Jämställdhetsarbete ur ett arbetsgivarperspektiv
|
|
- Ingvar Åström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Revisionsrapport Jämställdhetsarbete ur ett arbetsgivarperspektiv Kristina Hermansson Per Larsson Mars 2016
2 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och Revisionsfråga Revisionskriterier Kontrollmål Avgränsning Metod Begrepp och förkortningar Diskrimineringslagen och CEMR-deklarationen Diskrimineringslagen (2008:567) CEMR-deklarationen Kommunens personal och ärenden från DO Personalredovisning och nyckeltal Ärenden från diskrimineringsombudsmannen Iakttagelser och bedömningar Jämställdhetsplan och uppföljning av jämställdhetsarbetet Jämställdhetsplaner och styrdokument relaterade till jämställdhet Tillämpning samt uppföljning av jämställdhetsplaner och andra styrdokument Bedömning av kontrollmål 1, 2 & Lönekartläggningar och indikatorer Lönekartläggningar inom kommunen och dess stöd till jämställdhetsarbetet Indikatorer Bedömning av kontrollmål 4, 5 & Revisionell bedömning Rekommendationer...11 Mars av 12
3 Sammanfattning De förtroendevalda revisorerna i har gett i uppdrag att genomföra en granskning av kommunens jämställdhetsarbete ur ett arbetsgivarperspektiv. Granskningen är fokuserad till kommunens jämställdhetsarbete ur ett arbetsgivarperspektiv och avser således inte att undersöka jämställdhetsarbetet gentemot brukare eller kunder. Granskningen ska besvara revisionsfrågan huruvida kommunstyrelsens jämställdhetsarbete bedrivs på ett ändamålsenligt sätt i enlighet med CEMR-deklarationen? Efter genomförd granskning är vår sammanfattade bedömning att kommunstyrelsen inte bedriver jämställdhetsarbetet på ett ändamålsenligt sätt enligt CEMR-deklarationen. Den sammanfattande bedömningen baseras på besvarandet av nedanstående kontrollfrågor, vilka ligger till grund för besvarandet av revisionsfrågan. Kontrollmål Har alla nämnder/verksamheter en jämställdhetsplan? Hur används jämställdhetsplaner inom verksamheterna? Hur följer kommunen upp jämställdhetsarbetet? Vilka lönekartläggningar har gjorts? Ger lönekartläggningarna relevant information till stöd för kommunens jämställd-hetsarbete? Vilka indikatorer på jämställdhetsutvecklingen finns (t ex utveckling mellan kön och yrken vad gäller lön och chefsbefattningar)? Kommentar Ej uppfyllt - Kommunen saknar jämställdhetsplaner. Ej uppfyllt - Jämställdhetsplaner används inte inom verksamheterna. Ej uppfyllt - Det går inte att följa upp kommunens jämställdhetsarbete mot någon jämställdhetsplan. Ej uppfyllt - Det har inte genomförts några lönekartläggningar under de senaste tre åren. Ej uppfyllt - Då det inte genomförts några lönekartläggningar har sådana inte använts inom kommunens jämställdhetsarbete. Ej uppfyllt - Det finns inga indikatorer som visar utvecklingen mellan kön och olika yrken kopplat till lönenivåer och chefsbefattningar. Vi rekommenderar kommunstyrelsen att utreda hur kommunens jämställdhetsarbete ska bedrivas och därmed ta ställning till fortsatt arbete enligt CEMR-deklaration och jämställt Västra Götaland säkerställa följsamhet av lagstiftning säkerställa att fortsatt jämställdhetsarbete bedrivs systematiskt o med tydlig ansvars- och arbetsfördelning o med tydliga och uppföljningsbara mål o med tydliga planer som bland annat innehåller åtgärder, resurser, tidsåtgång o med regelbundna uppföljningar och revideringar av styrande dokument säkerställa att jämställdhetsarbetet integreras i hela kommunen Mars av 12
4 1. Inledning 1.1. Bakgrund Jämställdhet innebär att kvinnor och män är jämlika och därmed har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Enligt diskrimineringslagen 3 kap 3 skall arbetsgivaren inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön. Vidare skall arbetsgivaren upprätta en plan för jämställdhetsarbetet samt vart tredje år kartlägga och analysera löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. En jämställd verksamhet tar tillvara samhällets resurser på ett demokratiskt och effektivt sätt. Som arbetsgivare kan kommunen ha ett system för att förebygga, upptäcka och åtgärda ojämställdhet. Det kan handla om relevanta jämställdhetsplaner, lönekartläggningar och dylikt som används i praktiken. Två av fullmäktiges beslutade politiska mål inom målområdet organisation är: Ökad kunskap och förståelse om jämställdhet med fokus på att bekämpa stereotyper och könsrelaterat våld. Samt aktivt jämställdhetsarbete ska genomsyra kommunens verksamhet. I årsredovisningen för 2014 framgår att kommunen inte kommer att nå upp till de politiska målen för jämställdhet. Kommunens revisorer har i sin risk- och väsentlighetsanalys utifrån kommunens måluppfyllelse avseende jämställdhetsmålen funnit skäl att genomföra en granskning av kommunens jämställdhetsarbete Syfte och Revisionsfråga Bedrivs kommunstyrelsens jämställdhetsarbete på ett ändamålsenligt sätt i enlighet med CEMR-deklarationen? 1.3. Revisionskriterier Diskrimineringslagen (2008:567) CEMR-deklarationen Fullmäktiges visionsdokument Lokala styrande dokument Mars av 12
