Snabbare uppkomst och knölutveckling i ekologisk potatisodling genom en utvecklad förgroningsteknik

Transkript

1 Slutrpport för SLU EkoForsk (28-21) projektet: Projektnsvrig: Jnnie Hgmn Institutionen för växtproduktionslär, SLU, Box 743, 75 7 Uppsl Snre uppkomst oh knölutvekling i ekologisk pottisodling genom en utvekld förgroningsteknik Målsättning Målsättningen med projektet vr tt undersök hur förgroning oh en förättrd förgroningsteknik kn förkort tidsperioden melln sättning oh uppkomst oh ge en tidigre knölildning. En tidig strt v knöltillväxten ökr förutsättningrn för tt få en säker oh hög skörd i ekologisk pottisodling. Smmnfttning Under SLU EkoForsks nslgsperiod strtde utveklingen v en förgroningsmetod som utveklr dventivrötter tillsmmns med groddr på pottisknölrn. Här redoviss resultten från det fortstt projektet I denn projektomgång undersöktes metoden ytterligre oh testdes i större skl i fält. Undersökningrn genomfördes i två steg, dels i fortstt kärlförsök oh dels i fältförsök. Kärlförsöksdelen Fem sorter ingik i två kärlförsök som utvärderde sju olik förgroningsregimer. I två kärlförsök undersöktes effekt v skd på groddrn (ej puliert). Fältförsöksdelen I fyr fältförsök under perioden jämfördes effekten v olik metoder v förgroning på skörderesulttet. Slutstser Förgroningsmetoden som stimulerr rotildning (PR-metoden) gv snre uppkomst, tidigre knölildning oh högre skörd i olik kärlexperiment för sortern Mtild, Ciero, Jutlndi, Sv oh Srpo Mir. Det fnns ett tydligt smspel melln förgroningsmetod oh sort, d v s PR-metoden pssde en del sorter men inte ll. Förgroningen gv en tidigre mognd, registrerd som TS-hlt. Knölr förgrodd enligt PR-metoden hde en högre TS-hlt än knölrn i de ndr försöksleden i kärlförsök. Förgroning enligt PR-metoden gv en snre uppkomst i fältförsök, men skillndern hnn utjämns till skörd oh det fnns ing sttistisk skillnder i knölskörd melln de två metodern för de flest sortern. För en sort, Super, gv PR-metoden lägre skörd än P-metoden. I fältförsök gv förgroning, åd metodern, i genomsnitt 6 dgr tidigre uppkomst oh i genomsnitt 15 % högre skörd jämfört med kontrolledet. Om det finns ltent rötor i ett utsädesprti kn PR-metoden stimuler tt dess utvekls oh mn får lötröt i utsädet. Dett inträffde för ett pr utsädesprtier. 1

2 Slutrpport för SLU EkoForsk (28-21) projektet: Resulttförmedling Resultten från kärlförsöksdelen finns pulierde i rtikeln: Hgmn, J. (212). Different pre-sprouting methods for erly tuer hrvest in potto (Solnum tuerosum L.) At Agriulture Sndinvi, Setion B- Soil & Plnt Siene, 62:2, Resultten från fältförsöksdelen finns pulierde i rtikeln: Hgmn, J (212) Pre-sprouting s Tool for Erly Hrvest in Orgni Potto (Solnum tuerosum L.) Cultivtion. Potto Reserh, 55: Resultten hr även presenterts på en pottiskurs i Borlänge I en poster 21 oh på SLU EkoForsks hemsid: 28/ Bkgrund Att odl pottis ekologiskt är myket svårt oh dett märks genom tt relen ekologiskt odld pottis minskt med 1 % sedn 24. Det stor prolemet för odlingen är risken för ldmögelngrepp. Det finns ing riktigt verkningsfull ekämpningsmetoder oh de medel som finns kn i äst fll fördröj ngreppet någon vek. Det som finns tt