfyllelse vd gäller dess lokl och centrl dokument ges en smmntgen ild v skoln i Sundsvll. Den ger en pusselit i värderingen v det som skett och en del v underlget för retet med den ny skolplnen. Förslg till redovisningsmodell Resultten redoviss i fyr områden: Jämförelsetl Uppföljningr Utvärderingr Extern nyckeltl, uppföljningr och utvärderingr Jämförelsetl vser tt i siffror ge en ild v hur verksmheten är orgniserd, vilk resurser som stts in och vilk resultt som uppnåtts. I huvudsk reltioner melln personl-ekonomi, elever-ekonomi, loklerekonomi smt vritioner v dett t.ex. personl-elever, elever-lokler etc. Uppföljningr är i det här vseendet redovisningr v om mer konkret mål i skolplnen och ndr dokument hr uppnåtts. I motsts till utvärderingr är smnden mål-resultt tydligre och enklre tillgänglig för nlys och redovisning. Utvärderingr ställer större krv på systemtik vid insmling v informtion. Frågor om orsks- och verknsreltioner kn ehöv lyfts frm genom mer ingående diskussioner t.ex. utifrån ktuell forskning. Utvärderingens krv på djupre nlys ger ökde och ättre kunskper om det ktuell undersökningsområdet. Förslg till innehåll Jämförelsetl Smmnställning v olik jämförelsetl som eskriver rmr, resultt och inriktning v skolverksmheten. Uppföljningr Smmnställningr v det kontinuerlig retet med tt ge svr på om målen i olik dokument uppnås. Från skolplnen ges följnde exempel på formuleringr från resp. kpitel: Resursfördelning Får de elever och skolor som hr störst ehovet de mest resursern och det störst stödet? Demokrti och vrdgsmkt Hr vrje grundskol en styrelse där föräldrr och elever hr mjoritet? Hr någr skolor fått möjligheten tt pröv en mer självständig styrning? Utveckling och fortildning Hr fortildningen prioriterts inom följnde områden: läroplnen, smrete melln olik personlktegorier, nturvetenskp, för yrkeslärrgruppen, inom området jämställdhet, IT? Hr lektorstjänster inrättts i grundskoln? Hr resursern för personlfortildning ökt till motsvrnde 10% v personllönern? Utifrån il. Skolns utvecklingsrete IT hr vrje skol minst en dtor/10 elever? Är det möjligt tt från vrje klssrum koppl upp sig mot omvärlden för tt t del v den informtion som finns smld i olik dtser? Hr minst 3 språklärre/år från vrje skoldistrikt, gymnsieskol och komvux fått fortildning i sitt målspråkslnd? Hr ll personl som sknr 3 år gymnsieutildning i sv, eng, m, sh getts möjlighet till kompletternde studier? Hr utildningsprogrmmet för skolledrn genomförts? 66

62 Grundskoln Får ll som vill skolrnsomsorg upp till år 6? Får ll som vill örj skoln vid 6 års ålder? Hur mång skolor hr tidigrelgd engelskundervisning? Vilk språk erjuds i grundskoln? Är det fler elever än tidigre som studerr främmnde språk? Hr ntlet elever, som inte kn läs, skriv och räkn tillfredsställnde minskt? Hr personltätheten i de högre årskursern minskt till förmån för de lägre? Antl elever som får skolskjuts? Gymnsieskoln Är gymnsieskoln dimensionerd så tt ll som vill erjuds en gymnsieplts? Hur mång får sitt försthndsvl tillgodosett? Förekommer lärlingsutildning? Förekommer det tt APU är mer än 15% v den totl utildningstiden? Erjuds APU i ll progrm? Väljer fler elever än tidigre nturvetenskpligt progrm? Hr ntlet kurser med nturvetenskpligt innehåll ökt? Hr vi flickor på fotollsgrenen? Är det fler ungdomr än tidigre som går vidre till högskoln? Förekommer personlsmverkn melln komvux och gymnsieskoln, gymnsieskoln och grundskoln? Särskoln Får ll elever som vill gymnsiesärskolutildning i Sundsvll? Vuxenutildning Får ll som sknr en grundläggnde grundskoleutildning eller grundläggnde gymnsieutildning möjlighet tt erhåll en sådn? Lokler Hr ndelen som utgör driftkostnder för lokler ökt? Hr investeringsvolymen minskt? I vilken omfttning hr mn stst på skolgårdrn? Ny utvärderingr Följnde ny utvärderingr föreslås skolnämnden tt utförs under 1997/98 för tt redd underlget till ilden v skoln: Utvecklingsrete 1. Utvärdering v skolorns retsplner smt ders innehåll i förhållnde till de mål som nges i skolplnen och dess ilgor. Kultur 2. Utvärdering v eleverns möjligheter och tillgång till kultur i skoln. Skll vse såväl produktion som konsumtion. Läromedel 3. Utvärdering v hur den trditionell nvändningen v läromedel förändrts i de skolor som hr utvecklt en ktiv IT-miljö. Hr former och tidsåtgång för hemrete förändrts i jämförelse med trditionell skolor? Grundskoln 4. Utvärdering v exempel på förändrd NOundervisning genom Environment nd Science Inititive in Sundsvll (ENSIS) ett centrlt projekt som drivs i mång skolor med syfte tt ök lärrns och eleverns nturvetenskplig kunskp i dess smhällelig smmnhng smt studer kunskperns konsekvenser för en långsiktigt hållr utveckling i Agend 21:s nd. 5. Utvärdering v grundläggnde språklig fär- exempel 67

63 exempel digheter i svensk. 6. Utvärdering v grundläggnde färdigheter i mtemtik. Gymnsieskoln 7. Utvärdering v den retspltsförlgd utildningen (APU). På vilket sätt hr den kunnt minsk ehovet v skolförlgd utildning? Hr skolplnens målsättning tt det skll utgör en större ndel än de 15% som riksdgen eslutt kunnt förverkligs? 8. Utvärdering v gymnsiereformen med särskilt vseende på kursutformning effekter v mitionshöjningen för viss utildningr I vilken utsträckning får ungdomrn sin vl tillgodosedd? får ungdomrn en fullständig gymnsieutildning? 9. Utvärdering v hur smverkn melln gymnsieskoln, grundskoln, komvux och musikskoln utvecklts. Vilk effekter hr nåtts vd gäller orgnistion, informtion, pedgogik etc.? Kn ytterligre vinster görs? Vuxenutildningen 10. Utvärdering v hur komvux hr lyckts nå vuxn med ehov v grundläggnde utildning smt vuxn som sknr gymnsieutildning. Rekrytering i form v uppsöknde verksmhet etc. Hur är det frmtid ehovet i Sundsvllsområdet? Måltider 11. Utvärdering v ny måltidsorgnistion konsekvenser och effekter. Redovisning Aretet med de fyr delområden Jämförelsetl Uppföljningr Utvärderingr Extern nyckeltl, uppföljningr och utvärderingr genomförs i huvudsk under 1997 och örjn v -98. Aretet utförs huvudskligen under 1997 och presenters för skolnämnden senst i mrs Skåne-Göteorgsmodellen Skåne-Göteorgsmodellen vser utvärdering v kvlitet i gymnsieskoln och hr utretts i smrete melln kommunern Trelleorg, Mlmö, Lund, Helsingorg och Göteorg i smverkn med Lunds universitet. Konceptet ygger på en modell som tidigre utprövts vid universitet och högskolor. Dess ärnde delr är självvärdering v elever och lärre i gymnsieskolns progrm och edömning v en extern grupp kolleger s.k. peer review. En vrint v modellen hr utretts för komvux. Modellens retsgång åskådliggörs i presenttionsmterilet med följnde ild. I följnde utdrg ur den instruktion om självvärdering som skolorn i de smverknde kommunern nvänder precisers innehåll och retssätt i självvärderingen och för den extern edömningen. För vrje självvärderingsområde finns ett ntl exempel på frågor 68

64 ... 1 Vl v tillväggångssätt och hndlingspln Anlys och värdering enligt 9-rutorsmodellen Rpport Dtinsmling: Bsdt, indiktorer-enkäter, intervjuer tid 4 Extern kollegil edömning 5 Åtgärdspln och uppföljning exempel tt nvänd som underlg för utvärderingen. De hr dock v utrymmesskäl inte tgits med. SJÄLVVÄRDERINGEN Till underlgsmterilet hör smmnställningr v de kursutvärderingr som elever och lärre gjort inom progrmmets olik delr. Dessutom kn mn få nvändr uppgifter från den lokl förvltningen., Skolverket och SCB. Självvärderingen gäller progrmmet som helhet. Både lärre och elever ör medverk i denn övergripnde värderingsprocess. Även övrig personl och hndledre med nknytning till progrmmet sk h möjlighet tt uttryck sin edömningr. Det är ngeläget tt utildningens slutresultt grnsks i förhållnde till de ntionell målen. Vi får inte heller ortse från resulttens kvlitet i perspektiv v relevnt högskoleutildningr. Det kn vidre v stort intresse tt följ tidigre elever ut på retsmrknden och låt dem och ders retsgivre uttryck sin erfrenheter v utildningens kvlitet. Dess olik edömningr leder frm till en smld edömning v självvärdering. Den kn h formen v en s.k. SWOT-nlys (strengths, weknesses, opportunities nd threts) och utmynn i förslg till åtgärder i form v en preliminär utvecklingspln för de närmste 2-3 åren. Självvärderingen redoviss i en rpport som normlt omfttr cirk sidor smt ilgor. De eskrivnde delrn kn utforms mycket kortfttt. Däremot rekommenders tt de värderingr som görs kommer till uttryck i rpporten på ett sådnt sätt tt de olik åtgärdsförslgen lir egriplig.erfrenheter åde från svensk och utländsk projekt visr, tt självvärderingen oft är den svg länken för tt åstdkomm en fungernde kvlitetsutvärdering. En viktig fråg för en decentrliserd gymnsieskol ör därför vr tt etler god självvärderingsvnor. Om dett sk lycks måste mn skp ett så enkelt och 69

65 exempel rtionellt retssätt som möjligt. Det sk kunn väx in i verksmheten och li en någorlund norml del v skolns vrdg. Mång skolor sknr ännu god hjälpmedel för tt komm dithän. Det kn därför ehövs ett utvecklingsrete som rör olik punkter i självvärderingen, lltifrån kursutvärderingr och lärrenkäter till provnlyser och elevuppföljningr. Självvärderingen sk led frm till en helhetsedömning. De resurser mn hr till förfognde måste disponers med hänsyn härtill. Tids- och kostndskrävnde specilstudier kring enskild frågor måste därför vvägs mot krvet på tt ll relevnt kvlitetsspekter sk ehndls i utvärderingen. Mn får inte fstn i ett perspektiv. Utvärderingen sk ehndl de frågor som väckes utifrån elevern och ders studieförhållnden se kvliteten med utgångspunkt från undervisningen, personl och resurser gör edömningr v skoln som orgnistion och system I nednstående figur hr vi kominert dess åd dimensioner i en eskrivningsmodell, som omfttr nio utvärderingsområden. Med hjälp v denn modell kn utildningen nlysers och värders på ett llsidigt sätt. Vi föreslår också tt rpportern från självvärderingen disponers i dess nio huvudvsnitt. De konkret frågor som sk ehndls under respektive område måste dock först övervägs och precisers v den styrgrupp som skolns rektor utsett. Som stöd för dett rete exemplifiers på sidorn de nio utvärderingsområden med exempel på frågor som är värd tt uppmärksmm. Styrgruppen måste eret dess förslg med hänsyn till utvärderingens primär syfte, nämligen tt utveckl den egn utildningen. Innehållet kommer därför tt vrier om utvärderingen görs i ett skede då mn är i färd med tt genomför reformer eller ompröv olik delr v utildningsprogrmmet (formtiv utvärdering) jämfört med om mn nyligen genomfört större förändringr och nu vill gör en slutvärdering (summtiv utvärdering). Självvärderingen sk ehndl dess frågor ur skild perspektiv och därvid grnsk utildningens yttre och inre förutsättningr utildningsförlopp smt presttioner och resultt Strt med en studiedg: miniutvärdering Det kn oft vr prolemtiskt tt få överlick över ett helt progrms verksmhet. Det är då r tt nvänd en gemensm studiedg för tt åtminstone pröv vd en självvärdering OMRÅDEN FÖR SJÄLVVÄRDERING Förutsättningr Förlopp Resultt Eleven Rekrytering Studier Studieresultt Lärre/kurser Kompetens Undervisning Uppföljning Skoln Styrning Aretsmiljö Utveckling 70