5 1.4. Kontrollmål 1. Har alla nämnder/verksamheter en jämställdhetsplan? 2. Hur används jämställdhetsplaner inom verksamheterna? 3. Hur följer kommunen upp jämställdhetsarbetet? 4. Vilka lönekartläggningar har gjorts? 5. Ger lönekartläggningarna relevant information till stöd för kommunens jämställdhetsarbete? 6. Vilka indikatorer på jämställdhetsutvecklingen finns (t ex utveckling mellan kön och yrken vad gäller lön och chefsbefattningar) 1.5. Avgränsning Granskningen avgränsas till att omfatta kommunens jämställdhetsarbete ur ett arbetsgivarperspektiv och avser således inte att undersöka jämställdhetsarbetet gentemot brukare eller kunder. Granskningen är vidare begränsad till att beröra kommunens övergripliga jämställdhetsarbete och berör därmed inte enskilda verksamheters jämställdhetsarbete Metod Vi har för granskningen tagit del av och granskat de styrande dokument som finns i kommunen inom området. Statistikuppgifter rörande aktualiserade anmälningar mot som arbetsgivare har begärts in. Intervju har genomförts med: Kommunchef Personalchef Tjänsteman på kommunstyrelseförvaltningen Tjänsteman på utbildningsförvaltningen Kontakt med fackföreningarna Vision, Kommunal och Lärarförbundet har tagits för att ta del av deras uppfattning i frågan Begrepp och förkortningar SKL CEMR KS KF DO Sveriges kommuner och landsting Förkortningen står för Council of European Municipalities and Regions. Det är en europeisk sammanslutning av förbund såsom Sveriges kommuner och landsting. Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Diskrimineringsombudsmannen Mars av 12
6 2. Diskrimineringslagen och CEMRdeklarationen 2.1. Diskrimineringslagen (2008:567) Lagen syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lagen omfattar direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, samt instruktioner att diskriminera. Diskrimineringslagen avser att skydda individer (och inte till exempel organisationer och företag). Förbudet mot diskriminering innebär till exempel att arbetsgivare inte får diskriminera anställda, att skolan inte får diskriminera elever och att personal i en affär inte får diskriminera sina kunder. Om en händelse ska betraktas som diskriminering beror på den enskilda situationen och är därmed ett fall för utredning. För att något ska vara direkt diskriminering måste det också finnas ett samband mellan missgynnandet och diskrimineringsgrunden. Det är arbetsgivaren som har ansvar för att individer inte diskrimineras eller missgynnas på arbetsplatsen. Diskrimineringslagen beskriver även hur arbetsgivare ska arbeta för att främja lika rättigheter och möjligheter på arbetsplatsen, så kallade aktiva åtgärder. Arbetsgivaren har även ett ansvar att förebygga och förhindra sexuella trakasserier och trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning CEMR-deklarationen CEMR-deklarationen1 är ett verktyg för kommuner, landsting och regioner att integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattandet och i den praktiska verksamheten. Avsikten är att se till att diskrimineringslagstiftningen efterlevs och att principer reglerade i internationella avtal omsätts i praktik på lokal och regional nivå. Deklarationen uppmanar Europas kommuner och regioner att använda sina befogenheter och partnerskap för att uppnå jämställdhet för sina invånare. Som ett hjälpmedel i genomförandet av dessa åtaganden förbinder sig varje undertecknare att upprätta en handlingsplan för jämställdhet där prioriteringar, åtgärder och de resurser som ska tilldelas respektive ändamål anges. Vidare förbinder sig varje undertecknare att samarbeta med alla institutioner och organisationer inom sin kommun eller region för att främja att reell jämställdhet skapas i praktiken. Deklarationen utarbetades inom ramen för ett projekt som genomfördes av CEMR och ett antal samarbetspartners. 1 Trots att CEMR arbetar med många frågor har aktuell deklaration fått vardagsbenämningen CEMR-deklarationen. Mars av 12
7 3. Kommunens personal och ärenden från DO Nedan redovisas den könsuppdelade statistiken som finns avseende personal i kommunens senast färdigställda årsredovisning, den från Vidare redovisas de ärenden som aktualiserats hos Diskrimineringsombudsmannen (DO) de senaste tio åren Personalredovisning och nyckeltal Enligt årsredovisningen 2014 är antalet anställda i kommunen totalt stycken varav 130 är visstidsanställda. Av de tillsvidareanställda var 85,3 procent kvinnor och 14,7 procent män. Andelen heltidsanställda kvinnor har enligt årsredovisningen ökat under året från 53,8 procent till 56,3 procent. Vidare är medelåldern bland de anställda är 47,9 år för kvinnor och 49,1 år för män. Sjukfrånvaron ökade enligt årsredovisningen från 6,4 procent av den totala arbetstiden under 2013 till 7,8 procent under Enligt uppgifter från SKL:s sjukfrånvaroredovisning ligger sjukfrånvaron på 7,9 procent under Enligt statistiken från SKL har anställda kvinnor i Lysekilunder 2015 en sjukfrånvaro på 8,5 procent medan mäns sjukfrånvaro ligger på 5,1 procent. Kvinnor har en högre sjukfrånvaro än män generellt sett i hela landet vilket visas av diagrammet nedan där jämförs med rikssnittet, länssnittet samt snittet med andra kommuner inom samma kommungrupp 2 : 9,0 Sjukfrånvaro 2015 (%) 8,5 8,0 7,5 7,6 7,7 7,0 6,0 5,0 4,0 4,1 3,9 4,3 5,1 3,0 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Alla kommuner Kommungrupp Västra Götalands län Lysekil Det kan konstateras att sjukfrånvaron är högre både för män och kvinnor i jämfört med genomsnittet i Sverige, kommungruppen och kommunerna i Västra Götalands län. Skillnaden mellan kvinnor och män är dock något lägre. 2 Den totala sjukfrånvarotiden, ackumulerad under året, som andel (%) av den tillgängliga ordinarie arbetstiden. Avser samtlig kommunalt anställd personal. Avser den obligatoriska sjukfrånvaroredovisningen. Källa: SKL. Mars av 12
