signifikans enligt Duncan s multiple range test P<0.05. Led med gemensam bokstav är inte statistiskt säkert skilda åt. Bearbetning 12.
|
|
- Marianne Lindberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tbell 31. Antl spillrpsplntor m vår. Ledvis medeltl för försök utförd Bokstäver visr signifikns enligt Duncn s multiple rnge test <0.05. Led med gemensm bokstv är inte sttistiskt säkert skild åt. Led Berbetning tidigt sent 11. Logården 12. Sunnntorp 13. Nyckelby 14. Alven 15. Logården 1A e. skörd plöjn 2 bc 32 b 0 0,7 0 1B 3-4 v e skörd 0 c 25 b 0 1,3 0 1C utn 4 bc 27 b D utn, fånggr. 2 bc 33 b 0 1,3 0 2A e. skörd stubb B 3-4 v e skörd berb 7 b C utn ,7 0 2D utn, fånggr ,3 0 Tbell 32. Antl spillrpsplntor m vår. Ledvis medeltl för försök utförd Bokstäver visr signifikns enligt Duncn s multiple rnge test <0.05. Led med gemensm bokstv är inte sttistiskt säkert skild åt. Led Berbetning tidigt sent 16. St. Sjögestd 17. Grde 18. Ske 19. Tysslinge 1A e. skörd plöjn b 92 b 1B 3-4 v e skörd 0 0,3 14,7 b 79 b 1C utn 0 0,7 15 b 67 b 2A e. skörd stubb- 0 2,3 20,7 88 b 2B 3-4 v e skörd berb 0 3,7 15,3 b 111 b 2C utn 0 3,
2 140 Antl plntor/ m St Sjögestd 17. Grde 18. Ske 19. Tysslinge 20 0 GS e skörd + skörd + ej S + GS e skörd + DS skörd + DS ej S + DS Figur 14. Spillplntor vår vid olik berbetningslterntiv ( GS- grund stubbberbetn. - plöjning, DSdjup stubberbetn.). Fyr försök Tbell 29. Antl spillrpsplntor m höst. Ledvis medeltl för försök utförd Bokstäver visr signifikns enligt Duncn s multiple rnge test <0.05. Led med gemensm bokstv är inte sttistiskt säkert skild åt. Led Berbetning tidigt sent 11. Logården 12. Sunnntorp 13. Nyckelby 14. Alven 15. Logården 1A e. skörd plöjn b B 3-4 v e skörd 300 b bcd C utn 403 b bc D utn, fånggr. 333 b d A e. skörd stubb B 3-4 v e skörd berb 367 b b C utn 334 b b D utn, fånggr. 267 b cd Tbell 30. Antl spillrpsplntor m höst. Ledvis medeltl för försök utförd Bokstäver visr signifikns enligt Duncn s multiple rnge test <0.05. Led med gemensm bokstv är inte sttistiskt säkert skild åt. Led Berbetning tidigt sent 16. St. Sjögestd 17. Grde 18. Ske 19. Tysslinge 1A e. skörd plöjn b B 3-4 v e skörd 119 bc b 761 1C utn 56 c 633 bc 38 b 583 2A e. skörd stubb- 233 b 794 bc B 3-4 v e skörd berb 77 c 914 b 56 b 663 2C utn 47 c 528 c 48 b
3 Antl plntor/ m St Sjögestd 17. Grde 18. Ske 19. Tysslinge GS e skörd + skörd + ej S + GS e skörd + DS skörd + DS ej S + DS Figur 12. Spillplntor höst vid olik berbetningslterntiv ( GS- grund stubbberbetn. - plöjning, DSdjup stubberbetn.). Fyr försök Antl plntor/ m Logården 12. Sunnntorp 13. Nyckelby 14. Alven 15. Logården GS e skörd + skörd + ej S + fånggr, ej S + GS e skörd + DS skörd + DS ej S + DS fånggr, ej S + DS Figur 13. Spillplntor vår vid olik berbetningslterntiv ( GS- grund stubbberbetn. - plöjning, DSdjup stubberbetn.). Fem försök
4 1 Dominernde 1 Dominernde Tbell 27. L7-919 rps Bnjo, beståndsetblering, Långröd, Försöksled Kg h tl Kg h tl lntor st m lntor st m rdvst. rdvst. rdvst. CV 21,2 20,5 20,7 25,4 LSD Ogräs1 g m , , ,3 rter; lomme, måll, bldersbrå Tbell 28. L7-818 rps Disco, beståndsetblering, Ske Gård, Försöksled Kg h tl Kg h tl lntor st m rdvst. rdvst. rdvst. lntor st m 1 Ogräs g m , , ,5 CV 7,3 7,4 16,9 37,8 LSD rter; viol, måll, åkerbind Antl plntor/ m Logården 12. Sunnntorp 13. Nyckelby 14. Alven 15. Logården 0 GS e skörd + skörd + ej S + fånggr, ej S + GS e skörd + DS skörd + DS ej S + DS fånggr, ej S + DS Figur 11. Spillplntor höst vid olik berbetningslterntiv ( GS- grund stubbberbetn. - plöjning, DSdjup stubberbetn.). Fem försök
5 Tbell 24. L7-818 rps Disco, beståndsetblering, Ske, Hässleholm, Försöksled Kg h tl Kg h tl lntor st m lntor st m , , ,5 642 CV 9,8 9,9 10,5 54,9 LSD Dominernde ogräsrter, åkerbind, måll Ogräs 1 g m Tbell 25. L7-818 rps Celcius, beståndsetblering, Brunnby Gård, Försöksled Kg h tl Kg h tl lntor st m , , ,4 CV 10,3 10,1 LSD Tbell 26. L7-818 rps Bnjo, beståndsetblering, Alven Eskelhem, Försöksled Kg h tl Kg - h 1 tl lntor st m lntor st m 1 Ogräs g m , ,9 103 C. 46 cm ,4 79 CV 18,6 18,5 11,2 70,1 LSD Dominernde rter bldersbrå, måll, våtrv 14
6 Bilg 1. Tbell 21. L7-818 rps Silvi, beståndsetblering, Bggelycke, Borghmn Försöksled Kg h tl Kg h tl lntor St m lntor St m Ogräs g m , , ,9 527 CV 13,6 LSD 128 Tbell 22. L7-818 rps Cpitol, beståndsetblering, Långröd, Eslöv Försöksled Kg h tl Kg h tl lntor St m lntor St m CV 7,3 Ogräs g m , , , LSD 41 Tbell 23. L7-818 rps Celcius, beståndsetblering, Dingleskoln, Dingle Försöksled Kg h tl Kg h tl lntor st m lnttäthet Ogräs g m Ej utfört 80 50,6 Ej utfört , ,6 CV 14,1 14,1 LSD
7 ubliktioner med lägesrpporter under projekttiden Wllenhmmr, A-C Ekologisk oljeväxtodling- beståndsetblering, ogräsreglering och strtegier mot spillrps. Kvlitetsodling v ekologiskt vårvete efter klöverrik vll. I: Konferens Ekologisk Lntbruk 189 november Centrum för Uthålligt Lntbruk, SLU. s Wllenhmmr, A-C Odlingsbeskrivningr Oljeväxter och lin. Kurspärm Ekologisk växtodling Jordbruksverket Wllenhmmr, A-C Ekologisk Oljeväxtodling- beståndsetblering, orgäsreglering och strtegier mot spillrps. I: Konferens Ekologiskt Lntbruk 223 november Centrum för Uthålligt Lntbruk, SLU, Uppsl ubliceringspln Slutrpporten plners tt publicers i refereegrnskd interntionell tidskrift. opulärvetenskplig rpporter i Svensk Frötidning och Hushållningssällskpens tidskrifter. Referenser: Andersson, G., Berg, G., Djurberg, A., Ewldz, T., Gustfsson, G., Lerenius, Mellqvist, E., Sndström, M., och Wern,. Bekämpningsmedelsrekommendtioner svmpr och insekter Jordbruksverkets Växtskyddscentrler, ubliktionsservice, Jordbruksverket, Jönköping. S 35. Berlin, A Livsmedel och energi konkurrerr om åkern. Hämtt från THUhttp://j.se/nyheter/visNyhet.sp?NyhetID=6089&brev=1UTH 29 jnuri Wllenhmmr, A-C., ettersson, B. och Redner, A Ekologisk oljeväxtodling krtlgd i fält. Svensk Frötidning