66 kn innehåll. Ilnd kn redn en sådn mini-utvärdering ge konstruktiv resultt. Förslg till uppläggning v utvärderingsdgen För en positiv strt ör dgen inleds v en resursperson med egn erfrenheter v rete med självvärdering. Utvärderingen genomförs med deltgnde v lärre och nnn personl, som retr inom progrmmet.. Elevrepresentnter deltr om så önsks. Deltgrn sk på förhnd vet tt studiedgen är ett led i skolns rete med kvlitetsutveckling. Dgen läggs upp i två huvudpss med rete i smågrupper. Ett pss nvänds för tt värder olik spekter på progrmmets verksmhet och ett för tt överlick helheten. Det kn vr fråg om ett förmiddgs- och ett eftermiddgspss om vrder minst tre retstimmr. Dgen inleds och vsluts med kort plenrsmmnkomster. Frågelistorn för självvärdering, som redoviss i näst vsnitt, nvänds som underlg för retet under dgen. Dess listor omfttr nio utvärderingsområden. Dett underlg utsändes på förhnd. Studiedgen inleds med en kort presenttion v modellen i sin helhet så tt ll deltgre vet vilk områden som kommer tt vhndls under dgen. Deltgrn indels i smågrupper. Dess ör vr så heterogent smmnstt som möjligt. Det sk finns representnter för åde lärre och dministrtiv personl. Lärre i olik ämnen ör sprids över gruppern. Vrje grupp tilldels ett eller fler utvärderingsområden tt grnsk. Gruppens medlemmr söker esvr de ngivn frågorn som utgångspunkt för en värdering. Denn kn görs i form v en SWOT-nlys (Strengths, Weknesses, Opportunities nd Threts): Styrkor och svgheter Utgå från gruppens svr på de ngivn frågorn inom området. Vilk v svren innefttr en positiv edömning? Vilk ntyder tt det finns svårigheter och rister? Vr ligger progrmmets strkste respektive svgste punkt inom dett område? Anteckn slutstsern. Hot och möjligheter Utgå från gruppens edömningr v strkste och svgste punkter. Vilk åtgärder ör under de närmste 1-3 åren vidts för tt vhjälp dess svgheter? Hr skoln vrit förutseende i sitt plnerings- och utvecklingsrete eller finns det risk tt det uppstår ny rister inom det ktuell området? Finns det någr tydlig hot mot det som edömts vr progrmmets styrk och hur kn eventuell hot motverks? Anteckn huvudpunktern som gruppen vill h med i skolns åtgärds-/utvecklingspln. På eftermiddgen omorgnisers gruppern. Som underlg för de ny grupperns rete kopiers under lunchuppehållet nteckningrn från förmiddgens åd edömningr. Syftet är nu tt få en helhetsild gör prioriteringr v vilk utvecklingsinstser som ehöver görs konstter ehov v kompletternde dtinsmling och undersökningr initier retsgrupper som kn ret vidre med speciell frågor Förväntningrn på grupperns rete får inte vr tt enighet sk uppnås.. Normlt upptäcker mn under en sådn studiedg tt det finns en rd utvecklingsehov, som ll eller de llr flest vill sts på. Mn ör dock räkn med tt det redoviss skild edömningr i en rd frågor. Det kn vr hur mn uppfttt eleverns förkunskper och ndr förutsätt- exempel 71

67 exempel ningr för studiern, skolns udgetprioriteringr och resursnvändning, vnämrns värdering v utildningen o.s.v. På sådn punkter kn mn under läsåret undersök hur det fktiskt förhåller sig. Det är r nog om mn vid näst termins eller läsårs utvärderingsdg kn redovis ett förättrt dtunderlg i sådn strtegisk frågor. Ilnd hr prolemet en sådn krktär tt mn ör tillsätt en retsgrupp som kn ret vidre med frågn under terminen. En dg v dett slg ygger på förutsättningen tt deltgrn hr en på kunskp och erfrenhet grundd uppfttning om vd som är god kvlitet i undervisningen. Dett ligger inegripet i de olik yrkesgrupperns professionlism och måste respekters för tt en utvärderingsdg sk kunn funger. De erfrenheter som elevern gör v skolretet och undervisningen inom progrmmet är likledes en grund för kvlitetsedömning, som inte kn undvrs. Vi föreslår tt skolns ledning tydligt uttlr dess förutsättningr. Oft får mn dock räkn med tt en utvärderingsdg inte når lik långt. Den knske stnnr vid en inventering och prioritering v vilk prolem som ehöver erets vidre. Styrgruppens fortstt rete får då mer krktären v en utredning. Gruppen kn under sådn omständigheter ehöv friställ någon för utredningsretet och skff sig hndledning v någon som är skkunnig på utvärdering. Då utredningrn genomförts är det dgs tt test resultten under en ny utvärderingsdg för tt dr mer definitiv slutstser och nå frm till en självvärdering. Självvärderingen smmnftts i en kortfttd skriftlig rpport. På grundvl v de edömningr som gjorts inom de nio utvärderingsområden görs en smmnfttnde edömning. Dr slutstser om vilk åtgärder som ehöver genomförs och vilk som är mest ngelägn. Smmnställ åtgärdern i en preliminär utvecklingspln för den följnde 2-3 årsperioden. Uppläggning v det fortstt retet Aretet med självvärdering kn läggs upp på mång olik sätt. Det är uppenrt redn om vi vlt tt inled det med en utvärderingsdg som ovn. Under en sådn dg når mn knske frm till en preliminär värdering. Mn knske uppdrr åt någon tt undersök ett visst förhållnde t.ex. hur mång v tidigre elever som kommit in på högskoln eller fått nställning efter ett år och inom vilk yrkesområden. En grupp kn utses tt esök en nnn skol inom eller utom lndet för tt få en ild v hur prolemserde studier fungerr inom denn typ v progrm. Under terminens lopp vrpporters dess uppdrg till styrgruppen, som med dess kompletteringr kn slutför självvärderingen. EXTERN BEDÖMNING Den extern edömningsgruppen Självvärderingen ygger på lärrns, eleverns och personlens skkunskp och ders intresse för professionell kvlitet i skolns verksmhet. Strävn till ojektivitet och önskn tt elys utildningens kvlitet så llsidigt som möjligt motiverr vidre tt retet edrivs med insyn utifrån. Medverkn v extern edömre är därför ett ndr ärnde element sedn självvärderingen genomförts. Föreild är främst den ngloschsisk trditionen med s.k. peer reviews. Eftersom vi syftr till kvlitetsutveckling snrre än kvlitetskontroll kn en huvudprincip fstställs för urvlet v deltgre till en sådn extern edömningsgrupp. De ör ll 72

68 vr personer, som skoln hr stort förtroende för och som mn är intresserd tt för öppen dilog med. Konsekvensen härv är tt skoln själv utser edömrn. Då mn smretr med ndr skolor gäller det tt ret ihop sig om en gemensm edömningsgrupp. Med tnke på förtroendefrågns centrl roll kn det då vr lämpligt tt vrje deltgnde skol hr vetorätt vd gäller föreslgn nmn. En väl smmnstt edömningsgrupp kn spel en mycket konstruktiv roll. Möjlighetern till jämförelser melln utildningens utformning i olik kommuner är en viktig dynmisk fktor i utvärderingen. Jämförelsen skpr ett oft stimulernde erfrenhetsutyte melln skolorn, vilket också kn ge upphov till gemensmm projekt i det uppföljnde utvecklingsretet. En edömningsgrupp hr normlt 3-5 ledmöter. Ilnd finns skäl tt h något fler men knppst färre personer i gruppen. Någr v dem ör hämts från en nnn gymnsieskol. Det kn också finns representnter för vnämrn, en lärre från universitet/högskol och/eller någon från retslivet i regionen. Gruppens kvlitetsedömning Bedömningsgruppens huvuduppgifter är: tt gå igenom självvärderingsrpporten och pröv den. Gruppens olik medlemmr grnskr den ur sin respektive perspektiv. Syftet är tt gruppen skll nå frm till en självständig edömning v utildningens kvlitet genom tt på ort och ställe ild sig en egen uppfttning om hur utildningen och skolmiljön fungerr. Bedömningsgruppen kn därvid fördjup sin edömning genom intervjuer, oservtioner och genom tt diskuter med olik grupper inom skoln. tt t ställning till presenterde förslg till kvlitetsförättringr och idr med lterntiv åtgärdsförslg. Gruppen sk inte etygsätt eller utfärd godkännnde v en utildning. Den sk inte heller rngordn utildningrn i de olik kommunern. Det är därför inte relevnt tt ställ upp en rd kriterier, som kn pplicers på ll utildningr. Lärre inom området liksom olik vnämre hr en åtminstone intuitiv uppfttning om vd r undervisning är eller orde vr. De vet också vd mn ör kunn förvänt v den som lämnr gymnsieskoln. Låt vr tt dess uppfttningr kn diverger. En edömningsgrupp ör kunn idr till tt gör de intuitiv idéern om god utildning och god kunskp mer explicit. Med en sådn strävn kn dilogen melln esökrn och skolns företrädre li mycket givnde. Gruppen kn lämpligen ret efter modell v en modern revisorsgrupp. Efter genomgång v rpportern från självvärderingen träffs gruppen för en genomgång och proleminventering. Mn väljer då tillsmmns ut de områden, som edöms viktigst tt grnsk med tnke på utildningens kvlitet i respektive kommun. Eventuellt ehöver mn införskff kompletternde informtion från skolorn. Vid esök på skoln koncentrerr mn sig därefter på tt pröv sin ntgnden i smtl med personer inom eller med nknytning till skoln. Gruppens prolemlist kn då exempelvis se ut på följnde sätt: Krvnivå. Hr undervisningen lgts upp på ett sådnt sätt tt elevern kn klr kursen på stipulerd tid? Medinflytnde. Hr elevern ett reellt inflytnde på sin utildning? Uppföljning Hur sker uppföljningen? Läroplnens mål. Hr elevern förmåg tt tillägn sig och nvänd ny kunskp? exempel 73