8 3.2. Ärenden från diskrimineringsombudsmannen Enligt information från Diskrimineringsombudsmannen (DO) har såsom arbetsgivare varit föremål för anmälan, som aktualiserats, tre gånger under de senaste 10 åren. Två anmälningar gjordes under år 2009 och en under år 2014 Registreringsår Ärendemening Avslutsgrund 2009 Anmälan om diskriminering Överlämnat till facket Anmälan om diskriminering vid tjänstetillsättning Anmälan om diskriminering på arbetsplatsen Ej diskriminering Anmälan bristfällig Som framgår av tabellen ovan har två av anmälningarna avslagits. Den ena avslogs med motivationen att det inte var ett fall av diskriminering. I det andra fallet var anmälan bristfällig. En anmälan överlämnades till facket. Med anledning av att den anmälan som inte avslagits gjordes för cirka sju år sedan har den inte följts upp inom ramen för denna granskning. Det kan konstateras att det inte är ett stort antal anmälningar mot kommunen rörande diskriminering på grund av kön som aktualiserats de senaste tio åren. Mars av 12
9 4. Iakttagelser och bedömningar Nedan beskriver vi de iakttagelser vi gjort inom ramen för granskningen. Vi har delat upp kontrollmålen under två rubriker för att få en bra översikt över kommunens jämställdhetsarbete. De två avsnitten avslutas med en bedömning av iakttagelserna kopplat till kontrollmålen Jämställdhetsplan och uppföljning av jämställdhetsarbetet Kontrollmål 1, 2 & 3: Har alla nämnder/verksamheter en jämställdhetsplan? Hur används jämställdhetsplaner inom verksamheterna? Hur följer kommunen upp jämställdhetsarbetet? Detta avsnitt behandlar de tre inledande kontrollmålen. De avser huruvida kommunen har en beslutad jämställdhetsplan inom verksamheten, hur jämställdhetsplanen används i verksamheten samt hur jämställdhetsarbetet följs upp. Enligt diskrimineringslagens 3:e kapitel 3:e paragrafen ska arbetsgivaren inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön. Inom ramen för detta ska arbetsgivaren upprätta en plan för jämställdhetsarbetet Jämställdhetsplaner och styrdokument relaterade till jämställdhet har ingen beslutad övergripande jämställdhetsplan. Vi har för granskningen tagit del av ett förslag till mångfalds- och jämställdhetsplan vilken bland annat innehåller mål, åtgärder samt former för uppföljning rörande jämställdhetsarbetet kopplat till diskrimineringslagens krav och anvisningar. Detta förslag ska enligt en av de intervjuade ha lämnats till dåvarande kommunchef och personalchef under antingen 2014 eller Inget beslut angående förslaget har tagits. Den dokumentation vi har tagit del av rörande det övergripande jämställdhetsabetet och som är beslutade i kommunfullmäktige eller i kommunstyrelsen är: kommunens diskrimineringspolicy (beslutad i KF 2009) kommunens undertecknande av CEMR-deklarationen (beslutad i KS 2006) deltagande i jämställt Västra Götaland (beslutad i KS 2014). Det är en länsövergripande strategi för jämställdhetsintegrering. I diskrimineringspolicyn fastställs att kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för policyn och dess innehåll. Rörande kommunens jämställdhetsarbete uttrycks mål om en jämn fördelning mellan män och kvinnor i alla sorters arbeten och på alla nivåer i organisationen. Vidare ska ett jämställdhetsperspektiv integreras i all verksamhet. Som handlingsplan för att uppnå målen förutsätts bland annat lika lön för lika arbete, likvärdiga Mars av 12
10 utvecklings- och befordringsmöjligheter samt även att arbetsmiljön utformas så att varken män eller kvinnor hindras från anställning. Ett undertecknande av CEMR-deklarationen är en avsiktsförklaring att genomföra det genomgripande jämställdhetsarbete som föreskrivs. Bland annat ska en handlingsplan finnas upprättad i enlighet med deklarationen inom två år. En sådan handlingsplan har inte identifierats inom ramen för granskningen. Enligt det register över kommuner som undertecknat deklarationen finns det inte någon handlingsplan framtagen. Den länsövergripande strategin jämställt Västra Götaland är en avsiktsförklaring där kommunen i och med undertecknandet förbinder sig till att koppla sitt jämställdhetsarbete till dokumentets strategi, utse en kontaktperson gentemot länsstyrelsen samt ta fram en lokal handlingsplan. Kommunledningen ska ansvara för förankringen av detta inom organisationen. Ingen av intervjupersonerna har kännedom om beslutade jämställdhetsplaner i nämnderna. Vi har tagit del av en jämställdhetsplan vilken beslutades i bildningsnämnden 2006, men den är enligt uppgift inte ett levande dokument som används i verksamheten. Den har inte heller, vad vi kan se, uppdaterats sedan Tillämpning samt uppföljning av jämställdhetsplaner och andra styrdokument Samtliga personer som intervjuats för granskningen, inklusive fackliga företrädare, beskriver att kommunen inte bedrivit ett aktivt jämställdhetsarbete på en övergripande nivå de senaste åren. Kommunchefen beskriver för att det fanns en relativt hög ambitionsnivå i perioder mellan 2006 och Då undertecknades CEMR-deklarationen och diskrimineringspolicyn togs fram. Vidare beskrevs att arbetet till stor del stannat av de senaste åren förutom ett nytt försök i samband med deltagandet i jämställt Västra Götaland. De intervjuade uppger att en hög omsättning av chefer inom kommunen kan vara en förklaring till att arbetet avstannat. Ett problem som uppkommer med