8 Antl plntor/ m bc c c b 5 0 GS e skörd + skörd + ej S + GS e skörd + DS skörd + DS ej S + DS Figur 4. Spillplntor vår vid olik berbetningslterntiv ( GS- grund stubbberbetn. - plöjning, DS- djup stubberbetn.). Nio försök Bokstäver visr signifikns enligt Duncn s multiple rnge test <0.05. Stplr med gemensm bokstv är inte sttistiskt säkert skild åt Antl plntor/ m löjt 2. Stubberbett djupt b 0 Figur 5. Spillplntor höst och vår i medeltl för sen höstberbetningslterntiv. Nio försök Bokstäver visr signifikns enligt Duncn s multiple rnge test <0.05. Stplr med gemensm bokstv är inte sttistiskt säkert skild åt (höst resp vår testt vr för sig). Resulttförmedling Under projektperioden hr kontkter hållits med rådgivre och lntbrukrgrupper i lndet. Försöken hr vists vid lokl fältvndringr. rojektledren hr medverkt i följnde ktiviteter; Miljövänlig oljeväxtodling, kursdg, Lillerud, pril 2002 Ekologisk oljeväxtodling, kursdg, Östergötlnd juni 2003 Ekologisk Oljeväxtdg, Slöinge Lntmän september 2003 osterpresenttioner vid Ekologisk konferensern SLU, 2003 och 2005 Ekologisk oljeväxtodling, kursdg, Klmr, 2005 Ekologisk oljeväxter- från odling till konsument, kursdg, Örebro, 2005 Ekologisk Oljeväxtodling, fältvndring, Örebro,
9 Antl plntor/ m GS e skörd + skörd + b ej S + GS e skörd + DS b skörd + DS b ej S + DS Figur 2. Spillplntor höst vid olik berbetningslterntiv ( GS- grund stubbberbetn. - plöjning, DSdjup stubberbetn.). Nio försök Bokstäver visr signifikns enligt Duncn s multiple rnge test <0.05. Stplr med gemensm bokstv är inte sttistiskt säkert skild åt Antl plntor/m GS e skörd + skörd + ej S + fånggr, ej S + GS e skörd + DS skörd + DS ej S + DS fånggr, ej S + DS Figur 3. Spillplntor vår vid olik berbetningslterntiv ( GS- grund stubbberbetn. - plöjning, DS- djup stubberbetn.). Fem försök Bokstäver visr signifikns enligt Duncn s multiple rnge test <0.05. Stplr med gemensm bokstv är inte sttistiskt säkert skild åt. 10
10 De först årens fem försök enligt fullständig pln (ått försöksled) gv i medeltl under hösten högst plntuppslg med tidig grundberbetning (figur 1). Detsmm gäller för smtlig nio försök i gemensmm led (figur 2), där skillnden melln grund berbetning och oberbett är sttistiskt säkerställd. Motsvrnde jämförelser för vårgrodd spillplntor frmgår v figur 3 och 4. Här vr nivåern betydligt lägre med tydlig skillnder melln plöjt respektive djup stubberbetning snrre än melln de tidig höstbehndlingrn. Att dess skillndern är säkr bekräfts också v figur 5. I de flest fll hr grund berbetning direkt efter skörd vrit bäst åtgärd för tt lock spillfrö till groning. Att vänt 3-4 veckor hr fungert lik br eller bättre i någr försök. Att lämn oberbett hr däremot gett klrt sämre resultt. En tydlig koppling till nederbörden finns för oberbett led, som fungert reltivt bättre på försökspltser med större regnmängder, t ex Logården 2000 och Tysslinge Troligen finns överlg ett smbnd med nederbördsfördelning fr o m tiden närmst före skörd, men dett är svårt tt läs ut ens med dygnsvis värden. Ytterligre klimtdt kn ök förklringsgrden. För tt beskriv groningsförhållnden väl krävs snnolikt mikroklimtdt, något som inte ingått i undersökningen. Oberoende om försöken höstsåtts eller vårsåtts vr spilluppslget på våren störst i icke plöjd led. Spillplntorn får här nses vr i huvudsk vårgrodd i höstsådden. För tt minimer ntlet spillplntor i efterföljnde gröd är plöjning lltså tt rekommender. Kn ogräsen reglers effektivt, t ex med hckning kn det omvänt vr önskvärt tt få mång frön tt gro även på våren. Hur stort fröförråd som återstått till kommnde år hr inte studerts, men klrt är tt först årets åtgärder hr vgörnde betydelse för spillproblemets vrktighet. Antl plntor/ m GS e skörd + skörd + ej S + fånggr, ej S + GS e skörd + DS skörd + DS ej S + DS fånggr, ej S + DS Figur 1. Spillplntor höst vid olik berbetningslterntiv ( GS- grund stubbberbetn. - plöjning, DSdjup stubberbetn.). Fem försök Bokstäver visr signifikns enligt Duncn s multiple rnge test <0.05. Stplr med gemensm bokstv är inte sttistiskt säkert skild åt. 9
11 1 Avser Tbell 8. L7-818B Beståndsetblering vårrps, Kristnstd, Försöksled A B C Kg h tl Kg h- 1 lnt- Antl st m tl Rpsbggr/ plnt tidigt knoppst Rpsbggr / plnt sent knopp st Jordloppor gng/ plnt Ogräs1 g m ,2 3,2 4, cm rdvst. 24 cm rdvst cm rdvst.. CV 7,1 7,1 LSD ,9 4,0 4, Dominernde rter; måll, våtrv, veronik 45 2,5 5,2 3, Tbell 9. Minerlkväveinnehåll vi nläggning och tidig vår 0-60 cm. Försöksplts N-min vid sådd Kg h N-min vår kg h Dingle Ske, Hässleholm Brunnby, Västerås Alven, Eskelhem Ske, Hässleholm Långröd, Eslöv Färlöv, Kristinstd Wittvången, Örebro / cm rdstånd Resultten v kväveprovtgningrn, som inte är komplett, förnleder ing slutstser (tbell 9). Vi kn konstter tt tillgängligt minerlkväve såväl ökt, minskt som legt kvr på smm nivå melln sådd och tidig vår. å försöksplts 10, med gröngödsling som förfrukt, är däremot skillndern stor melln försöksled A och rdhckningsleden. lntorn hr i dess led vrit krftigre och kn h utnyttjt kvävet bättre, vilket vspegls i oljehltern (tbell 28, bilg1). Oljehlten är 1,3 lägre vid 48 cm jämfört med 12 cm, vilket indikerr en högre kvävehlt. Strtegier mot spillrps Spillrpsförekomsten året närmst efter oljeväxtgrödn vrierde stort melln de olik försökspltsern såväl höst som vår. Fktorer som nederbörd, spillmängd och berbetningsresultt påverkr bilden. Avräkningsresultten från de enskild försöken presenters i bilg 1, figur 114 och tbell