69 exempel Den ny gymnsieskoln Hur långt hr skoln kommit i retet med gymnsiereformen? Bedömningsgruppens retsordning Självvärderingen utgör grunden för edömningsgruppens rete. Skoln insänder följnde mteril till edömningsgruppen: Självvärderingsrpporten med ilgor i erforderligt ntl exemplr Aktuellt infomtionsmteril om utildningen De senste lokl kursplnern och förteckning över läromedlen. Bedömningsgruppen kn dessutom h önskemål om kompletternde informtion. Dett kn exempelvis gäll årsrpporter, utvecklingsplner, undersökningsrpporter, ktuell kursutvärderingr, ett urvl v övningsmteril och läroöcker som nvänts, exempel på uppstser och prov. Gruppen esöker skoln. Följnde punkter ör ekts i plneringen v dett esök: Bedömningsgruppen gör upp ett schem för esöket i smråd med skoln. Besöket sträcker sig normlt över två dgr. Gruppen sk h möjlighet till diskussioner med rektor, elevrepresentnter, lärre smt studierektor och studievägledre. Förutom dess smtl ör gruppen esök retsrum, lektionsslr, lortionsslr och iliotek. Någon form v informell smvro melln gruppen och skolns personl ör nordns. Besöket vsluts med tt gruppen ger en preliminär muntlig rpport om sin slutstser till skolledningen. Efter esöken smmnställer edömningsgruppen en rpport över viktigre ikttgelser och rekommendtioner. Den ör inneftt en eskrivning v utildningens strk och svg sidor på respektive ort. Den sk också innehåll ställningstgnden till självvärderingens åtgärdspln. Gruppen ör särskilt uppmärksmm sådn kvlitetsprolem, som är gemensmm för fler kommuner. Viss v dess kn häng smmn med yttre fktorer. Sådn prolem kn kräv uppmärksmhet från överordnde myndigheter. Andr prolem kn vr v den rten tt de äst löses genom utvecklingsrete i smrete melln skolorn. Även prolem som är specifik för en enskild skol kn ehöv grnsks i perspektiv v ndr skolors erfrenheter. Gruppen ör t tillvr möjlighetern tt rekommender utildningsinslg, läromedel och retsformer med hög kvlitet inom en kommun för tillämpning vid ndr skolor. För tt undvik skfel skickr gruppen ett rpportutkst till den erörd skoln för eventuell rättelser. Mnuskriptet återlämns till gruppen inom 14 dgr. Därefter pulicers rpporten. Åtgärder och uppföljning Då den extern edömningsrpporten föreligger återstår för skoln tt t slutlig ställning till utvecklingsplnen för de följnde åren. Den färdig plnen sk omftt åde åtgärder, som sk vidts loklt och smretsprojekt, som sk genomförs tillsmmns med ndr skolor. Plnen kn också inneftt sådn frmställningr, som sk rikts till överordnde orgn. Skolns rektor nsvrr självständigt för utvecklingsplnen. Den extern edömningen hr det egränsde syftet tt genom dilogen med oeroende skkunnig pröv och fördjup självvärderingens idéer om hur verksmheten kn förättrs och förnys. Då edömrn 74

70 ekräftr skolns egn slutstser är dett nturligtvis ägnt tt ge tyngd åt plnen och skp förtroende hos överordnde orgn och vnämre. Dett hindrr inte tt det också kn uppstå situtioner, då rektor estämmer sig för tt lägg viss v edömrns synpunkter åt sidn. I smnd med eslutet om utvecklingsplnen ör ll deltgre i självvärderingsretet informers. Det är vgörnde tt ders enggemng för olik frågor ts tillvr också i genomförndet. Ilnd kn implementtionen kräv en ny studiedg eller ett internt. I ndr fll kn det vr lämpligre tt mn ehndlr dess frågor vid en serie kort personlkonferenser. Progrmutvärdering sk inte ses som en enstk eller tillfällig hndling utn ör vr ett reguljärt inslg i den vreglerde och decentrliserde skoln. Utvärderingen sk därför följs upp efter ett visst tidsintervll för tt fstställ i vd mån utvecklingsplnen reliserts smt för tt revider och förny den. Det är då dgs tt esvr följnde frågor om resultten v utvärderingen: Vd påverkdes? Ändrdes undervisningsmål och verksmhetsmål? Förändrdes kurserns innehåll och undervisningsmetodern? Förändrdes plnering och udgetering? Vem påverkdes och på vilket sätt? Påverkdes skolledningen? Hur? Påverkdes lärrn? Hur? Påverkdes elevern? Hur? Påverkdes överordnde orgn? Hur? exempel Uppsl kommun Kommunen är indeld i kommundelr, vr och en med sin kommundelsnämnd med nsvr för l.. det oligtorisk skolväsendet. För den kommungemensmm uppföljningen, utvärderingen och tillsynen finns ett särskilt progrm fstställt v kommunstyrelsen. Styrelsens eslut verkställs v en särskild enhet under kommunstyrelsen. Nedn citerde pm från ugusti 1996 utgör denn enhets pln för genomförnde v kommunstyrelsens progrm etr. tillsyn v det oligtorisk skolväsendet. Promemorin inleds med en kgrundseskrivning vrefter följer de i sin helhet citerde vsnitten om syfte/mål, genomförnde, tidpln och resultt. Syfte/mål Syftet med den direkt tillsynen i form v regelundn esök vid kommunens smtlig grundskolor är - tt tillse tt utildningen genomförs enligt gällnde lgr och förordningr - tt tillse tt de till nämndern gjord eställningrn effektuers; skolplnen och ndr eslut i KF/KS utgör här grunden för tillsynen - tt tillse tt ll elever i kommunen får en likvärdig utildning - tt ge en överlick över utvecklingen v skolväsendet i kommunen - tt genom resultten v tillsynsverksmheten ge förslg till åtgärder och utvecklingsinstser för tt komm till rätt med 75

71 exempel eventuell rister och idr till utveckling v skolverksmheten i enlighet med målen Genomförnde Tillsynsesöken genomförs v en grupp på 2-4 personer med god kunskp om såväl skol som utvärderingsrete. Ansvrig för tillsynen är den nsvrige tjänstemnnen för skolfrågor hos kommunstyrelsens kontor (KSK). För tt undvik ett eroendeförhållnde kommer de personer som medverkr i tillsynsretet inte tt hämts från grundskoln i Uppsl kommun. Som ett först steg i tillsynen ts kontkt med nsvrig nämnd för tt få kunskp om hur nämnden tolkt uppdrgen från KF/KS och hur dess konkretiserts i eställningr till skolorn. Nämnden ges också som eställre möjlighet tt lämn synpunkter på de för nämnden ktuell skolorn och på om det finns speciell områden eller frågeställningr som ehöver uppmärksmms vid tillsynen. Kontkt ts också med kommundelschef och med rektor för skoln för tt informer om och plner för esöket smt för tt h en först diskussion om hur återföringen skll ske. Rektor nsvrr för tt elever, personl och ndr erörd informers. Aktuell styr- och plneringsdokument, mteril om orgnistion och ekonomi, schem, egn uppföljningr och utvärderingr, eskrivningr v utvecklingsprojekt etc ts in och nlysers före genomförndet v tillsynen. Utifrån de ktuell styrdokumenten för skoln, övrig informtion, sttistisk uppgifter från i först hnd KSK smt kännedomen om de områden som konstterts vr särskilt viktig tt elys görs en pln för esöket. Tid vsätts för esök i pågående undervisning, för strukturerde intevjuer med skolledning, med grupper v elever, lärre, övrig personl, föräldrr och ev. ndr grupper smt för öppen diskussion med tillfälle till frågor från skolns personl och elever. Rektor för skoln/området nsvrr för tt schemlägg de olik intervjuern. Vid vrje intervju medverkr 1-2 personer från tillsynsgruppen. Efter genomfört tillsynsesök nlysers llt mteril och en rpport smmnställs där slutstser drs om vilk förättringr som kn ehöv görs och eventuell förslg på åtgärder ges. Även exempel på god lösningr lyfts frm. En princip vid rpportskrivningen skll vr tt enskild individer ej utlämns. Eventuell direkt individrelterde rister ts upp i särskild ordning. En först version v rpporten återförs till skolns ledning för tt ge möjligheter tt korriger missförstånd och felktigheter i sk. Den slutlig rpporten återkoppls därefter till skoln och till erörd nämnd och förvltningschef. Det är viktigt tt ll som på något sätt medverkt i eller erörs v tillsynen också får möjlighet tt t del v resultten så snrt som möjligt. En riktlinje ör vr tt denn återkoppling skll äg rum senst två till tre månder efter genomförd tillsyn. Redovisningen v resultten skll också ske till KF/KS, utskottet för grundskol och skolrnsomsorg och ndr erörd nämnder. Formern för redovisning v resultten kn vrier och ör npsss till målgruppen. Som ett komplement till skriftlig rpporter och muntlig redovisningr och som ett led i utvecklingen v lärndet inom skolorgnistionen kn t.ex. seminrier med medverkn från forskre, utvärderre och ndr med speciell kunskp om något v de områden som erörs i rpporten nordns. Strävn ör lltid vr tt åstdkomm en dilog melln ll erörd i syfte tt medverk till utvecklingen v skolverksmheten i linje med de uppställd målen. 76

72 Ansvrig nämnder och verksmhetsnsvrig skll efter rpportering och återkoppling lämn redogörelse för hur mn vser tt ret vidre utifrån resultten v tillsynen. Tidpln Inom Uppsl kommuns grundskol finns ett 65-tl skolenheter exklusive de fristående skolorn. Målsättningen är tt smtlig skolenheter skll omftts v tillsyn under en treårsperiod. För den ktuell verksmhetsperioden inneär det tt tillsyn genomförs v ett drygt 20-tl skolenheter per läsår med strt höstterminen Inför vrje termin kommer en förteckning tt skicks ut, där tidpunkt för vrje tillsynsesök kommer tt nges. Resultt Genom den regelundet återkommnde tillsynen kommer kommunen tt få en god överlick över verksmheten inom grundskoln, särskoln och skolrnsomsorgen och i vilken utsträckning mn uppnår fstställd mål. Tillsynen kommer också tt kunn ge en ild v hur styrningen fungerr. Resultten från tillsynen kommer, på kommunnivå, tt tillsmmns med resultt från uppföljning och utvärdering, nvänds som underlg i det långsiktig utvecklings- och plneringsretet och speciellt i retet med skolpln, resursfördelning och utvecklingsinstser. Därigenom kommer större möjligheter tt finns för en smordnd utveckling v grundskoln i Uppsl kommun. exempel 77