anledning av hög omsättning är minskning av kapacitet när de innehar chefstjänsterna behöver lägga tid på att komma in i jobbet. Det i sin tur ger upphov till ökat behov av prioritering. Bland det som prioriterats ner finns jämställdhetsarbetet, däribland framtagandet av jämställdhetsplaner. Det är ingen av intervjupersonerna som känner till att kommunstyrelsen aktivt har efterfrågat någon uppföljning avseende jämställdhetsarbetet, eller gett några tydliga uppdrag inom området. Enligt en intervjuperson har ingen uppföljning skett avseende det senast genomförda beslutet - jämställt Västra Götaland Bedömning av kontrollmål 1, 2 & 3 Kontrollmål ett att alla nämnder/verksamheter har en jämställdhetsplan är ej uppfyllt. Kontrollmål två och tre behandlar hur jämställdhetsplaner används inom verksamheterna och hur kommunen följer upp jämställdhetsarbetet. Det kan konstateras att det saknas aktuella jämställdhetsplaner för kommunen som helhet och i nämnderna. Således används inte sådana planer och det går inte att följa upp mot den typen av plan. Kontrollmålen bedöms således som ej uppfyllda. Mars av 12
11 4.2. Lönekartläggningar och indikatorer Kontrollmål 4, 5 & 6: Vilka lönekartläggningar har gjorts? Ger lönekartläggningarna relevant information till stöd för kommunens jämställdhetsarbete? Vilka indikatorer på jämställdhetsutvecklingen finns (till exempel utveckling mellan kön och yrken vad gäller lön och chefsbefattningar) Enligt diskrimineringslagens 3:e kapitel 3:e paragrafen ska arbetsgivaren vart tredje år kartlägga och analysera löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Nedan beskrivs kommunens arbete gällande lönekartläggningar. Det knyter an till kontrollmål fyra, fem och sex Lönekartläggningar inom kommunen och dess stöd till jämställdhetsarbetet Kommunen har inte gjort någon lönekartläggning de senaste tre åren. Ingen av intervjupersonerna vet när den senaste lönekartläggningen gjordes. Enligt två av fackförbunden har lönekartläggningar efterfrågats av dem men utan att arbetsgivaren genomfört några. Enligt personalchefen har ett system för lönekartläggning köpts in. Det ska från och med 2016 göras lönekartläggningar varje år. Dessa ska vara behjälpliga i arbetet för att kvinnor och män ska få samma lön för samma arbetsinsats Indikatorer I årsredovisning 2014 redovisas få indikatorer med bäring på jämställdhet avseende personal. Sjukfrånvaron redovisas könsuppdelat samt att andelen män- respektive kvinnor som arbetar heltid redovisas. Enligt intervjuuppgifter arbetar inte kommunen strukturerat med uppföljning och indikatorer. Vidare uppges att informationen troligen finns i personalsystemet. Enligt personalchefen finns det ett system som ägs av AFA-försäkring där information rörande arbetsmiljöskador eller tillbud finns. Informationen kan delas upp per kön och ligga till underlag för jämställdhetsarbetet. Det är oklart huruvida detta underlag ska användas i framtida jämställdhetsarbete Bedömning av kontrollmål 4, 5 & 6 Kontrollmål 4 avser vilka lönekartläggningar som gjorts och kontrollmål 5 huruvida dessa ger relevant information till stöd för kommunens jämställdhetsarbete. Det kan konstateras att lönekartläggningar inte gjorts under de tre senaste åren vilket gör att kontrollmål 4 och 5 får betraktas som ej uppfyllda. Kontrollmål 6 avser vilka indikatorer på jämställdhetsarbete som finns. Endast ett fåtal har identifierats. Det finns inga indikatorer som visar utvecklingen mellan kön och olika yrken kopplat till lönenivåer och chefsbefattningar. Även detta kontrollmål får betraktas som ej uppfyllt. Mars av 12
12 5. Revisionell bedömning Granskningens revisionsfråga är huruvida kommunstyrelsens jämställdhetsarbete bedrivs på ett ändamålsenligt sätt i enlighet med CEMR-deklarationen? Vår bedömning är att kommunstyrelsens jämställdhetsarbete ej bedrivs på ett ändamålsenligt sätt i enlighet med CEMR-deklarationen. I granskningen har sex kontrollmål beaktats: Kontrollmål Har alla nämnder/verksamheter en jämställdhetsplan? Hur används jämställdhetsplaner inom verksamheterna? Hur följer kommunen upp jämställdhetsarbetet? Vilka lönekartläggningar har gjorts? Ger lönekartläggningarna relevant information till stöd för kommunens jämställdhetsarbete? Vilka indikatorer på jämställdhetsutvecklingen finns (t ex utveckling mellan kön och yrken vad gäller lön och chefsbefattningar) Bedömning Ej uppfyllt Ej uppfyllt Ej uppfyllt Ej uppfyllt Ej uppfyllt Ej uppfyllt I intervjuerna har uppmärksammats att det finns en medvetenhet om bristerna avseende jämställdhetsarbetet. Det finns även en del påbörjat utvecklingsarbete Rekommendationer Vi rekommenderar kommunstyrelsen att utreda hur kommunens jämställdhetsarbete ska bedrivas och därmed ta ställning till fortsatt arbete enligt CEMR-deklarationen och jämställt Västra Götaland säkerställa följsamhet av lagstiftning säkerställa att fortsatt jämställdhetsarbete bedrivs systematiskt o med tydlig ansvars- och arbetsfördelning o med tydliga och uppföljningsbara mål o med tydliga planer som bland annat innehåller åtgärder, resurser, tidsåtgång o med regelbundna uppföljningar och revideringar av styrande dokument säkerställa att jämställdhetsarbetet integreras i hela kommunen Mars av 12
13 Håkan Olsson Uppdragsledare Kristina Hermansson Projektledare Mars av 12
Jämställdhetsplan med mångfaldsperspektiv Inledning Ansvarsfördelning Nationella riktlinjer och lagstiftning...
