Utlakning efter olika spridningstidpunkter av flytgödsel till vall. Sofia Delin, Gunnar Torstensson och Helena Aronsson
|
|
- Maj Jansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 11/12/214 Institutionen för mrk och miljö Utlkning efter olik spridningstidpunkter v flytgödsel till vll Sofi Delin, Gunnr Torstensson och Helen Aronsson Resultt från två projekt finnsierde v Jordbruksverket Bkgrund Regelverk Spridningsregler flytgödsel i känsligt område? 1 november-28 februri Spridningsförbud?? 1 ugusti-31 oktober Endst i växnde gröd eller före höstsådd 1 mrs-31 juli Tillåtet förutom på snötäckt, frusen eller översvämmd mrk. 1
2 11/12/214 Försökspln Götl Led År 1 År 2 A Minerlgödsel Ingen flytgödsel vår Ingen Minerlgödsel flytgödsel vår B Flytgödsel c 1 sep Flytgödsel c 1 sep C Flytgödsel c 1 nov Flytgödsel c 1 nov D Flytgödsel vår Flytgödsel vår 3-4 ton per h Vll I 21 Vll II 211 Vll I 211 Vll II 212 Försökspln Mellby Led År 1 År 2 A Minerlgödsel vår Minerlgödsel vår B Flytgödsel c 1 sep Flytgödsel c 1 sep C Flytgödsel c 1 nov Flytgödsel c 1 nov Seprt dränerde ytor på Mellby 4 ton per h 9 rutor 3 led, 3 block Vll I 21 Vll II 211 Tot-N, NO 3 -N Tot-P PO 4 -P 2
3 11/12/214 Hur mycket kväve tr vllen upp under hösten? Kväve i ovnjordisk gröd 1 nov 29 Götl Kväve i ovnjordisk gröd, kg N h kg N Minerl A N Flytgödsel B Flytgödsel C Flytgödsel D vår 16 sep 3 nov 13 pril Gräsvll Hur mycket kväve tr vllen upp under hösten? Kväve i ovnjordisk gröd i nov 211 Götl 4 Kväve i ovnjordisk gröd, kg N h kg N 1-1 kg N Gräsvll Ingen Tidig höst Sen höst Vår 3
4 11/12/214 Hur mycket kväve tr vllen upp under hösten? Kväve i ovnjordisk gröd på Mellby -1 kg N Kväveprofiler Götl Minerlkväve i mrken 1 dec 29 3 Minerl N i mrken, kg N per h Djup (cm)
5 11/12/214 Minerl N, kg N h 1 Minerlkväve i mrken 21 dec Kväveprofiler Götl Gräsvll b b b Djup (cm) Minerl N, kg N h 1 Kväveprofiler Götl Minerlkväve i mrken 14 pril cm 3 6 cm 6 9 cm b b b Gräsvll b A B C D A B C D
6 11/12/214 Kväveprofiler Götl Minerlkväve i mrken 14 nov 211 Minerl N, kg N h 1 Minerlkväve i mrken, kg N h Djup (cm) 3 cm 3 6 cm 6 9 cm Gräsvll b b Kväveprofiler, Mellby Minerlkväve i mrken vid olik tillfällen cm 3-6 cm 6-9 cm -stg -stg -stg -stg -stg -stg -stg -stg -stg -stg mj-9 sep-9 nov-9 pr-1 jun-1 sep-1 nov-1 pr-11 nov-11 mr-12 6
7 11/12/214 Ts skörd, kg h Försök 1: 21 & 211 I II Gräsvll I Gräsvll II Ingen skillnd i kvlitet melln led B-D. Ts skörd kg h Ingen Tidig höst Sen höst Vår Försök 2: 211 & 212 I II Gräsvll I Gräsvll II Klöverhlt Vll I 3% Vll II 4% Klöverhlt Vll I 4% Vll II 1% 2 Ingen Tidig höst Sen höst Vår Ts skörd, kg h Försök 1: 21 & 211 Försök 2: 211 & 212 Ts skörd kg h I 8 II Gräsvll I 6 Gräsvll II 4 2 I II Gräsvll I Gräsvll II Ingen Tidig höst Sen höst Vår Ingen Tidig höst Sen höst Vår 12 Skörd, ton ts per h Ingen Tidig höst Sen höst Vll I Vll II Klöverhlt 1-1% Ing skillnder i energi och råprotein 7