73 eslut

74 5 Att eslut om verksmheten Riksdgens eslut om en ny nsvrsfördelning inom skolområdet hr inneurit krftig tyngdpunktsförkjutningr melln de tre nivåern stt, kommun och skol. Mn skulle till och med kunn säg tt ll tre nivåern genom riksdgens eslut fått ökt inflytnde över verksmheten fst i olik vseenden och med olik medel. Stten hr ökt sitt inflytnde över verksmheten genom tt tydligre än någonsin nge målen för den. Såväl läroplner och kursplner som skolformsförordningr innehåller fler skll och tydlig formuleringr än tidigre llt ifrån mål för verksmheten som helhet till vilk mål vrje enskild elev skll uppnå. Kommunen hr fått större efogenheter än någonsin tt eslut om verksmheten. Ing öronmärkt sttsidrg eller detljerde sttlig regler estämmer längre hur verksmheten skll genomförs. Den ökde friheten hr kominerts med nsvret för uppföljning och utvärdering v tt ntionell mål uppnås. Styrelsen för skoln hr i skollg och skolformsförordningr fått efogenhet tt ftt eslut på ett sextiotl eslutspunkter. På dess punkter kn styrelsen välj tt själv eslut eller tt inom de rmr för delegtion som kommunllgen nger deleger eslutsrätten. Ifråg om orgnistion och genomförnde nges det på nästn lik mång punkter tt det är rektor som eslutr. Det inneär tt det nu är rektor som i större utsträckning än någonsin tidigre hr kontrollen över dess direkt styrmedel. I dess vseenden är sttens och kommunens styrningsmöjligheter mer indirekt. Sttens syn på det kommunl eslutsfttndet Sttens krv på tt kommunen utövr styrning och kontroll förändrr styrelsens retssätt. Den funktion som styrelsen fått inneär en utveckling från detljerde 79

75 eslut om verksmhetens genomförnde till mer övergripnde och värdernde rete För tt styrelsen skll kunn ägn sig åt sin ny uppgifter är det ngeläget tt som det uttrycktes i prop. 1990/91:18 Ansvret för skoln decentrliseringen v eslutnderätten och det förändrde nsvrstgndet inte gör hlt vid kommungränsen eller hos politikern. Om kommunen decentrliserr eslutsfttndet så när verksmheten som möjligt vinner mn enligt propositionen också tt esluten lir de äst möjlig för den enskild eleven, för det är i själv skolverksmheten som det tydligt frmgår vilk åtgärder som måste vidts och vilk prioriteringr som ör görs för tt skoln skll li ättre. Stten hr lltså överlämnt ett stort ntl eslut om verksmheten till kommunen och smtidigt uppmnt den tt deleger eslutnderätten så när verksmheten som möjligt. Smtidigt hr stten skärpt krven på tt kommunen ser till tt de delegerde esluten följer estämmelser i lgr och förordningr. En viktig del i denn ökde tillsyn är, som det frmhölls redn i prop. 1988/89:4 Skolns utveckling och styrning, tt delegtionsmottgrn ör åläggs ett mer mrknt redovisnings- och resulttnsvr gentemot skolstyrelsen. Nu kn mn ju fråg sig vrför riksdg och regering gör så estämd mrkeringr om det kommunl eslutsfttndet. Är det inte den enskild kommunens sk tt vgör hur det skll gå till? Jo visst är det det. Det frmgår ju för övrigt v kommunllgen. Att stten ändå på det här sättet nger inriktningen eror på tt den vill säkerställ en decentrliserd struktur som i sin tur ökr möjlighetern för pedgogiskt professionell ställningstgnden och för rukrinflytnde genom eslut när elevern. Om styrelsen själv skulle ftt eslut om genomförndet skulle mn försvår för skoln tt t det nsvr för hur målen skll uppnås som riksdgen vsett. Det skulle också inneär tt den förändrde nsvrsfördelningen kommer i gungning. Därmed urholks också trovärdigheten i den mål- och resulttstyrning som riksdgen eslutt om Läroplnern förutsätter tt elevern är ktiv och delktig i plnering och genomförnde v sin egen utildning. Om styrelsen väljer tt själv eslut om sådnt som hr med genomförndet tt gör tr mn ort en viktig del i denn delktighet. Den enskild skoln skulle då få svårigheter tt i smverkn melln lärre och elever genomför den pedgogisk processen på äst möjlig sätt. Att stten så tydligt mrkert ehovet v ett decentrlisert kommunlt eslutsfttnde inom skolområdet eror således på tt mn vill ge äst möjlig förutsättningr för en pedgogiskt professionell utgångspunkt för vrje enskilt eslut. c c 80

76 En tydlig och konsekvent syn på det kommunl eslutsfttndet som stärker den ny mål- och resulttstyrningen inom skolområdet är därför ett ntionellt intresse. Olik slg v eslut Enligt kommunllgen måste viss eslut ftts v en kommunl nämnd/styrelse. Hit hör l.. ärenden som vser verksmhetens mål, inriktning, omfttning eller kvlitet och ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild om de är v principiell eskffenhet eller nnrs v större vikt (kl 6 kp. 34 ). I ndr ärenden får nämnd uppdr åt ett utskott, åt en ledmot eller ersättre eller åt en nställd tt eslut på nämndens vägnr. Sådn delegtionseslut skll nmäls till nämnden. På vilket sätt det skll ske och hur oft vgör nämnden själv (kl 6 kp 33, 35 ). Beslut som delegerts till förvltningschefen får denne vidredeleger. Andr delegter får inte vidredeleger den eslutnderätt de fått. Beslut som förvltningschefen vidredelegert redoviss till denne. Med eslut vses vrje ställningstgnde där mn väljer melln olik lterntiv och där viss övervägnden och edömningr måste görs. I tkt med ökd målstyrning och decentrlisering hr dock gränsen förskjutits melln vd som eteckns som eslut och vd som kn nses vr ren verkställighet. I prop. 1990/91:117 Ny kommunllg och i yttrnde däröver v riksdgens konstitutionsutskott 1990/91:ku 38 frmhålls l.. tt den llt tydligre målstyrningen medfört tt det nu för mång åtgärder i den kommunl verksmheten finns klr målsättningr på ett helt nnt sätt än tidigre. Fler ställningstgnden än tidigre kn därmed nses h verkställighetskrktär. Till skillnd från delegtionseslut ehöver ställningstgnden v verkställighetskrktär inte nmäls till nämnden. Det är styrelsen som vgör vd som skll nses vr eslut och som lltså skll nmäls och vd som kn nses h verkställighetskrktär. En viktig grund för det ställningstgndet är i vd mån det finns klr riktlinjer för eslutsfttndet. En nnn viktig grund kn vr i vd mån ett visst slgs eslut v offentlighetsskäl ör nmäls till styrelsen och därför ör definiers som eslut. Det etyder tt kommuner kn komm tt se olik på vd som är det en och vd som är det ndr. I skolverksmheten finns också s.k. rektorseslut d.v.s. sådn eslut som rektor enligt sttlig förordning skll ftt. Dess eslut ehöver inte heller nmäls till nämnden. c 81

77 All slg v eslut delegtionseslut såväl som ställningstgnden v verkställighetskrktär och rektorseslut skll enligt gällnde lgstiftning dokumenters och registrers hos eslutsfttren. Skolverket hr i sin grnskning v kommunerns styrning och egenkontroll konsttert tt det lltför oft förekommer tt eslut inte dokumenters. Särskilt ute i skolorn är risten på dokumenttion vnlig. Det inneär l.. tt rätten tt överklg viss eslut inte lir känd. Sådn missförhållnden är nturligtvis inte cceptl ur rättssäkerhetssynpunkt Verket h också konsttert tt nsvrsfördelningen melln olik eslutsnivåer lltför oft är otydlig. Det förekommer t.ex. tt nnn än den som nges i delegtionsordningen eslutr och tt redovisning v delegtionseslut till styrelsen är ristfällig. Det förekommer också tt mn inte skiljer på olik slg v eslut och tt rektorseslut enligt sttlig förordning delegers trots tt det inte är möjligt. Alltför oft är inte heller delegtionsordningr och ndr eslutsordningr ktuell. Dess rister är nturligtvis inte heller cceptl i den meningen tt de leder till tt styrelsens möjligheter till insyn i eslutsfttndet äventyrs. Därmed minskr också styrelsens kunskp om verksmheten en konsekvens som är ödesdiger för dess ställningstgnde till åtgärder för tt uppnå ntionell mål. c Att deleger och ändå styr Stten hr lltså uppmnt kommunen tt deleger sin eslutsefogenheter så när verksmheten som möjligt och krävt tt kommunen utövr tillsyn över tt ll eslut följer estämmelser i lgr och förordningr. Att som huvudmn nsvr för verksmheten och smtidigt deleger esluten eträffnde dess genomförnde är ingen lätt komintion. Det är nturligt tt mn frågr sig om mn vågr lit på tt de delegerde esluten följer sttlig och kommunl estämmelser och riktlinjer. Följdfrågn lir om mn i förväg kn gör något för tt förhindr eller i vrje fll försvår ett felktigt utnyttjnde v eslutndrrätten. Att kommunen även vid delegering vill påverk de eslut den enligt lg och förordning skll ftt är nturligt. Att gör det utn tt själv t över esluten kräver tt formern för styrning och kontroll utveckls. En grundläggnde förutsättning för tt det skll vr möjligt är nturligtvis tt de delegerde esluten redoviss på ett sådnt sätt tt styrelsen kn följ hur eslutnderätten utnyttjs. Rektorseslut och eslut v verkställighetskrktär skll nturligtvis dokumenters och förvrs hos eslutsfttren på ett sådnt sätt tt även de möjliggör insyn i eslutsfttndet. Kontroll v tt så sker är en viktig tillsynsfunktion. 82

78 Syftet med insyn i rektorers och ndrs eslutsfttnde är tt gör det möjligt för styrelsen tt se om esluten hr den inriktning som nges i sttlig estämmelser och kommunl ställningstgnden. Resulttet v denn grnskning kn sedn nvänds som underlg för eslut om riktlinjer för eslutsfttndet. Att på det sättet nvänd kunskp om det som sker i verksmheten som underlg för ställningstgnden i styrelsen ligger helt i linje med det empirisk synsätt som kännetecknr den ny mål- och resulttstyrningen. Att deleger men ändå styr genom villkor för eslutsfttndet i stället för tt styrelsen själv eslutr är en möjlighet som skulle kunn utnyttjs mer än vd som synes vr fllet. Sådn villkorde eslutsefogenheter kn nturligt vse ll slg v eslut som styrelsen väljer tt deleger. Exempel inom det sttligt reglerde området kn vr riktlinjer för nordnnde v språkvl och elevens vl i grundskoln, vstängning v elev i gymnsieskoln eller undervisning på entreprend i vuxenutildningen och givetvis mång ndr v det sextiotl eslut styrelsen enligt skollg och skolformsförordningr hr tt ftt. Att som komplement till skolplnen upprätt sådn styrdokument som underlg för eslutsfttndet är ju egentligen en självklrhet. Annrs vet mn ju inte vd mn skll kontroller esluten mot. Sttlig estämmelser, skolpln och ndr kommunl styrdokument ildr tillsmmns den helhet utifrån vilken verksmheten skll genomförs, esluten ftts och udgeten upprätts. En konsekvent och smmnhållen syn etr. dess tre verksmhetsdimensioner är helt vgörnde för mål- och resulttstyrningens genomslgskrft och trovärdighet. Tillsmmns är dess dokument styrelsens instrument för nsvrstgnde för verksmheten. Det är för tt säkr kopplingen melln dess och de tre verksmhetsdimensionern som riksdg och regering hr ålgt kommunen egenkontroll i form v uppföljning, utvärdering och tillsyn. Det är denn kvlitetssäkring som skll led till skolverksmhetens utveckling. Hur smndet melln ntionell och kommunl estämmelser om eslutsfttnde hänger ihop och hur olik delegter får sin eslutsefogenheter kn illustrers med följnde skiss. c c 83

79 RIKSDAGEN lgr REGERINGEN förordningr KOMMUNFULLMÄKTIGE reglemente skolpln STYRELSEN egn eslut delegtion riktlinjer redovisning REKTOR delegtion rektorseslut verkställighet dokumenttion registrering retspln FÖRVALTNINGSCHEF delegtion vidredelegering verkställighet dokumenttion registrering redovisning ANNAN DELEGAT delegtion verkställighet dokumenttion registrering 84