Innehållsförteckning Jämställdhetsplan med mångfaldsperspektiv 2014-2016... 1 1. Inledning... 1 2. Ansvarsfördelning... 1 3. Nationella riktlinjer och lagstiftning... 2 Diskrimineringslagen... 2 CEMR-deklarationen...
Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN
Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns
SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
Jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-2017 för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2015-09-17, 90, Dnr 2014/0523 KS Innehållsförteckning Inledning... 2 Definitioner... 2 Ett område i kommunens personalpolicy...
Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN
Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...
Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017
Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version
Mångfalds- och Jämställdhetsplan för. Sotenäs kommun. år
Mångfalds- och jämställdhetsplan Antagen av Kommunfullmäktige 2014-06-12/ 66 Dnr KA 2014/346 Sid 1/8 Mångfalds- och Jämställdhetsplan för år 2015-2017 Mångfalds- och jämställdhetsplan Antagen av Kommunfullmäktige
Checklista för jämställdhetsanalys. Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting
Checklista för jämställdhetsanalys Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting Utbildningens upplägg - Utbildningens syfte - Vilka är vi och vad vill vi? - Vad är jämställdhetsintegrering?
Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Jämställdhets- och mångfaldsplan för överförmyndarnämnden i Eskilstuna och Strängnäs kommuner
Överförmyndarnämnden Socialförvaltningen Överförmyndarkontoret Anders Hagander 016-710 20 74 2017-09-11 1 (1) ÖFNES/2017:106 Överförmyndarnämnden Eskilstuna Strängnäs Jämställdhets- och mångfaldsplan 2017-2019
Plan för jämställdhet. för Eskilstuna kommun
Plan för jämställdhet för Eskilstuna kommun 2018-2024 Beslutad av kommunfullmäktige 27 september 2018 Plan för jämställdhet, kortversion Det här är en kortversion av Eskilstuna kommuns plan för jämställdhet.
Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret
1 (8) Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 2013-2015 Inledning Trafikkontorets styrgrupp för mångfalds- och jämställdhetsgrupp, med representanter från alla avdelningar, de fackliga organisationerna
Strategi Program Plan Policy >>Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för likabehandling
Strategi Program Plan Policy >>Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för likabehandling Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2017-12-14, 175 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och
Söderhamns kommuns jämställdhetsstrategi
Söderhamns kommuns jämställdhetsstrategi 2014-2019 Innehåll Inledning... 3 Regeringens jämställdhetsmål... 3 Länsgemensam jämställdhetsstrategi för Gävleborgs län... 3 CEMR-deklarationen... 3 Nulägesanalys...
Jämställdhetsplan för Värmdö kommun
Jämställdhetsplan för Värmdö kommun 1 Inledning Värmdö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med jämställda arbetsplatser och gott medarbetarskap där vi möter varandra med respekt och öppenhet. Ett
Program för ett jämställt Stockholm
Stadsledningskontoret Kansliet för mänskliga rättigheter Tjänsteutlåtande Dnr 434-21/2017 Sida 1 (6) 2017-06-16 Handläggare Jennifer Bolin Telefon: 08-508 29 451 Till Kommunstyrelsen Stadsledningskontorets
CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016
CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration
Jämställdhets- och mångfaldsplan
BILAGA 5 SERVICEFÖRVALTNINGEN Jämställdhets- och mångfaldsplan 2010-2012 Inledning I enlighet med gällande lagstiftning, kommunfullmäktiges beslut och stadens riktlinjer ska ett aktivt jämställdhets- och
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN
Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika
Jämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136.
Jämställdhetsplan 2016 Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober 2016. Dnr 2016/1136. 1(7) Innehåll Vad säger diskrimineringslagen om jämställdhet?... 2 Arbetsförhållanden... 2 Rekrytering... 2 Lönefrågor...
Jämställdhets- och mångfaldsplan för tiden 1 juli juli 2018
JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN Datum Antagen av Kommunstyrelsen Reviderad datum Paragraf 37 1(11) Jämställdhets- och mångfaldsplan för tiden 1 juli 2015 1 juli 2018 2(11) Innehåll Inledning... 3 Plan
Jämställdhetsplan
PLAN Jämställdhetsplan 2016 2018 Fastställd av regionfullmäktige Framtagen av ledningskontoret Datum 2015-10-12 Gäller 2016 2018 Ärendenr RS 2015/71 Innehåll Region Gotlands Likabehandlingspolicy... 2
Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015
STYRDOKUMENT Sida 1(9) Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 Område Styrning och ledning Fastställd KSAU 2012-08-28 118 Program Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje
Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Plan Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Förvaring Dnr Personalenheten Castor
Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Plan Kommunstyrelsen 2016-09-28-09-27 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Personalenheten Castor KS.2016.126 Dokumentinformation Mångfaldsplan 2 (9) Bakgrund
PLAN FÖR AKTIVA ÅTGÄRDER MOT DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER
Ledningskontoret 2012-04-10 1(5) PLAN FÖR AKTIVA ÅTGÄRDER MOT DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER Fastställd av Kommunstyrelsen den 10 april 2012, 31 BAKGRUND Diskrimineringslagen gäller från den 1 januari
Västra Skaraborg. Presentation: Eli Abadji Källa: DO Informationsmaterial. sid 1
Västra Skaraborg Presentation: Eli Abadji Källa: DO Informationsmaterial sid 1 Det förebyggande arbetet mot diskriminering handlar om fackliga kärnfrågor som: Lön Arbetsmiljö Trygg anställning Den här
Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. Österåkers Kommun
Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter Österåkers Kommun 2015-2017 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Personalstatistik... 4 Förvärvsarbete och föräldraskap... 8 Trakasserier... 9 Lediga
Likabehandlingsplan
1 (9) Likabehandlingsplan 2018-2021 Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Kommunfullmäktige (2018-09-19 80) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2018-09-19 Dokumentansvarig: HR-kontoret
Riktlinje för jämställdhet och mångfaldsarbetet för Linköpings kommun som arbetsgivare
Riktlinje för jämställdhet och mångfaldsarbetet för Linköpings kommun som arbetsgivare Dokumenttyp: Riktlinjer Antaget av: Kommunstyrelsen 2018-11-13 411 Status: Gällande Giltighetstid: Linköpings kommun
Jämställdhet Skolan skall mot denna bakgrund särskilt beakta följande i arbetet med att skapa jämställdhet i arbetslivet:
Likabehandlingsplan Bakgrund Ädelfors folkhögskola verkar för att alla som studerar och arbetar i verksamheten ska ha samma rättigheter och skyldigheter enligt Diskrimineringslagen SFS 2008:567, 1 : Denna
MÅNGFALDSPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen den 19 april 2010. Dnr KS 2010:231
MÅNGFALDSPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen den 19 april 2010 Dnr KS 2010:231 Fotografier på framsidan Kompisar: Foto Shayfoto Kille pluggar: Foto Anna Wahlström Fotbollsmatch: Foto
Ansvarig: Personalchefen
Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan
Avseende period 2016
Stadsarkivet Sid 1 (10) 2017-01-17 Stadsarkivet Uppföljningsrapport Jämställdhetsoch mångfaldsplan Avseende period 2016 stockholm.se Sid 2 (10) 1 Inledning Jämställdhet och mångfald är ett förbättrings-
JÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31
JÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Jämställdhetspolicy för Emmaboda kommun... 1 Vision... 1 Definition... 1 Emmaboda kommun som arbetsgivare...