8 11/12/214 Nitrt i vttnet, Götl Nitrt-N, mg l ) försök 1 Försök 1 Försök 2 Ingen flytgödsel Flytgödsel tidig höst Flytgödsel sen höst Flytgödsel vår b) Gräsvll försök 1 Ingen flytgödsel Flytgödsel tidig höst Flytgödsel sen höst Flytgödsel vår sep jn mj sep jn mj sep jn sep jn mj sep jn mj sep jn c) försök 2 d) Gräsvll försök 2 Nitrt-N, mg l Ingen flytgödsel Flytgödsel tidig höst Flytgödsel sen höst Flytgödsel vår Ingen flytgödsel Flytgödsel tidig höst Flytgödsel sen höst Flytgödsel vår sep jn mj sep jn mj sep jn sep jn mj sep jn mj sep jn Utlkning september - ugusti Försök Gräsvll A B Ingen tidig stg höst C sen höst D vår 21 A B Ingen tidig stg höst C sen höst D vår Vll I Försök 2 b Gräsvll b b b b A B Ingen tidig stg höst C sen höst D vår A B Ingen tidig stg höst C sen höst Vll II D vår Högre gödslingsnivå 8
9 11/12/214 Utlkning Utlkning, kg NO 3 N h 1 år b b A Ingen stg B tidig höst C sen höst D vår N-koncentrtioner, Mellby Totl-N mg/l jul-9 ug-9 sep-9 okt-9 nov-9 dec-9 jn-1 feb-1 mr-1 pr-1 mj-1 jun-1 jul-1 ug-1 sep-1 okt-1 nov-1 dec-1 jn-11 feb-11 mr-11 pr-11 mj-11 jun-11 jul-11 ug-11 sep-11 okt-11 nov-11 dec-11 jn-12 feb-12 mr-12 pr-12 mj-12 jun-12 9
10 11/12/214 P-koncentrtioner, Mellby Totl-P mg/l,,4,3,2,1 _stg Ingen stllgödsel Sep-stg Stllgödsel 1 september Nov-stg Stllgödsel 1 november Flytgödsel på vll, Mellby Beräknd utlkning v N, P, K (kg/h) Utlkning (kg/h) PO 4 -P Tot-P NO 3 -N Tot-N K 29/21 Utn stllgödsel,6,2 12,7 1,2 14, Stllgödsel 1 sep,2,1 12,2 14,1 16,9 Stllgödsel 1 nov,2,11 1,2 17, 13,2 21/211 Utn stllgödsel,1,27 8, 11,1 14,6 Stllgödsel 1 sep,8,22 8,4 11, 17,7 Stllgödsel 1 nov,6,21 6,6 9,1 13,6 Medeltl, vll Utn stllgödsel,8,24 1,6 13,2 14,3 Stllgödsel 1 sep,,16 1,3 12,6 17,3 Stllgödsel 1 nov,4,16 1,9 13,3 13,4 211/212; Efter tidigt vllbrott Utn stllgödsel,11,22 33,6 38,3 2, Stllgödsel 1 sep,,14 31,8 37,1 28,6 Stllgödsel 1 nov,4,1 29, 33,6 23,2 1
11 11/12/214 Institutionen för mrk och miljö Smmnfttning Vrken kväve- eller fosforutlkning påverkdes v spridningstidpunkt på Mellby. Nitrtutlkningen på Götl vr -1 kg N högre per h och år efter gödsling på hösten jämfört med på våren. Det vr inte någon tydlig skillnd i utlkning melln tidig och sen höstspridning. Risken ökr vid högre givor, särskilt till blndvll där kvävegödslingbehovet är lägre. Slutsts: Gödsling med flytgödsel på hösten kn ske med begränsde givor (<3 ton/h?). Tidpunkten på hösten är inte vgörnde, men spridning tidigt kn vr bättre. Schysst vttenkvlitet! 11
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8
Läs merFörsök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.