80 Jg och min kommun Hur hr vi ordnt vårt eslutsfttnde? Är delegtionsordningen ktuell och följs den? Hr vi riktlinjer för någr delegerde eslut? Är redovisningen v delegerde eslut tillfredsställnde? Hur ser det egentligen ut i vår skolor? Finns ll eslut dokumenterde och registrerde? Vd sk vi gör för tt förättr ordningen? 85

81 exempel Exempel från kommuner Botkyrk kommun Kommunens utildningsnämnd fstställde I den ny orgnistionen hr rektor vid 1992 riktlinjer för delegtion v eslutnderätt. Beslutet inner tt nämnden tog konse- Däri ingår såväl hel nsvret för den dglig respektive skol ett fullständigt resulttnsvr. kvensern v den ny mål- och resulttstyrning v skolväsendet som riksdgen eslumunl mål i t.ex. läropln och skolpln i ope- driften som för tt omsätt sttlig och komtt om och den förändrde nsvrsfördelning rtiv mål. Vrje skol och retsenhet skll h som eslutet medförde. Nämndens eslut en egen retspln där mål och förväntt inner också tt den då ny kommunllgens resultt nges liksom former för utvärdering. utvidgde delegtionsmöjligheter tillämpdes Den centrl ledningens rete inrikts på med långtgående delegtion till förvltningschefen och rätt för denne tt vidredeleger. resursfördelning. målrete, utvärdering, tillsyn, utveckling och För egen del ehöll nämnden eslut etr. mål, Det är mot denn kgrund nturligt tt omfttning, inriktning och kvlitet smt i utildningsnämnden som styrelse koncentrerr övrigt ärenden v principiell etydelse. sin egen retsinsts på sådnt som hr med Beslutet omfttr vsnitten utdrg ur kommunllgen, nämndens synsätt och utgångs- kvlitet tt gör smt ärenden i övrigt som kn verksmhetens mål, omfttning, inriktning och punkter, förehållslist, delegtion till utskott vr v principiell ntur. Andr ärenden ör eller ledmot, till förvltningschefen och till som en konsekvens härv delegers. Det är rektor med rukrinflytnde smt former för också det synsätt regeringen redovisr i propositionen om ny kommunllg. nmäln. Här hr medtgits de delr som visr nämndens llmänn synsätt på eslutsrättens fördelning och på vilk eslut den inte gt inte vidredeleger erhållen eslutsrätt. Enligt den tidigre ordningen kunde en dele- vill deleger utn ehåller för egen del. Sådn ändring liksom vrje nnn ändring i delegtionsordningen måste ktulisers som ett särskilt ärende till respektive nämnd. I den DELEGATION AV BESLUTANDERÄTT ny kommunllgen ges emellertid förvltningschefen möjlighet tt vidredeleger till Utgångspunkter nnn nställd. Därmed kn också chefen gör I Botkyrk kommun tillämps målstyrning. ändringr i delegtionsordningen när så erfordrs. Inom utildningsnämndens nsvrsområde hr ett kontinuerligt utvecklingsrete i dett Denn ordning inneär väsentlig förenklingr v hnteringen v delegtionseslut. vseende pågått under de senste åren. Utildning och konsultinstser hr liksom Den är därför värd tt pröv. Konsekvensen hndgripligt rete med måldokument vrit härv lir tt utildningsnämnden delegerr delr i dett rete. till utildningsdirektören ll de eslut som 86

82 den inte själv vser tt ftt eller som delegers till utskott, ledmot eller ersättre för denne. Det nkommer därmed på förvltningschefen tt eslut om vidredelegering. För tt tydliggör gränsdrgningen melln vd som delegers till förvltningschefen och vd nämnden själv eslutr om föreslås i det följnde en särskild förehållslist. För ärenden som gäller enskild skol ör därvid gäll tt delegtion i först hnd ges till respektive rektor. Då rektor inte kn vidredeleger ör dock i delegtionsordningen nges lterntiv delegt såsom studierektor eller utildningsledre där så edöms önskvärt. Enligt KL 38 ges möjlighet tt uppställ villkor inneärnde tt de som nyttjr nämndens tjänster (rukrn) ges möjlighet till inflytnde på eslutsfttndet. För dett rukrinflytnde finns fr.o.m enligt eslut v dåvrnde skolstyrelsen ett skolråd för vrje rektors nsvrsområde i grundskoln. Skolrådet skll ehndl övergripnde och principiell frågeställningr som gäller hel skoln. Enligt styrelsens eslut får rektor i viss ärenden ftt eslut endst om en mjoritet v de närvrnde i rådet tillstyrker det tilltänkt eslutet. Vilk dess ärenden är frmgår v det följnde. Ärenden som inte delegers förehållslist Enligt kommunllgen 34 får följnde slg v ärenden inte delegers, nämligen 1) ärenden som vser verksmhetens mål, inriktning, omfttning eller kvlitet 2) frmställningr eller yttrnden till fullmäktige liksom yttrnden med nledning v tt nämndens eller fullmäktiges eslut hr överklgts 3) ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild, om de är v principiell eskffenhet eller nnrs v större vikt, och 4) viss ärenden som nges i särskild föreskrifter. Punktern 2-4 får etrkts som så tydligt formulerde tt ytterligre precisering ej ehöver görs. När det gäller punkt 1 måste emellertid en sådn precisering görs. Den ör utforms som en förteckning över ärenden som lltid skll ehndls v utildningsnämnden och som således inte delegers. Denn förehållslist ör innehåll följnde: Mål, resulttkrv och pln för utvärdering för utildningsnämndens nsvrsområde Beslut om skolenheter och ndr större loklfrågor Strukturfrågor etr. kursutudet i gymnsieskoln och vuxenutildningen Riktlinjer för vl v skol, skolpeng o dyl Avgiftseläggning v ktiviteter och förmåner Antgnde v orgnistionspln, eredskpspln o dyl Riktlinjer för ledningsorgnistion och rukrinflytnde Fstställnde v läsårstider Fstställnde v udget och okslut och åtgärder med nledning därv smt fördelning v nslg till skolor Personl- och retsmiljöpolitisk progrm och liknnde Tillsättning på tjänst som utvecklingschef smt vikrit för dess överstignde tre månder Riktlinjer för smverkn med ndr kommunl nämnder och orgn Avtl och liknnde för smverkn med nnn kommun För tt ök överlickrheten och förättr eslutskulturen i kommunens skolor hr dele- exempel 87

83 exempel gtionsesluten under 1996 smmnförts med rektorseslut enligt de sttlig skolformsförordningrn till ett dokument. Ur smmnställningen som fått ruriken Beslutsordning ges här ett kort utdrg som visr dess uppyggnd. Exemplen gäller grundskoln och visr olik slg v eslut som ftts v rektor. BESLUTSORDNING Smmnställning v eslutsefogenheter inom utildningsnämndens nsvrsområde grundde på delegtion från utildningsnämnden och i sttlig förordningr ngivn eslut som rektor skll ftt. I smmnställningen hr de olik slgen v eslut ngivits enligt följnde: D nger delegtionseslut som skll redoviss till utildningsnämnden den 5:e i månden efter eslutsmånden V nger eslut v verkställighetskrktär vilk ej ehöver redoviss till nämnden R nger rektorseslut enligt sttlig förordningr vilk ej ehöver redoviss till nämnden Smtlig eslut v ll tre ktegoriern skll dokumenters och registrers hos eslutsfttren. Grundskoln V B 10 Inskrivning v elever GrF 6:1 R Riktlinjer vl v skol D B 23 Anordnnde v språkvl utud GrF 2:7 R Riktlinjer. Beslut ifogs D B 24 Anordnnde v elevens vl utud GrF 2:8, SärF 2:8 R Riktlinjer. Beslut ifogs R B 25 Anordnnde v skolns vl GrF 2:11, SärF 2:9 R R B 26 Fördelning på klsser och grupper GrF 4:4, SärF 6:1 R D B 27 Plcering i särskild underv.grupp Gr 5:15 R Kn överklgs D B 28 Anpssd studiegång GrF 5:20, SärF 5:8 R V B 29 Särskild undervisning SL 10:3 R R B 30 Särskild stödinstser GrF 5:1, SärF 5:1 R R B 31 Befrielse från inslg i undervisn. SL 3:12, GrF 4:6, SärF 4:6 R V B 32 Elevs kostnd för inslg i undervisn. SL 4:4, 6:4 R V B 33 Gåvoläromedel GrF 2:15 R Riktlinjer 88

84 v skol lut ifogs lut ifogs s

85 led

86 6 Att led verksmheten En skols ledning spelr en vgörnde roll för verksmheten och dess utveckling. Ledningens etydelse för det ntionell reformretets genomslgskrft hr också slgits fst i de flest utredningr och propositioner under 80- och 90-tlen så också i de två propositioner som legt till grund för riksdgens eslut om en ny nsvrsfördelning inom skolområdet. Den prlmentrisk kommitté, som fick enämningen styrningseredningen, nförde i sitt etänknde (sou 1988:20) En förändrd nsvrsfördelning och styrning på skolområdet l.. tt om skoln skll vr något mer än en smling enskild lärre som vr och en undervisr efter sitt eget huvud, måste det finns en fungernde skolledning. Ett sådnt uttlnde kn i och för sig låt som en självklrhet. Det pekr trots det på en viktig förutsättning för ledningsfunktionen i skoln. Lärryrket är till sin ntur en intellektuell självständig profession i vilken mn v trdition själv estämmer hur verksmheten skll gå till. Men nu är ju inte skolverksmheten enrt ett ntl lektioner i olik ämnen stplde på vrndr vr och en utförd på sitt sätt. För elevern är skoldgen med llt som händer under den en helhetsupplevelse i vilken ll delr hr etydelse för det resultt de uppnår. Att säkerställ en helhetssyn på skolverksmheten är en v ledningens viktigste uppgifter. En gemensm pedgogisk grundsyn, en helhetssyn på lärrrollen och ett positivt utvecklingsklimt hör till det som är ledningens nsvr och som enligt forskning och erfrenhet ökr eleverns möjligheter tt nå uppställd mål. Den ny mål- och resulttstyrningens frihet för den enskild skoln tt vgör hur målen skll nås hr ytterligre ökt ledningens möjligheter och inflytnde. Läggs till det ledningens nsvr för genomförndet v sttlig och kommunl eslut och som retsgivrföreträdre tonr det frm en ledningsfunktion med utomordentligt stort inflytnde på verksmheten i sin helhet också på den plc 91