Likabehandlingsplan
Kommunledningskontoret, HR-avdelningen Kontaktperson: Mattias Wirsén, tfn 13 55 23 Likabehandlingsplan 2016-2019 För lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet Antagen av Kommunstyrelsen 2016-05-25.
Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Jämställdhets- och mångfaldsplan
Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Sid 1 (10) 2015-12-09 Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016 stockholm.se Sid 2 (10) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Samverkan... 4 3 Arbetsförhållanden...
Jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-2017 Jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-2017 Hässleholms kommuns värdegrund Medborgaren i fokus Med respekt för individen Kvalitet som syns Hässleholms kommuns
KS 93-557. Policy kring jämställdhet för Skövde kommun
KS 93-557 Policy kring jämställdhet för Skövde kommun Antaget av kommunfullmäktige 26 juli 1993, 54 Uppdaterad av personalavdelningen år 2005, 2008 och 2014 INNEHÅLL A. Inledning. 3 B. Jämställdhetspolicy
MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128
MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen
Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014
Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och
Jämställdhetsplan 2010 för
SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens
PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005
Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören 2004-09-27 Bilaga 4. PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Jämställdhetslagen Den 1 januari 1992 trädde den nya Jämställdhetslagen i kraft. Fr o
Jämställdhetspolicy för Västerås stad
för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 5 december 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås
Likabehandlingsplan för Tyresö kommun 2013-2016. Antagen av kommunstyrelsen 2013-03-26
Likabehandlingsplan för Tyresö kommun 2013-2016 Antagen av kommunstyrelsen 2013-03-26 1 Likabehandlingspolicy för Tyresö kommun Tyresö kommun och dess verksamheter ska kännetecknas av ett respektfullt
Diskriminering Diskrimineringslagen
Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen - den 1 januari 2009 Sammanhållen lagstiftning 10 olika samhällsområden Definitioner, förbudsregler, krav på aktiva åtgärder, tillsyn, diskrimineringsersättning
Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött 2016-01-08 SN 2016/0022.01.01 0480-45 09 31 Socialnämnden Jämställdhetsplan Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna Jämställdhetsplan.
Jämställdhets- och mångfaldsplan för år 2019
Styrelsemöte 2018-12-11 Styrelsehandling nr 8 Handläggare Jane Kobusingye Jämställdhets- och mångfaldsplan för år 2019 Bakgrund Enligt Diskrimineringslagen (DL) skall alla arbetsgivare med 25 anställda
som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets
KF Ärende 10. Jämställdhetsintegrering genom projektet Kunskapsspridning genom modellkommuner - uppdrag inom CEMR-deklarationen
KF Ärende 10 Jämställdhetsintegrering genom projektet Kunskapsspridning genom modellkommuner - uppdrag inom CEMR-deklarationen Tjänsteskrivelse 1 (4) Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Åsa Holmberg
Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24
Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Inledning Jämställdhetslagen 1991:433 har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet. Jämställdhet i arbetslivet innebär
Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Program för jämställdhetsintegrering. i Borås Stad
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Program för jämställdhetsintegrering i Borås Stad Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter
Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016
Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-11-25 SN 2015.0188 Handläggare Anders Hedåberg Socialnämnden Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Sammanfattning Enligt diskrimineringslagen så ska arbetsgivaren
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Jämställdhetsplan
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Jämställdhetsplan 2013 2015 1 Örebro läns landsting 2013 Grafisk form: LoVS Kommunikation. Foto: Nina Hellström Papper: inlaga, Multi design smooth white, 130 g, omslag, Multiart
FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1
FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 LIKABEHANDLINGSPOLICY Likabehandlingspolicy plan för lika rättigheter och möjligheter hos Härjedalens kommun 1. Inledning Syftet
Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014. ljusdal.se BESLUT I KS 2011-10-06
Jämställdhetsplan för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014 ljusdal.se Inledning Jämställdhetslagen pekar i 4-11 ut de områden där alla arbetsgivare är skyldiga att vidta så kallade aktiva åtgärder för
Jämställdhets- och likabehandlingsplan
1 Jämställdhets- och likabehandlingsplan 2017-2019 Ersätter Jämställdhetsplan 2013-2016 (Jämställdhet, mångfald och likabehandling) Diskrimineringslagen(2008:567) har till ändamål att motverka diskriminering