tillgå är tt nvänd resistent sorter eller metoder som påskyndr grödns utvekling så tt pottisen hinner skörds innn ldmögelngreppen kommer (Krlus & Ruer 1997, Möller & Reents 27). Tidigre knölskörd kn mn få genom tt nvänd tidig sorter, men okså genom värmeehndling oh förgroning v utsädet (Allen et l 1992; Struik & Wiersiem, 1999). Förgroning påskyndr pottisgrödns utvekling oh ger en snre uppkomst, men påverkr okså grödns lststruktur, knölntl, storleksfördelning oh skörd (Ewing & Struik 1992, Struik & Wiersiem, 1999). (O Brin et l, 1998). Vid förgroning plers knölrn ljust för tt utvekl strk grön groddr. Förgroningstiden kn vrier, men är vnligtvis 4 vekor (Crlsson, 197, Struik & Wiersiem, 1999). Adventivrotildningen på knölrn hr etydelse för uppkomsthstigheten (Burton, 1989). Förgroning v pottis hr undersökts i fler projekt men i dess projekt hr syftet främst vrit tt produer krftig hållr ljusgroddr. I en större undersökning (Crlsson, 197) provdes olik förgronings strtegier vrv en vr tt dr upp små pottisplntor. Tekniken tt gynn en rotutvekling hr med frmgång okså provts i mindre skl (Bodin & Svensson, 1996). Mång pottissorter kn vissn ner totlt på grund v ldmögelngrepp på en vek. I ndr, mer motståndskrftig sorter kn dett t ett pr vekor. När pottisen ngrips v ldmögel måste lsten förstörs för tt minsk risken för knölinfektion oh för tt förhindr ildningen v vilsporer (Dhlerg et l, 22). Det är okså viktigt tt förhindr tt smitt sprids i fältet oh till närliggnde pottisodlingr. Blstdödning inneär tt knöltillväxten vryts, oh inträffr dett tidigt under växtodlingssäsongen lir knölskörden låg oh ndelen små, ej säljr, knölr stor. Resultt från Ekoforsk-projektet Knölutvekling oh skördetillväxt hos olik pottissorter visr tt knöltillväxten påverks redn vid en ngreppsnivå på 1-2 % ( Ett prolem med förgroning är tt hnteringen v det förgrodd utsädet kn inneär tt det skds oh dett kn h en myket negtiv inverkn på utsädets produktionskpitet. För tt undersök om det vr någon skillnd melln de två olik förgroningsmetodern, vnlig förgroning oh rotinduernde förgroning när det gäller ders känslighet för meknisk skdor vid hntering genomfördes två kärlexperiment där utsädet i två försöksled medvetet utsttes för skd. 2

3 Slutrpport för SLU EkoForsk (28-21) projektet: Kärlförsöksdelen Mteril oh metoder Två kärlförsöksexperiment genomfördes vid Uppsl. Effekten v olik utsädesehndlingrn testdes i Mitsherlih kärl med en plnt per kärl oh ordnde i rder med 4 m vstånd melln plntorn. Kärlen fylldes med 4 l jord, pottisknölrn plerdes i kärlet oh därefter fylldes ytterligre 1,5 l jord i vilket gv ett sättdjup på 5 m. Experimentet vr fullständigt rndomisert med tio upprepningr oh tre pottissorter i vrje experiment. Sortern vr Mtild, Ciero oh Ditt i Experiment 1 oh Mtild, Ditt oh Ovtio i Experiment 2. Krukorn stod utomhus under perioden 11 juni till 23 juli (Experiment 1) oh 16 juni till 31 juli (Experiment 2). Skillnden melln experimenten vr förgroningsperiodens längd (Tell 1). Målsättningen vr tt studer den tidig tillväxten oh knölildningen oh därför skörddes krukorn innn de uppnått mognd, 42 respektive 45 dgr efter sättning (DAP, dys fter plnting). Allt försöksutsäde lgrdes i 4 C till experimenten örjde. Förgroningsehndlingrn för de olik försöksleden vr: ) Kontroll (Contr), oehndlt utsäde lgrt i i 4 C till sättning. ) Konventionell förgroning (P): Utsädet flyttdes från lgret till växthus med en tempertur på 15-2 C. ) Förgroning med stimulering v dventivrötter (PR). Utsädet flyttdes från lgret till växthus med en tempertur på 15-2 C. När knölrn hde väkts oh det fnns synlig groddr, vilket tog 4-5 dgr, strtde stimulering en v dventivröttern. Dett gjordes genom tt en liten mängd vtten sprydes över knölrn under 2 sekunder vr tredje minut för tt håll dem fuktig. Utsädet flyttdes från lgret (4 C) i tid för tt uppnå ntl dggrder för de olik försöksleden. Förgroningsmetoden som stimulerde rotutvekling visde sig h den negtiv effekten tt röttern trsslde ihop sig om plnteringen lev försend oh därför fnns ett försöksled där knölrn återfördes till lgret efter rotildning, försöksleden PRS2 oh PRS5. Fyr respektive sex olik förgroningsperioder testdes i experimenten. Resultten nlyserdes med hjälp v SAS proeduren GLM (SAS, 1996) oh när den sttistisk nlysen visde signifiknt skillnder, nlyserdes skillnden melln de olik försöksleden med hjälp v Tukey. Anlysern visde smspel melln förgroningsmetod oh sort oh därför redoviss resultten för vrje sort. Tell 1. Behndling v försöksutsäde till Experimenten 1 oh 2 Behndling 1 Experiment 1 Experiment 2 Antl Fysiologisk Behndling 1 Antl dgr i ålder (ntl dgr lger efter dggrder förgroning förgroning >4 C) Antl dgr förgroning Antl dgr i lger efter förgroning Fysiologisk ålder (ntl dggrder >4 C) Kontroll Kontroll P P PR P PRS PR PR PRS ) Förgronings ehndling: P = förgroning, PR =förgroning med rotinduering, S = i lger efter förgroning, inom prentes ntl dggrder >4 C. Expt. 1: Kontroll (), P1 (15), PR1 (15), PRS2 (11); Expt. 2: Kontroll (), P3 (6), P4 (2), PR3 (6), PR4 (2), PRS5 (4). 3

4 Slutrpport för SLU EkoForsk (28-21) projektet: Resultt De olik förgroningsmetodern visde en tydlig effekt. En närmre grnskning visde tt skillndern främst fnns melln kontrolledet oh förgroningsleden, oh skillnden melln de olik förgroningsleden vr mindre. Smspel melln förgroningsmetodern oh sortern tyder på tt de olik sortern regerr olik. Att sortern regerr olik är gnsk nturligt eftersom egenskper som groningsvil oh fysiologiskt åldrnde är sortspeifikt. Uppkomsten påverkdes v förgroningsmetod oh den lång PR-metoderen gv en tidigre uppkomst på 14 dgr i jämförelse med kontrollen oh 3-6 dgr i jämförelse med P-metoden. Metoden då utsädet återfördes till lgret (PRS-metoden) visde ett tydligt kslg i Experiment 1 oh ett något mindre kslg i Experiment 2. Förgroningsmetodern vr längre i Experiment 1 än i Experiment 2 oh dett gv resultt med större skillnd i plnthöjd oh lstutvekling (Figur 1). Kontrolledet hde senre uppkomst men efter uppkomst vr lsttillväxten snre. I Experiment 2 vr skillndern mindre oh signifiknt endst för ehndlingen PR 1. Vid skörd gv smtlig förgroningsled högre knölskörd än kontrolledet i åd experimenten (Tell 2) däremot vr skillnden melln de olik förgroningsleden inte lltid signifiknt. Sortern Mtild oh Ciero vr de som svrde äst på PR-metoden oh signifiknt skillnder i TS-skörd melln de åd förgroningsmetodern (Figur 2). Den högre TS-hlten (Tell 3) hos knölrn i PR-ledet tyder på tt de uppnått en större mognd än knölrn i de ndr försöksleden. Tell 2. Knölvikt oh knölstorleksfördelning i två kärlförsöksexperiment som undersöker olik förgroningsmetoder. Medel v tio upprepningr Knölvikt, g 2 % knölr 4-5 mm Frktioner 2, Experiment Behndling 1 Mtild Ciero 3 Ovtio 4 Ditt 3 Super 4 Mtild Ciero 3 Ovtio 4 Ditt 3 Super 4 1 Kontroll P PR PRS Kontroll P P PR PR PRS ) Förgronings ehndling: P = förgroning, PR =förgroning med rotinduering, S = i lger efter förgroning, inom prentes ntl dggrder >4 C. Expt. 1: Kontroll (), P1 (15), PR1 (15), PRS2 (11); Expt. 2: Kontroll (), P3 (6), P4 (2), PR3 (6), PR4 (2), PRS5 (4). 2) Dt med olik okstäver etyder signifiknt skillnder melln ehndlingrn enligt ett Tukey test 3) I Expt 1 4) I Expt. 2 4

5 Slutrpport för SLU EkoForsk (28-21) projektet: Experiment 1 Experiment 2 m m 5 5 Mtild Mtild DAP DAP m m 5 5 Ditt Super DAP DAP m m 5 Ciero 5 4 Ovtio DAP Cont. P PR1 PRS2 DAP Contr. P3 P4 PR3 PR4 PRS5 Figur 1. Uppkomst oh plnthöjd (m) vid olik förgroningsmetoder ntl dgr efter uppkomst (DAP) för fyr pottissorter (Mtild, Ditt, Ciero nd Ovtio) i två experiment. Medeltl v 1 upprepningr. Förgroningsmetod: P = förgrodd, R = induering v rötter, S = i lger efter förgroning, inom prentes, ntl dggrder >4 C. Experiment 1: Contr. = Kontroll (), P1 (15), PR1 (15), PRS2 (11); Experiment 2: Contr= Kontroll (), P3 (6), P4 (2), PR3 (6), P4 (2), PRS5 (4). 5

6 Slutrpport för SLU EkoForsk (28-21) projektet: Tell 3. Torrsustnshlt knölstorleksfördelning i två kärlförsöksexperiment som undersöker olik förgroningsmetoder. Medel v tio upprepningr Torrsustnshlt 2 Experiment 1 Experiment 2 Behndling 1 Mtild Ciero Ditt Behndling 1 Mtild Ovtio Super Kontroll 16.d d Kontroll P P PR P PRS PR PR PRS ) Förgronings ehndling: P = förgroning, PR =förgroning med rotinduering, S = i lger efter förgroning, inom prentes ntl dggrder >4 C. Expt. 1: Kontroll (), P1 (15), PR1 (15), PRS2 (11); Expt. 2: Kontroll (), P3 (6), P4 (2), PR3 (6), PR4 (2), PRS5 (4). 3) Dt med olik okstäver etyder signifiknt skillnder melln ehndlingrn enligt ett Tukey test g Experiment 1 Experiment 2 g 1 Mtild 8 Mtild Contr. P1 PR1 PRS2 Contr. P3 P4 PR3 PR4 PRS5 g Ditt g Super d Contr. P1 PR1 PRS2 Contr. P3 P4 PR3 PR4 PRS5 g Ciero Contr. P1 PR1 PRS 2 g Ovtio Contr. Figur 2. TS-skörd (g) v lst ( ) oh knölr ( ) för fyr sorter i två experiment. Medeltl v 1 upprepningr. Förgroningsmetod: P = förgrodd, R = induering v rötter, S = i lger efter förgroning, inom prentes, ntl dggrder >4 C. Experiment 1: Contr. = Kontroll (), P1 (15), PR1 (15), PRS2 (11); Experiment 2: Contr= Kontroll (), P3 (6), P4 (2), PR3 (6), P4 (2), PRS5 (4). P3 P4 PR3 PR4 PRS5 6

7 Slutrpport för SLU EkoForsk (28-21) projektet: Inverkn v meknisk skd Mteril oh metoder För tt undersök om det vr någon skillnd melln de två förgroningsmetodern, vnlig förgroning (P) oh rotinduernde förgroning (PR), när det gäller meknisk skdor vid hntering, genomfördes två kärlexperiment. I experiment 3 skddes utsädet i två försöksled genom tt 5 % v groddr respektive rötter klipptes ort. I experiment 4 skddes utsädet genom tt knölrn, i två försöksled, rulldes med ett lätt tryk mot ett plnt underlg. I experiment 3 ingik sortern Ciero, Jutlndi, Priness, Srpo Mir, Sv smt Terr Gold. I experiment 4 ingik sortern Ciero, Jutlndi, Mtild, Melody smt Srpo Mir. Förgroningen oh genomförnde v kärlförsök gik till som tidigre eskrivet. Förgroningens längd vr 25 dgr oh gv 4 temperturgrder. Rotindueringen pågik under tio dgr. Försöksleden vr: Kontroll, P, P+skd, PR, PR+skd. I åd experimenten ingik tio replikt. Resultten nlyserdes med hjälp v SAS proeduren GLM (SAS, 1996) oh när den sttistisk nlysen visde signifiknt skillnder, nlyserdes skillnden melln de olik försöksleden med hjälp v Tukey. Anlysern visde smspel melln förgroningsmetod oh sort oh därför redoviss resultten för vrje sort. Resultt Resultten från de här experimenten indikerr, liksom Experimenten 1 oh 2, tt sortern regerr olik på de två förgroningsmetodern. Preis som i de tidigre kärlexperimenten hde förgroningsleden signifiknt tidigre uppkomst(dt ej redovisde här) oh signifiknt högre skörd än kontrolledet (Tellern 4 oh 5). I Experiment 3 vr knölskörden (totl friskvikt) i PR-ledet signifiknt högre än i P-ledet för sortern Jutlndi, Priness oh Sv. I Experiment 4 vr det ing signifiknt skillnder melln förgroningsleden. Den tillfogde skdn sänkte skörden, men denn skördesänkning vr inte signifiknt. Det gik inte heller tt vis någon sttistisk skillnd melln de två förgroningsmetodern när det gällde effekt v skd, även om det tyktes som tt skd genom klippning sänkte skörden mer i PR-ledet än i P-ledet. När skdn orskdes genom rullning vr det tvärtom, d v s skördereduktionen vr i genomsnitt störst i P-ledet (Figur 3). Tell 4. Knölskörd, totl friskvikt (g) för 6 pottissorter i ett kärlförsök med två förgroningsmetoder oh skdor tillfogd genom ortklippning v 5 % v groddr oh rötter. Genomsnitt v 1 replikt. Signifiknt skillnder, inom respektive sort, indikers med olik okstäver Experiment 3, 28 Led Ciero Jutlndi Priness Srpo Mir Sv Terr Gold Kontroll 194, 199,4 19,4 21,2 247,6 179,3 Förgrodd (P) 325,1 257,9 318,9 279,8 322,8 315,6 Förgrodd (P) + skd 324,7 242,7 31,9 254,8 37,6 296, Rotinduering (PR) 359,8 351,3 398, 334,2 432,7 313,1 Rotinduering (PR) + skd 387,7 314, 357,2 297,8 332,9 31,8 7

8 Slutrpport för SLU EkoForsk (28-21) projektet: Tell 5. Knölskörd, totl friskvikt (g) för 5 sorter i ett kärlförsök, med två förgroningsmetoder oh skdor tillfogd genom rullning v utsädet. Genomsnitt v 1 replikt. Signifiknt skillnder, inom respektive sort, indikers med olik okstäver 1 Experiment 4, 29 Led Ciero Jutlndi Mtild Melody Srpo Mir Kontroll 269,3 174,8 214,1 184, 159,2 Förgrodd (P) 435,4 351,9 269,4 328,4 38, Förgrodd (P) + skd 386, 323,6 276,2 322,1 23,1 Rotinduering (PR) 348,8 313,8 243,7 222,6 281,6 Rotinduering (PR) + skd 359, 314,1 273,5 234,6 24,1 1) Signifiknt vid p<,5 i smm kolumn enligt Tukey-Krmer test Försöksled: 1) Kontroll 2) Förgrodd (P) 3) Förgrodd (P)+skd* 4) Förgrodd (PR) 5) Förgrodd (PR)+skd* *28 tillfogd genom ortklippning v 5 % v groddr oh rötter oh tillfogd genom rullning v utsädesknölrn Figur 3. Knölskörd, g, genomsnitt över 6 (28) respektive 5 (29) pottissorter i två kärlförsök. Jämförelse v två förgroningsmetoder smt effekt v tillfogd skd. Fältförsöksdelen. I fyr fältförsök undersöktes effekten v förgroning. Försöksperioden vr tre år med två försök under 28 oh ett försök under 29 oh 21. Mteril oh metoder Utsädet till de olik försöksleden ehndldes på smm sätt som utsädet som ingik i kärlförsöksexperimenten. Längden på de olik förgroningsperiodern presenters i Tell 6. Fältförsöken utfördes enligt gällnde försöksprxis för ekologisk odling. Under 28 ldes det ut två försök ett i Skåne oh ett i Dlrn. Under 29 fik ett försök i Dlrn kssers oh 21 ldes det ut ett försök i Skåne. Försöksdesignen vr 28 ett rndomisert lokförsök med en sort, Super, oh fyr upprepningr. Under 29 inkluderdes ytterligre en sort, Srpo Mir, i försöket. Försöksdesignen vr då ett split-plot-försök med sortern på storrut oh förgroningsleden på smårutor. För tt kunn fång knölutveklingen ättre inkluderdes skördetider i försöket under 21. Försöksdesignen vr då ett splitplot-försök med skördetid på storrutor oh förgroningsleden på smårutor. Endst en sort ingik i försöket dett år. I tell 7 eskrivs odlingsförutsättningrn i de olik försöken. I ll fältförsök vr rutstorleken 16 m 2. I fält grderdes uppkomst oh ntl plntor. Angrepp v ldmögel edömdes en gång i vekn från det först utrottet v ldmögel i området. I vrje rut grderdes ldmögel oh ike-speifik nekros enligt skln som utveklts v Anonym (1947). Efter skörd mättes knölvkstning oh storleksfördelning. Skördde knölr sorterdes i fyr frktioner: <4, 4-5, 5-6 oh> 6 mm. Under 28 oh 29 hr TShlt mäts för vrje ehndling. Under 21 mättes densitet rutvis. Resultten från de enskild fältförsöken 8

9 Slutrpport för SLU EkoForsk (28-21) projektet: hr eretts med hjälp v MIXED proeduren i SAS mjukvr (SAS Institute, 1996). Fix fktorer vr förgroningsehndling (28-21), sort (29) oh skördetidpunkt (21). Signifiknt skillnder melln försöksleden testdes med Tukey-Krmers test. Tell 6. Utsädesehndling, Fysiologisk ålder utrykt som ntl dggrder >4 C. P = konventionell förgroning, PR = förgroning oh stimulering v dventiv rotsildning Control P P PR PR Tell 7. Odlingsförutsättningrn på de olik försökspltsern, Yer Tril site 28 Önnestd, A 56.2 N, 14.6 E Hedemor, B 6.29 N, E För- Sättning Skörd, Kumultiv tempertur, Kumultiv nederördl, frukt Sort DAP 1 s C mm Korn Super 8 mj Träd Super 26 mj Önnestd, A 56.2 N, 14.6 E Rågvete Super Srpo Mir 15 mj Önnestd, A 56.2 N, 14.6 E 1) DAP=ntl dgr efter sättning 2) Sättning till först skörd Rågvete Super 19 mj 77, 84, 91 respektive Resultt Försöken visde signifiknt skillnder melln kontrollen (ingen förgroning) oh förgroningsleden, men skillnd melln de olik förgroningsleden kunde r viss under 21. Förgroning gv i medeltl ått dgr tidigre uppkomst i jämförelse med kontrollen i Önnestd oh fyr dgr i Hedemor. Signifiknt skillnder i ntl plntor per kvdrtmeter kunde viss vid två tillfällen, 28 i Hedemor oh för Srpo Mir 29. I åd fllen så hde kontrollen färre plntor per kvdrtmeter än förgroningsleden. Förgroning påverkr, ökr, den fysiologiskåldern hos pottisutsädet. I försöken mättes grödns mognd genom grdering v lstensnedvissning oh i de förgrodd leden strtde nedvissningen en vek tidigre än i kontrolledet (Tell 8) utom för den sen sorten Srpo Mir. En mer mogen gröd är mottgligre för ldmögel vilket inneär tt förgroning kn ök risken för ngrepp v ldmögel. Under försöksåren 28 oh 29 hnn grödn mogn helt innn ldmögelngreppen strtde i området, men under försöksåret 21 skedde ngreppen tidigre oh de förgrodd leden ngreps först (Tell 9). Däremot hde knölutveklingen nått så långt det tt det inte påverkde skörden. 9

10 Slutrpport för SLU EkoForsk (28-21) projektet: Den sn utveklingen i de förgrodd försöksleden gv en signifiknt högre skörd, åde totlt oh i frktionen 4-6 mm, i dess led i ll försök utom Önnestd 28 (Tell 1). På denn försökplts gik utveklingen så snt oh försöket skörddes för sent för tt fång upp förgroningsledens tidig utvekling oh kontrolledet hnn iftt förgroningsleden. I genomsnitt gv de förgrodd leden 7-24 % högre skörd än kontrolledet. Förgroning ger en hög skörd tidigre under odlingssäsongen oh dett visdes tydligt under försöksåret 21 då tre skördetidpunkter ingik i försöket (Tell 11). Skördeskillndern vr som störst vid det först skördetillfället oh minskde vid den ndr oh tredje skörden. Att ök ett den fysiologiskåldern hos ett utsädesprti kn led till en sänkning v den potentiell produktionskpiteten, men i situtioner med egränsnde odlingsetingelser kn dett ändå lön sig, t ex då växtodlingssäsongen är egränsd eller det finns risk för tidig ngrepp v ldmögel. I denn försöksserie vr dett fllet oh förgroningen hde en positiv effekt på skörden. Däremot gik det inte tt vis om den en förgroningsmetoden vr ättre än den ndr. Tell 8. Uppkomst (dgr efter plntering, DAP), plntor per m 2 nd proent nedvissning i tre försök under 28 oh 29. Olik okstäver etyder signifiknt skillnder melln ehndlingrn 1 Nedvissning, % Sort Försöksplts Utsädesehndling Uppkomst DAP Plntor per m 2 8 DAP 2 66 DAP 3 9 DAP 2 73 DAP 3 97 DAP 2 17 DAP 3 28 Önnestd Super Kontroll 33 4,3-3 4 P , P ,2-4 5 PR ,3-4 5 PR , Super Hedemor Kontroll 2 3, P , P , PR , PR , Super Önnestd Kontroll 29 5, P 1 21 d 5, P , PR 1 2 de 5, PR 2 21 d 5, Srpo Kontroll 27 4, Mir P 1 19 ef 5,3 6 3 P 2 18 f 5, PR 1 19 de 5, 5 23 PR 2 19 de 5, ) Signifiknt vid p<,5 inom ett försök i smm kolumn enligt Tukey-Krmer test 2) P=Förgroning, PR=Förgroning med dventivrotildning (se tell 1) 3) DAP 28 4) DAP 29 1

11 Slutrpport för SLU EkoForsk (28-21) projektet: Tell 9. Uppkomst (dgr efter sättning, DAP), proent nedvissning oh proent ngrepp v pottisldmögel under 21. Sort: Super. Olik okstäver etyder signifiknt skillnder melln ehndlingrn 1 Utsädes- Uppkomst Nedvissning, % Bldmögel, % Behndling 2 DAP 6 DAP 77 DAP 84 DAP 91 DAP 77 DAP 84 DAP Kontroll P PR ) Signifiknt vid p<,5 inom ett försök i smm kolumn enligt Tukey-Krmer test 2) P=Förgroning, PR=Förgroning med dventivrotildning (se tell 1) Tell 1. Totl skörd (kg/m 2 ), skörd i frktionen 4-6 mm (kg/m 2 ) oh knölstorlek (proent knölr < 4 mm oh > 6 mm) i tre försök under 28 oh 29. Olik okstäver etyder signifiknt skillnder melln ehndlingrn 1 År / Sort Försöksplts Utsädesehndling skörd kg/m 2 Skörd kg/m 2 i frktionen 4-6 mm %-knölr < 4 mm %-knölr > 6 mm 28 Super Önnestd Kontroll 3,7 2, P 1 4,5 2, P 2 4, 2, PR 1 3,98 2, PR 2 3,92 2, Super Hedemor Kontroll 2,26 1, P 1 2,9 2, P 2 2,88 2, PR 1 2,75 2, PR 2 2,68 2, Super Önnestd Kontroll 2,71 1, d P 1 3,49 2, d P 2 2,93 2, d PR 1 3,19 2, d PR 2 3,3 2,6 2 1 d Srpo Mir Kontroll 2,92 2,39 8 d 11 P 1 3,29 2,59 7 d 14 P 2 3,13 2,42 7 d 16 PR 1 3,9 2,37 6 d 17 PR 2 3,5 2,2 7 d 21 1) Signifiknt vid p<,5 inom ett försök i smm kolumn enligt Tukey-Krmer test 2) P=Förgroning, PR=Förgroning med dventivrotildning (se tell 1) 11

12 Slutrpport för SLU EkoForsk (28-21) projektet: Tell 11. Totl skörd (kg/m 2 ), densitet(g/m 3 ) oh knölstorlek (proent knölr < 4 mm oh > 6 mm) vid tre skördetillfällen (77, 84 nd 91 dgr efter sättning, DAP) i ett försök 21. Sort: Super. Olik okstäver etyder signifiknt skillnder melln ehndlingrn 1 Skördetidpunkt Utsädesehndling Skörd, kg/m 2 Densitet g/m 3 %-knölr < 4 mm %-knölr > 6 mm 77 DAP Kontroll 1,9 e 1,722 d 33 2 P 1 2,83 1, PR 1 2,46 d 1,754 d DAP Kontroll 2,27 de 1,758 d 3 2 P 1 2,84 1, PR 1 2,65 1, DAP Kontroll 2,55 d 1, P 1 3,16 1, PR 1 2,78 1, ) Signifiknt vid p<,5 inom ett försök i smm kolumn enligt Tukey-Krmer test 2) P=Förgroning, PR=Förgroning med dventivrotildning (se tell 1) Referenser: Anonymous (1947) The mesurement of potto light, Trnstions of the British Myologil Soiety 31: Allen, E,J,, O Brien, P,J, & Firm, D, (1992) Seed tuer prodution nd mngement, In: Hrris PM (ed,), The Potto, Chpmn & Hll, London, pp Bodin, B, oh Svensson, B, 1996, Pottis oh pottisproduktion, Lärook, Institutionen för växtodlingslär, SLU, Uppsl, Burton, W, G, 1989, The Potto, Third edition, Longmn, New York, Crlsson, H, 197, Förgroning v mtpottis, Växtodling 14, Institutionen för växtodlingslär, SLU, Uppsl, Dhlerg, J,, Andersson, B,, Nordskog, B, & Hermnsen, A, 22, Field survey of oospore formtion y Phytophthor infestns, Lte Blight: Mnging the glol thret, GILB-meeting July 14-19, 22 Hmurg, Ewing, E,E, & Struik, P,C, (1992), Tuer formtion in potto: indution, initition, nd growth, Hortiulturl Reviews 14: Krlus W, Ruer R (1997) Effet on presprouting on yield nd qulity of minrop pottoes (Solnum tuerosum L,) in orgni frming, J Agron & Crop Si 179, O Brien, P,J,,Allen, E,J,, Firmn, D,M,, (1998) A review of some studies into tuer initition in potto (Solnum tuerosum) rops, Journl of Agriulturl Siene, Cmridge, 13, , SAS Institute (1996) SAS System for Mixed Models, SAS Institute, In,; Cry, North Crolin, USA Struik, P, C, nd Wiersiem, S, G, 1999, Seed Potto Tehnology, Wgening Press, The Netherlnds, 12

13 Slutrpport för SLU EkoForsk (28-21) projektet: Bilg Bilder från fältförsök oh kärlexperiment Bilder från kärlförsök, Experiment 2. Till vänster: Pottisknölr plnterde i Mitsherlih-kärl. Nedn: Knölskörd från smm experiment sort Ovtio. Försöksetekningr (ntl dggrder >4 C), se även tell 1: Kontroll P 3 (6) P 4 (2) PR 3 (6) PR 4 (2) PRS 5 (4) Bilder v skördde plntor i fältförsök 29, sorten Super. Försöksled (ntl dggrder >4 C), se även tell 6: A=Kontroll B=P1 (2) C=P 2 (6) D=PR 1 (2) E=PR2 (6) Bilder från fältförsök 21. Till vänster utsäde till försöksled P 1 (FG 1) oh PR 2 (FG2) smt ild från försöket. Se tell 6 för eskrivning v hntering v försöksutsädet. 13