12 motsvrs för Angrepp v skdeinsekter och svmpsjukdomr hr vrit svg, och hr endst grderts i Skåne (LA). å försöksplts 7 (tbell 1) hr insektsngrepp v skidgllmygg konstterts, och 50 v skidorn hr bedömts vr ngripn v svrtfläcksjuk, Alternri brssice, strx innn mognd. Etblering v höstrybs med > 12cm, hr lämnt 42 lägre skörd (tbell 7). Ogräsbiomssn vr lägst vid 12 cm, vilket tyder på tt beståndet vrit konkurrenskrftigt. I de rdhckde försöksleden svrr ett fåtl plntor v bldersbrå för viktökningen. 4, 5, 6 resp 7 plntor m v 13, 78, 144 respektive 176 g m försöksled A, B, C och D, vilket visr tt konkurrensförmåg är sämre jämfört med höstrps. Skdorn v jordloppor som bestämts i std 16 (sex örtbld utvecklde) bedöms inte som hotnde. Förekomst v kålbldstekel noterdes också i försöksfältet. Tbell 7. L7-818C Beståndsetblering i ekologisk odling. rybs Wittvångens gård, Örebro. Försöksled Kg h tl Kg h tl lntor st m (rel) lntor st m (rel) Ogräs1 g m , ,5 (100) (100) C. 36 cm D. 48 cm (66) (56) (30) Jordloppor gng/ plnt 73 (78) 47, ,0 55 (59) 39 (41) CV 9,5 9, ,4 LSD Dominernde ogräsrter; Bldersbrå, våtrv, dån och penningört 47, ,0 46, ,4 I vårrpsförsöket lämnde 24 cm såväl högst skörd som lägst ogräsbiomss (tbell 8). Sådd med 36 cm vkstde i smm nivå men lämnde betydligt högre ogräsbiomss. Förekomsten v rpsbggr visr tt skdorn kn bli betydnde i ekologisk våroljeväxter. Som jämförelse är bekämpningströskeln för rpsbggr 0,5 bgge per plnt i tidigt knoppstdium och 2-3 i sent knoppstdium. Skdorn v jordloppor som bestämts i std 13 (tre örtbld utvecklde) bedöms inte som hotnde (tbell 8). Den känslig perioden är från uppkomst och frm till tidigt örtbldsstdium (Andersson et l. 2005) smtidigt som tillväxten hämms p g tork. Vid tidig sådd i pril som på försökspltsen, kn krftig ngrepp undviks. å försökspltsen rådde f. ö. intensiv försommrtork frm till mitten v juni. Strx innn mognd i börjn v september, bedömdes 20 v skidorn vr ngripn v svrtfläcksjuk, vilket betrkts som låg förekomst. 7
13 på Tbell 4. Beståndsetblering i ekologisk odling. Seriesmmnställning L7-818 rps Fem försök. Försöksled rdvst. rdvst. rdvst. Kg h tl Kg - h 1 tl lntor st m (rel) lntor st m (rel) Ogräs g m (4 försök) (100) 70 (100) 49, (55) 37 (53) 49, (39) 25 (36) 49, LSD Ogräsbiomssn är här 28 lägre vid sådd med 48 cm, jämfört med 12 cm, medn i 24 cm funnits 8 större mängd. En uppdelning v försöken efter sorttyp, d v s linjesorter och hybridrpssorter (tbell 5 och 6) visr tt på två försökspltser (Skåne och Gotlnd) med hybridrps, är skördenivåern jämn melln försöksleden, t o m något högre för sådd med 48 cm. Hybridrpsen hr utnyttjt sin kpcitet vid de större en och en plnttäthet på 20 2 plntor/m våren hr i medeltl vkstt 2380 kg/h. Ogräsbiomssn vr lägst vid 48 cm. Förhållndet är det omvänd i försök som nlgts med linjesorter i norr Götlnd och Mellnsverige; 154 högre skörd hr erhållits vid 12 cm (tbell 5). Störst plntbortfllet procentuellt sett melln höst och vår hr förekommit på försökspltsern med hybridrps (tbell 5) där 30 v plntorn återstår på våren vid sådd med 12 cm jämfört med 89 för linjesortern (tbell 6). rybsen intr en mellnställning med 54 (tbell 7). Tbell 5. Tbell 4. Beståndsetblering i ekologisk odling. Seriesmmnställning L7-818 rps Tre försök nlgd i linjesorter. Försöksled Kg h tl Kg - h 1 tl lntor lntor Ogräs g m (2 försök) st m (rel) st m (rel) (100) 105 (100) 48, (60) 59 (56) 48, (32) 30 (29) 48, LSD Tbell 6. Tbell 4. Beståndsetblering i ekologisk odling. Seriesmmnställning L7-818 rps Två försök nlgd i hybridsorter. Försöksled Kg h tl Kg - h 1 tl lntor st m (rel) lntor st m (rel) Ogräs g m (100) 36 (100) 51, (49) 15 (43) 50, (46) 20 (57) 51, LSD
14 Tbell 2. Beskrivning v försökspltser- berbetningsstrtegier mot spillplntor v oljeväxter L7-819, L7-819C. Försöksplts Län Gröd Tidpunkt först stubberbetning Logården, Grästorp 12. Sunnntorp, Stehg Nyckelby, Motl 14. Alven Eskelhem 15. Logården, Grästorp St. Sjögestd Vret Kloster 17. Grde, Stenkyrk 18. Ske, Hässleholm Tysslinge, Örebro Efterföljnde gröd Nederbörd, mm juli, ug, sept, okt Västr rybs vårsäd 113, 82, 90, - Götlnd Mlmöhus rps höstvete Östergötlnd rybs höstvete Gotlnd rps höstvete -, 17, 31, 55 Västr Götlnds rps vårsäd -, 55, 15, 66 Östergötlnds rps höstvete -, 56, 23, 54 Gotlnds rps rågvete -, 72, 32, 68 Skåne (LA) rps hvre -, 37, 24, 19 Örebro rps vete 68, 116, 61, 101 Sttistisk berbetning Försöksseriern L7-818, L7-818 B och L7-818 C hr berbetts med hjälp v SAS- Mixed Model Till försöksseriern L7-819 och L7-819 C hr SAS- Generl Liner Model/ Duncn s Multiple Rnge Test nvänts. Resultt och diskussion Beståndsetblering Då förutsättningrn för etblering och övervintring vrit ogynnsmm hr fler försök uteslutits från seriesmmnställning p g låg skördr och ojämn bestånd (tbell 1). Smtlig försök redoviss i bilg 1. Resultten från en seriesmmnställning v fem försök presenters i tbell 3. Här ger sådd med 12 cm 90 högre skörd jämfört med sådd med större. 5
15 L7-819 Oljeväxter i ekologisk odling- strtegier mot spillplntor Olik berbetningsstrtegier för tt reducer beståndet v spillrps hr undersökts i totlt nio försök under perioden 2000 till 2005 (tbell 2). Syftet hr vrit tt undersök möjligheten tt reducer uppslget v spillplntor i grödn som följer efter oljeväxter i ett ekologiskt odlingssystem. Försöken hr nlgts enligt följnde: År 1 A. Grund stubberbetning direkt efter skörd B. Grund stubberbetning 3-4 veckor efter skörd C. Utn stubberbetning D. Utn stubberbetning insådd v fånggröd på våren 1. löjning före sådd v höstsäd eller 1. Sen höstplöjning 2. Djup stubberbetning före sådd v höstsäd eller 2. Sen djup stubbberbetning År 2 säd eller sådd v vårsäd Försöken hr lgts ut efter ett jämnt bestånd v höst- eller våroljeväxter. Efterföljnde gröd hr vrit höstsäd eller vårsäd enligt gårdens grödvl. Split-plot design med berbetning före sådd/ höstberbetning som storrutor (2 x 3 led x 3 block= 18 prceller). rcellern som vrit minst 3 2 m bred hr nlgts vinkelrätt mot fältets tröskriktning. Rutstorleken, minst 60 m, hr npssts