Utfodringsintensitetens inverkan på slaktsvinens produktionsresultat

Transkript

1 Nr 25. Mrs 2001 Utfodringsintensitetens inverkn på slktsvinens produktionsresultt Ev Persson, SLU - Institutionen för jordruksvetenskp Skr Kristin Andersson, SLU - Institutionen för husdjurens utfodring och vård Smmnfttning Resultten visr tt SLU-normen fortfrnde är den utfodringsnorm som kn rekommenders till dgens slktsvin. Grisrn kunde konsumer mer foder under i stort sett hel uppfödningen än vd SLU-normen nger men det ekonomiskt utfllet förättrdes inte. En högre fodernorm (SLU-norm + 10%) medförde ättre tillväxt och därmed snre omloppshstighet men dett kunde inte kompenser den högre foderkostnden. En lägre fodernorm (SLU-norm 10%) gv färre kilo producert kött, vilket idrog till ett sämre ekonomiskt utfll trots högre vräkningspris per kilo. 1

2 Inledning Det primär syftet med slktsvinsproduktionen är tt på äst ekonomisk sätt producer kött v sådn kvlitet som mrknden efterfrågr. Det ekonomisk resulttet påverks i hög grd v tillämpd utfodringsnorm. En hög norm hr positiv inverkn på djurens tillväxt och därmed omsättningshstigheten i stllet. Vid lltför hög norm försämrs emellertid foderutnyttjndet som följd v ökd fettnsättning. Eftersom fodret svrr för ungefär 40% v de rörlig kostndern i slktsvinsproduktionen, påverkr även små förändringr i foderutnyttjndet det ekonomisk utfllet. Den i Sverige rekommenderde utfodringsnormen, SLU-normen, är serd på grisens levnde vikt. Normen inneär hög fodertilldelning under först delen v uppfödningen, då grisen hr stor tillväxtpotentil, och reltivt svg fodertilldelning under senre delen v uppfödningen för tt egräns fettnsättningen. I prktiken nvänds generellt SLU-normen vid utfodring v slktsvin men med det undntget tt den tillämps som en tidsnorm. Det hr diskuterts om SLU-normen fortfrnde är relevnt tt nvänd i och med de förättringr som gjorts inom vel, stllmiljö, djurflöden och foder sedn SLU-normen togs i ruk under mitten v 1980-tlet. Målsättningen med denn studie vr tt studer hur foderintensiteten påverkr slktsvinens produktions- och slktkroppsresultt och tt undersök om SLU-normen fortfrnde är den ekonomiskt äst utfodringsnormen. Mteril och metoder Försöket omfttde två försöksomgångr i SLU s försökssttion Bjertorp. Totlt ingick 800 grisr v korsningen LY*H. Smågrisrn levererdes i omgång 1 från 12 esättningr och i omgång 2 från två esättningr. Grisrn grupperdes med hänsyn till kön, vikt, vrition i vikt smt födelseesättning. Könslndd uppfödning tillämpdes. I omgång 1 jämfördes tre olik utfodringsintensiteter med SLU-normen (tell 1). Försöksuppläggningen frmgår v tell 2. Fri tilldelning v foder, dock mx 34,1 MJ per dg, definierdes som då det under dgen lltid fnns foder kvr på otten v tråget melln utfodringstillfällen men tt tråget skulle vr tomt innn grisrn utfodrdes på morgonen. I omgång 2 utgjorde SLU-normen kontrollgrupp och fodertilldelningen i de åd ndr försöksleden vr 10% lägre respektive högre än denn norm (tell 3). Grisrn utfodrdes tre gånger dgligen med ett konventionellt slktsvinsfoder lndt med vssle och vtten. Näringsinnehållet i lötfodret vr 4 MJ/kg och 0,64g smältrt lysin/ MJ och torrsustnshlten vr 27,5 %. I åd försöksomgångrn justerdes fodertilldelningen efter grisrns levnde vikt och foderåtgången registrerdes per ox och veck. I omgång 1 vägdes grisrn vrnnn veck frm tills utslktning påörjdes. Därefter vägdes grisrn vrje veck. Utslktning skedde då vrje enskilt djur uppnått en levnde vikt v 112 kg med undntg för den sist grisen i vrje ox som skickdes till slkt smtidigt med den näst sist grisen. I omgång 2 vägdes grisrn vrje veck och skickdes till slkt vid 115 kg levnde vikt. För tt egräns utslktningsperioden tömdes vrje ox då tredje grisen från slutet uppnådde ngiven slktvikt. Vid slkt registrerdes köttprocent och slktd vikt i de åd försöksomgångrn. Prtiell styckning och vspäckning v skink nvändes för säkrre skttning v slktkroppens köttinnehåll. Den sttistisk eretningen utfördes med hjälp v SAS vrinsnlys. I modellen togs hänsyn till utfodringsnorm, kön och smågrisleverernde esättning smt insättningsvikt. Smspel melln kön och utfodringsnorm inkluderdes i modellen för tt undersök om kstrter och sogrisr svrde olik på olik utfodringsnormer. Vid eräkning v täckningsidrg utgick vi från SLU:s områdesklkyler, justerde till ktuell prisnivå och SQM:s vräkningspris för slktsvin veck 36, 1999 smt smågrisnoteringen fyr månder tidigre. Foderpriset vr under gällnde period 1,56 kr/ kg för helfodret och 0,10 kr/kg för vsslen. Täckningsidrget vser täck kostnder för rete smt ränt och vskrivning på yggnder. 2