Diskriminering - riktlinje
1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2017-03-08 Diskriminering - riktlinje Den 1 januari 2017 började nya ändringar i diskrimineringslagen 3 kap. att gälla, vilket innebär att kravet på jämställdhetsplan ersätts med
Plan för jämställd personalpolitik
Plan för jämställd personalpolitik Plan för jämställd personalpolitik Innehållsförteckning Inledning 3 Planens roll i förhållande till arbetet med jämställdhetsintegrering 4 Vision 5 Förutsättningar för
Förebyggande arbete mot diskriminering
Förebyggande arbete mot diskriminering Arbete med aktiva åtgärder i förskolan och skolan Förskola/skola Hemsjö förskola Läsår 2018 / 2019 Undersöka och analysera Undersökningens syfte är att identifiera
Motion om jämställdhetsarbete i Sunne kommun KS2018/375/02
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 2019-02-27 1 (2) Kommunstyrelsen Motion om jämställdhetsarbete i Sunne kommun KS2018/375/02 Förslag till beslut Motionen anses besvarad med hänvisning till personalchefens tjänsteskrivelse
Uppföljning avseende granskning kring Avtalstrohet
www.pwc.se Revisionsrapport Uppföljning avseende granskning kring Avtalstrohet Simon Lindskog Hanna Franck Larsson December 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte
Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017
Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella
2(15) Handläggare: Kristoffer Seydlitz, HR-partner Antaget av Kommunstyrelsen: KS 140, Ärendenummer: 2016/100 Reviderad:
2(15) Handläggare: Kristoffer Seydlitz, -partner Antaget av Kommunstyrelsen: KS 140, 2016-11-09 Ärendenummer: 2016/100 Reviderad: 3(15) Inledning Det finns en lagstadgad skyldighet enligt Diskrimineringslagen
Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter
Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-10-20 Dnr KS 2015/0342 Till Kommunfullmäktige Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter Sammanfattning Arbetet med lika rättigheter
Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun
Antagen: KF 185 2015-12-15 Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun 2016-2018 Inledning Alvesta kommun ska bedriva ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete som utgår från den grundläggande
Robertsfors kommun. Robertsfors kommuns jämställdhetsplan
Robertsfors kommun Robertsfors kommuns jämställdhetsplan Perioden 2017-2019 Robertsfors kommuns jämställdhetsplan 2017-2019 1. Inledning Robertsfors kommuns definition av jämställdhet är att kvinnor och
Jämställdhets- och likabehandlingsplan för åren 2016 och 2017 för Områdeskansliet för humanvetenskap
1 (6) BESLUT 2016-12-27 Dnr SU FV-1.1.2-4201-16 Områdeskansliet för humanvetenskap Jämställdhets- och likabehandlingsplan för åren 2016 och 2017 för Områdeskansliet för humanvetenskap Jämställdhets- och
JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016
JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016 Hofors kommun fastställd av, KF 61/2013-06-10 Jämställdhetsplanen gäller från och med 2013-08-31 Revideras 2016-08-31 0 Inledning Enligt 13 i diskrimineringslagen
Jämställdhetsplan
Jämställdhetsplan 2015-2018 Dokumenttyp: Plan Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunstyrelsens personalutskott Beslutsdatum: 2015-08-26, 45 DNR: KS-2015/00337 Bakgrund Jämställdhet handlar
Handlingsplan för CEMR:s jämställdhetsdeklaration
ESLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret Josef Chaib Handläggare Diarienummer gs. 2012-09-07 Kommunstyrelsen /2.o3139-1 Handlingsplan för CEMR:s jämställdhetsdeklaration Ärendebeskrivning 2007 antog kommunfullmäktige
Jämställdhets- och mångfaldsplan för Rinkeby-Kista 2017
Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Sid 1 (11) 2016-12-01 Jämställdhets- och mångfaldsplan för Rinkeby-Kista 2017 stockholm.se Sid 2 (11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Samverkan... 5 3 Arbetsförhållanden...
Jämställdhet- och mångfaldsplan
VK300S v1.0 040416, Flik 6.1 Jämställdhet- och mångfaldsplan FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 6.1 1 (8) Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-08, 3 Ersätter Jämställdhetsplan 2011-2014 antagen av KF 2010-12-13,
Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).
Likabehandlingsplan Beslutad xx av xx 1. Inledning Trelleborgs kommun ska kännetecknas av öppenhet, respekt och ansvar vilket ska bidra till bra arbetsklimat och en god och stimulerande arbetsmiljö. Trelleborgs
Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen
Revisionsrapport Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen David Boman Revisorerna Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Iakttagelser... 2 2.1.
Feministiskt initiativs yttrande över Jämställdhetsplan 2010-2011
Till Simrishamns kommun Feministiskt initiativs yttrande över Jämställdhetsplan 2010-2011 Enligt beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-02-23 (Dnr 2010/210) ska samtliga partier i kommunfullmäktige
TöREBODA KOMMUN. Pu 43. Sida 1 av 8 Datum jämställdhets- och. mångfaldsplan f')- 'i T?