så tt minst ett helt tröskdrg löpt genom vrje block. Jordberbetningen hr utförts med kultivtor eller tllriksredskp. Den grund berbetningen hr nbefllts till 1 cm djup. Den djup berbetningen hr npssts till djup och ntl körningr så tt en tillfredsställnde såbädd kunnt bereds. lnträkning: Spillrps/ rybsplntor hr räknts i smtlig rutor; säd I. före berbetning enligt led B II. före plöjning/ stubberbetning före sådd III. i etblerd höstsäd (c 3 veckor efter sådd) IV. vår efter tillväxtstrt säd I. före berbetning enligt led B II. före sen plöjning/ stubberbetning III. i etblerd vårsäd (c 3 veckor efter sådd) Avräkningen hr gjorts på fyr ytor i vrje rut. Två plcerdes mitt i tidigre tröskdrg och två i tröskdrgets utknt. I resulttredovisningen hr höstvräkningrn smmnvägts. För led B hr värden summerts (I+II+III), för övrig led hr formeln (I+II)/2+III nvänts, eftersom smm plntor till stor del återkommit i ndr vräkningen. Medeltlet v I och II ger en rimlig uppskttning v det verklig plntntlet Inför nläggningen v försöken 2003 uteslöts försöksled D för tt förenkl försöksgenomförndet. 4
16 Hndhckt, Försöken (c (c (c Led A: 250 grobr frön m 10 kg h ), Led B 175 grobr frön m 7 kg h ), Led C 125 grobr frön m 5 kg h ). Rdhckning hr utförts två gånger. Antlet plntor hr räknts rutvis längs 2 x 1 sträckmeter. Angrepp v jordloppor hr bestämts genom tt räkn ntl gng/ plnt på 25 plntor i vrje rut. lntorn uttogs slumpvis på fem pltser inom prcellen. Förekomst v rpsbggr hr bestämts vid två tidpunkter, i tidigt respektive sent knoppstdium, stdium 51 respektive 55 enligt BBCH- skln. Smtlig rpsbggr hr räknts på 10 plntor per prcell fördelde på två slumpviss utvld rdsträckor inom prcellen, vrvid vr 5:e plnt hr bedömts. Ogräsräkning och bestämning v biomss hr utförts enligt ovn. Övrig åtgärder hr utförts enligt ovn. L7-818C rybs i ekologisk odling- beståndsetblering Ett försök hr nlgts och skördts i Örebro län (tbell 1). Försöksplnen följer den för L7-818, med undntg för tt ytterligre ett ingår (36 cm). Försöket hr nlgts enligt följnde, och C. 36 cm, D 48 cm. Sortvlet hr vrit detsmm som på omgivnde fält. Tbell 1. Beskrivning v försökspltser och odlingsförhållnden beståndsetblering L7-818, L7-818B och L7-818C Bggelycke, Borghmn 2. Långröd, Eslöv Östergötlnds Skåne Förfrukt Gröd Gödsling ton h Vll 2 Korn rps, Silvi rps, Cpitol Dingle Västr Götlnds rps, Celcius 4. Ske, Skåne Vll 2 rps, Hässleholm 2 Disco Brunnby, Västerås2 6. Alven, Eskelhem 7. Ske, Hässleholm 8. Långröd, Eslöv2 9. Färlöv, Kristinstd Wittvången, Örebro 1 2 Västmnlnds Gotlnds Skåne Skåne Skåne Örebro Gröngödsling Ärter Vll 2 Vll 4 för blött tt kör med Lill Hrrie hck. morötter Försöksplts Län Såtidpunkt Ogräshckning Gröngödsling rps, Celcius rps, Bnjo rps, Disco rps, Bnjo rps, Strtos rybs, Credit Stllg. Nöt 20 t höst Vinsse vår Jordrt mmh mä ML - mh l Mo Nöt flyt nmh SL 30 t vår - mr l Mo - nmh mj LL Hönsgödsel 4 t höst, 5 t vår Nöt flyt mr l Mo 30 t vår Nötflyt 30 t vår Nötflyt 20 t Biofer motsv 30 N höst, 50 N vår mmh l Mo mf l S nmh ML utvintringsskdde eller ojämn p g torr höstförhållnden, fick gå frm till skörd men ingår inte i seriesmmnställningrn. 3
17 per (c (c (c (c (c (c och odlingsteknik. I det här projektet, där effektern v olik på ogräsförekomst och vkstning undersökts, redoviss ny kunskp som kn ök odlingsekonomin. Fokus hr också lgts på tt jämför olik berbetningsstrtegier för tt reducer beståndet v spillrps. rojektet strtde 2000, då de först försöken nldes. Under åren hr projektet också ingått i Ekoforskstsningen vid SLU, vilket innebär tt ntlet beställd försök kunde dubblers. Resultt från båd stsningrn redoviss här. Metodik L7-818 rps i ekologisk odling- beståndsetblering Totlt hr 15 fältförsök (L7-818) beställts under perioden 2000 till 2003 för utläggning i befintlig ekologisk odlingr v höstrps och höstrybs med god kvävetillgång. Försöken hr utförts i Skåne, Västr Götlnd, Östergötlnd, Västmnlnd, Örebro län och på Gotlnd v Hushållningssällskpen i respektive län (tbell1). 2 Fältplnen hr bestått v fyr smrutor med en rutstorlek på 50 m. rpsen hr nlgts enligt följnde försökspln:, och. Sortvlet hr vrit detsmm som på omgivnde fält. Följnde utsädesmängder hr nvänts vid etbleringen: Konventionell sort; Led A: 150 grobr frön m 7,5 kg h ), Led B 105 grobr frön m 5,25 kg h ), Led C 60 grobr frön m 3,0 kg h ). Av hybridsort hr - nvänts; Led A: 105 grobr frön m 6,4 kg h ), Led B 60 grobr frön m 3,75 kg h 1 ), Led C 60 grobr frön m 3,75 kg h ). Rdhckning hr utförts i 24 resp.48 cmbestånden om möjligt två gånger på hösten och en gång på våren. lnttäthet hr grderts rutvis höst och vår. Antlet plntor hr räknts höst och vår i vrje rut på en sträck om 2 löpmeter. Ogräsräkning hr nbefllts enligt följnde; vid litet räkns ogräset i 4 provrutor om 2 minst 0,25 m försöksrut. Vid stort räkns och bestäms ogräsbiomssn längs två rder per försöksrut. Vrje räknd rdsträck skll vr minst 2 m och ogräsen räkns ut till hlv et på vrder sidn om rden. Ogräsplntorn hr smmnslgits rutvis och vägts, och de tre vnligste rtern hr ngetts. Mogndstid hr uppskttts ledvis, och stjälkstyrkn rutvis vid skörd. Angrepp v ev. förekommnde sjukdomr och skdeinsekter hr ntecknts. 2 Försöken hr skördts med prcelltrösk rutvis på nettorutor om minst 18 m. Fröprover på exkt 1000 g hr uttgits ledvis och renvikt, tusenkornvikt, oljehlt och klorofyll hr bestämts vid rovcentrlen, SLU, Uppsl. Jordprov för bestämning v ph, -Al, K-Al, K-HCL, jordrt och mullhlt hr uttgits enligt principern för generlprov (ref) i mtjorden. Jordprover för bestämning v minerlkvävemängden (NOB 3 B-N och NHB 4 B-N) hr uttgits skiktvis ner till 60 cm. rofilprov 1 hr uttgits som generlprov vid nläggningen vrvid 24 stick togs i skiktet 0-30 cm, 9 stick i skiktet cm. rofilprov 2 hr uttgits ledvis vid tillväxtens börjn på våren. er smrut hr uttgits 6 stick i skiktet 0-30 cm och 2 stick i skiktet cm. Jordprovern för kvävenlys hr djupfrysts efter provtgning. Jordprovern är nlyserde vid AnlyCen Nordic AB, Kristinstd. Antlet ksstioner hr vrit mycket stort och fler försök som gått frm till skörd hr vrit svg. För tt motverk bortfllet nldes ett försök i vårrps, L7-818B, 2004 (12, 24 och 36 cm ) och ett försök i höstrybs, L7-818C, 2004 (12, 24, 36 och 48 cm ). L7-818B rps i ekologisk odling- beståndsetblering Ett försök hr nlgts och skördts i Skåne län (LA) (tbell 1). Försöket hr nlgts enligt följnde pln:, och C. 36 cm. Sortvlet hr vrit detsmm som på omgivnde fält. Följnde utsädesmängder hr nvänts vid etbleringen: 2
18 på Slutrpport för projekt /04 Ekologisk oljeväxtodling- beståndsetblering, ogräsreglering och strtegier mot spillrps Ann-Chrlotte Wllenhmmr och Lrs Eric Anderson, HS Konsult AB, Box 271, Örebro Smmnfttning Effekten v olik på ogräsförekomst och skörd hr undersökt i fältförsök med ekologisk höstoljeväxter och vårrps. Tio försök hr skördts under perioden i Sydoch Mellnsverige. rps hr nlgts med 12, 24 och 48 cm, höstrybs med 12, 24, 36 respektive 48 cm och vårrps med 12, 24 och 36 cm. Rdhckning hr utförts en gång på hösten och en gång på våren, och förekomsten v ogräs hr räknts och biomssn bestämts. Hybridrpsen hr utnyttjt sin kpcitet vid de större en och på två försökspltser i södr Götlnd är skördenivåern jämn melln försöksleden, t o m något högre för sådd med 48 cm. En plnttäthet på 20 plntor m våren hr vkstt kg h. Ogräsbiomss vr lägst vid 48 cm. Förhållndet är det omvänd i försök som nlgts med linjesorter i norr Götlnd och Mellnsverige; 154 högre skörd hr erhållits vid 12 cm. Störst plntbortfllet procentuellt sett melln höst och vår hr förekommit på försökspltsern med hybridrps där 30 v plntorn återstår på våren vid sådd med 12 cm jämfört med 89 för linjesortern. rybsen intr en mellnställning med 54. Förekomsten v rpsbggr i vårrpsförsöket visr tt skdorn kn bli betydnde i ekologisk våroljeväxter. Olik berbetningsstrtegier för tt reducer beståndet v spillrps hr undersökts i totlt nio försök melln 2000 och 2005, och hr nlgts efter skördde höstoljeväxter och våroljeväxter. säd eller vårsäd hr nlgts på ytorn som grderts vid två lt. tre tillfällen på hösten och en gång påföljnde vår. Resultten hr påverkts v rådnde väderlek. Under torr förhållnden resulterde grund stubberbetning tidigt på hösten, och då företrädesvis direkt efter skörd, signifiknt fler höstgrodd spillplntor än där mrken lämnts oberbetd. Under en fuktig höst med br groningsförhållnden vr skillndern melln försöksleden mindre. Antlet spillplntor på våren vr högre efter sen stubberbetning än efter plöjning oberoende v såväl den tidig höstbehndlingen som höst- eller vårsådd. Slutstsen är tt rekommender en ytlig berbetning direkt efter skörd. Efterföljnde plöjning är tt föredr om spilluppslget på våren skll minimers. Inledning Intresset från mrknd och odlre för ekologisk oljeväxtodling är stort. roduktionen tog frt 1997 då priset på ekologisk soj steg. Den KRAV- godkänd relen hr överstigit 1000 h sedn 1998, och sedn 2002 hr relen överstigit 1500 h. Intresset för ekologisk produktion v oljeväxter förvänts ök ytterligre när övergången till 100 ekologiskt foder sk genomförs. Ur det nyvknde intresset för tt vr självförsörjnde på energi utreds också vilk förutsättningr det ekologisk lntbruket hr. Inom projektet Grön Trktor, som drivs vid SLU, visr beräkningr tt den rel som behövs för tt producer bioenergi för tt försörj en hektr stor ekologisk gård med drivmedel uppgår till 90 hektr rps, 55 hektr vete eller 38 hektr vll, beroende på vilken typ v bränsle som skll producers (Berlin, 2006). Här ser vi ytterligre en fktor som kn driv upp efterfrågn på ekologisk oljeväxter. Genom dokumenttion v prktisk odlingr finns en smld bild v hur ekologisk oljeväxtodling bedrivs (Wllenhmmr et. l., 2005). Krtläggningen visde stor vritioner både i skördenivå 1
19
Ekologisk oljeväxtodling- beståndsetablering, ogräsreglering och strategier mot spillraps Slutrapport Ann-Charlotte Wallenhammar och Lars Eric
Ekologisk oljeväxtodling- beståndsetblering, ogräsreglering och strtegier mot spillrps Slutrpport Ann-Chrlotte Wllenhmmr och Lrs Eric Anderson, HS Konsult AB, Örebro Finnsierd v Jordbruksverket och SLU
Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.
Försök med vllfröblndningr Av Nill Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsl E-post: Nill.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.se Smmnfttning Målsättningen med försöksserien hr vrit tt sök
Behandling av utsädesburna sjukdomar på vårkorn
Av Alf Djurberg och Lrs Wiik b Jordbruksverkets växtskyddscentrl, b Hushållningssällskpet Skåne Behndling v utsädesburn sjukdomr på vårkorn SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Två utsädesprtier v vårkorn behndldes
Behandling av utsädesburna sjukdomar i vårkorn
LARS WIIK Hushållningssällskpet Skåne ALF DJURBERG Jordbruksverkets växtskyddscentrl, Linköping Behndling v utsädesburn sjukdomr i vårkorn Två utsädesprtier v vårkorn behndldes med två kemisk betningsmedel,
Slutrapport Projekt: Direktsådd av höstvete som åtgärd för att förbättra kväveutnyttjandet under hösten i höstvete
Slutrpport Projekt: Direktsådd v höstvete som åtgärd för tt förbättr kväveutnyttjndet under hösten i höstvete Projektnummer: 33 Dnr SLF: / Ås Myrbeck, s.myrbeck@mv.slu.se, Mri Stenberg & Arrso Etn SLU,
Slutrapport för projektet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Slutrpport för projektet Etlering v ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete Puliert 214-3-1 Per Ståhl1, Ann-Chrlotte Wllenhmmr2, Ev Stoltz2, 1 Hushållningssällskpet, Vret Kloster
Kvävestrategier i timotejfrövall (Phleum pratense L.)
Kvävestrtegier i timotejfrövll (Phleum prtense L.) Nitrogen fertiliztion strtegies of timothy seed ley (Phleum prtense L.) Ann-Chrlotte Wllenhmmr och Lrs Eric Anderson Örebro läns hushållningssällskp,
Sådd av höstoljeväxter med marktäckning. Fältförsök under 2007/2008. Rapport till SLF.
2009-05-05 Sådd v höstoljeväxter med mrktäckning. Fältförsök under 2007/2008. Rpport till SLF. Gunnr Lundin Bkgrund Föreliggnde undersökning, som genomfördes under 2007/2008, utgjorde en uppföljning v
Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär
Slutrpport Jordruksverket Dnr. 25-125/ Kontroll v sniglr i ekologisk produktion v grönsker och är Projektledre: Birgitt Svensson, Område Hortikultur, SLU Innehåll sid Smmnfttning 3 Bkgrund / Motivering
Under 2018 startades en ny försöksserie i
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskpet Skrorg erik.jonsson@hushllningssllskpet.se Kvävestrtegi oh tipunkt i höstrps I enn ny försökserie unersöktes smbnet melln kvävegöslingstipunkt oh skör i höstrps. Resultten
Öka N-givan till vårrapsen
Ök N-givn till vårrpsen Vårrpsen hr svrt br på N-gödsling i fältförsök 2014 2016 så 20 extr kilo rekommenders generellt, dock med npssning efter fält och vkstning. Det vr ett v fler viktig budskp från
Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7.
REDOVISAR 2004:7 Långtidssjukskrivn dignos, yrke, prtiell sjukskrivning och återgång i rbete En jämförelse melln 2002 och 2003 Smmnfttning Kvinnor svrr för 65 procent v de långvrig sjukskrivningrn som
Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)
Bilaga 1 Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1) Innehållsförteckning: sid Resultat för enskilda försök. 2 Tabeller Försöken 28 2 Försöken 29 9 Försöken 21 16 Skördeprodukternas kvalitet. 24
Utlakning efter olika spridningstidpunkter av flytgödsel till vall. Sofia Delin, Gunnar Torstensson och Helena Aronsson
11/12/214 Institutionen för mrk och miljö Utlkning efter olik spridningstidpunkter v flytgödsel till vll Sofi Delin, Gunnr Torstensson och Helen Aronsson Resultt från två projekt finnsierde v Jordbruksverket
Användande av formler för balk på elastiskt underlag
Användnde v formler för blk på elstiskt underlg Bilg 2 Sidn 1 v 1 Formler från [ ] hr nvänts i exelberäkningr för någr geometrier och någr lstfll. Dess exempel hr också beräknts med FEM för tt kontroller
Potatisbladmögel 2017
Av Lrs Wiik, Ann Gerdtsson b, Erlnd Liljeroth Hushållningssällskpet Skåne, Bjärred b Jordbruksverket, Växtskyddscentrlen, Alnrp Av NAMN, titel titelsson, c och Louise Aldén epost@epost b Av c NAMN, titel
FÄLTKORT 2003 OS A018
eår Plannr ADB-nr FÄLTKORT 2003 OS7-917 07A018 Försöksserie: Oljelin. Sortförsök 2003-03-19 Försöksvärd: Jbr.omr.: Tel.: Gård/by/ort: 5 0 0 0 4 OS7-917-305 D- -2003 Försöksled A. Antares B. Flanders
Hushållningssällskapet Gotland Hallfreda försöksstation 05B446.xls
Hushållningssällskpet Gotlnd Hllfred försökssttion 05B446.xls Pln-nr: L5-8010P ADB-nr: 05B446 Försöksnr: I-683-2017 Närmste Hllfred Försökssttion vädersttion: 1 2 3 4 5 6 7 8 Spruttillfälle, nr: dtum år-mån-dg
Campingpolicy för Tanums kommun
1(8) Cmpingpolicy för Tnums kommun 1. Bkgrund Strömstds och Tnums kommuner diskuterde gemensmt sin syn på cmpingverksmhetern i respektive kommun år 2003 och kunde då se ett stort behov v tt en likrtd syn
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Skyddseffekt mot snytggeskdor för cypermetrin, imidkloprid, lmd-cyhlotrin och Conniflex Smmnställning v försök nlgd 22-26 på As och Tönnersjöhedens försöksprker. Delrpport
Grund vårbearbetning till våroljeväxter Establishment of spring oil seed rape by shallow spring tillage
Grund vårberbetning till våroljeväxter Estblishment of spring oil seed rpe by shllow spring tillge Lovis Bergkvist Kndidtuppsts i biologi Agronomprogrmmet mrk/växt Exmensrbeten, Institutionen för mrk och
Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL
PASS. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL. Tl, bråktl och decimltl Vd är ett tl för någonting? I de finländsk fmiljern brukr det vnligtvis finns två brn enligt Sttistikcentrlen (http://www.tilstokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vesto_sv.html).
Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära
Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan
Materiens Struktur. Lösningar
Mteriens Struktur Räkneövning 1 Lösningr 1. I ntriumklorid är vrje N-jon omgiven v sex Cl-joner. Det intertomär vståndet är,8 Å. Ifll tomern br skulle växelverk med Coulombväxelverkn oh br med de närmste
Samodling av majs och åkerböna
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades
I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30
Kvalitetsbrödsäd Projektansvarig: Ann-Charlotte Wallenhammar, Projektredovisning: Lars Eric Anderson, HS Konsult AB, Box 271, 71 45 Örebro E-post: ac.wallenhammar@hush.se, le.anderson@hush.se Material
Kan det vara möjligt att med endast
ORIO TORIOTO yllene snittet med origmi ed endst någr få vikningr kn mn få frm gyllene snittet och också konstruer en regelbunden femhörning. I ämnren nr 2, 2002 beskrev förfttren hur mn kn rbet med hjälp
Finaltävling den 20 november 2010
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Finltävling den 20 november 2010 Förslg till lösningr Problem 1 Finns det en tringel vrs tre höjder hr måtten 1, 2 respektive 3 längdenheter? Lösning
Utnyttja restkvävet i marken
Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,
VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M3-2278 Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Optimala kvävegivorna varierar från 51 till 239 kg kväve. Skördarna har varierat
FÄLTKORT 2003 OS MA Skördeår Plannr ADB-nr
Skördeår Plannr ADB-nr FÄLTKORT 2003 OS6-9201 062348 Försöksserie: Timotejfrövall. Sortförsök 2003-05-13 Försöksvärd: Hushållningssällskapet Jbr.omr.: 1 Tel.: Gård/by/ort: Ormastorp försöksstation, VALLÅKRA
Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen
2016-05-23 Sid 1/2 Tjänsteskrivelse Dnr: LKS 2016-235 Kommunstyrelseförvltningen Leif Schöndell, 0523-61 31 01 leif.schondell@lysekil.se Pln för lik rättigheter och möjligheter i rbetslivet uppdrg till
Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen
Ett förspel till Z -trnsformen Fibonccitlen Leonrdo Pisno vnligen klld Leonrdo Fiboncci, den knske störste mtemtiker som Europ frmburit före renässnsen skrev år 10 en bok (Liber bci) i räknelär. J, fktiskt.
Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden
Slutrapport för projekt SLV2016-0029 finansierat av SLO-fonden Radsprutning för minskad miljöbelastning och exponering av bekämpningsmedel i höstraps Per Ståhl och Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet
Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.
LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,
R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Fältforskningsenheten Grödor Skördeår: Plan: OS7-31 Höstrybs. Sortförsök
R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Skördeår: ADB-nr: 07A073 Län-fnr: BC-201-2003 Ansvarig: Gunilla Lindahl-Larsson Förs.v: Eric Järpdal Utförar ansvarig: Anders Gustavsson 073-039 14 49 S.T Bärby ÖRSUNDSBRO
Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen
Måndsrpport juni 2014 Socil- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsvdelningen 1 Ekonomi och verksmhet 1.1 Resultt per verksmhet 1.1.1 Resultt juni 2014 Intäkter Kostnder Verksmhet Kom. ers. Fsg v verksm.
Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000
Kpitel 10 Nturresurser Att hushåll med jordens nturresurser är en viktig del i den översiktlig fysisk plneringen. Mål Tillgång till vtten v god kvlité sk säkrs för frmtiden. Läckge v näringsämnen och ndr
Internetförsäljning av graviditetstester
Internetförsäljning v grviditetstester Mrkndskontrollrpport från Enheten för medicinteknik 2010-05-28 Postdress/Postl ddress: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsl, SWEDEN Besöksdress/Visiting ddress: Dg Hmmrskjölds
Växjö möte 5 december 2017
Växjö möte 5 decemer 2017 Svmpekämpning i stråsäd Eliseth Bölenius och Gunill Berg Jordruksverket Nederörd (mm) Medeltempertur ( C) Väder Hlmstd 2016/2017 käll:smhi 25 Hlmstd 2016/17 Norml 1961-90 20 15
Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser
Syfte med försöken Målet med den här försöksserien har varit att undersöka havrens kvävebehov samt att se om det är möjligt att dela kvävegivorna till havre och därmed förbättra möjligheten att årsmånsanpassa
Sidor i boken
Sidor i boken -5 Vi räknr en KS För tt ni sk få en uppfttning om hur en KS kn se ut räknr vi här igenom den end KS som givits i denn kurs! Totlt kn mn få poäng. Om mn lycks skrp ihop 7 poäng eller mer
VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Johanna Wetterlind, SLU, Skara Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara Optimal kvävegiva varierar mycket både mellan år och
Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00
Tentmen i Mtemtik, HF9 9 dec 6, kl. 8:-: Emintor: Armin Hlilovic Undervisnde lärre: Erik Melnder, Jons Stenholm, Elis Sid För godkänt betyg krävs v m poäng. Betygsgränser: För betyg A, B, C, D, E krävs,
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så
Borcilac, en vasslebaserad foderkomponent i smågrisfoder
Borcilc, en vssleserd foderkomponent i smågrisfoder Smmnfttning - Tillsts v,5% Borcilc i ett konventionellt smågrisfoder ökde den dglig tillväxten under två veckor efter vvänjningen med melln 50 och 00
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR Anna-Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Optimala
Sammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).
Försök med ogräsbekämpning 2004 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp
Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad
Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Publicerat 215-1-3 Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. Finansierat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin via Anders Elofssons
Approximativ beräkning af den tid, som efter vunnen adjunktskompetens under de
Bilg 1. Approximtiv beräkning f den tid, som efter vunnen djunktskompetens under de senre åren erfordrts för förvärivndet f lektorskompetens. En jämförelsevis tillförlitlig och rättvis uppskttning f det
Sveakonferensen januari 2015
Sveakonferensen 13-14 januari 2015 Etableringstekniker i ekologiska klöver- och gräsfröodlingar Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Per Ståhl 2 Bo Cristianson 3 Lars Andersson 4 Lars Eric Anderson 1 HS Konsult
Matris invers, invers linjär transformation.
Mtris invers, invers linjär trnsformtion. Påminnelse om mtris beräkningr: ddition, multipliktion med sklärer och mtrisprodukt Algebrisk egenskper hos mtrisddition och multipliktion med ett tl (Ly Sts..,
Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete
Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete Anna-Karin Krijger HS Skaraborg Försök i Väst Sekreterare i Ämneskommitté Växtnäring Kväve till höstvete vid olika markförutsättningar Syftet är att skaffa
R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2010 M3-8036 BC-20-2010 03M128 1 Rune Jansson Haknäs, 741 91 Knivsta GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2010-05-04 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Vårkorn JORDART: nmh Styv lera ph-värde: 8,0 P-HCl: 120 Cu-HCl:
Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete
Nils Yngveson, HIR Skåne, Bjärred E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete SAMMANFATTNING I ett projekt inlett hösten 2014 provas två höstvetesorter, och,
VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Det är stor variation mellan olika platser i optimal kvävegiva i höstvete även om skördenivån
x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46
Vilket tl sk stå i rutn så tt likheten stämmer? + Lös ekvtionen så tt likheten stämmer. = + 9 = + = + = = Det sk stå 9 i rutn. Subtrher båd leden med. r -termen sk vr kvr i vänstr ledet. Skriv rätt tl
JORDBEARBETNING. Jordbearbetningssystem
JORDBEARBETNING ssystem Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland sfrågor har redan från starten av de regionala försöken rönt ett stort intresse i försökskommittén och bland lantbrukarna.
Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen 2018
Smmnställning v centrl resultt från Ntionell trygghetsundersökningen 2018 Smmnställning v centrl resultt från Ntionell trygghetsundersökningen 2018 Brå kunskpscentrum för rättsväsendet Myndigheten Brå
Effekter av packning på avkastning
Innehåll Effekter av packning på avkastning Johan Arvidsson, SLU Packning i ett plöjt system 1. Ettåriga effekter 2. Effekter i matjorden som finns kvar efter plöjning 3. Effekter av packning i alven.
Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd
Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd SLU EkoForsk 2002 Projektansvarig: Ullalena Boström, EVP, SLU. E-post: Ullalena Bostrom@vpe.slu.se Bakgrund Trots att vårsådd stråsäd ofta är relativt konkurrenskraftig
Sfärisk trigonometri
Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller
Vitsenap -användes som fånggröda vid tidigt vallbrott av gröngödslingsvall. Vitsenap. Viktiga sjukdomar som kan uppförökas. av gröngödslingsvall
Mellngrödor i växtföljder med oljeväxter Vitsenp -nvändes som fånggröd vid tidigt vllrott v gröngödslingsvll Ann-Chrlotte Wllenhmmr HS Konsult AB Örero Ultun, novemer 23 Örero, oktoer 22 Vitsenp -nvändes
Delrapport från projekt Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär, 2010.
Delrpport från projekt Kontroll v sniglr i ekologisk produktion v grönsker oh är, 21. Projektledre: Birgitt Svensson Kort projekteskrivning Sniglr, främst den spnsk skogssnigeln, Arion lusitnius, men även
Väder april Väder maj Väder juni Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg VSC Alnarp. Växtskydds- centralen Alnarp
Väder pril 27 Fungiidförsök i stråsäd 27 Växjö 6 de 27 Torbjörn Ewldz oh Gunill Berg VSC DC 3 31 31 Väder mj 27 Väder juni 27 DC 32 37 41 49 DC 59 65 73 75 Väder juli 27 L15-111 Jämförelse v effekten mot
R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps
R E S U L T A T 2007 OS3-89 R-34-2007 03H22 Sven-Gunnar o Johan Bergström Tomten, Vinninga GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-7 SORT: Heros FÖRFRUKT: Vårraps JORDART: mmh Molättlera ph-värde: 6,5 P-HCl: 88
R E S U L T A T 2014 OS M S001
R E S U L T A T 2014 OS3-191-1 M-307-2013 03S001 1 Jeppa Olanders Hemmesdyngevägen 158, 231 99 Klagstorp GRÖDA: Höstraps SÅDATUM: 2013-08-20 2014-03-13 NS 24-7 583 140 41 SORT: Excalibur FÖRFRUKT: Höstvete
Skördeår: P R E L I M I N Ä R A R E S U L T A T SIDA 1 Institutionen för växtproduktionsekologi
ADB-nr: 07A358 Län-fnr: MC-989-2007 Utförar-ansvarig: Göran Tollmar 0411-53 22 60, 0708-161 060 Förs.v: Rydsgård Gods AB 2007-11-01 15:34 RYDSGÅRD Jbr-omr: 1b A Gödsling kg Medel N P K S 2007-04-09 146
Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).
OGRÄSBEKÄMPNING I STRÅSÄD OCH HÖSTRAPS 2005 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se
Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Kvlifieringstävling den oktober 007 Förslg till lösningr 1 I en skol hr vr oh en v de 0 klssern ett studieråd med 5 ledmöter vrder Per är den ende v
Gör slag i saken! Frank Bach
Gör slg i sken! Frnk ch På kppseglingsbnn ser mn tävlnde båtr stgvänd lite då och då under kryssrn. En del v båtrn seglr för styrbords hlsr och ndr för bbords. Mn kn undr vem som gör rätt och hur mn kn
Reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda
Reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda Resultat från 9 försök anlagda 2000-2004 Bild över försöket på Sörby Gård 2002 Foto: David van Alphen de Veer Av: David van Alphen
> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck
> VD r ordet: Frösund stsr på nörigfrågorn > Frösund främjr kvinnors företgnde i Indien > 5 frågor: Sofi Hägg-Jegebäck APRIL 2015 Nyetsbld med ktuell informtion till dig som rbetr i Frösund. VD HAR ORDET
Reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda
Reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda Resultat från 9 försök anlagda 2000-2004 Bild över försöket på Sörby Gård 2002 Foto: David van Alphen de Veer Av: David van Alphen
Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Två delar: Etablering (sådd och såbäddsberedning) Våroljeväxter i plöjningsfri odling Den ideala såbädden Vad krävs av såbädden för att klara torra
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Bo Styf LAoG I, 5 hp ES, KndM, MtemA -9-6 Smmnfttning v föreläsningrn 5-7. Föreläsningrn 5 7, 7/9 6/9 : Det kommer, liksom i lärooken, inte tt finns utrymme för
Gödsling med svavel och kalium till lusern
Gödsling med svavel och kalium till lusern H14-0135-ALF Svavelbrist (t.v.) i slåttervall, Östergötland 2015. Foto: Louice Lejon Publicerat 2016-10-25 Anders Månsson, Hushållningssällskapet Östergötland
TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00
Kursnummer: Moment: Progrm: Rättnde lärre: TENTAMEN HF00 Mtemtik för bsår I TENA / TEN Tekniskt bsår Mssimilino Colrieti-Tosti, Nicls Hjelm & Philip Köck Nicls Hjelm 0-0-6 08:00-:00 Emintor: Dtum: Tid:
Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Kväveoptimum i sex höstveteförsök i Skåne 2002 blev 173
Diskreta stokastiska variabler
Definitioner: Diskret stokstisk vribler Utfllet i ett slumpmässigt försök i form v ett reellt tl, betrktt innn försöket utförts, klls för stokstisk vribel eller slumpvribel (oft betecknd ξ, η ) Ett resultt
Produktionssystem för ekologisk odling av trädgårdsblåbär Organic production systems in Northern highbush blueberries
Prouktionssystem för ekologisk oling v trägårslåär Orgni proution systems in Northern highush lueerries Håkn Asp (projektnsvrig), Birgitt Svensson, Siri Cspersen, Smmr Khlil Institutionen för iosystem
Etablering av oljeväxter genom hacksådd. Fältförsök 2002/2003. Rapport till SLF
2007-11-15 Etablering av oljeväxter genom hacksådd. Fältförsök 2002/2003. Rapport till SLF Gunnar Lundin Bakgrund En möjlighet att förbättra det ekonomiska utbytet i oljeväxtodlingen är att överföra odling
Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, Alnarp
Ogräsförsök i höstvete, korn och ärter Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, 230 53 Alnarp Fem försöksserier har genomförts i Skåneförsökens
GRÖDA: Höstraps GÖDSLING DATUM MÄNGD SORT: Beluga AXAN SÅTT DEN: KG/HA: FÖRFRUKT: Vårkorn
Försökvärd: Försöksstationen Alnarp PLAN: R2-4141-A Markstruktur för optimal oljeväxtodling Lönnstorp, Lomma ADB-NR: 02L060 LÄN-FNR: MX-210-2008 GRÖDA: Höstraps GÖDSLING DATUM MÄNGD SORT: Beluga AXAN 2008-09-02
Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg
Måndsrpport september 2013 Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 5 Individ- och fmiljeomsorg,
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr /2017)
Allmän studiepln för utbildning på forskrnivå i ämnet medicinsk vetenskp (Dnr 3-3225/2017) Gäller fr.o.m. 1 jnuri 2018 Fstställd v Styrelsen för forskrutbildning 2017-09-11 2 Allmän studiepln för utbildning
Institutionen för mark och miljö
Institutionen för mark och miljö (2011-02-16/GB/LR) 2012-01-31/GB/LR 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors
Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27
Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export
ξ = reaktionsomsättning eller reaktionsmängd, enhet mol.
Kemisk jämvikt. Kp. 6.1 4. Spontn kemisk retion: r G < 0, p konst, T konst. Jämvikt där G hr minimum i syst. Kinetiken (hög ktiveringsenergi) kn hindr. 6.1 Minimet i Gibbs fri energi. (p konst, T konst.)
Frö- och Oljeväxtodlarna
Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen
RÄKNEOPERATIONER MED VEKTORER. LINJÄRA KOMBINATIONER AV VEKTORER. ----------------------------------------------------------------- Låt u vr en vektor med tre koordinter u. Vi säger tt u är tredimensionell
Potatis i ekologisk odling 2019
Institutionen för växtproduktionsekologi Department of Crop Production Ecology Potatis i ekologisk odling 2019 Sortförsök 2014-2018 J. Hagman Uppsala 2019 Avsnitt ur Sortval i ekologisk odling 2019 Potatis
Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.
Linköping 2012-01-18 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Delrapport: Utvecklad beståndsetablering vid radhackning på 50 cm radavstånd Sammanfattning Två försök med
Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde
Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde Rådde gård ligger i Länghem, Tranemo kommun och är Hushållningssällskapet Sjuhärads försöksoch demonstrationsgård. Där har man dokumenterat resultaten från
Radhackning i robusta odlingssystem
Radhackning i robusta odlingssystem Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Projekt med 50 cm radavstånd 2012-2014 Två försöksserier: raduppbyggnad och tistelbekämpning 12 försök i vårvete, 8 försök
Pilotprojekt för provning av vete- och rågvete-sorters fusariumkänslighet
Pilotprojekt för provning v vete- och rågvete-sorters fusriumkänslighet Bkgrund Spnnmålsbrnschen bildde för fler år sedn en projektgrupp med målsättningen tt rbet för tt så långt som möjligt undvik Fusriumtoxiner