Försök med vllfröblndningr Av Nill Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsl E-post: Nill.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.se Smmnfttning Målsättningen med försöksserien hr vrit tt sök
Läs merUtlakning efter spridning av
Institutionen för mark och miljö Utlakning efter spridning av fastgödsel på hösten inför vårsådd Sofia Delin Bakgrund Fältförsök Havre 2014, Vårkorn 2015 Grundbehandling i alla led: Mineralgödsel (NPK),
Läs mer2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år
216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3
Läs merVattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet
Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet SVEAförsökens växtodlingskonferens Brunnby 2010.01.12 Bertil Albertsson Jordbruksverket, Skara Vad händer på vattenområdet? EU:s vattendirektiv Östersjöplanen
Läs merUtlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
Läs merStallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband
Läs merLäsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep
aug sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep okt okt okt okt okt okt okt okt 9 okt 0 okt okt okt okt okt okt okt
Läs merUtlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord
Gunnar Torstensson och Helena Aronsson Resultatrapport 11-14 för projektet Utlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord Enheten för biogeofysik
Läs merträdgårdsgrödor Gunnar Torstensson Enheten för Biogeofysik och vattenvård
Kväveläckage från frilandsodling av trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Institutionen för Mark och miljö, SLU Enheten för Biogeofysik och vattenvård Utlakning av kväve från fältmässig frilandsodling av
Läs merKvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln?
Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel Sofia Delin SLU Skara Institutionen för mark och miljö Vad innehåller den färska gödseln? Fekalier och urin i samma fraktion Färsk gödsel: 25-30 % Ts Övrigt
Läs merProtein från vallen hur gör man?
Protein från vllen hur gör mn? Eliset Ndeu, Inst. för HMH, SLU Skr Jn Jnsson, Rådgivrn i Sjuhärd Björn Johnsson, Lntmännen Lntruk, Foderutveckling D&U konferensen, 27 28 ugusti 2013, Billingehus, Skövde
Läs merGödsling, stallgödsel och organiska restprodukter
Institutionen för mark och miljö Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter Sofia Delin, SLU Skara Resultat från projekt finansierade av SLF, Jordbruksverket, Ekoforsk, Formas m.m. Kväveeffekt av
Läs merMetoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel
Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel Helena Aronsson Jian Liu Institutionen för mark och miljö SLU Erik Ekre Växjö 5 december 2012 Lilla Böslid
Läs merMiljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson
Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler Helena Nilsson Stallgödselregler Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Föreskrift (2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring Förändringarna
Läs merSlutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär
Slutrpport Jordruksverket Dnr. 25-125/ Kontroll v sniglr i ekologisk produktion v grönsker och är Projektledre: Birgitt Svensson, Område Hortikultur, SLU Innehåll sid Smmnfttning 3 Bkgrund / Motivering
Läs merUtlakningsförsök med vintergrön mark Helena Aronsson, Lisbet Norberg, Maria Blomberg och Gunnar Torstensson
Utlkningsförsök med vintergrön mrk 1993-17 Helen Aronsson, Liset Norerg, Mri Blomerg och Gunnr Torstensson Ekohydrologi 151 Uppsl 18 Titel: Utlkningsförsök med vintergrön mrk 1993-17 Förfttre: Helen Aronsson,
Läs merProteinkvalitet i vall
Proteinkvlitet i vll Eliset Ndeu 1,2 och Ol Hllin 2 1 Inst. för husdjurens miljö och häls, SLU Skr 2 Hushållningssällskpet Sjuhärd, Rådde Gård, Länghem Regionl Växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevll
Läs merProteinkvalitet i vall
Proteinkvlitet i vll Eliset Ndeu 1,2 oh Ol Hllin 2 1 Inst. för husdjurens miljö oh häls, SLU Skr 2 Hushållningssällskpet Sjuhärd, Rådde Gård, Länghem Växjö konferensen 7 deemer 16, Prtnerskp Alnrp Bkgrund
Läs merKväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Läs merR E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps
R E S U L T A T 2007 OS3-89 R-34-2007 03H22 Sven-Gunnar o Johan Bergström Tomten, Vinninga GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-7 SORT: Heros FÖRFRUKT: Vårraps JORDART: mmh Molättlera ph-värde: 6,5 P-HCl: 88
Läs merTvärvillkor växtnäring
Tvärvillkor växtnäring Johannes Eskilsson johannes.eskilsson@jordbruksverket.se Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket 036-15 61 58 Kontrollpunkter - växtnäring Många punkter ja eller nej - men alla
Läs merR E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2010 M3-8036 BC-20-2010 03M128 1 Rune Jansson Haknäs, 741 91 Knivsta GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2010-05-04 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Vårkorn JORDART: nmh Styv lera ph-värde: 8,0 P-HCl: 120 Cu-HCl:
Läs merLusern och protein från vallen Projekt inom Agroväst Mjölkprogram
Vlldg Götl 21562 Eliset Ndeu och protein från vllen Projekt inom Agroväst Mjölkprogrm Eliset Ndeu, SLU Skr och Hushållningssällskpet Sjuhärd Syfte Att utvärder näringsvärde, främst proteinkvlitet smt ensileringsförmåg
Läs mermåndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag den 26 dec den 27 den 28 den 29 den 30 den 31 den 1 jan 17
januari 2017 januari 2017 52 1 1 2 3 4 5 6 7 8 2 9 10 11 12 13 14 15 3 16 17 18 19 20 21 22 4 23 24 25 26 27 28 29 5 30 31 februari 2017 5 1 2 3 4 5 6 6 7 8 9 10 11 12 7 13 14 15 16 17 18 19 8 20 21 22
Läs merOrganiska gödselmedel i höstvete. Jordbrukaredagarna 2013 Mattias Hammarstedt / Ida Lindell, HIR Kristianstad
Organiska gödselmedel i höstvete Jordbrukaredagarna 2013 Mattias Hammarstedt / Ida Lindell, HIR Kristianstad Skånska försök på ämnet Hur stor effektivitet har vi av det kväve som sprids med organisk gödsel?
Läs merVallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter
Läs merBudgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 2015
Rönne å - Vattenlkontroll Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust Budget Vatttenflöde Totalfosfor Nitratkväve Totalkväve TOC Ringsjön Mm % ton % ton % ton % ton % Ri Höörsån,
Läs merKväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd
Sofia Delin och Lena Engström, SLU 24/1 213 Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Syfte Detta projekt består av två delar, där kväveeffekten av organiska gödselmedel undersökt i vårsäd
Läs merUnder 2018 startades en ny försöksserie i
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskpet Skrorg erik.jonsson@hushllningssllskpet.se Kvävestrtegi oh tipunkt i höstrps I enn ny försökserie unersöktes smbnet melln kvävegöslingstipunkt oh skör i höstrps. Resultten
Läs merR E S U L T A T 2015 R E T062. Bördighetsförsök
1 VÄXTFÖLJD UTAN VALL OCH STALLG. (II) KÄRNA REL- REL- AV- VATT. RYMD- PRO- N N- P K STRÅ- ph P-AL K-AL RENV. TAL TAL RENS- HALT VIKT TEIN- % SKÖRD % % STYR- H2O MG/ MG/ 15% % VID G/L HALT% AV TS AV TS
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun Version: A GWh GWh GWh GWh GWh GWh TILLFÖRSEL Vattenkraft 6 915,2 6 386,1 6 867,3 6 004,6 5 746,2 5 409,5 Vindkraft 1 213,7
Läs merMiljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2008
Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2008 SKEPPARSLÖV 2009-02-05 Bollerup Traditionella lantbruksgrödor, energi, vallfrö Konventionell Konventionell Ekologisk, biodynamisk
Läs merR E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps
R E S U L T A T 2007 OS3-187-1 R-326-2007 03H147 1 Ronny Svensson Sköttorps Egendom, Järpås GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-14 2007-04-14 NPK 22-4-9 400 88 16 36 SORT: Nex 170 FÖRFRUKT: Vete 2007-05-18
Läs merGödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar
Gödslingsstrategier till vall Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar 0706-15 67 70 linda.af.geijersstam@hush.se Vallgödsling Kalium Kväve Svavel Koll på kalium Markkartering. Avkastning. Vallålder.
Läs merInstitutionen för mark och miljö
Institutionen för mark och miljö (2011-02-16/GB/LR) 2012-01-31/GB/LR 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors
Läs merAvkastning Premiepension Bas sedan starten
Avkastning Premiepension Bas sedan starten 2004-05-24 2009-04-30 1 Premiepension Bas Jämförelseindex 1 1 1 150 140 130 2004 2005 2006 20 20 Index:52% MSCI World Net, 20% SIX PRX, 10% MSCI Emerging Market,
Läs merR E S U L T A T 2015 R E T060. Bördighetsförsök
1 VÄXTFÖLJD UTAN VALL OCH STALLG. (II) KÄRNA REL- REL- AV- VATT. RYMD- PRO- N N- P K STRÅ- ph P-AL K-AL RENV. TAL TAL RENS- HALT VIKT TEIN- % SKÖRD % % STYR- H2O MG/ MG/ 15% % VID G/L HALT% AV TS AV TS
Läs merDEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2
DEMOODLING Urea till vall Rådde 2009-2010 vall 1-2 Jan Jansson Rådgivarna i Sjuhärad Bakgrund till demonstrationsförsöket Ett kg kväve i urea var ca 7-8 kr/kg billigare än i Axan NS 27:4 våren 2009. Frågan
Läs merVäxtnäringsläckage i olika odlingssystem
Växtnäringsläckage i olika odlingssystem Helena Aronsson SLU Introbild Verksamheter vid Avdelningen för vattenvårdslära Normalutlakning av kväve från Sveriges åkermarker beräknade med simuleringsverktyget
Läs merInstitutionen för mark och miljö
Institutionen för mark och miljö (2016-10-10/GB/LR) 2018-01-24/GB 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors
Läs merVäxjö möte 5 december 2017
Växjö möte 5 decemer 2017 Svmpekämpning i stråsäd Eliseth Bölenius och Gunill Berg Jordruksverket Nederörd (mm) Medeltempertur ( C) Väder Hlmstd 2016/2017 käll:smhi 25 Hlmstd 2016/17 Norml 1961-90 20 15
Läs mer4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merR E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps
R E S U L T A T 2006 OS3-185 L-102-2005 03G001 1 Hushållningssällskapet Box 9084, 291 09 Krstianstad GRÖDA: Höstraps SÅDATUM: 2005-08-24 2005-08-21 PK 7-25 300 20 75 SORT: Status FÖRFRUKT: Stubbträda JORDART:
Läs merVäxtnäring Tvärvillkorsutbildning, sept. 2017
Växtnäring Tvärvillkorsutbildning, 19-20 sept. 2017 Johannes Eskilsson Miljöregelenheten, Jordbruksverket vaxtnaring@jordbruksverket.se 036-15 61 58 växtnäring Presentationen utgår från kontrollpunkterna
Läs merPotatisbladmögel 2017
Av Lrs Wiik, Ann Gerdtsson b, Erlnd Liljeroth Hushållningssällskpet Skåne, Bjärred b Jordbruksverket, Växtskyddscentrlen, Alnrp Av NAMN, titel titelsson, c och Louise Aldén epost@epost b Av c NAMN, titel
Läs merEN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016
juni 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Jun/12 x 10 6 Oct/12 Feb/13 Jun/13
Läs merKan mikroalger rena avloppsvatten?
Kan mikroalger rena avloppsvatten? Tony Fagerberg Mikroalger = Soldrivna, Mikroskopiska, Vattenväxter som äter Näring och Koldioxid! Marinbiolog/miljöstrateg Samhällsbyggnadsförvaltningen Hållbar Utveckling,
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merBålbro Sporthall V.40 2015 Uppdaterad: 2015-09-28 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag
Bålbro Sporthall V.40 2015 Uppdaterad: 2015-09-28 28 sep 29 sep 30 sep 1 okt 2 okt 3 okt 4 okt 10.00-11.00 10.00-11.00 10.00-11.00 10.00-11.00 10.00-11.00 Rimbo Gymnastikf. Sirius Bandy Sirius Bandy 13.00-14.00
Läs merAvkastning Premiepension Bas sedan starten 2004-05-24 2011-03-31
apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 jul-05 okt-05 jan-06 apr-06 jul-06 okt-06 jan-07 apr-07 jul-07 okt-07 jan-08 apr-08 jul-08 okt-08 jan-09 apr-09 jul-09 okt-09 jan-10 apr-10 jul-10 okt-10 jan-11 Avkastning
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 8 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Skörd Kvalitét Kväve vad är det bra för? nr hänvisar till Föreskrifter och allmännaråd (SJVFS 2015:42)
Läs merGödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år
Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll
Läs merMån Vecka Dag Kurs Tid Lokal Kommentar April Maj F2 rev
Mån Vecka Dag Kurs Tid Lokal Kommentar April 15 Tis 12 april Ons 13 april SiP-grund Sve 08:00-15:30 Lilla lektionsalen Tors 14 april Fre 15 april SiP-åter Eng 08:00-11:00 Niels Bohr 16 Tis 19 april Ons
Läs mer0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm
Läs mer
Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting
Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting Andel väntande inom 60 dagar Kömiljard besök andel väntande inom 60 dagar 100 90 80 70 60 2012 2011 2010 50 40 30 Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Läs merTekniska kontoret Uddevalla Kommun Kundperspektiv Medborgarenkät 1995-2004
Kommun Kundperspektiv Medborgarenkät 1995-24 Enkät, 5 medborgare Invånare januari 24 6 5 49 871 52 92 53 892 4 37 11 Antal 3 2 1 Enkät, 5 medborgare Standard på gatorna Andel bra/ganska bra 7 6 5 4 3 2
Läs merOrganiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010
Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010 Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristianstad Slutsats Förändra era gödslingsrekommendationer! Räkna med 80% kväveutnyttjande (NH 4
Läs merTävlingskalender, trav och galopp 2016 ( ) datum
Tävlingskalender, trav och galopp 2016 (2015-11-09) datum Januari 2016 01-jan Fr Mp 02-jan Lö Ro (V75) 03-jan Sö Bs Tä gal 04-jan Må F Ös 05-jan Ti Ö J 06-jan On S (V86) 07-jan To G Å 08-jan Fr Bo S (V65)
Läs merSlutrapport Projekt: Direktsådd av höstvete som åtgärd för att förbättra kväveutnyttjandet under hösten i höstvete
Slutrpport Projekt: Direktsådd v höstvete som åtgärd för tt förbättr kväveutnyttjndet under hösten i höstvete Projektnummer: 33 Dnr SLF: / Ås Myrbeck, s.myrbeck@mv.slu.se, Mri Stenberg & Arrso Etn SLU,
Läs merOptimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12
Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling
Läs merSkjutledare. Jullov. Jullov 070-691 50 66. Leif Larsson. Rickard "Rune" Karlsson 070-653 94 42. Simon Jonsson 0730-54 32 98
Vecka 10. Vecka 9. Vecka 8. Vecka 7. Vecka 6. Vecka 5. Vecka 4. Vecka 3. Vecka 2. Vecka 1. Vecka 53. Kalle Wickström Simon Jonsson 0730-54 32 98 Jullov Jullov Skjutprogram för 2016 Ånge PK Vecka Månad
Läs merKalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?
Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Ingemar Gruvaeus, Yara Uddevalla 2017 Kalium i växt, Vall En mindre mängd kalium krävs för att aktivera vissa biokemiska reaktioner i växten. Huvuddelen
Läs merAnvändande av formler för balk på elastiskt underlag
Användnde v formler för blk på elstiskt underlg Bilg 2 Sidn 1 v 1 Formler från [ ] hr nvänts i exelberäkningr för någr geometrier och någr lstfll. Dess exempel hr också beräknts med FEM för tt kontroller
Läs merEN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016
maj 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Apr/12 x 10 6 Aug/12 Dec/12 Apr/13
Läs merRödklöversorters konkurrensförmåga L6-111
Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Syftet med serien är att studera ett antal rödklöversorters konkurrensförmåga i samodling antingen med rörsvingel (Swaj) eller engelskt rajgräs (Birger) Sverigeförsöken
Läs merDRIVMEDELSUPPFÖLJNING FLERBILSÅKERI
Mallen skapad av Peter Hildingsson: -- Utgåva DRIVMEDELSUPPFÖLJNING FLERBILSÅKERI Bakgrund Detta material ska fungera som ett hjälpmedel för att enklare kunna följa upp och kontrollera företagets drivmedelsförbrukning.
Läs merPressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars 2011 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker
! Pressmeddelande från SKOP om 16 mars 211 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker - Stabila prisförväntningar för villor och bostadsrätter - Men i Stockholmsregionen stiger prisförväntningarna - Allt fler
Läs merUtrikes. Utrikes. trafik världen utrikes trafik Utrikes Inrikes work flyg flyg luftfart totalt
ARVIDSJAUR Jan 20 0 20 67 2 1 0 2 44 0 136 Feb 37 0 37 67 2 0 0 3 0 1 110 Mar 38 0 38 73 0 1 0 5 489 3 609 Apr 2 0 2 49 0 0 0 5 488 0 544 Maj 0 0 0 52 0 0 0 3 520 0 575 Jun 0 0 0 47 0 0 0 13 279 0 339
Läs merSkördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla
Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla 2018-01-12 Skördeutveckling i Sverige 2 Skörd, kg/ha 8000 7000 6000 5000 4000 3000 Skörd, Sverige 1965 2017,
Läs merEN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016
augusti 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 x 10 6 Jul 1350 Aug 1590 Sep 1770
Läs merSCHEMA Yh Arbetsledare Anläggning 400 Yh-poäng, intag 1 Utbildningsnummer:
Sida 1 SCHEMA Yh Arbetsledare Anläggning 400 Yh-poäng, intag 1 Utbildningsnummer: 1602 1603 1604 1605 1606 1607 1608 1609 1610 1611 1612 201406340 OBS Vitt fält är tid för självstudier och övningsuppgifter.
Läs merProtokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall
Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall 2017-03-22 FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Medverkande: Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå, ämnesansvarig SLU, ordförande
Läs merBiogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %
Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1
Läs merJordfel från år 1963 [eg 1955]
Årsstatistik Jordfel från år 1963 [eg 1955] ANTAL JORDFEL Skador Kostnader i kkr/skada medeltal/år under antal kostnad i kkr antal medeltal/år i Årtal aktuellt föreg. period om aktuellt aktuellt medelv./år
Läs merKalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser
Kalkningsåret 215 Ett år utan större avvikelser En sammanställning av nyckeltalen Björn Lundmark Bjorn.lundmark@lansstyrelsen.se Översikt 25 2 Kalkning i 17 län 5 354 sjöar kalkas varav 2 718 är målområden
Läs merKvarteret Tegelbruket, lokalt omhändertagande av dagvatten i perkolationsmagasin
C B A Tillrinningsområde till magasin D Tillrinningsområde till provtagningspunkt Takbrunn respektive Rännstensbrunn Provtagningspunkter: A Rännstensbrunn B Takvattenbrunn C Bräddvattenbrunn D Grundvattenrör
Läs merA B C D Kvarstående sökande i etableringsuppdraget vid månadens slut Period Samtliga Kvinnor Män dec jan feb
4 5 6 7 8 9 0 4 5 6 7 8 9 0 4 5 6 7 8 9 0 4 5 6 7 8 9 40 4 4 4 44 45 46 47 48 49 50 5 5 5 54 55 56 57 58 59 60 6 6 6 64 65 66 67 68 69 70 7 7 7 74 75 76 A B C D Kvarstående sökande i etableringsuppdraget
Läs merRegional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser
Läs merMånadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg
Måndsrpport september 2013 Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 5 Individ- och fmiljeomsorg,
Läs merCarl-Henrik Böhme, Sweco Systems 023-66 66 480. Energieffektivisering inom VA VVS-system, El
Carl-Henrik Böhme, Sweco Systems 023-66 66 480 Energieffektivisering inom VA VVS-system, El 1 Klimatberoende energiförbrukning Grunder Påverkas av väder, vind Ej matematiskt beräkningsbar Hjälpmedel Effektberäkningar
Läs merIndustrihampa som biogassubstrat och fastbränsle
Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle Nationell hampakonferens, Alnarp 2012-03-28 Disposition Användningsområden Hampa som biogassubstrat Hampa som fastbränsle Marknadssituation Användning av
Läs merGenerellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8%
Storbrittanien Generellt Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk 240.000 Medelareal 70 ha. Jordart Mycket varierande Ekologisk 1,8% Generellt Befolkning 59 milj. (1 % i lantbruk)
Läs merInstitutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2
Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I
Läs merR8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur
Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet
Läs merSamverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Statistikbilaga. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa Statistikbilaga LANDSTINGETS REVISORER 2014-01-15 2(18) Bakgrund Revisorerna i Landstinget Västernorrland, Härnösands kommun, Sundsvalls kommun och Örnsköldsviks
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Läs merTidsföljdsschema Engelska A, 30 hp, höstterminen 2015
Tidsföljdsschema Engelska A, 30 hp, höstterminen 2015 VECKA MOMENT LÄR. GRUPP DAG DATUM TID LOKAL 36 Introduktionsdag (se sep. schema): Information, fotografering registrering på vissa delkurser. BÅ A+B
Läs merREGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING
REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING SLUTRAPPORT SLF, Projektnummer: 25-5234/01 Ingrid Wesström BAKGRUND Väl fungerade markavvattning är en grundförutsättning i
Läs merMonteringsanvisning. Bakåtvänd montering. Godkänd höjd 61-105 cm. Maximal vikt 18 kg. UN regulation no. R129 i-size. Ålder 6 mån - 4 år. 1 a.
1 6 d c e Monteringsnvisning f h g i j k l m 7 8 10 2 3 9 c e d Bkåtvänd montering Godkänd höjd 61-105 cm 4 5 11 12 Mximl vikt 18 kg Ålder 6 mån - 4 år UN regultion no. R129 i-size 8 9 Tck för tt du vlde
Läs merEnsileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall
Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Delrapport i Ulricehamnsprojektet Sammanfattning Att skörda två vallskördar
Läs merEkonomi i miljöåtgärder
Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning
Läs merProduktdefinition. Beskriv din produkt kan bestå av en vara eller en tjänst. Stiftelsen Svensk Industridesign
Marknadsplan Produktdefinition Beskriv din produkt kan bestå av en vara eller en tjänst. 2 Sammanfattning av marknaden Marknaden i går, i dag och i framtiden Gå igenom förändringar i marknadsandelar, aktörer,
Läs merSommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017
Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper växter bra och oljerättika mindre bra resultat från växtföljden på Norra Åsum Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping
Läs merEn låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merEffektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Läs mer2011-10-28. Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel
211-1-28 Disposition Rötrestens värde, hanteringstekniker och miljö Lena Rodhe, forskare vid JTI lena.rodhe@jti.se Egenskaper stallgödsel kontra rötad stallgödsel Vad innebär förändringarna (fördelar/nackdelar)?
Läs merTyck om Burlöv Den första resp. sista synpunkten under aktuell period registrerades 2015-01-16-2015-06-29
(6) Statistikrapport Socialförvaltningen 20500-2050630 Tyck om Burlöv Den första resp. sista synpunkten under aktuell period registrerades 205-0-6-205-06-29 Sammanfattning registrerade synpunkter % Avslutade
Läs mer