3 Tell 1. SLU-norm Levnde vikt, kg MJ/gris och dg 16,5 19,0 24,1 29,0 34,1 Tell 2. Försöksuppläggning i omgång 1 Försöksled Utfodringsnorm Strt dg 45 Dg 46 slkt 1 SLU-norm SLU-norm 2 Fri tilldelning dock mx 34,1 MJ SLU-norm 3 SLU-norm SLU-norm + 1 MJ/10 kg viktsökning till 37,1 MJ 4 Fri tilldelning dock mx 34,1 MJ SLU-norm + 1 MJ/10 kg viktsökning till 37,1 MJ Tell 3. Försöksuppläggning i omgång 2 Försöksled Utfodringsnorm 1 SLU-norm 2 SLU-norm 10% 3 SLU-norm + 10% Resultt Omgång 1 Tre djur dog och fyr togs ort på grund v dålig viktsutveckling. Medelvikten vid insättning och slkt vr 25,8 kg respektive 113,3 kg (tell 4). Vid rytpunkten för först perioden, dg 45, vr medelvikten 60,4, 63,5, 60,7 och 62,6 kg för respektive försöksled. Under insättningsveckn förmådde grisrn konsumer endst c 85% v SLU-normen. Av figur 1 frmgår tt grisrn i försöksled 2 och 4 med fri fodertilldelning upp till 34,1 MJ per dg under den först perioden konsumerde 15 respektive 12% mer foder än grisr utfodrde enligt SLU-norm. Som en följd härv uppnådde dess SLU-normens mxgiv 10 dgr tidigre än övrig djur och hde därför en högre medelvikt dg 45. Tillväxthstigheten under den först perioden vr 9 respektive 6% högre i dess åd försöksled jämfört med SLU-normen (figur 2). Försöksled 1 och 3 konsumerde foder enligt SLU-norm med undntg för en kortre period kring 60 kg. Efter 65 kg vr det inget prolem för grisrn tt ök foderintget och uppnå slutfodergivn 37,1 MJ/gris och dg vid en levnde vikt v 90 kg (försöksled 3 och 4). 3

4 Djur med fri tilldelning v foder upp till 34,1 MJ per dg under den först delen v uppfödningen och därefter restriktiv fodertilldelning enligt SLU-normen (försöksled 2) växte signifiknt sämre under den senre perioden än de djur som följde SLU-normen hel uppfödningen (figur 2). SLU-norm följt v en högre fodertilldelning under senre delen v uppfödningen (försöksled 3) medförde högre dglig tillväxt än när SLU-normen tillämpdes hel uppfödningen (figur 2). Hög fodertilldelning under hel uppfödningen (försöksled 4) gv en tillväxt under den senre delen som vr likvärdig med den som erhölls vid utfodring enligt SLU-normen. Ser mn till hel uppfödningstiden växte djur med hög fodertilldelning under den senre delen v uppfödningen (försöksled 3 och 4) ättre än de djur som utfodrdes enligt SLU-normen (tell 4). Skillnden vr dock endst signifiknt för försöksled 4. I foderutnyttjnde och köttprocent kunde däremot inte någon skillnd melln försöksleden påviss. Den ekonomisk eräkningen visde därför ing större skillnder i täckningsidrg per årssvinsplts melln de olik utfodringsnormern. I dett mått ingår även skillnder i tillväxthstighet melln de olik lterntiven. Foder, MJ/gris och dg F.led 1 F.led 2 15 F.led 3 10 F.led 4 5 SLU Medelvikt, kg Figur 1. Foderkonsumtion per gris och dg i omgång Strt - dg 45 Dg 46 - slkt Uppfödningperiod Figur 2. Dglig tillväxt under först och ndr uppfödningsperioden. Olik okstäver nger signifiknt skillnd (p<0,05). F.led 1 F.led 2 F.led 3 F.led 4 Tell 4. Produktions- och ekonomiskt resultt i omgång 1 Försöksled Strtvikt, kg 25,8 25,8 25,8 25,8 Slutvikt, kg 113,2 113,1 113,5 113,5 Slktd vikt, kg 85,0 85,1 84,8 85,2 Dglig tillväxthstighet, g 801 c c 830 Medelfoderdgr Spridning i foderdgr 13,5 13,6 11,9 13,3 Foderutnyttjnde, MJ/kg tillväxt 35,5 35,9 35,4 35,8 Skttd köttprocent, % 57,8 58,0 57,6 57,4 TB per svin, kr Antl omgångr per år 2,55 2,52 2,67 2,61 TB per årssvinplts, kr ,, c olik okstäver på smm rd nger signifiknt skillnd p<0,05 4

5 Omgång 2 Totlt ingick 396 grisr i eretningen eftersom en gris dog och tre plockdes ort på grund v dålig viktsutveckling. Vid först periodens slut (dg 45) vr medelvikten i hel stllet 62 kg och för respektive försöksled 62,6, 59,6 och 64,5 kg. Grisrns dglig foderkonsumtion illustrers i figur 3. Grisrn i försöksled 1 konsumerde enligt SLU-normen under hel perioden förutom under veckn efter insättning då konsumtionen vr 5% under vsedd norm. Grisrn i försöksled 3 hde svårt tt under först veckn konsumer 10% över SLU-norm men kunde under resternde veckor i först perioden ät c 8% över norm. Under den ndr perioden hde de ing svårigheter tt konsumer den vsedd fodermängden. Enligt produktionsresultten i tell 5 och figur 4 fnns signifiknt skillnder i dglig tillväxthstighet melln utfodringsnormern. SLUnorm + 10% gv 47 g högre dglig tillväxt jämfört med SLU-normen, vilket medförde 6 dgr kortre uppfödningstid. Däremot försämrdes foderutnyttjndet med 2,6 MJ/kg tillväxt. Genom en sänkning v SLU-normen med 10% sjönk den dglig tillväxten (84 g), uppfödningstiden förlängdes (11 dgr), spridningen i tillväxthstighet inom ox ökde (22 g), foderutnyttjndet försämrdes (1,2 MJ/kg tillväxt) däremot ökde köttprocenten (1,0 %-enheter). Den lägre tillväxten vid utfodring enligt SLU- 40 Foder, MJ/gris och dg F.led 1 F.led 2 F.led 3 SLU Medelvikt, kg Figur 3. Dglig foderkonsumtion per gris och dg i omgång c Strt - dg 45 Dg 46 - slkt Uppfödningsperiod Figur 4. Dglig tillväxt under först och ndr uppfödningsperioden. Olik okstäver nger signifiknt skillnd(p< 0,05). c F.led 1 F.led 2 F.led 3 Tell 5. Produktionsresultt i omgång 2 Utfodringsnorm SLU-norm SLU-norm 10% SLU-norm + 10% Strtvikt, kg 27,2 27,3 27,3 Slutvikt, kg 116,9 115,9 116,3 Slktd vikt, kg 88,2 87,2 88,3 Dglig tillväxthstighet, g c Spridning i tillväxt, g Medelfoderdgr c Foderutnyttjnde, MJ/kg tillväxt 35,5 36,7 38,1 Skttd Köttprocent, % 57,5 58,5 57,6,, c olik okstäver på smm rd nger signifiknt skillnd p<0,05 5

6 norm - 10% i komintion med tillämpd utslktningsmetodik medförde tt dess djur hde en lägre slktd vikt än övrig djur. För dglig viktökning fnns ett signifiknt smspel melln kön och fodernorm. Vid frmförllt den högre normen, men även vid den lägre ökde skillnden i dglig tillväxt melln könen (82 respektive 40 g/dg) jämfört med utfodring enligt SLU-norm (22 g). SLU-normen gv ett signifiknt ättre täckningsidrg per årssvinplts än de åd övrig normern (tell 6). Anledningen härtill vr tt vid den högre fodernormen kunde inte en högre foderkostnd kompensers v en snre omloppstid och vid den lägre normen sjönk ntlet omgångr per år medn foderkostnden och slktintäkten vr oförändrde. Diskussion SLU-normen är en viktsrelterd utfodringsnorm som syftr till tt på äst sätt utnyttj grisens tillväxtkpcitet. Fodertilldelningen är npssd efter grisens vikt och mximl fodergiv uppnås därför vid olik tidpunkter. Normen inneär för viss djur i stort sett fri tilldelning v foder upp till 60 kg levnde kroppsvikt för tt sedn vr reltivt svg för tt egräns fettnsättningen. Enligt Hnsen (1993) påverks vrken foderutnyttjnde eller fettnsättning v tillämpd utfodringsnorm hos grisr upp till 50 kg. Under senre delen v uppfödningen kn grisrn konsumer mer foder än vd SLU-normen tillåter. I omgång 2 då skillndern melln fodernormern hölls konstnt under hel uppfödningen påverkdes produktionsresultten. SLU-normen gv äst täckningsidrg per svinplts och år. Den högre fodernormen gv högre tillväxt och snre omgångshstighet men dett kunde inte kompenser den högre foderkostnden. Med iehållen klssning orde foderutnyttjndet vrit ättre. Möjligen kn ett visst foderspill h förekommit men ingen märkr skillnd i oxhygien melln försöksleden kunde urskiljs. Med den lägre fodernormen förättrdes klssningsresulttet jämfört med SLU-normen. Dess djur växte emellertid långsmmre och producerde färre kilo kött under smm tidsperiod och därför försämrdes det ekonomisk utfllet. Resultten visr tt i esättningr med låg köttprocent finns det ing ekonomisk fördelr tt tillämp en lägre fodernorm än SLU-normen. Däremot finns det nledning tt kontroller tt tillämpd fodernorm inte överstiger SLUnormen. I omgång 1 vr skillndern i produktionsresultt melln utfodringsnormern små och även här visr de ekonomisk resultten tt det inte finns någon nledning tt frångå SLU-normen. Försöket visr tt grisrn hde kpcitet tt konsumer etydligt mer foder än vd SLU-normen nger. Om mn i prktiken vill uppnå äst etld slktvikt vid en förutestämd tidpunkt kn en högre utfodringsnorm vr motiverd. Resultten visr också tt dju- Tell 6. Ekonomiskt resultt i omgång 2 Utfodringsnorm SLU-norm SLU-norm - 10% SLU-norm + 10% TB per svin, kr Antl omgångr 2,67 2,40 2,89 c Foderkostnd, kr TB årssvinplts, kr ,, c olik okstäver på smm rd nger signifiknt skillnd p<0,05 6

7 ren delvis kunde kompenser en lägre tillväxt under örjn v uppfödningen med en högre under den senre om fodertilldelningen höjdes. I prktiken hr SLU-normens ktulitet ifrågstts. Förändringr i velsfrmsteg, foderutveckling, djurhäls och stllmiljö hr vrit påståenden som legt till grund för dett. Mrkndens krv på produktion inom fst intervll och till högre slktvikter hr gjort tt dnsk och norsk fodernormer med högre slutfodergiv hr örjt tillämps i prktiken. Till skillnd från SLU-normen hr dess normer en mer restriktiv utfodring i örjn v uppfödningen för tt sedn ök upp till c 40 MJ/ gris och dg vid 90 kg levnde vikt. Lntmännen Foderutveckling AB hr i försök jämfört SLU-normen mot en Strk norsk norm och fnn tt åd försöksleden förrukde totlt sett lik mycket foder och hde smm genomsnittlig tillväxthstighet. Den norsk normens mer restriktiv utfodring i örjn gv en lägre dglig tillväxthstighet och ett sämre foderutnyttjnde under denn period jämfört med SLU-normen. Dett kompenserdes v en högre dglig tillväxthstighet under senre delen v uppfödningen. Klssningen för grisr utfodrde enligt norsk norm vr däremot signifiknt lägre vilket gv ett sämre ekonomiskt resultt (Sigfridson, 2000). Smmnfttningsvis kn konstters tt SLUnormen fortfrnde är den utfodringsnorm som kn rekommenders till dgens slktsvin. Dett eror på tt fodertilldelningen i denn norm är viktsserd, vilket inneär tt fodertilldelningen höjs när grisrns genetisk kpcitet förättrs. Påpeks ör tt utfodringsnormer lltid måste ses som rekommendtioner och npsss efter den enskild esättningens förutsättningr. Referenser Hnsen, Bent I Strtegi for fodring f smågrise og slgtesvin. Lndsvlget for Svin, Meddelelse nr 268, Dnmrk. Personligt meddelnde Sigfridson, K Lntmännen foderutveckling AB, Sveriges Svincenter, Svlöv. Försöken är ekostde v PIG, Prktiskt Inriktde Grisförsök. 7

8 Tidigre puliktioner i serien: No Inlndning v zinkoxid i smågrisfoder som profylx mot vvänjningsdirre. No Borcilc, en vssleserd foderkomponent i smågrisfoder. No Besättningseskrivningr v smågrisproducernde esättningr inom Scn Frmek som utnyttjr Rsp. No Järn som orsk till ledinflmmtioner hos dinde grisr. No Föreygger plstde etonggolv ledinflmmtioner hos smågrisr? No Inverkn v grisningsoxrs gödselyt på tillväxt och sjuklighet efter vvänjningen. No Ledinflmmtioner hos dinde grisr en fältstudie. No Strukturkvrn. No Super Fe-MAX som end järnehndling v smågrisr. No Bioferro eller Soft Iron som end järnehndling v dinde grisr. No Blötutfodrde smågrisr jämförd under slktsvinsperioden med torrutfodrde smågrisr. Jämförelsen är gjord i en slktsvinsesättning med lötutfodring. No PropigG, fodertillskott till nyfödd smågrisr. No Luftvägsinfektioner hos BIS- och Scn H grisr i slktsvinsledet. No Tillväxtoxsystem med djupströ en dokumenttion. No Injektion med 100 eller 200 mg järn smt uppföljnde ehndling med Soft Iron till smågrisr. No Torrfoderutomter med en jämfört med två ätpltser per slktsvinsox. No Biosf, levnde jästkultur för sugg- och smågrisfoder. No Mjölkersättningr till smågrisr utfodrde i Mmo mjölkmm No Inomgårds spridning v luftvägsinfektioner hos slktsvin No Förättringr i svensk slktsvinsproduktion under 90-tlet No Dokumenttion v FTS-oxen i en sugg-ring No Pelletert foder jämfört med mjölfoder till vvnd grisr No Erfrenheter v trnsport v smågrisr på vvänjningsdgen No Aceton Pig, ett energifodermedel till digivnde suggor 8 PIG, Prktiskt Inriktde Grisförsök i Mellnsverige, Gotlnds Lntmän, HBK Lntmän, Odl, Frmek, SLU, Svensk Djurhälsovården, Värmlnds Lntmän, Örero Lntmän Postdress: PIG, Skr Tel Fx Hemsid: Text&Tryck Tot AB, Hållst, 2001