87 nering v undervisningen som den enskild lärren enligt läroplnern skll gör tillsmmns med elevern. Kompetens för målstyrning Krvet på tillräcklig kompetens är en självklrhet som nturligtvis gäller ledningsfunktioner på ll nivåer inom skoln lltifrån förvltningschefen till olik iträdndefunktioner i kommunens skolor. Vilk kriterier som skll nvänds för tt edöm kompetensen vgör nturligtvis kommunen själv. Här skll endst erörs någr spekter som hr med mål- och resulttstyrningen tt gör. Det ökde nsvret och friutrymmet i kommun och skol som den inneär kräver mer än någonsin tidigre ingående kunskp om ntionell mål och riktlinjer och om intentionern kom dem. Det räcker dock inte med kunskp. Ledren måste också solidriser sig med dem och h en strk vilj tt medverk till tt målen och riktlinjern får genomslg i verksmheten (prop. 1988/89:4 Skolns utveckling och styrning). Det krävs med ndr ord ett personligt enggemng som inneär tt mn gör de skolpolitisk intentionern till sin egn. Lycks mn inte med det lir inte ledrskpet trovärdigt eller också lir det inget ledrskp lls. För en målstyrd verksmhet med ll dess värdernde ställningstgnden kn inte dministrers. Den måste leds och för det krävs ett särskilt stort personligt enggemng. Mål- och resulttstyrningen kräver också mer än tidigre ett strtegiskt retssätt. Det gäller tt se helheter och smmnhng och tt inte tpp perspektivet på vd som är ledningens roll för tt nå uppstt mål och vd ndr kn gör. De end som hr överlick över hel verksmheten och därför ser helheten är ju ledningen. Det helikopterperspektivet måste vårds och nvänds för strtegisk ställningstgnden för verksmhetens utveckling. Mål- och resulttstyrningens nsvrsfördelning inneär tt ledningen åde centrlt och i den enskild skoln hr ett särskilt nsvr för tt målstyrningens kretslopp fungerr på vsett sätt. Uppföljning och utvärdering v skolplner och retsplner spelr här en vgörnde roll. Enligt Skolverkets rpport nr 100 Bilden v skoln 1996 är emellertid uppföljning och utvärdering v skolverksmheten i lndets kommuner och skolor ett stort ristområde. Dett är llvrligt med tnke på tt kommunen i den förändrde nsvrsfördelningen fått försthndsnsvret för dess kontrollfunktioner. Det är llvrligt också därför tt Skolverket för sitt ntionell uppdrg är eroende v tt kommunern fullgör sin del. c c 92

88 I utvecklingsplnen (Skr 1996/97:112) hr regeringen konsttert tt ett viktigt skäl till dett missförhållnde torde vr ristnde kompetens och metodkunnnde inom området. Att ygg upp ett sådnt kunnnde är därför en viktig del v ledningsuppdrget i en målstyrd verksmhet. Att rekryter ledre med kompetens för uppgiften är en v styrelsens viktigste åtgärder för tt kvlitetssäkr verksmheten. Om styrelsen inte lycks rekryter ledre med tillräcklig kompetens är risken stor för tt kommunen inte på ett fullgott sätt kn fullfölj sitt nsvr och utnyttj sin frihet enligt skollg och skolformsförordningr. Därmed är risken stor för tt mål- och resulttstyrningen inte kommer tt funger så som riksdgen vsett. Bedömning v ledningens kompetens är emellertid inte r en fråg om enskild personers förmåg. Det hndlr minst lik mycket om hur ledningsstrukturen i sin helhet ser ut. Hr ledren/chefen någon eller någr tt smråd med eller är hn/hon lldeles ensm? Att vr ensmledre i en komplex verksmhet är lltid svårt. Att dessutom vr det i en mål- och resulttstyrd verksmhet som skoln är ännu svårre. Att skp en inre ledningsstruktur när verksmheten i den enkild skoln är därför en viktig åtgärd för tt skoln och dess rektor skll kunn fullfölj sin åliggnden. c Rektorsfunktionen Enligt 2 kp 2 skollgen skll det för utildningen i skolorn finns rektorer. Som rektor får r den nställs som genom utildning och erfrenhet hr förvärvt pedgogisk insikt. Enligt smm prgrf skll rektorn håll sig väl förtrogen med det dglig retet i skoln rektorn särskilt verk för tt utildningen utveckls I läroplnern nges rektors övergripnde nsvr som ledre och chef för verksmheten och dess personl. Ansvret för uppföljning och utvärdering utifrån ntionell mål, skolpln och retspln frmhålls särskilt llt med utgångspunkt från rektors nsvr för tt verksmheten som helhet inrikts mot de riksgiltig målen I läroplnern precisers också ett tjugotl olik områden för vilk rektor hr ett särskilt nsvr. I resp. skolformsförordning finns estämmelser om tt rektor skll ftt eslut på ett tjugotl olik eslutspunkter. Till det kommer de eslut enligt dess förordningr som styrelsen väljer tt deleger till rektor. 93

89 Rektor är nturligtvis dessutom en kommunl chef på smm villkor som ll ndr chefer för kommunl verksmheter med nsvr för t.ex. ekonomi, lokler och nnn verksmhet än utildning som kn finns inom nsvrsområdet. Riksdg och regering hr således reglert en stor del v rektors efogenheter och skyldigheter. I dess vseenden kn inte styrelsen t över rektors eslut och ställningstgnden enrt kräv förändringr eller i värst fll skilj rektorn från hns eller hennes funktion när så erfordrs. Sttens skäl för denn reglering är enligt prop. 1990/91:18 Ansvret för skoln det kvlitetsnsvr på skolnivå för ntionell mål som följer v den förändrde mål- och resulttstyrningen och tt ett ntl eslut i den enskild skoln är v den krktären tt de inte lls ör ligg på en politisk instns. Rektor hr således en strk ställning med efogenheter från såväl stt som kommun. Medinflytnde från personl, elever och föräldrr gör emellertid tt uppdrget inom rmen för sttlig och kommunl eslut oft får förhndlingskrktär där det gäller tt komm frm till så gemensmm ställningstgnden som möjligt till ggn för den pedgogisk process som är skolverksmhetens särrt. Riksdgens end egränsning v hur kommunern utformr sin ledningsorgnistion är tt rektors nsvrsområde inte får vr större än tt denne kn håll sig väl förtrogen med det dglig retet i skoln. I prop. 1990/91:18 frmhöll regeringen tt dett är en viktig inskränkning med tnke på rektors funktion enligt den förändrde nsvrsfördelningen och den närhet till verksmheten som dett kräver. Det inner för grundskolns del tt regleringen v den gml rektorsorgnistionen med fjärrstyrning v ett helt rektorsområde vskffdes en orgnistion som Sverige för övrigt är det end lnd i västvärlden som hft. En hel del kommuner hr emellertid trots det ehållit en orgnistion med en och smm rektor för fler skolor. För tt ändå närm sig skollgens krv hr mn som komplement till rektor infört en funktion som pltschef för vrje skol. I mång fll hr pltschefen fått en del v rektors efogenheter men hr inte dennes nsvr enligt lg och förordning. Så hr t.ex.en del v rektors eslutsfunktioner enligt sttlig förordning överförts till pltschefen, trots tt det inte är möjligt. Dess lösningr hr medfört en etydnde otydlighet i nsvrsfördelningen och ur rättssäkerhetssynpunkt. De står inte heller i överensstämmelse med skollgen 2 kp 2. För tt ytterligre ök tydligheten etr. ledningsfunktionen hr i 1 kp. 2 i ll skolformsförordningrn införts en estämmelse med lydelsen c c Den som hr det ledningsnsvr som enligt 2 kp 2 skollgen vilr på rektorn skll också enämns rektor. 94

90 Att en rektor inte skll h ett större nsvrsområde än tt denne kn håll sig väl förtrogen med det dglig retet i skoln inneär i prktiken tt vrje skol hr sin egen rektor. Att vr rektor är en heltidsfunktion. En del skolor är dock så små tt de flest kommuner ställer sig frågn om det finns ndr lösningr. En sådn som mång nvänder sig v är tt rektor på en riktigt liten skol hr t.ex. egen undervisning som en del i tjänsten. För de llr minst oftst glesygdsskolor lir det knske ändå nödvändigt tt h rektor gemensmt med nnn skol. Då får närhetskrvet löss på nnt sätt t.ex. genom regelunden närvro i verksmheten. I gymnsieskoln och vuxenutildningen hr huvudprincipen länge vrit en skol en rektor. Oft är dess skolor emellertid så stor tt skollgens egränsning v rektors nsvrsområde gör tt mn måste ompröv denn ledningsstruktur. Dock finns givetvis även i dess skolformer mindre skolenheter. Hur stort en rektors nsvrsområde kn vr för tt denne skll kunn h dglig kontkt med verksmheten i skoln kn inte nges generellt utn är en edömning som kommunen själv måste gör. Den viktigste frågn är nturligtvis hur rektor utnyttjr den närhet till verksmheten som det egränsde nsvrsområdet inneär. Syftet med egränsningen är tt ge rektor rimlig förutsättningr tt fullfölj det sttlig uppdrget tt se till tt verksmheten som helhet inrikts mot de riksgiltig målen och tt verk för tt utildningen utveckls. För det krävs när kontkt med skolns personl i ders verksmhet. Det är ju mitt i verksmheten som ehov v pedgogisk förändringr kn identifiers och som ehov v stöd, stimulns och korrigeringr kn li tydlig. Under 90-tlet hr de flest rektorer fått ett totlt driftnsvr för hel verksmheten inkl. t.ex ekonomi-, personl- och loklfrågor. I en del fll hr också olik slg v köp- och säljsystem införts. Oft hr dess ny uppgifter tillförts utn den kvlificerde kompetensförstärkning som mång rektorer nsett sig ehöv. Dessutom hr ny verksmhetsområden t.ex. i form v rnomsorg, skolrnsomsorg, musikskol och särskol tillförts rektorsfunktionen med en enligt mång rektorer ingen eller mycket liten förstärkning v ledningsfunktioonen. Det utrymme för tt ök rektors möjligheter tt fullfölj det sttlig uppdrget som egränsningen v nsvrsområdet vsåg hr därmed till stor del ätits upp. Mång rektorer säger sig också upplev tt det pedgogisk ledningsuppdrget under lång perioder livit en isyssl. Även Skolverket hr i sin tillsynsverksmhet kunnt konstter tt så oft är fllet. Denn sitution är nturligtvis inte cceptel. Rektorsfunktionens etydelse för möjlighetern tt uppnå de ntionellt fstställd målen för skolverksmheten gjorde tt regeringen i proposition 1988/89:4 c c 95

91 Skolns utveckling och styrning påtlde tt i den utsträckning rektor åläggs rent kommunl uppgifter v förvltningskrktär måste kommunl resurser på nnt sätt tillförs skoln och skolledningen. Den därefter kommnde ekonomisk utvecklingen hr givetvis försvårt sådn resurstillskott. Utvecklingen mot tt rektors tid lltmer ts i nspråk för nnt än pedgogisk ledning står trots det inte i överensstämmelse med de sttlig krven på rektorsfunktionen. Den kräver därför åtgärder. Hur ledningningsstrukturen i sin helhet på en skol skll se ut finns det nturligtvis olik lösningr på eroende t.ex. på skolns storlek och struktur. Det kn givetvis också vrier från kommun till kommun och häng ihop med olik kommunl ledningsstrtegier. Någon särskild modell eller orgnistion finns det därför inte nledning tt eskriv i denn skrift. Dock skll ges någr spekter som hänger ihop med måloch resulttstyrningen. En sådn är ehovet v tt i ledningsstrukturen förstärk närheten melln ledning och verksmhet. Skoln är en interktiv pedgogisk process vrs resultt är eroende v hur lärre, nnn personl och elever fungerr tillsmmns. För tt kunn se och edöm ehov v förändringr och utvecklingsrete krävs tt ledningen finns mitt i verksmheten. För en ensm rektor med ll dennes funktioner torde denn närhet vr möjlig endst i små skolor. Rektorer i lite större skolor ehöver medretre som hjälper till tt se och edöm. För tt kunn ge rektor äst möjlig underlg ör de finns mitt i verksmheten. Sådn medretre med egen del i verksmheten ökr vsevärt rektors möjligheter tt vidt de mest lämplig åtgärdern. Tillsmmns med rektor kn de ild den ledningsgrupp som ledren/chefen i en målstyrd verksmhet med ll dess värdernde ställningstgnden ehöver. De flest rektorer säger sig nog i dg h någon form v ledningsgrupp. Ändå nser sig mång rektorer i prktiken vr ensmledre. Ett exempel på det är en hälsoundersökning i en stor kommun som visde tt ungefär vrnnn rektor kände sig ensm med tt lös prolem som uppstår i verksmheten. En sådn känsl kn det nturligtvis finns mång olik skäl till inte r det fktum tt det lltid i någon mening är en ensmfunktion tt vr chef. En idrgnde orsk kn givetvis vr tt det totl resulttnsvr som de flest rekc Ledningsgruppen c c 96