TöREBODA KOMMUN Pu 43 Sida 1 av 8 jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 f')- 'i T? TÖREBODA KOMMUN Pu 43 Sida 2 av 8 jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Töreboda kommun ska vara en arbetsplats
Pär Palmgren (M) ordförande Lars-Göran W i berg (C) Lena Wallentheim (S)
,!!!'0' l SA.tvfMANTRÄDESPROTOKOll 1 (8) Plats och tid Beslutande Ledamöter Stadshuset, personalavdelningen, 2014-11-27 kl 08:30-10:00 Pär Palmgren (M) ordförande Lars-Göran W i berg (C) Lena Wallentheim
Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2018/2019 Grunduppgifter 3 Giltighetsperiod 3 Vår vision 3 Styrdokument 4 Skollagen 4 Diskrimineringslag 4 Läroplan för
Plan för aktiva åtgärder mot diskriminering gällande personal på Docksta Friskola 2018/2019
Plan för aktiva åtgärder mot diskriminering gällande personal på Docksta Friskola 2018/2019 2018-09-28 Inledning Docksta Friskola ska vara en attraktiv arbetsgivare för alla, oavsett kön, könsöverskridande
Skellefteå City Airport AB
www.pwc.se Granskningsredogörelse Personalfrågor Robert Bergman Mars 2016 Innehåll Sammanfattning...2 1. Inledning...3 1.1. Bakgrund...3 1.2. Syfte och revisionsfrågor...3 1.3. Revisionskriterier...3 1.4.
Nya bestämmelser för arbetsgivare 1 (6)
Nya bestämmelser för arbetsgivare undersöka, analysera, åtgärda och följa upp Den 1 januari 2017 ändrades bestämmelserna om aktiva åtgärder i diskriminerings lagen. Nu ska du som arbetsgivare förebygga
:%AMMANTR,B.DEsPRom:<0L:_ i E24-> LEDNlNGSU I SKOT'i'IET
Sammanträdesdatum 2017-10-03 :%AMMANTR,B.DEsPRom: LEDNlNGSU I SKOT'i'IET.Z02 Handlingsplan för CEMR:s jämställdhetsdeklaratien Dnr 2017/1225-5 INLEDNING Kommunfullmäktige i Sala har, i april
Punkt 9: Jämställdhets- och mångfaldsplan 2017
2016-10-18 Punkt 9: Jämställdhets- och mångfaldsplan 2017 Förslag till beslut i styrelsen att anteckna Jämställdhets- och mångfaldsplan 2017 Jämställdhet och mångfaldsplan 2017 1. Inledning Diskrimineringslagen
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc
www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...
VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten
VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö
DISKRIMINERING i arbetslivet. En handledning för arbetsgivare
DISKRIMINERING i arbetslivet En handledning för arbetsgivare Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringslagarna, introduktion... 4 Schematisk bild diskriminering... 5 Diskrimineringslagen... 6
Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Områdeskansliet för humanvetenskap
1 (8) Beslut 2018-02-19 Dnr SU FV-1.1.2-0646-18 Områdeskansliet för humanvetenskap Jämställdhets- och likabehandlingsplan 2018 2020 för Områdeskansliet för humanvetenskap Jämställdhets- och likabehandlingsplan
Strategi Program >>Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Jämställdhetsplan
Strategi Program >>Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Jämställdhetsplan Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2018-12-13, 35 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och tidplan för denna
LANDSTINGSREVISIONEN. Vård av äldre. Rapport nr 12/2016
Vård av äldre Rapport nr 12/2016 Januari 2017 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 12:2 2016 Innehåll 1 SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 2 BAKGRUND... 4 2.1 REVISIONSFRÅGOR... 4 2.2 REVISIONSKRITERIER...
Likabehandlingsplan för Tyresö kommun Antagen av kommunstyrelsen
Likabehandlingsplan för Tyresö kommun 2016-2019 Antagen av kommunstyrelsen 2016-02-09 Likabehandlingspolicy för Tyresö kommun Tyresö kommun och dess verksamheter ska kännetecknas av ett respektfullt bemötande
HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETET I SOTENÄS KOMMUN. Antagen i Kommunstyrelsen
HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETET I SOTENÄS KOMMUN Antagen i Kommunstyrelsen 2015-04-08 Parkgatan 46, 456 80 Kungshamn 0523-66 40 00 fax: 0523-66 45 09 info@sotenas.se www.sotenas.se Datum: 2015-01-13
Ärenden till kommunstyrelsens sammanträde den 4 september Motion av Margaretha Lööf-Johanson (S) om jämställdhet
Kommunledningsutskottet - Beredande FÖRSLAG TILL BESLUT Sammanträdesdatum 2018-08-22 1 (2) Ärenden till kommunstyrelsens sammanträde den 4 september 2018 Dnr 2018/000199-026 Motion av Margaretha Lööf-Johanson
Riktlinjer för inkludering (f.d. jämställdhetsplan)
Kommunledningskontoret HR-avdelningen/S.T 2017-12-11 Riktlinjer för inkludering (f.d. jämställdhetsplan) Inledning Danderyd kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med ett öppet och inkluderande arbetsklimat
Främjandeplan för likabehandling, jämställdhet och mångfald
Främjandeplan för likabehandling, jämställdhet och mångfald 2019-01-01 Box 53 Besöksadress: Telefon: E-mail: Hemsida: 243 21 Höör Södergatan 28 0413-280 00 kommun@hoor.se www.hoor.se 1 Innehåll Innehåll...
Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare
S MARIA - GAMLA STANS STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA VERKSAMHETSPLAN 2007 DNR 102-719/2006 SID 1 (5) LIKABEHANDLINGSPLAN 2007 Utgångspunkter Målet med jämställdhets- integrations och mångfaldsarbetet är att
PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret
PERSONLHNDBOK FGERST KOMMUN DISKRIMINERINGSLG 2009-0-20 vsnitt 1(5) DISKRIMINERINGSLGEN Den 1 januari 2009 trädde den nya diskrimineringslagen i kraft. Samtidigt upphörde följande lagar att gälla: Jämställdhetslagen
Ks 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015. för Örebro kommun
Ks 583/2011 Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Om Jämställdhets- och icke-diskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun...3
Likabehandlingsplan
Likabehandlingsplan 2011 2012 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll LIKABEHANDLING... 2 Ansvar och organisation... 4 Handlingsplan för likabehandling... 4 Handlingsplan 2011... 4 Handlingsplan
Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari
Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och
JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne
JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden