Slutrapport Projekt: Direktsådd av höstvete som åtgärd för att förbättra kväveutnyttjandet under hösten i höstvete

Transkript

1 Slutrpport Projekt: Direktsådd v höstvete som åtgärd för tt förbättr kväveutnyttjndet under hösten i höstvete Projektnummer: 33 Dnr SLF: / Ås Myrbeck, s.myrbeck@mv.slu.se, Mri Stenberg & Arrso Etn SLU, Institutionen för Mrkvetenskp, Avdelningen för jordberbetning, Box 4, 5 Uppsl SLU, Institutionen för Mrkvetenskp, Avdelningen för precisionsodling, Box 34, 53 3 Skr Smmnfttning Det är väl känt tt jordberbetning tidigt på hösten stimulerr kväveminerliseringen och ökr risken för kväveläckge under höst och vinter. Eftersom en höstvetegröd tr upp förhållndevis små mängder kväve under hösten (oft inte mer än drygt kg) innebär konventionell etblering v höstvete tt en del v det kväve som minerlisers till följd v berbetningen riskerr tt läck ut under hösten och vintern, speciellt efter grödor med god kväveefterverkn. Syftet med projektet vr tt studer i vilken grd direktsådd v höstvete efter oljeväxter påverkr minerliseringen v kväve i mrken under hösten och etblering v grödn jämfört med konventionell sådd v höstvete efter tidig höstplöjning. Vidre ville vi undersök hur grund berbetning med Väderstd Crrier (5- cm) respektive stubberbetning (- cm) med efterföljnde sådd v höstvete påverkde kväveminerlisering och grödetblering. Försöken vr ettårig och utfördes under tre år som blockförsök med tre upprepningr på tre pltser i Sverige; i Skåne, i Västergötlnd och i Upplnd. Smtlig etbleringsmetoder för höstvete stimulerde kväveminerliseringen i mrken jämfört med oberbett led. Att direktså höstvetet eller tt nvänd en grund berbetning inför etbleringen istället för konventionell plöjning till cm djup gv dock i det här försöket ingen entydig minskning v mängdern minerlkväve i mrken under hösten. I Skåne återfnns i det plöjd ledet i medeltl c kg mer minerlkväve i mrkprofilen på hösten än efter direktsådd och 5 kg mer än efter de grundre berbetningrn medn effektern i Upplnd och Västergötlnd vr mer oklr. De beräknde värden för nettominerliseringens storlek under hösten, där hänsyn också tgits till upptg v kväve i gröd, tydde dock på tt omsättningen i mrken under hösten vr lägre efter direktsådd och grund berbetning än efter plöjning. Direktsådd v höstvete gynnde ogräsen men även stubberbetning och berbetning med Crrier innebr ökd ogräsförekomst på våren jämfört med plöjning. Ledskillndern försvnn efter försommrens herbicidbehndling och ogräsen vr lltså inget problem under sommren vid norml herbicidbehndling. Direktsådden innebr i medeltl endst en tvåprocentig skördeminskning jämfört med konventionell plöjning och såbäddsberedning. I medeltl gv stubberbetning och berbetning med Crrier de högst skördrn. Bkgrund Det är väl känt tt jordberbetning tidigt på hösten stimulerr kväveminerliseringen och ökr risken för kväveläckge under höst och vinter. Omrörning v mrken ökr omsättningen v rötter, skörderester smt äldre orgniskt mteril i mrken (t ex Adu & Odes, 9). Berbetning ökr lufttrnsporten ner i mrken och frigör tidigre skyddt orgniskt mteril som mikroorgnismern nu kommer åt och kn bryt ner. Blnd nnt är metod och tidpunkt för jordberbetning v stor betydelse för omsättningen v den orgnisk substnsen och tillgängligheten v växtnäringen (t ex Stenberg et l., 999; Myrbeck et l., 6; Stenberg et l.,

2 5). Eftersom en höstvetegröd tr upp förhållndevis små mängder kväve under hösten (oft inte mer än drygt kg) innebär konventionell etblering v höstvete tt en del v det kväve som minerlisers till följd v berbetningen riskerr tt läck ut under hösten och vintern, speciellt efter grödor med god kväveefterverkn. Vid direktsådd v höstvete minskr dock berbetningen v mrken betydligt och därmed stimuleringen v kväveminerliseringen och risken för kväveutlkning. Även vid en mycket ytlig berbetning innn sådd v höstvete borde minerliseringen minsk jämfört med vid trditionell plöjning. Direktsådd v höstvete innebär också lägre kostnder inom spnnmålsodlingen jämfört med trditionell höstplöjning och såbäddsberedning. Inom projektet ville vi studer i vilken grd direktsådd v höstvete efter oljeväxter påverkr minerliseringen v kväve i mrken under hösten och etblering v grödn jämfört med konventionell sådd v höstvete efter tidig höstplöjning. Vidre ville vi undersök hur en grund berbetning (5- cm) med Väderstd Crrier och en stubberbetning (med efterföljnde sådd v höstvete påverkde minerliseringen v kväve smt etbleringen v grödn. Denn grund berbetning förväntdes h en positiv ogräseffekt smt en utjämnnde effekt på mrkytn vilken inte erhålls vid direktsådd. Mteril och metoder Försökspltser Hösten nldes tre fältförsök med olik etbleringstekniker för höstvete vid Avdelningen för jordberbetning och Avdelningen för precisionsodling, SLU. Försöken vr ettårig och utfördes under tre år som blockförsök med tre upprepningr. Projektet utfördes på tre pltser i Sverige; i Skåne (år -: Lönnstorp, år 3: Vllåkr), utnför Ljung i Västergötlnd (år -3: Bjertorp) och runt Uppsl i Upplnd (år : Högst, år -3: Säby). Ny försöksfält nvändes vrje år. I Skåne låg försöken på pltser med drygt % ler och 3 % mull i mtjorden, i Västergötlnd med % ler och 3 % mull och i Upplnd med 3-55 % ler och 3,5-4,5 % mull. Försöksupplägg Försöksplnen presenters i tbell. Försöken (Försöksserie R-446) utfördes som blockförsök med tre upprepningr. Rutorn vr -4 meter lång och bredden vrierde, beroende på mskinprkens utseende melln 6 och 9 meter i led A-D medn den vr 3 meter i led E. Växtnäringstillförsel och växtskyddsåtgärder utfördes enligt gällnde rekommendtioner för respektive område och pltsförhållnden. I led B (konventionell berbetning) utfördes en eventuell stubberbetningen om möjligt efter tt spillsäden grott. I led C och D utfördes först berbetningen om möjligt efter tt spillsäden grott och ndr berbetningen i nslutning till sådd. Hrvning före sådd utförs vid behov. Anlyser v jord och gröd Kväveinnehållet i skörderestern från förfrukten (oljeväxter) bestämdes innn berbetningrn i försöken strtde. Det vrierde melln och 6 kg h - och vr i medeltl 4 och 46 kg h - i försöken i Skåne, Västergötlnd respektive Upplnd. Antlet ogräs bestämdes före sådden v höstvete, under påföljnde vår och efter skörd v höstvetet. Uppdelning gjordes i örtogräs, rotogräs och tistel. Vid ett ntl tillfällen bestämdes även torrsubstnsvikten v ogräsen.

3 Tbell. Försökspln i försöksserie R-446 med försök på tre pltser i Syd- och Mellnsverige Led Såbäddsberedning och sådd A Direktsådd v höstvete med Väderstd Rpid. B Konventionell sådd v höstvete vid norml såtidpunkt. Stubberbetning vid behov vid norml tidpunkt för höstberbetning. Därefter plöjning och konventionell såbäddsberedning. C Sådd v höstvete med Väderstd Rpid efter stubberbetningr (9- cm). D Sådd v höstvete med Väderstd Rpid efter grund berbetning med Väderstd Crrier (5- cm). E Referensled, oberbett och osått. F Sådd v höstvete med Lemkens ekipge Smrgd (grund kultivering) och Solitire (sådd). Endst år i Skåne och resultten ts därför ej upp i denn rpport. Minerlkvävemängdern i mrken provtogs i skikten -3, 3-6 och 6-9 cm djup. Jordprover togs ut vid ett flertl tillfällen under hösten; tidig höst, omedelbrt före berbetning och etblering v höstvetegrödn, två veckor efter sådd och sen höst (börjn v november). I smbnd med provtgningen v jord i november klipptes också höstvetegröd smt ogräs och spillsäd för bestämning v kväveupptg i ovnjordisk grönmss. Skörden bestämdes rutvis med ett tröskdrg per prcell och prov togs ut rutvis för nlys v innehållet v totlkväve. Beräkningr v nettominerliseringen Utifrån uppmätt mängder minerlkväve i mrkprofilen och uppmätt kvävemängder i grödn under smm period beräkndes nettominerliseringen i försöken. Beräkningr gjordes för periodern - veckor och -4 veckor efter utförd hrvning. Beräkningrn bygger på ntgnden tt ing förluster v kväve skedde till tmosfären och tt inget kväve trnsporterts till djupre mrkskikt än de provtgn. Nettominerliseringen under en period beräkndes enligt följnde: Nettominerlisering = Minerlkväve i mrken (slutet) minerlkväve i mrken (börjn) + kväve i gröd (slutet). Sttistisk berbetning Sttistisk nlys v resultten (GLM) gjordes med SAS (version.). Signifiknt ledskillnder nges för nivån P,5. Medelvärden för hel försöksperioden hr nlyserts med åren som upprepning. Resultt och diskussion Skörd Generellt blev skördeutfllet något sämre efter direktsådd än efter övrig etbleringsmetoder för höstvetet (tbell ). I Västergötlnd, på den lättre jorden gv direktsådd led dock högre skörd än de som plöjdes. I medeltl gv stubberbetning (- cm djup) och berbetning med Crrier (5- cm) de högst skördrn (figur ). På de styv lerorn i Upplnd fungerde den grundre berbetningen med Crrier bättre än stubberbetningen. Ing skillnder i skörd vr dock signifiknt. Kväveinnehåll i skördd kärn viss i tbell 3. 3

4 Tbell. Skörd (kg h - ) respektive år och i medeltl (sttistisk beräkningr på 95%-nivån) Försök Led Medel* 3-5 Skåne Direktsådd 9 93 Plöjning Stubberbetning Crrier Signifikns * ** n.s. n.s. LSD Väster- Direktsådd götlnd Plöjning Stubberbetning Crrier Signifikns n.s. n.s. ** n.s. LSD Upplnd Direktsådd Plöjning Stubberbetning Crrier Signifikns n.s n.s. ** n.s. LSD * Åren hr nvänts som upprepning i den sttistisk berbetningen Tbell 3.. Kvävehlt (%) och kväveinnehåll (kg h - ) i kärnskörd respektive år och i medeltl i försöksserie R-446. Värden med olik bokstäver är signifiknt skild åt (95%-nivån) Försök Led N (%) N (kg h - ) Medel Medel 3-5 Skåne Direktsådd,,3,95, Plöjning,95,,, Stubberbetning,5,3,9, 4 49 Crrier,9,,9, Signifikns n.s. * n.s. - * ** n.s. - LSD,,6,5-9, 3,5 - Väster- Direktsådd,,4,, götlnd Plöjning,,5,6, Stubberbetning,4,,9, Crrier,3,,, Signifikns n.s. n.s * - n.s * *** - LSD,5,,9 -,3 3,3 4, - Upplnd Direktsådd,5,,3, Plöjning,,,34, Stubberbetning,9,9,35, Crrier,,,36, Signifikns n.s. n.s. n.s. - n.s. * n.s - LSD,,5,3-3,5 9,4-9 Skörd (kg/h) Direktsådd Plöjning Stubberbetning Crrier 6 5 Skåne Västergötlnd Upplnd Medel 4

5 Figur. Skörd v höstvete (kg h - ) på försökspltsern i Västergötlnd, Skåne och Upplnd smt i genomsnitt för ll pltsern i försöksserie R-446. Medelvärden för år 3-5. Ogräs Av de tre gruppern ogräs som undersöktes vr örtogräsen den grupp som dominerde i försöken. Tistlr och rotogräs förekom endst i mycket liten utsträckning och vr också strkt bundn till specifik ytor i viss rutor och förekomsten tycktes oberoende v behndling. Vd gäller ntlet ogräs jämförs därför leden i resulttet främst med vseende på örtogräsen. Resultt från räkningr och vägningr v ogräs presenters i tbell 4 och figur. Direktsådden v höstvete gynnde ogräsen men även stubberbetning och berbetning med Crrier innebr ökd ogräsförekomst på våren jämfört med plöjning. Försöken herbicidbehndldes under försommren och vid ogräsräkningen vid skörd fnns inte längre någr ledskillnder. Ogräsen vr lltså inget problem under sommren vid norml herbicidbehndling. Tbell 4. Ogräs före sådd v höstvete, på våren och vid skörd presentert som ntl och vikt. (Ört = örtogräs, R+T = rotogräs+tistel). Medelvärden v år 3-5 i försöksserie R-446 Före sådd Vår Vid skörd Antl m - Ts (g m - ) Antl m - Ts (g m - ) Antl m - Ts (g m - ) Ört R+T Ört R+T Ört R+T Ört R+T Ört R+T Ört R+T Skåne* A 9,5 4,5 - -,,9,, B, 4, - -,,,3 4,6 3,3 3,5 C 9,5, ,,4, 4 4,6 3,5 D, 6, - -,,4,3,6 3,5, Väster- A 6 9, - - 4,5,6 36,5,5 3,,, götlnd B 6,, , 6, 36 4, 9,9,3 C,5 6, , 3,6,4 6,5,5 D 3 3, ,3,3 33,3 5, Upplnd A,9, ,3,,,,,5 B, 4,9 - -,6,,,3 C,6 3, ,,6 3,,3 4,,3, D,6 4, ,4 4,9,6,, * Ogräs på våren och vid skörd medelvärden endst v år 3-4. Antl örtogräs/m Vår Vid skörd Direktsådd Plöjning Stubberbetning Crrier Figur. Antl örtogräs m - på våren och vid skörd i medeltl för smtlig försökspltser och år i försöksserie R

6 Minerlkväve i mrken Mängdern minerlkväve i mrken under hösten i medeltl för åren 3-5 i försöken i Skåne, Västergötlnd och Upplnd presenters i figur 3-5. I bilg (tbell :-:3), finns de presenterde i sin helhet för respektive skikt och år. Resultten vrierde melln pltser och år. Generellt verkr smtlig etbleringsmetoder för höstvete h stimulert kväveminerliseringen i mrken då oberbett led E vr det som hde den minst ökningen frm till provtgningen två veckor efter sådd. Då dett led vr osått och därmed inget kväveupptg i gröd skedde förmods skillndern gentemot övrig led vd gäller storleken på nettominerliseringen vr större än vd som frmkommer i figurern. Mrkprofilen ner till 6 cm djup innehöll signifiknt mer minerlkväve två veckor efter sådd i plöjd led än i direktsådd ett v tre år i smtlig försök. I Skåne återfnns i det plöjd ledet i medeltl c kg mer minerlkväve i mrkprofilen på hösten än efter direktsådd och 5 kg mer än efter de grundre berbetningrn (led C och D). I Upplnd skilde sig leden inte nämnvärt åt i medeltl. Däremot återfnns liksom i Skåne c kg mer minerlkväve i mrkprofilen på hösten efter plöjning än efter direktsådd det först försöksåret i Upplnd. Övrig år innehöll smtlig led stor mängder minerlkväve vilket kn häng ihop med tt försöket de åren låg på mrk som hr en hög minerliseringspotentil. År 3 i Västergötlnd fnns signifiknt mer minerlkväve i leden med stubberbetning respektive Crrier än i det plöjd ledet. Dett berodde till stor del på tt dess led innehöll större mängder redn innn berbetningrn och förändringen i minerlkvävemängd melln provtgningrn skilde inte melln leden. Den störst delen v minerlkväveinnehållet mrken utgjordes v nitrtkväve med undntg för i Skåne det först året då mmoniumkvävet dominerde (bilg, tbell :-:3). På de flest pltser undersökt i tidigre studier dominers minerlkväveinnehållet v nitrt men i viss fll kn mmonium dominer. Det hr kunnt härleds till lerjordr fuktig år och delvis strukturberoende (Wetterlind et l, 6). Skåne cm 6 Min-N (kg/h) b Direktsådd Plöjning Stubberbetning Crrier Oberbett Före berbetning v efter sådd November 6

7 b Västergötlnd cm Min-N (kg/h) bc bc b c Direktsådd Plöjning Stubberbetning Crrier Oberbett Före berbetning v efter sådd November c Upplnd cm Min-N (kg/h) Före berbetning v efter sådd November Direktsådd Plöjning Stubberbetning Crrier Oberbett Figur 3. Minerlkväve i mrken, -6 cm djup, vid tre tillfällen under hösten för försökspltsern i Skåne (), Västergötlnd (b) och Upplnd (c) åren 3-5. Värden med olik bokstv är signifiknt skild åt (95%-nivån)

8 Nettominerlisering Nettominerliseringen i försöken beräknd utifrån uppmätt minerlkvävemängder i mrkprofilen och mängd upptget kväve i ovnjordisk delr v grödn presenters i tbell 5. Med någr få undntg vr tillväxten v höstvetegrödn och upptget v kväve (tbell 5) under hösten lik stor i det direktsådd ledet som i de övrig. De beräknde värden för nettominerliseringen sk ses som ett sätt tt gör en inbördes jämförelse melln leden och inte som bsolut tl. Dels hr inte upptget v kväve i röttern tgits med, dels bortses helt från den mängd mrkkväve som eventuellt hr läckt från profilen under perioden. I försöken i Skåne och Upplnd blev den beräknde nettominerliseringen större i plöjd led än i övrig. I Västergötlnd skilde sig leden åt mycket lite och till skillnd från i övrig försök vr det här de stubberbetde leden (led C och D) som hde den något högre nettominerliseringen. Tbell 5. Beräknd nettominerlisering v kväve (kg N h - )under tiden från sådd till sen höst (börjn v november) i försök R-446 höstrn -4. (M = minerlkväve i mrken före berbetning, M = minerlkväve i mrken sen höst, G = kväve i grödn sen höst, NM = nettominerlisering) Försök År År År 3 M M G N M M M G N M M M G N M Skåne A 3, B, C D 6, Västergötlnd A 36, B 39, C 3, D 3,, 36, 3, 3, 59, 63, 56, 6 6 9, 3 6, Upplnd A 39, 3, ,5 3, B 33,, - - 9,3 39, 3 5 C 3, 64, ,5 6, 4 D 33, 53, - - 4, 6, Minerlkväve i mrken -6 cm djup.. Minerlkväve i mrken -9 cm djup. Övergripnde diskussion 3 9,5 3 -, 3, , 9, ,4 6, 9, 3-4, 3, 56,, - 5 3, 5 6 3,3 4,9 6 3, 4,6 4, 3 9, ,6 56,9 4, 4, 6 3, , , 6 6, 4 9, 9 3 3, 5 4, 6, 5 4,,5 3,, 3 43,, 5 4,, 3 6,, 34, 3, 4 9,5,5, , Att direktså höstvetet eller tt nvänd en grund berbetning inför etbleringen istället för konventionell plöjning till cm djup gv i det här försöket ingen entydig minskning v mängdern minerlkväve i mrken under hösten. De beräknde värden för nettominerliseringens storlek under hösten, där hänsyn också tgits till upptg v kväve i gröd, tyder dock på tt omsättningen i mrken vr lägre efter direktsådd och grund berbetning än efter plöjning. Tidsperioden från först berbetningen till sådd, och därmed även till först mrkprovtgningen, skilde iblnd melln leden vilket kn h bidrgit till de något otydlig

9 ledskillndern. På Lnn utfördes den först stubberbetningen (led C och D) två veckor respektive en månd tidigre än plöjningen (led B) år och 4 vilket självfllet möjliggjorde en större minerlisering i stubberbetde led än i plöjt. Slutstsen blir densmm som i ett liknnde försök i Västergötlnd (Engström et l., 6), d.v.s. tt tidpunkten för berbetning hr större betydelse än metoden. Även i försöket i Upplnd utfördes den först stubberbetningen c 5 dgr före plöjningen som utfördes vid smm tillfälle som den ndr stubberbetningen. I Skåne föregicks plöjningen v en stubberbetning som då utfördes vid smm tidpunkt som den först stubberbetningen i led C och D. Dett kn h medverkt till de tydligre skillndern melln leden i de Skånsk försöken där det plöjd ledet i medeltl två veckor efter sådd innehöll kg mer minerlkväve än det direktsådd ledet och 5 kg mer än de grunt berbetde leden. Direktsådden innebr en hel del mer ogräs på våren. Skillndern vid skörd vr dock mycket små och direktsådden innebr i medeltl endst en tvåprocentig skördeminskning jämfört med konventionell etblering med plöjning. Lönsmhetsmässigt sett borde etbleringen v höstvete med direktsådd eller grund berbetning vr tt föredr (se vidre i SLF:s Forskning lönr sig. Nyhetsbrev från SLF. Nr, 5 ). En utförligre rpport där resultten presenters i sin helhet kommer tt trycks i rpportserien från Avdelningen för jordberbetning inom kort. Slutstser Direktsådd och reducerd berbetning vid etblering v höstvete efter oljeväxter kn minsk minerlkvävemängdern i mrken under hösten och då även risken för kväveläckge jämfört med konventionell etblering efter plöjning. Tidpunkten för berbetningen vr dock viktigre än metoden och en tidig först stubberbetning orskde större minerlkvävemängder i mrken än en plöjning som utfördes någr veckor senre. Direktsådden v höstvete innebr ett högre ogrästryck på våren. Ogräsen vr däremot inget problem efter herbicidbehndling på försommren. Skörden blev i genomsnitt % lägre vid direktsådd än vid konventionell plöjning och såbäddsberedning. Grund berbetning gv de högst skördrn. Publiktioner och övrig resulttförmedling Publiktioner: Myrbeck, Å. -5. Direktsådd v höstvete för bättre kväveutnyttjnde. In: J. Arvidsson (Ed.), Jordberbetningsvdelningens årsrpport -4. Avd. för jordberbetning, SLU, Uppsl. Myrbeck, Å. 5. Forskning lönr sig. Nyhetsbrev från SLF. Nr, 5. Engström, L., Myrbeck, Å., Stenberg, M., Lindén, B. 6. Incresed nitrogen utiliztion by direct drilling of winter whet fter oilseed rpe. In: Proceedings of the 4 th Nitrogen Workshop N mngement gro systems in reltion to the Wter Frmework Directive. 4-6 October Mstricht, The Netherlnds. Engström, L., Myrbeck, Å., Stenberg, M., Lindén, B. 6. Incresed nitrogen utiliztion by direct drilling of winter whet fter oilseed rpe. Sustinbility its Impct on Soil 9

10 Mngement nd Environment. August 3 September, Kiel. Germny. On CD-Rom ISBN no: Info 6 från Väderstd-Verken AB. Informtionsbld 6. Övrig resulttförmedling: Föredrg på Informtionsdg för Jordbruksverket på SLU. Juni 5. Föredrg på Väderstd-verken AB, 6. Ultundgen 6 februri 6. (Här finns försöket presentert och resultt hr lgts ut årligen.) Försöket hr nvänts som undervisningsmteril i kurser för gronomer och lntmästre som hållits vid Avdelningen för jordberbetning, Institutionen för Mrkvetenskp, SLU under åren 4-6. Försöket i Västergötlnd hr ingått i fältvndringr som hållits på Bjertorp. Littertur Adu, J.K., Odes, J.M. 9. Physicl fctors influencing decomposition of orgnic mterils in soil ggregtes. Soil Biol. Biochem., 9-5. Engström, L., Stenberg, M., Lindén, B. 6. Grund eller djup jordberbetning i smbnd med sådd v höstvete efter höstrps möjligheter tt minsk nettominerliseringen i mrken på hösten. SLU, Skr. Avdelningen för precisionsodling. Teknisk rpport 4. Myrbeck, Å., Rydberg, T., Stenberg, M., Aronsson, H. 6. Inverkn v olik berbetningstidpunkter på kväveminerliseringen under vinterhlvåret och på kväveutlkningen i odlingssystem med och utn fånggröd. Slutrpport från försök -5. SLU, Uppsl, Rpporter från Jordberbetningsvdelningen, nr. Stenberg, M., Aronsson, H., Lindén, B., Rydberg, T., Gustfson, A Soil minerl nitrogen nd nitrte leching losses in soil tillge systems combined with ctch crop. Soil Tillge Res. 5:5-5. Stenberg, M., Myrbeck, Å., Lindén, B., Rydberg, T. 5. Inverkn v tidig och sen jordberbetning under hösten på kväveminerliseringen under vinterhlvåret och på utlkningsrisken på en lerjord Slutrpport. SLU, Skr. Rppor 3. Wetterlind, J., Stenberg, B., Stenberg, M., Lindén B. 6. Tidig höstplöjning på lerjordr riskbedömning v kväveutlkning. SLU, Skr. Avdelningen för precisionsodling. Rpport 6.