92 tor numer hr, hr gjort tt reltionen till styrelsen och dess centrl förvltning förändrts. De olik eställr- och utförrmodeller som finns i en del kommuner kn också vr en idrgnde orsk. I en sådn kultur finns lltid risk för tt rektor lir mer v en ffärsprtner än ledre för en pedgogisk process. Även Skolverket hr i rpporten Bilden v skoln 1996 konsttert tt rektorer nu i högre grd än tidigre är hänvisde till tt själv lös uppkomn prolem i stället för tt vänd sig till skolförvltning och myndigheter. En del v ensmhetsupplevelsen kn också häng ihop med hur skolns inre ledningsstruktur utformts. Hur den än rent orgnistoriskt ser ut så hr en väl fungernde ledningsgrupp i vilken rektor kn h smråd om strtegiskt viktig ställningstgnden stor etydelse för möjlighetern tt fullgör de uppdrg som lgts på rektorsfunktionen. Att sedn rektor i en ledningsgrupp som sätts smmn v någr ur personlen med denn funktion som ett sidouppdrg lir mer ensm om sin ställningstgnden än i en grupp där ll hr ledningsfunktion är inte så konstigt. Dess medlemmr är ju en del v den personl som den själv förvänts led. Nu kn det ju vr så tt en sådn lösning är den end prktiskt genomförr för tt över huvud tget få någon form v ledningsgrupp. Den kn ju fktiskt också funger r ändå om mn r inser dess egränsning. En ledningsgrupp där ll hr god insikt i och känner enggemng för de skolpolitisk esluten och dess intentioner, som kn ens om gemensmm strtegier och som retr r tillsmmns hr stor förutsättningr tt li den krft för skolns utveckling som den ehöver för tt ll elever skll kunn nå uppstt mål. c 97

93 För ledningen v utildningen i skolorn skll det finns rektorer. Rektorn skll håll sig förtrogen med det dglig retet i skoln. Det åligger rektorn tt särskilt verk för tt utildningen utveckls. Skollgen 2 kp 2 Den som hr det ledningsnsvr som enligt 2 kp. 2 skollgen vilr på rektorn skll också enämns rektor. 1 kp 2 i ll skolformsförordningrn Som pedgogisk ledre och chef för lärrn och övrig personl hr rektorn det övergripnde nsvret för tt verksmheten som helhet inrikts på tt nå de riksgiltig målen Lpo 94 och Lpf 94 98

94 Jg och min kommun Vilk kriterier nvänder vi när vi rekryterr rektorer? Är de tillräcklig med tnke på rektors del i nsvret för mål- och resulttstyrningen? Vilk utvecklingsinstser hr vi genomfört för tt ök kompetensen hos de rektorer vi redn hr? Hr vår rektorer ett så vgränst nsvrsområde tt de kn håll sig förtrogn med det dglig retet i skoln och verk för tt utildningen utveckls? Hur ser ledningsresursen och ledningsstrukturen ut i vår skolor? Hr vi någr riktlinjer för det? Om inte orde vi h det? 99

95 exempel Exempel från kommuner Gullspångs kommun Kommunen hr utvecklt ett system med smmnkopplde måldokument med rnoch utildningsplnen som övergripnde styrdokument. Ett sådnt område är Orgnistion och ledning. Dels hr kommunen i sin rnoch utildningspln ett vsnitt med denn rurik, dels hr rn- och utildningsnämnden ntgit ett särskilt progrm för enhetsnsvrig, föreståndre och rektorer, med dett som utgångspunkt. Progrmmet liksom vsnittet ur rn- och utildningsplnen, som åd ntgits 1996, redoviss nedn i sin helhet. UR BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN Orgnistion och ledning Mål tt sträv mot Inom verksmhetsenhetern finns decentrlisert resulttnsvr. Det inneär tt vrje verksmhetsenhet hr nsvr för tt uppstt mål nås, såväl ekonomiskt som kvlitetsmässigt, smt rätt tt själv eslut i frågor som rör verksmheten inom givn mål, rmr och riktlinjer. En verksmhetsenhet med eget nsvr tr ättre tillvr de nställds enggemng, erfrenheter och kunskper, vilket medför en kvlitetsmässigt ättre verksmhet, ättre resursutnyttjnde och snre npssning till förändringr. Enhetsnsvrig hr en nyckelroll när det gäller tt förverklig uppstt mål och riktlinjer. En huvuduppgift är tt vr pedgogisk ledre och verk för verksmhetsenhetens utveckling. Brnomsorg, skol och fritidsverksmhet skll h ledre som är lyhörd mot rn, elever, föräldrr och personl Ledrn skll vr visionär och kunn entusismer. Ledrskpet skll vr pedgogiskt och verksmhetsinriktt. Mål tt uppnå Verksmhetsenhetens personl skll nse tt ledren ktivt tr del v verksmheten smt ktivt driver enhetens utveckling. Vrje enhetsnsvrig skll utret en ledningsdeklrtion, som skll ingå i den lokl retsplnen. Av ledningsdeklrtionen skll frmgå hur det pedgogisk ledrskpet skll främj enhetens utveckling och förnyelse. PROGRAM FÖR ENHETSANSVARIGA /FÖRESTÅNDARE, REKTOR/ Inledning Dett målprogrm hr sin utgångspunkt i rnoch utildningsnämndens progrm för personlpolitik smt rn- och utildningspln. Som ledre i verksmheten utövr enhetsnsvrig chefs- och ledningsuppgifter. I rnoch utildningsnämndens decentrliserde orgnistion hr enhetsnsvrig en nyckelroll vid förverkligndet v de politisk målen. Enhetsnsvrig skll svr för en helhetssyn och stödj medretre, och hr på smm 100

96 sätt själv rätt till stöd och hjälp från förvltningschefen och ledningsgruppen. Enhetsnsvrig skll h förmåg tt smordn orgnistionens smtlig resurser lokler, ekonomi, personl och mteriel så tt dess effektivt smverkr mot de mål som uttrycks i skollg, sociltjänstlg, förordningr, läroplner, llmänn råd i form v pedgogisk progrm, rn- och utildningsplnen och ndr kommunl styrdokument. Utvärdering v retsinstser, enligt de krv och förväntningr som ställs på enhetsnsvrig i dett progrm, skll ske genom regelundn medretrsmtl. Ansvret för tt medretrsmtl genomförs vilr på förvltningschefen. Rekrytering Brn- och utildningsnämnden söker chefer som genom duglighet, nytänknde och flexiilitet ktivt utvecklr verksmheten. Blnd sin chefer eftersträvr rn- och utildningsnämnden en jämn könsfördelning. Vid rekrytering skll det nses meriternde tt h rett med pedgogisk frågor i rnoch utildningsnämndens orgnistion. Hr två eller fler söknde jämförr eller likvärdig meriter skll det nses värdefullt tt vr ostt i kommunen. Förvltningschefen nställer enhetsnsvrig enligt delegtionseslut. Krv och förväntningr Förvltningens ledningsrete Smtlig enhetsnsvrig skll ktivt delt i förvltningens gemensmm ledningsrete. Dett rete skll prägls v frmåtskridnde och generöst tänknde smt lojlitet mot såväl övrig chefer som retsgivren. I ledningsretet skll ny idéer och innovtioner fritt få väx. Ledningsdeklrtion Vrje enhetsnsvrig skll utret en personlig ledningsdeklrtion, som skll ingå i den lokl retsplnen. Av ledningsdeklrtionen skll frmgå hur det pedgogisk ledrskpet skll främj enhetens utveckling och förnyelse. Pedgogisk ledre Enhetsnsvrig skll verk som ktiv pedgogisk ledre och därigenom skp förutsättningr för en hög måluppfyllelse v rn- och utildningsplnen, läroplner och pedgogisk progrm. Det pedgogisk ledrskpet skll främst fokusers på lektionsesök/verksmhetsesök, medretrsmtl, utvecklingsrete och pedgogisk dett smt genom tt tillsmmns med personlen förtydlig och ryt ned verksmhetsmålen i lokl retsplner. Medretrsmtlen skll syft till tt utveckl verksmheten, tydliggör mål, individuell utvecklingsehov och ge medretren återkoppling på utfört rete i form v eröm, uppskttning och konstruktiv kritik. När personl slutr skll enhetsnsvrig även genomför vgångssmtl för tt kunn ge och t informtion som kn vr viktig för orgnistionen. Enhetsnsvrig skll driv verksmhetens utveckling åde pedgogiskt och orgnistoriskt genom tt knyt måleskrivningr, plner, utvecklingsrete, personlfortildning smt uppföljning och utvärdering till en helhet. Fortildning skll vr en logisk konsekvens v verksmhetens utvecklingsstrtegi enligt de riktlinjer som nges i rn- och utildningsplnen. Brn- och utildningsplnen nger målen, exempel 101

97 exempel den lokl retsplnen metoder för enhetens utveckling och den årlig skriftlig utvärderingen dokumenttionen v l.. utvecklingsretet. Enhetsnsvrig skll skp peggogisk och orgnistorisk förutsättningr för personlens möjligheter tt ret i lg. Utifrån verksmhetens krv skll personlen stimulers till såväl flexil lösningr inom rnomsorg, skol och fritidsverksmhet som till ökd smverkn melln de olik verksmhetern. Verksmhetens företrädre Enhetsnsvrig är en v orgnistionens viktigste mrkndsförre. Förtroendet för rnoch utildningsnämndens verksmheter påverks i hög grd v den enhetsnsvriges hndlnde. I mötet med rn, elever och föräldrr skll enhetsnsvrig klrt tydliggör tt omsorgen om vrje individ är en v verksmhetens viktigste retsuppgifter. Det skll ldrig råd någon tvekn om enhetsnsvrigs och personlens lyhördhet och förmåg tt kunn stävj vrje form v moning eller ndr orsker till otrygghet för rnen/elevern. Tillsmmns med personlen skll enhetsnsvrig idr till tt ök rnens, eleverns och föräldrrns inflytnde över verksmheten. Kompetensutveckling Det pedgogisk ledrskpet är en förutsättning för en utvecklnde verksmhet och en verksmhet i utveckling. Därför utgör ledrutildning och ledrutveckling ett väsentligt utildningsområde inom personlfortildningen. Rörlighet Att vr enhetsnsvrig inneär en möjlighet tt växl melln olik chefsefttningr. Det etyder tt enhetsnsvrig kn få yt retsplts/område, uppgifter/nsvr. Dett gäller inom hel orgnistionen, dvs inom såväl förvltningen som rnomsorgen, skoln och fritidsverksmheten. Ett lterntiv kn vr tt enhetsnsvrig yter från chefsskp till exempelvis en specilistfunktion. När vknser uppstår i ledningsorgnistionen skll dess i först hnd fylls genom tt möjligheten tt växl chefsefttningr ktulisers. Det är viktigt tt den personlig kompetensen ts tillvr i orgnistionen vid yte v retsuppgifter. Förvltningschefen eslutr, efter smråd med erörd retstgre, om yte v retsplts/område. 102

98 smverkn smverkn

99 7 Smverkn för utveckling Vi hr i den här skriften försökt eskriv den övergång från sttlig regel- och resursstyrning till mål- och resulttstyrning v det svensk skolväsendet som riksdgen 1990 eslutde om. En viktig konsekvens v reformen är tt ll tre nivåern stt, kommun och skol ökt sitt inflytnde över verksmheten fst i olik vseenden. Skriftens huvudinriktning hr vrit tt elys hur de vr och en för sig förvänts förvlt det ökde inflytndet. Vi hr också försökt elys hur de tre nivåerns respektive del i den ny nsvrsfördelningen hänger ihop och är eroende v vrndr. Att det finns en helhetssyn på de tre nivåerns gernde i den ny mål- och resulttstyrningen är vgörnde för om riksdg och regering skll få det underlg som ehövs för ntionell ställningstgnden till skolverksmhetens utveckling. Nödvändigheten v ett gemensmt nsvrstgnde hr frmhållits i ll de tre regeringsdokument och som vrit utgångspunkt för nsvrsfördelningen i den ny mål- och resulttstyrningen och som riksdgen ställt sig kom. De tre dokumenten, vilk också vrit utgångspunkt för denn skrift, är proposition 1988/89:4 proposition 1990/91:118 skrivelse 1996/97:112 Skolns utveckling och styrning Ansvret för skoln Utvecklingspln för förskol, skol och vuxenutildning kvlitet och likvärdighet Att finn former för det gemensmm nsvret för stt och kommun, för politiker och nställd (prop. 1988/89:4) tr tid. Det är ingen enkel process tt utveckl rollfördelningen och helhetstänkndet i ett helt nytt styrsystem. För ett nytt system är det även om det föregåtts v stegvis förändringr. c 105

100 Ny kompetens ehöver utveckls och invnd mönster ryts på ll tre nivåern. Dessutom förvänts ett omfttnde styr- och kontrollsystem utveckls och ny former för dilog melln de tre nivåern skps. Med ndr ord en ny gemensm kultur skll skps. Och mitt i llt dett systemtänknde gäller det tt ehåll elevperspektivet. Ett system är inget självändmål. Det skll utforms för tt ge ll elever ökde möjligheter tt uppnå uppstt mål. Att stärk elevperspektivet är också huvudskälet till de ny kvlitetsredovisningr som kommun och skol förvänts gör enligt regeringens utvecklingspln. Det är i den enskilde elevens resultt som det visr sig om de tre nivåern stten, kommunen och skoln gjort llt det som enligt riksdgseslutet nkommer på dem vr för sig och tillsmmns. Ett viktigt tillskott i det gemensmm nsvret för tt utveckl skolns kvlitet är det s.k. skolutvecklingsvtlet. Dokumentet En stsning till två tusen är en ilg till Avtl 2000 melln kommunern genom Svensk Kommunförundet och lärrorgnistionern. I dokumentet hr prtern kommit överens om ett ntl åtgnden för kvlitetsutveckling. Ett sådnt är inriktningen mot ett förändrt retssätt där eleven tr ett mer självständigt nsvr för sitt eget lärnde. Att plner, sätt upp mål och utvärder lir en stor och viktig del v undervisningen när eleven sk lär sig lär och själv kontroller tt mn lärt sig. I dokumentet utveckls också nödvändigheten v tt lärre ständigt utvärderr och reflekterr över sitt rete med elevern enskilt eller tillsmmns med retskmrter. Det etons särskilt tt dess utvärderingsinstser ehöver dokumenters. Överenskommelsen hr därmed stor förutsättningr tt idr till utvecklingen v den ny kultur med inriktning mot mål utvärdering åtgärder som den ny mål- och resulttstyrningen inneär. Till dett torde inte minst de prtssmmnstt retsgrupper på kommun- och skolnivå som överenskommelsen förutsätter idr. De först fem åren med den ny mål- och resulttstyrningen hr eträffnde förhållndet melln stt och kommun till stor del kommit tt inrikts på tt stten genom Skolverket och vrje kommun självständigt skll få utveckl sin egen del i den ny nsvrsfördelningen. Enligt utvecklingsplnen kräver emellertid den intensifierde inriktningen på kontroll och utveckling v verksmhetens kvlitet instser för tt ök det gemensmm nsvrstgndet. En viktig förutsättning för dett utvecklingsrete är en väl fungernde dilog melln stten och kommunern. Att utveckl ny och kontinuerlig former för dilogen melln stt och kommun är ett gemensmt nsvr. c c 106

101 En nturlig utgångspunkt för en fördjupd dilog är den uppföljning och utvärdering som förutsätts ingå i skolstyrelsens eller dess motsvrighets årsredovisning. Det är ju den del i målstyrningens kretslopp där Skolverkets fältorgnistion genom tillståndseskrivningen hämtr en stor del v sitt underlg etr. skolverksmheten i kommunen. Ett viktigt område för smverkn är enligt utvecklingsplnen tt utform den informtion som kommunern lämnr till den ntionell uppföljningen så tt den i större utsträckning vser verksmhetens kvlitet. Ett fördjupt smrete etr. sådn indiktorer inneär ju också en utveckling v kommunens egen kvlitetskontroll. Utvecklingsplnens krv på kontinuerlig kvlitetsredovisningr åde på ntionell nivå och i kommuner och skolor kommer under de närmste åren tt ge det gemensmm nsvrstgndet för skolverksmhetens utveckling ett nytt och fördjupt perspektiv. Den fördjupde kvlitetsgrnskning som Skolverkets ny utildningsinspektörer enligt utvecklingsplnen skll gör i själv skolverksmheten är ytterligre ett område där dilog och smverkn melln sttlig företrädre och nsvrig i kommun och skol är nödvändig. Den ny mål- och resulttstyrning som riksdgen fstställde 1991 ligger enligt utvecklingsplnen fst. Även den nsvrsfördelning eslutet inner ligger fst. Vrje nivå förvänts fullgör sin del etr. styrning och kontroll men förvänts också ök sin nsträngningr för tt stärk det gemensmm nsvrstgndet och ök helhetssynen. För llt hänger ihop. En verksmhet i enlighet med tydlig sttlig mål kräver ett tydligt nsvrstgnde för genomförndet i kommun och skol. För det krävs ett konsekvent förhållningssätt, tydlig kommunl styrdokument och kompetens i verksmheten. För det krävs också tt det finns ett fungernde smnd etr. målstyrningens kretslopp ntionellt, i kommunen och i den enskild skoln. Att utveckl kontrollsystem med den inriktningen är ett nsvr för vrje enskild nivå. Att ll elever når upp till de ntionell målen är ett nsvr i först hnd för den enskilde lärren. Att de åtgärder på skolnivå som krävs för tt det skll vr möjligt är rektors nsvr. På kommunen nkommer tt se till tt ll skolor hr de förutsättningr de ehöver för sitt åliggnde och tt nsvr för tt utildningen genomförs i enlighet med ntionell estämmelser. Kommunens viktigste styrinstrument för skolverksmhetens utveckling är skolplnen. Att den utforms på ett tydligt sätt enligt skollgens krv och hr en nturlig koppling till udget och skolorns retsplner är vgörnde för dess genomslgskrft i verksmheten. På smm sätt är kvliteten i skolns retspln vgörnde för dess etydelse för skoln som helhet. c c 107

102 Enligt regeringens utvecklingspln skll skolns kvlitet sätts i fokus på ll nivåer. Ett v kvlitetsutvecklingens mål är tt vrje rn och studernde som deltr i utildning, ovsett vr eller i vilken utildning, skll erjuds en likvärdig kvlitet. En likvärdig utildning kräver tt retet med tt edöm, värder och utveckl kvliteten i skoln stärks på ll nivåer. Kvliteten och likvärdigheten lir dock svåredömd om inte styrningen fungerr. Som en konsekvens härv ökr risken tt elevern inte får den utildningskvlitet de hr rätt till. Kvlitet etyder också tt ingen skll ehöv misslycks i skoln. Det inneär å en sidn en rätt för vrje elev tt på vrje stdium i sin utveckling utnyttj sin förutsättningr fullt ut. Å ndr sidn finns en skyldighet för vr och en v dem som hr nsvr för utildningen tt tillgodose denn rätt. Det är med denn kvlitetsspekt på den ny mål- och resulttstyrningen som denn skrift tillkommit. Det är vår förhoppning tt den genom idéer för förättrd styrning och kontroll på vrje nivå och gemensmt skll idr till en kvlitetsutveckling för vrje enskild elev. c Ntionell Kommunens Skolns Mål Stt Kommun Åtgärder Rollfördelning Dilog KVALITETSUTVECKLING Verksmhet Politiker Tjänstemän Anlys Resultt Uppföljning Utvärdering 108

103 Jg och min kommun Hr vi ett smmnhängnde system för styrning uppföljning utvärdering och tillsyn i vår kommun? Vilk inititiv ehövs för tt skp ett eller förättr det som redn finns? Hur tr vi till vr de resultt som vår egenkontroll ger oss? På vilket sätt kn vi i vår kommun utnyttj och smverk med Skolverkets personl? Hur långt hr vi kommit med tt utveckl verksmheten med hjälp v skolutvecklingsvtlet? 109

104 Litterturförteckning sou 1948:27 sou 1974:53 dsu 1987:1 sou 1988: års skolkommissions etänknde med förslg till riktlinjer för det svensk skolväsendets utveckling Skolns retsmiljö Ansvrsfördelning och styrning på skolområdet En förändrd nsvrsfördelning och styrning på skolområdet Prop. 1988/89:4 Skolns utveckling och styrning Prop. 1990/91:18 Ansvret för skoln uu 1990/91:14 Utildningsutskottets etänknde över prop. 90/91:18 u 1990:5 Skolverksutredningen sfs 1991:1121 Instruktion för Skolverket Skr 1996/97:112 Utvecklingspln för förskol, skol och vuxenutildning kvlitet och likvärdighet Lpo 94 Lpf 94 kl sl GrF SärF GyF GySärF KomvuxF SärvuxF sfs 1996:105 Läropln för det oligtorisk skolväsendet Läropln för det frivillig skolväsendet Kommunllg Skollg Grundskoleförordning Särskoleförordning Gymnsieförordning Gymnsiesärskoleförordning Förordning om kommunl vuxenutildning Förordning om vuxenutildning för utvecklingsstörd Försökversmhet med lokl styrelser i skoln Avtl 2000 Överenskommelse om lön och llmänn nställningsvillkor 1996 melln Svensk Kommunförundet och Lärrförundet resp. Lärrns Riksförund En stsning till två tusen ilg om skolutveckling till Avtl 2000 Skolverket 1996:100 Bilden v skoln